Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Transkript

1 Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

2 1(10) 1 INLEDNING 2 2 BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STATISTIKARBETE INOM TPI-OMRÅDET NR:S KRAV PÅ PRISINDEX 3 3 BRANSCHBESKRIVNING NÄRINGSGRENENS STRUKTUR OCH STATISTISKA TILLHÖRIGHET NYCKELTAL OCH BRANSCHFAKTA DE STÖRSTA FÖRETAGEN FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.4 PRISBILDNING 6 4 TESTUNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING STATISTISKA BENÄMNINGAR URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE UTVÄRDERING AV TESTUNDERSÖKNINGEN TESTRESULTAT OCH SLUTSATSER 7 5 UTFORMNING AV FRAMTIDA UNDERSÖKNING URVALSFÖRFARANDE INSAMLINGSFÖRFARANDE PRISMÄTNINGSMETODER ANTAGANDEN, VIKTER OCH INDEXBERÄKNING 8

3 2(10) TPI-projekes rappor nr 14: branschbeskrivning SNI Inledning Rapporen behandlar konsrukion av prisindex för branschen varulagring och magasinering. Nya Zeeland, USA, Ausralien, Mexico, Hong Kong och Japan producerar redan index för denna bransch. För a kunna beräkna prisindex krävs kunskap om bland anna branschens srukur (dess sorlek och koncenraion), akörernas (föreagens) sorlek, anal föreag, omsäning sam den geografiska spridningen inom branschen. Denna kunskap har erhållis dels genom en sammansällning av befinlig saisisk, dels genom diskussioner med förerädare för branschen i form av branschorganisaioner och föreag som producerar jänserna. Prissäningsmekanismer och ypiska jänser har karlags. Rapporen disponeras enlig följande: efer bakgrundskapile, där TPI och generella villkor för jänseprisindex beskrivs, följer förs en översik över branschens srukur och sorlek i avseende på anal föreag, omsäning ec. Därefer följer en beskrivning av föreagen inom branschen och dess prisbildning. Rapporen avsluas med en redogörelse för esundersökningens upplägg och resula och en beskrivning av den framida undersökningen. 2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesa OECD-länder, sår jänseprodukionen för en mycke sor andel av Bruonaionalproduken (BNP). Behove av prisindex som mäer prisuvecklingen för jänseproducerande branscher är sor. Tjänseprisindex (TPI) mäer prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Tjänseprisindex är e producenprisindex för jänser som i försa hand används av Sveriges naionalräkenskaper för fasprisberäkning av jänseprodukionen i BNP på produkgruppnivå. Med fasprisberäkning menas a man uifrån produkionsvärden i löpande priser beräknar volymförändringar uifrån uppgifer om ex prisförändringar. Tjänseprisindex är en ung produk som vid sidan av produkionen av befinliga index uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla nya inernaionella krav. TPI omfaar användning av hushåll, myndigheer och föreag även då fokus ligger på föreagens användning av jänserna. Hushållskonsumionen inom de flesa av de branscher som idag undersöks eller uvecklas är relaiv lien. För de branscher där hushållskonsumionen är sor finns konsumenprisindex (KPI).

4 3(10) TPI omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige eller för expor. En jäns är definierad som expor då bealaren av jänsen har uländsk adress, oavse var jänsen äger rum. De kan få ill följd a e svensk doerbolag eller en svensk filial i ulande, med uländsk adress, exporerar jänser från Sverige. För naionalräkenskaperna behövs även prisindex för imporerade jänser. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som ska a fram TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher är under arbee. Manualen hänvisar ill den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 1 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Två riklinjer följs: TPI är e producenprisindex och avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. Den kommande PPI-manualen, som är under uarbening på uppdrag av FN, kommer a inkludera även jänser. Den är i sor se klar och där anges de a mäningen bör avse ransakionspriser. Transakionspris är varans/jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. 2.2 NR:s krav på prisindex Inom de svenska naionalräkenskapssyseme berakas jänser lika som varor och båda benämns produk. Idealindex för fasprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enlig ENS 1995, kapiel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellerid den negaiva egenskapen a den ine är addiiv, ine ens för åre närmas basåre. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex a föredra framför Fisher. Samma kapiel medger dock a andra former av prisindex kan användas vid kora jämförelser i iden, ill exempel månad eller kvaral. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. TPI måse även a hänsyn ill förändringar i kvalie vid prismäning. Dea innebär a prisförändringar måse rensas från 1 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp:// 2 No 1165/98 concerning shor erm saisics.

5 4(10) kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS Vidare behöver både exporpriser och imporpriser undersökas för NR:s behov. (Se ovan.) 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Varulagring och magasinering, SNI är en del av SNI 63 södjänser ill ranspor; resebyråverksamhe. De branscher som sorerar under denna kod är: Tabell 3: Näringsgrenens saisiska illhörighe SNI Beskrivning Godshanering Varulagring och magasinering Övriga södjänser ill landranspor Övriga södjänser ill sjöfar Övriga södjänser ill luffar Arrangerande och försäljning av resor; urisservice Annan ransporförmedling Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning Varulagring och magasinering är vidare uppdelad i följande SPIN-grupper: Tabell 2: Delgrupper inom varulagring och magasinering. Bransch Spin 2002 CPA 2002 Varulagring och magasinering Lagring av frysa/kylda varor Lagring av väskor eller gaser Lagring av spannmål Annan varulagring och magasinering Källa: SPIN 2002: srukur, SCB/ES. CPA sår för Classificaion of Producs by Aciviies och är EU:s produksandard. SPIN 2002 är dess svenska, SNI-anpassade version.

6 5(10) 3.2 Nyckelal och branschfaka Dea avsni grundar sig på uppgifer från SCBs Föreagsdaabaser (FDB). Uppgiferna har genomgå bearbening och bland anna gallras från föreag med allför lien del av sin verksamhe inom akuell näringsgren. Anale sysselsaa inom varulagring och magasinering är dryg personer. 3 Den oala neoomsäningen i näringsgrenen är knapp sex miljarder kronor. 4 Tabell 4: Varulagring och magasinering: srukur per sorleksklass fördelad på anal ansällda. Anal Anal Anal Neoomsän, % ansällda föreag ansällda 5 % mkr % , ,7 2,2 409,5 376,0 3,2 6, , ,0 12,3 1656,1 828,7 13,0 13, , ,3 6,3 602,3 396,2 4,7 6, , ,1 9,8 800,0 363,1 6,3 6, , ,1 26,5 7908,2 2986,6 62,2 50, , ,8 42,9 1343,2 999,3 10,6 16,8 Toal ,3 5959, Källa: Föreagsdaabasen Tabellen ovan visar hur variablerna anal föreag, anal ansällda sam neoomsäning fördelar sig på sorleksklasser. Föreagens oala anal ansällda och oala omsäning anges för varje klass. I fesil ges anal ansällda och omsäning inom verksamheen varulagring och magasinering. De flesa föreagen, 128 sycken, åerfinns i sorleksklassen 0-4 ansällda. Föreagen i den minsa sorleksklassen är av varierande slag. De är lagerhoell, vinkällare, poaiskällare, mindre logisikfirmor, fryshus och olika yper av magasin och erminaler. Den sörsa andelen ansällda och den sörsa neoomsäningen finns i de vå sörsa klasserna, föreag med ansällda och mer än 250 ansällda. Föreagen i de vå sörsa sorleksklasserna är disribuions- och logisikföreag knuna ill olika illverkande moderbolag sam e anal sörre, inernaionella ranspor- och logisikföreag. I de mellersa sorleksklasserna är majorieen av föreagen logisik-, ranspor- och erminalföreag. Andel av verksamheen som ägnas å varulagring och magasinering är sörs i den allra minsa och den allra sörsa sorleksklassen, 92 procen respekive 74 procen av verksamheen, medan den i de fyra mellersa sorleksklasserna sår för ungefär 50 procen av verksamheen. 3 Procenuell fördelning på näringsgrenen saknas för 35 av de 207 föreagen. Dessa 35 har dock rangordna sina näringsgrenar och 18 av dem har ange varulagring och magasinering som den vikigase näringsgrenen. 4 Av de 207 föreagen saknas uppgif om omsäning för 34 föreag. Nio föreag har en angiven omsäning på 0 kr. 5 Definiionen på anale ansällda är medelanale helidsansällda under åre.

7 6(10) 3.3 Prisbildning Dea avsni grundar sig på besök, elefonkonak och uppföljningsfrågor ill e anal sora och små föreag. En sor del av de sörsa föreagen inom varulagring och magasinering är doerbolag i sora koncerner. Vid föreagsbesök har de visa sig a de är svår för föreagen a särskilja prise för varulagring och magasinering från övriga logisikjänser. Framförall gäller dea helägda doerbolag. För dessa föreag säs priserna i aval som ofa sräcker sig över e år. Meningen är a priserna ska äcka kosnaderna som doerbolage har, men ine generera någon vins. Dea medför a prisrörelsen för dessa bolag anagligen ine är represenaiv för branschen i sor. Naionalräkenskaperna vill dock ändå ha med dessa bolag vid beräkningen av prisindex. Kosnaden besår ill sor del av hyra och löner. Även oberoende föreag reglerar sin prissäning mo kunden i aval som ofa löper över e år. Ofa följer prise e hyresindex och/eller e löneindex. Fakorer som syr prise i avale är kvanie (volym), yp av gods, id för lagring och plockkosnad. Önskar kunden illäggsjänser som vidarefraker, bipackning, märkning, förädling ec. leder även dea ill högre pris. För många föreag verkar de som om en lämplig prismäningsmeod är a följa e anal konrak över iden 6. 4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är varulagringsoch magasineringsjänser som illhandahålls av föreag regisrerade i Sverige. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom branschen. Som urvalsram användes SCBs Föreagsdaabaser (FDB). 6 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för en genomgång av olika prismäningsmeoder.

8 7(10) 4.2 Urvalsförfarande Urvale besod av 14 föreag som ogs u från FDB. Dessa valdes u så a urvale fick en spridning geografisk och sorleksmässig. Föreagen ombads själva välja u 1-5 konrak som de ansåg vara represenaiva för sin verksamhe. För dessa konrak ombads de, föruom prise, ange vilken yp av gods som lagrades, vilken kund konrake gällde, volym, lagringsid, evenuella andra jänser som ingick i prise och övrig som de behövde för a hålla jänsen konsan. 4.3 Insamlingsförfarande Informaion och blankeer gick u ill föreagen via pos. De ombads reurnera blankeerna i e bifoga svarskuver. 4.4 Uvärdering av esundersökningen Fyra av de fjoron föreagen i urvale svarade på den försa undersökningen på e illfredsällande sä. En del hörde av sig och meddelade a de hade sin verksamhe i en annan bransch eller kunde av annan anledning ine svara på blankeen. 4.5 Tesresula och slusaser En del föreag är felklassificerade i FDB, och dea bör vi vara medvena om i den framida undersökningen. De föreag som är rä klassificerade och svarade på provundersökningen har förså blankeen och kunde lämna användbara prisuppgifer. A följa e anal konrak över iden verkar vara en rimlig meod för a prismäa denna bransch, då en sor del av verksamheen syrs av konrak. Av de fyra föreag som svarade på önskvär sä var de ingen som unyjade möjligheen a ange någoning under övrig för a konsanhålla jänsen. Vi anser ändå a de är vikig a denna möjlighe finns. Löpiden för varje konrak kommer i den framida undersökningen a eferfrågas illsammans med idigare nämnda uppgifer. Dea för a kunna konrollera a ine alla konrak löper u samidig. 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande Index för jänsepriser beräknas en gång i kvarale. Urvale av föreag kommer a göras i Föreagsdaabasen med hjälp av e PPS-urval från föreag inom SNI Föreagen konakas för a konrollera a deras verksamhe innefaar varulagring och magasinering och för a diskuera vilka jänser som ska prismäas. Urvale kommer a dras i beakande av omsäningssorlek och geografisk spridning. Av branschens 207 föreag kommer 25 a ingå i undersökningen ill a börja med.

9 8(10) 5.2 Insamlingsförfarande Föreagen ska lämna sina prisuppgifer via Inerne och dessa uppgifer lagras i en daabas. Produkionssyseme beräknar e geomerisk Laspeyresindex från daabasen. Uskick av lösenord och användarid kommer a ske brevledes 5.3 Prismäningsmeoder Baskvarale får föreagen själva välja u e anal jänser/konrak inom branschen som kan anses vara represenaiva för deras verksamhe. I följande kvaral följer vi prisuvecklingen på jänsen/konrake. Indexale avser e kvaral. Om jänsen uförs mer än en gång under kvarale eferfrågas e genomsnilig pris för kvarale. Då konrak-prismäning illämpas är de vikig a noggrannhe iakas vid bye av konrak när de gäller kvaliesvärdering. Kvaliesaspeken bör vid denna idpunk diskueras med respondenen. Möjligen kan också kvaniesjusering och skillnader i produkionskosnader användas vid kvaliesjusering. Borfallsimpuering genomförs lämpligen genom a låa prisuvecklingen för produken i fråga följa övriga produkers i branschen Anaganden, viker och indexberäkning De försa sege är a beräkna e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vikas ine sinsemellan. Seg vå är a geomerisk vika ihop e oalindex för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela lika på reserande vik. Indexberäkning Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag: I n n 1/ pa, i 0, a 0 i 1 p = = a, i Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken 7 För mer om kvaliesvärdering och borfallsimpuering se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force.

10 9(10) Seg 2 är a väga samman föreagsindexen ill e oalindex: I 0, T Där = m ( I0, j ) j= 1 w j I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I, j 0 = index med basidpunk 0 för föreag j vid idpunk w j = vik för föreag j