BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2013:4. Betalningsbalansen Tredje kvartalet

Transkript

1 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 213:4 Bealningsbalansen Tredje kvarale

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213

4 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Enquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Saffan Ekdal, saffan.ekdal@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale 213. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer 213. Omslag/Cover: Aeljén, SCB Foo/Phoo: isock URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR134_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale 213. Saisiska cenralbyrån, november 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen redje kvarale Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 8 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Revideringar Vad är bealningsbalansen?... 2 En härledning av bealningsbalansen... 2 Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen redje kvarale 213 Sammanfaning Den finansiella balansen präglas av inflöden i porföljinveseringar då svenska banker öka sin upplåning i ränebärande värdepapper ugivna i ulande. Samidig visar övriga inveseringar uflöden då svenska banker öka sina illgångar i ulande. Däruöver avspeglas även saens försäljning av akier i Nordea i porföljinveseringar och övriga inveseringar. Försäljningen av akierna bidrog ill kapialinflöden i porföljinveseringar. Samidig genererades kapialuflöden i övriga inveseringar efersom Riksgälden ill följd av försäljningen ökade sina deposiioner i ulande. Toal gav porföljinveseringar e neoinflöde på 9 miljarder kronor medan övriga inveseringar gav e neouflöde på 11 miljarder kronor. Byesbalansen gav redje kvarale e översko på 54 miljarder kronor vilke är i nivå med samma period föregående år. Överskoe i handel med varor och jänser har minska medan överskoe i fakorinkomser öka. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Byesbalansen gav redje kvarale e översko på 54 miljarder kronor vilke är i nivå med samma kvaral föregående år. Kapialbalansen gav e uflöde på dryg 2 miljarder kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 15 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Byesbalansen Byesbalansen gav redje kvarale e översko på 54 miljarder kronor vilke är i nivå med samma kvaral föregående år. Överskoe i handel i varor och jänser har minska någo medan överskoe i fakorinkomser ökade någo. Diagram 1 nedan visar a merparen av överskoen kommer från handel med varor och jänser. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Handel i varor och jänser Urikeshandel i varor och jänser som är neo av expor och impor var redje kvarale posiiv och uppgick ill 41 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick neo ill 43 miljarder kronor. E minska översko i varuhandeln har bidragi negaiv, medan överskoe i jänsehandeln ökade någo. Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 2 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen minskade och uppgick redje kvarale ill 14 miljarder, kronor vilke kan jämföras med samma kvaral föregående år då de uppgick ill 17 miljarder kronor. Både exporen och imporen minskade jämför med samma kvaral föregående år. Exporen minskade mer än imporen vilke medförde e lägre översko i handelsbalansen. Diagram 3: Handelsbalans, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Handelsbalansen visar forsa översko mo länder uanför EU medan handelsbalansen mo EU-länder visar undersko. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Diagram 4: Handelsbalans, inra- exra EU, mdr SEK Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Urikeshandeln med jänser gav redje kvarale e översko på 27 miljarder kronor. De är i nivå med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 26 miljarder kronor. Tjänseexporen uppgick under kvarale ill 121 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 94 miljarder kronor. Både exporen och imporen ökade därmed någo i jämförelse med samma kvaral föregående år. Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK Expor Impor Neo Bland jänseslagen bidrog ransporer med e översko på 5 miljarder kronor medan resor bidrog med e undersko på 8 miljarder kronor och övriga jänser bidrog med e översko på 3 miljarder kronor. Undersko i posen resor innebär a imporen översiger exporen. Impor avser svenskars konsumion vid resande i ulande medan expor avser uländsk konsumion vid resande i Sverige. Bland övriga jänser bidrog merchaning med sörs översko följ av daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies. 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Merchaning bidrar med en sor del av överskoe i jänsehandeln och överskoen har forsa öka i jämförelse med samma kvaral föregående år. Merchaning finns endas under expor och är den försäljningsmarginal som uppsår när svenska föreag köper varor och säljer dem vidare på världsmarknaden uan a de imporeras ill Sverige. Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Kapialavkasningen bidrar med den sörre delen av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 6. Under redje kvarale uppgick överskoe i fakorinkomser ill 28 miljarder kronor. Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo 35 mdr SEK Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasning på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Kapialavkasningen bidrar med e översko på 29 miljarder kronor, vilke är någo högre jämför med samma period föregående år. De är främs avkasningen på porföljinveseringar som bidragi ill de ökade överskoe i kapialavkasningen. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar gav redje kvarale e översko på 21 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direka inveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 34 miljarder kronor. Erhållna udelningar från direkinveseringar i ulande uppgick ill 13 miljarder kronor medan lämnade udelningar ill uländska ägare uppgick ill 5 miljarder kronor. De innebär a en sor del av avkasningen har åerinveseras. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande bidrog negaiv med e uflöde på 5 miljarder kronor. Vid publicering av dea kvaral har avkasningen för 212 som vari preliminär nu ersas med ufallsvärden. Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialöversko på 5 miljarder kronor under åres redje kvaral vilke är knapp 4 miljarder mer jämför med samma kvaral 212. Akieudelningar som innefaar såväl akieudelningar som avkasning på fonder ökade med 2 miljarder jämför med mosvarande kvaral 212. Uflöde i ränor från ränebärande värdepapper minskade med 2 miljarder jämför med mosvarande period 212. De förklaras främs av sigande ränor på uländska obligaioner. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och följer därför med uvecklingen av Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under redje kvarale ill 3 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på närmare 7 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på 4 miljarder kronor. Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a mopresaioner görs. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under redje kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaar även överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Tredje kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på 2 miljarder kronor. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neouflöden om 15 miljarder kronor under åres redje kvaral. Posen övriga inveseringar gav e kapialuflöde på 11 miljarder. Direka inveseringar bidrog med kapialuflöden. Porföljinveseringar gav dock e kapialinflöde på 9 miljarder. Även poserna finansiella deriva och valuareserven resulerade i kapialinflöden. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar e neouflöde på 5 miljarder kronor under redje kvarale. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 18 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 13 miljarder kronor. Under kvarale har de ine gjors så många sora ransakioner. Åerinveserade vinsmedel sod för en sor delen av flödena både inom svenska direkinveseringar i ulande och uländska direkinveseringar i Sverige. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasningen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Är ägarandelen högre än 1 procen definieras de som direka inveseringar. Porföljinveseringar med ulande gav under åres redje kvaral e kapialinflöde på 9 miljarder kronor neo. Uländska inveserare köpe under kvarale svenska ränebärande värdepapper för 111 miljarder kronor. Svenska banker ökade sin upplåning i ränebärande värdepapper för 76 miljarder. Svenska placerare köpe uländska obligaioner för 41 miljarder och uländska akier och fonder för 22 miljarder. Toal köpe uländska inveserare svenska akier för 33 miljarder kronor neo under kvarale. Svenska saen sålde under kvarale sina sisa akier i Nordea. En sor del av akieposen köpes av uländska inveserare. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva ugörs i sörsa grad av swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade under redje kvarale e neoinflöde på 7 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av olika yper av swapkonrak. Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Sällningsvärden i finansiella deriva illusreras i diagram 15. Diagram 15: Finansiella deriva, sällningsvärde, , mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 16: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav under redje kvarale e neouflöde på 11 miljarder kronor. Ulåning ill ulande gav oal e neouflöde på 194 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neoinflöde på 84 miljarder kronor. Liksom idigare sod bankerna för merparen av neouflöde under kvarale men bakom uflöde ligger även Riksgäldens ökade deposiioner i ulande ill följd av saens försäljning av si reserande innehav i Nordea. De icke-finansiella föreagen ökade sina bankillgodohavanden i ulande och minskade upplåning från ulande, vilke också bidrog ill neouflöde. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under redje kvarale e neoinflöde på 3 miljarder kronor vilke främs förklaras av en minskning av uländska bankillgodohavanden och ränebärande värdepapper. Valuareserven minskade någo och uppgick vid slue av redje kvarale ill 427 miljarder kronor. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Diagram 17: Valuareserven, neo mdr SEK Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 211 kvaral 1 ill och med 213 kvaral 2. Under den reviderade perioden skedde revideringar om 3 miljarder neo i byesbalansen och 4 miljarder neo i den finansiella balansen. Saisiska cenralbyrån 19

22 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 213 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. Saisiska cenralbyrån 2

23 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Vad är bealningsbalansen där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A 1). (7) + 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. Saisiska cenralbyrån 21

24 Vad är bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 213 Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 22 Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen redje kvarale 213 Vad är bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 23

26 All officiell saisik finns på: Saisikservice: fn All official saisics can be found a: Saisics service, phone