Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008

4 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes SE Örebro Förfrågningar Lena Finn, Inquiries lena.finn@scb.se Camilla Bergeling, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby, malin.sundeby@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer 2008 Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2008-FM04BR0804_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, november 2008 Lars Melin Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Innehåll Innehåll Förord...3 Bealningsbalansen...7 Byesbalans...8 Handelsbalans...8 Tjänsebalans...9 Fakorinkomser...10 Avkasning direka inveseringar, neo...11 Avkasning porföljinveseringar, neo...11 Avkasning övrig kapial, neo...12 Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo...12 Finansiell balans...14 Direka inveseringar...14 Porföljinveseringar...15 Finansiella deriva...16 Övrig kapial och Valuareserv...17 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo...18 Vad är bealningsbalansen?...19 En härledning av bealningsbalansen...19 Sambande med ulandssällningen...21 Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Bealningsbalansen Bealningsbalansen för redje kvarale 2008 gav e översko i byesbalansen på 63,4 miljarder kronor, svag negaiv kapialbalans och e översko på 16,6 miljarder kronor i den finansiella balansen. Både handelsbalansen och jänsebalansen försämrades i jämförelse med föregående kvaral då exporen av varor och jänser minskade med 10 procen respekive 2 procen. Handelsbalansen uppgick ill 24,6 miljarder och jänsebalansen ill 23,7 miljarder. Även imporen av varor minskade medan jänseimporen ökade med e par miljarder vid samma jämförelse. Direka inveseringar illsammans med övrig kapial genererade höga neoinflöden under kvarale medan porföljinveseringar genererade neouflöden, vilke gav upphov ill en finansiell balans på 16,6 miljarder. Saens försäljning av Vin & Spri AB ligger bakom en sor del av neoinflöde på direka inveseringar. Porföljinveseringar med ulande resulerade i kapialuflöden på 69,0 miljarder kronor under redje kvarale De sörsa flödena åerfinns inom handeln med uländska akier och ränebärande penningmarknadsinsrumen. De sora inflöde av övrig kapial förklaras bland anna av a Sveriges riksbank rusa valuareserven för a ha likvidie ill a upprähålla sabilie på den svenska finansmarknaden. Valuareservens ransakionsförändring uppgick under redje kvarale ill - 57,6 miljarder vilke kan jämföras med +0,9 miljard föregående kvaral. En ökning av valuareserven förs in med e minusecken i bealningsbalansen då dea beyder a innehave av uländsk valua öka. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Byesbalans Byesbalans, neo (se abell A) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Byesbalansen för redje kvarale resulerade i e överko på 63,4 miljarder kronor och särkes därmed med 21,3 miljarder jämför med andra kvarale. Den sora ökningen förklaras dels av den svaga byesbalans som uppvisades under andra kvarale 2008 och dels av en forsa sark jänsehandel under de redje kvarale. Handelsbalansen resulerade i e översko på cirka 25 miljarder vilke är en försämring med 7 miljarder från andra kvarale. Transfereringarna minskade jämför med föregående kvaral men ökade någo jämför med redje kvarale Posen Löner är näsinill oförändrad och ligger i nivå med idigare kvaral med e neouflöde på knappa halva miljarden. Handelsbalans Handelsbalans (se abell A) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Handelsbalansen resulerade i e översko på 24,6 miljarder för redje kvarale. Den svenska varuexporen minskade jämför med åres vå försa kvaral. Jämför med föregående kvaral minskade exporen med 10 procen, men ökade med 7 procen jämför med redje kvarale i fjol. Även imporen minskade med cirka 9 procen från föregående kvaral. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tjänsebalans Tjänsebalans (se abell D) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Tredje kvarales jänsebalans uppgick ill 23,7 miljarder kronor, vilke är en försämring med 4,2 miljarder jämför med föregående kvaral. Exporen minskade med vå miljarder från föregående kvaral och uppgick ill 110,3 miljarder kronor och imporen uppgick ill 86,7 miljarder efer en ökning med dryg vå miljarder. De delposer som bidrar ill den sörsa delen av de posiiva neoresulae är Transporer och Daa- och informaionsjänser. Både exporen och imporen av ransporer ökade under kvarale jämför med föregående kvaral. Toal genererade ransporerna i e översko på 7,8 miljarder vilke är någo lägre än föregående kvaral. Jämför med mosvarande kvaral 2007 är de dock en markan ökning med vå miljarder. Posen Resor gav för redje kvarale e neouflöde på 2,5 miljarder kronor. Då krafig säsongsvariaion finns i denna pos görs jämförelsen bäs med mosvarande period föregående år, då posen genererade neouflöde på 2,6 miljarder. De övriga jänseslagen genererade en exporminskning på cirka 11 procen från föregående kvaral. Även imporen för de övriga jänseslagen minskade under de redje kvarale. Underposerna Tekniska jänser och Licenser och Royalies sår för de sörsa exporminskningarna. Även på imporsidan svarar Licenser och Royalies för minskningar illsammans med Daajänser. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Fakorinkomser Fakorinkomser (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Fakorinkomserna, som besår av löner och avkasning på kapial, visade under redje kvarale e översko på 24,2 miljarder vilke är en markan förändring från föregående kvaral då fakorinkomserna resulerade i e undersko på 8,1 miljarder. För mosvarande period föregående år har posen öka med 3,6 miljarder. Avkasningen på direka inveseringar resulerade i sora neoinflöden och svarar näsinill för hela överskoe dea kvaral. Även avkasning på porföljinveseringar resulerade i neoinflöden på 3,5 miljarder kronor. Kapialavkasningen på övrig kapial resulerade i e neouflöde på 0,5 miljarder kronor vilke kan jämföras med e neouflöde på 1,2 miljarder föregående kvaral. Löneposen genererade e neouflöde på 0,4 miljarder vilke är en marginell förändring i jämförelse med föregående kvaral och mosvarande period föregående år. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar, neo Avkasning direka inveseringar, neo (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasningen på direka inveseringar visade för redje kvarale 2008 e neoinflöde på 21,7 miljarder kronor. Avkasningen på direka inveseringar i ulande uppgick ill 64,3 miljarder kronor, medan avkasningen på mosvarande inveseringar i Sverige uppgick ill 42,6 miljarder kronor. Neoinflöde har minska med 3,6 miljarder kronor jämför med redje kvarale Dea förklaras av a neouflöde för delposen ränor på lån inom direkinveseringsförhållanden har mer än fördubblas jämför med redje kvarale De förklaras även av a neoinflöde för hemagen udelning har minska med 1,6 miljarder kronor jämför med mosvarande kvaral Avkasning porföljinveseringar, neo Avkasning porföljinveseringar, neo (se abell E) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasning på porföljinveseringar gav e neoinflöde på 3,5 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke innebar en ökning med 5,9 miljarder jämför med mosvarande period föregående år. Den främsa förklaringen är a neoinflöde från akieudelningarna öka med 5,0 miljarder kronor. Under de re försa kvaralen 2008 genererade avkasningen på porföljinveseringar i ulande e uflöde på 21,8 miljarder kronor, vilke är jämförbar med uflöde på 32,6 miljarder kronor för mosvarande period år Neouflöde på räneposen sjönk från 26,6 ill 22,8 miljarder kronor. Neo av akieudelningar ökade dock ill e inflöde på 1,1 miljarder, vilke Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 kan jämföras med e uflöde på 6,0 miljarder för mosvarande period 2007, udelning från briiska och amerikanska akier låg bakom merparen av ökningen. Avkasning övrig kapial, neo Avkasning övrig kapial, neo (se abell E) 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Avkasning på övrig kapial gav e neouflöde på 0,5 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke kan jämföras med e neouflöde på 1,8 miljarder kronor under mosvarande period Hiills under åre har avkasning på övrig kapial ge upphov ill e neouflöde på 3,2 miljarder kronor. Avkasning på övrig kapial besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo Löpande ransfereringar och kapialbalans, neo (se abell F) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Löpande ransfereringar och kapialbalans gav under kvarale e undersko på 10,1 miljarder, vilke näsinill är e oförändra uflöde jämför med föregående kvaral. EU-ransfereringarna visade på undersko med 3,4 miljarder vilke kan jämföras med 3,6 miljarder i uflöde mosvarande period Transakioner med anknyning ill medlemskape i EU sår för 4,7 miljarder i uflöde 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen vilke är 1,0 miljard lägre än föregående kvaral. Även U-bisånde resulerade i e neouflöde på 3,0 miljarder kronor. Posen övrig, d.v.s. alla övriga ransfereringar som ine har anknyning ill EU eller U-bisånd, resulerade i e neouflöde på 3,7 miljarder kronor vilke är en ökning av uflöde med 1,2 miljarder från föregående kvaral. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Finansiell balans Finansiell balans (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Den finansiella balansen resulerade i e översko på 16,6 miljarder kronor under redje kvarale Till skillnad från föregående kvaral, då porföljinveseringarna sod för den sörsa delen av överskoe, är de sora inflöden inom direka inveseringar som bidrar ill kvarales översko. Till neoinflöde bidrar även övrig kapial med 65,2 miljarder kronor. Porföljinveseringar visar under kvarale e neouflöde på 69,0 miljarder. Dessa re poser har förändras krafig jämför med föregående kvaral, vilke är normal för den finansiella balansen där sor variaion av flöden är naurlig. Under kvarale har Sveriges riksbank rusa valuareserven för a ha likvidie ill a upprähålla sabilie på den svenska finansmarknaden. Direka inveseringar Direka inveseringar (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Tredje kvarale 2008 uppvisar sora flöden inom direka inveseringar vilke resulerade i e neoinflöde på 72,8 miljarder kronor a jämföra med e neouflöde på 49,9 miljarder för mosvarande kvaral De sora neoinflöde förklaras bland anna av franska Pernod Ricards köp av akier i Vin & Spri AB och yska Volkswagen AGs köp av akier i Scania AB. Dessuom visar delposen lån för direka inveseringar i Sverige e sor neoinflöde för kvarale. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Svenska direka inveseringar i ulande gav under redje kvarale 2008 e neouflöde på 58,7 miljarder kronor. Delposen ege kapial uppvisar e neouflöde på 39,5 miljarder kronor a jämföras med e neouflöde på 94,6 miljarder kronor för mosvarande kvaral Delposen lån uppvisar e neoinflöde på 26,2 miljarder kronor a jämföras med e neoinflöde på 45,5 miljarder kronor för mosvarande kvaral Lånedelen påverkas av de mulinaionella koncernernas hanering av den korfrisiga inerna likvidieen och förändringar i flödena mellan kvaral är därför vanliga. Uländska direka inveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 131,4 miljarder kronor under redje kvarale Delposen ege kapial visar e neoinflöde på 41,9 miljarder kronor, där försäljning av Vin&Spri och Scania akier sår för de sörsa flödena. Delposen lån uppvisar e neoinflöde på 70,8 miljarder kronor, a jämföras med e neoinflöde på 25,2 miljarder kronor för mosvarande kvaral år Porföljinveseringar Porföljinveseringar (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Porföljinveseringar med ulande resulerade i kapialuflöden på 69,0 miljarder kronor under redje kvarale 2008, vilke kan jämföras med 19,9 miljarder kronor för samma period föregående år. De sörsa flödena åerfinns inom handeln med uländska akier och ränebärande penningmarknadsinsrumen. Svenska inveserare neoköpe uländska penningmarknadsinsrumen denominerade i såväl kronor som övriga valuor under de redje kvarale 2008 samidig som de minskade sina innehav i uländska obligaioner. Riksgäldskonore sod för en sor del av dessa uflöden då likviden från försäljningen av Vin & Spri placerades i valuadenominerade penningmarknadsinsrumen. Den gränsöverskridande akiehandeln gav e neouflöde under kvarale på 13,1 miljarder kronor, vilke var någo högre än neouflöde på 11,4 miljarder för samma period föregående år. Svenska placerare neoköpe i huvudsak akier från Finland, Norge och Irland samidig som de neosålde yska respekive engelska akier. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Sammanlag gav porföljinveseringarna e neouflöde på 69,8 miljarder kronor under de re försa kvaralen Siffran för samma period föregående år var e neoinflöde på 53,6 miljarder kronor. Finansiella deriva Finansiella deriva (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Finansiella deriva genererade forsa sora kapialflöden under redje kvarale 2008 vilka resulerade i e neoinflöde på 5,4 miljarder kronor. Dea blir därmed de försa kvarale sedan början av 2007 med neoinflöden. Mosvarande kvaral 2007 gav isälle e kapialuflöde på 6,1 miljarder kronor. Flödena gällande finansiella deriva besår huvudsakligen av under perioden realiserade posiiva respekive negaiva värden (inflöde respekive uflöde) av derivakonrak. Även erlagda och erhållna opionspremier innefaas i flödena. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Övrig kapial och Valuareserv Övrig kapial (se abell G) Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv Svenska inv. i ulande Uländska inv. i Sverige Inveseringar i övrig kapial gav upphov ill e neoinflöde på 65,2 miljarder kronor under redje kvarale Svenska inveseringar i ulande visade e neouflöde på 90,7 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige gav upphov ill e neoinflöde på 155,9 miljarder kronor. Övrig kapial omfaar bland anna in- och upplåning, ulåning, deposiioner och repor ill och från ulande. Under redje kvarale 2008 ökade upplåningen mo ulande krafig jämför med föregående kvaral. Sörs ökning bidrar Sveriges riksbank med. Dea beror på a Riksbanken under sepember månad repade u en sor mängd värdepapper, vilke genomfördes för a öka likvidieen i valuareserven. En repa är e aval där den ena paren förbinder sig a sälja e värdepapper ill en mopar i ubye mo likvida medel. Reporansakionen besår av vå delar, dels försäljning och dels aval om åerköp vid en framida idpunk. Dessa sora flöden åerspeglas även i valuareserven vilke är Riksbankens innehav av guld och uländska värdepapper och valua. Valuareservens uppgif är exempelvis a försvara värde på den svenska kronan. För a upprähålla finansiell sabilie ska valuareserven kunna användas för a ge illfällig likvidiessöd ill svenska finansiella akörer. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Ulandssällningen, neo (se abell I) Svenska illgångar och skulder mo ulande sammansälls halvårsvis. Den svenska neoskulden mo ulande ökade med 112 miljarder kronor ill 321 miljarder kronor under de försa halvåre 2008 enlig preliminära siffror. Neoillgången i form av direka inveseringar har prognosiseras ill 353 miljarder kronor, vilke är en marginell ökning jämför med föregående år. Neoskulden i form av porföljinveseringar (porföljakier och ränebärande värdepapper) uppgick ill 568 miljarder kronor vilke är en minskning med 14 miljarder jämför med Den övriga neoskulden exklusive direka inveseringar och porföljinveseringar ökade någo under försa halvåre Valuareserven har minska med 15 miljarder under 2008 och visar efer försa halvåre 2008, 186 miljarder kronor. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas, dea genomförs endas årsvis. Enlig denna sammansällning hade Sverige en neofordran på ulande år 2007 mosvarande 426 miljarder kronor. De fakorer som har sörs beydelse för uvecklingen av ulandssällningen är kronkursen, priserna på akiemarknaden i Sverige och ulande, sam marknadsvärde av direkinveseringsföreag. De är vikig a noera a flera delposer i ulandsällningen för 2007, såsom direka inveseringar och porföljakier, är prognosiserade. Siffrorna bör därför olkas med försikighe. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna,, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige F 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i 2 ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) S där avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 G Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 20 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen redje kvarale 2008 Bealningsbalansen där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2008 av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 22 Saisiska cenralbyrån

25

26 Publikaionsjänsen: E-pos: fn: , fax: Posadress: Örebro. Informaion och biblioek: E-pos: fn: , fax: Publicaion services: phone: , fax: Address: SE Örebro. Informaion and library: phone: , fax: