Tjänsteprisindex för lufttransport

Transkript

1 1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004

2 2(10) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området NR:s krav på prisindex Inledning Internationella och nationella erfarenheter Internationella erfarenheter Nationella erfarenheter Branschbeskrivning SNI Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Nettoomsättning, antal företag samt antal anställda Reguljär lufttransport av passagerare Inrikes flygresor Utrikes flyresor Metodöversyn Reguljär lufttransport av gods Prisbildning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Problematik Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning Indexberäkning Slutsatser...10

3 3(10) TPI-projektets rapport nr 12: Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000, skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara ett producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet. Där används de för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndigheter eller företag. Projektet ska även ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst är definierad som export då betalaren av tjänsten har utländsk adress, oavsett var tjänsten äger rum. Det kan få till följd att ett svenskt adresserat företag exporterar tjänster för ett dotterbolag eller en svensk filial i utlandet, med utländsk adress. För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen mm. Prissättningsmekanismerna studeras och typiska produkter kartläggs. 1.1 Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera även tjänster. Den är i stort sett klar och där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Det har även kommit en reglering på det här området för nationalräkenskaperna som har nummer 2223/96 och kom 17 december 2002.

4 4(10) 1.2 NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, till exempel månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 1 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 2. Inledning Reguljär lufttransport, SNI , är en del av SNI 62 - lufttransport. De branscher som sorterar under denna kod är: Tabell 1: Branscher som sorterar under SNI 62 Lufttransport: person- och godsbefordran SNI Beskrivning Reguljär lufttransport Icke reguljär lufttransport Rymdfart SNI omfattar reguljär lufttransport av passagerare och gods. Det rapporterade arbetet syftar främst till att ta fram tjänsteprisindex för reguljär lufttransport av gods men upplyser också om omständigheterna bakom metodöversynen som gjordes år 2004 för reguljär lufttransport av passagerare. Enligt svenska nationalräkenskaperna finns det följande fördelning bland olika produktgrupper (PG) inom SNI ENS 1995, kapitel 10.14

5 5(10) Tabell 2: Olika produktgrupper inom SNI 62, enligt svenska nationalräkenskaperna 2 PG Beskrivning Vikt % 5C H-marginal 1, Luft- och rymdfartyg 0,0 62A Passagerare 70,5 62B Godstransport 2,3 62C Uthyrning av luftfartyg 2, Godshantering 0, Varulagring 0, Övriga stödtjänster till luftfart 0,7 6330A Övriga researrangemang 0, Annan transportförmedling 0,8 67 Stödtjänst till finansiell verksamhet 0,2 7020A Lokaler 0, Biluthyrning 0, A Bilförmån 0, Uthyrning av luftfart 0,3 713 Uthyrning maskiner 0,4 713 Personaldator 0,1 7220EG Egen programvara 0,2 72A Övriga datatjänster 0,3 741 Juridisk och ekonomisk konsulter 0,2 742 Arkitekt och teknisk konsult 0,2 743 Tekn provning 0,2 804 Utbildning 0, XXX korrektion 16,6 För att tillgodose NR:s behov, koncentrerar TPI-projektet på produktgrupper med relativt stor vikt. Enligt företagsstatistik 2002 fanns det 61 företag i Sverige som var klassificerade inom SNI Dessa företag sysselsatte personer. Den totala nettoomsättningen i branschen var ca 22 miljarder kronor. De tre största företagen står för drygt 93 % av omsättningen. Marknaden domineras av ett stort företag. 2.1 Internationella och nationella erfarenheter Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices år 2003 framgår att UK, USA, AUS, NZL, MEX, AUT, CZE, KOR, FIN, JPN, PRT, POL och HKG samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för reguljär lufttransport. De flesta länder samlar in prisuppgifter för reguljär lufttransport av passagerare och den mest lämpad prismätningsmetod är item pricing. Få länder samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för reguljär lufttransport av gods och med försiktighet anses model pricing som den mest lämpad prismätningsmetod Nationella erfarenheter Utveckling av prisindex för tjänstebranscher SNI , vägtransporter av gods och SNI 61, sjötransporter av gods har bidragit stort för utvecklingen 2 uppgifterna avser år 2000

6 6(10) av prisindex för lufttransport av gods. Trots att transportsättet varierar mycket har de en del gemensamt då tjänsten är att transportera gods från punkt A till B. 3. Branschbeskrivning SNI Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SNI 2002, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2002, är branschbenämningen på Reguljär lufttransport som omfattar reguljär lufttransport av passagerare och gods. ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI 2002 (Standard för svensk näringsgrensindelning 2002). CPA, Classification of Products by Activities, är EU:s produktstandard och SNI 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. SNI motsvarar Group 621 i ISIC Rev.3.1 samt Class i NACE Rev Nettoomsättning, antal företag samt antal anställda Tabell 3 nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda samt nettoomsättning fördelar sig på storleksklasser. Tabell 3: Branschens struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Antal anställda Antal företag % Omsättning, tkr % , , , , , , , , , , , ,2 Totalt: Källa: Företagsstatistiken från Tabellen ovan visar att det finns tre stora företag i branschen som står för drygt 93% av omsättningen. Cut-off gräns på 10 anställda skulle täcka nästan 100% av omsättningen men mer än 75% av företagen har mindre än 10 antal anställda.

7 7(10) 4 Reguljär lufttransport av passagerare 4.1 Inrikes flygresor Tjänstepriser för inrikes flygresor har samlats in sedan december Fram till år 2004 lämnade flygbolagen månadsvis prisuppgifter (listpriser) för biljetter som vänder sig till affärsresenärer respektive till privatresenärer. Under 1997 till 2002 har indexet publicerats årligen I P 10 SM som månadsvis index. Mellan år 2002 och år 2003 publicerades prisindexet för affärs- och privatresenärer varje kvartal på SCB:s hemsida for attt sedan upphöra år 2004 på grund av sekretesskäl till följd av metodändring. 4.2 Utrikes flyresor Utveckling av tjänsteprisindex för utrikes persontransport med flyg startades hösten Prisutvecklingen för både biljetter i affärsklass och i ekonomiklass beaktas. Markanden är dominerad av ett stort företag därför av säkerhetsskäll publiceras ej tjänsteprisindex för utrikes persontransport med flyg. 4.3 Metodöversyn I slutet av år 2003 påbörjades ett arbete med översynen av tjänsteprisindex för lufttransport av passagerare. Metodöversynen avser en övergång från listpriser till transaktionspriser. Översynen omfattade både inrikes och utrikes lufttransport av passagerare och gjordes i samarbete med berörda företag. Från och med fjärde kvartalet år 2003 skall berörda företag välja några sträckor och biljetttyper som avses vara representativa för företaget. Varje kvartal ombeds företagena lämna genomsnittligt fakturerat pris för både affärs- och privat resenärer på valda inrikes och utrikes sträckor och på valda biljett typer. 5. Reguljär lufttransport av gods Under våren 2003 startades ett projekt för reguljär lufttransport av gods, SNI , för att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Vanligtvis är huvudanvändare av producentprisindex för tjänster nationalräkenskaperna, men i det här fallet är målet också att uppfylla den kommande kompletteringen av STS (korttidsstatistiks) EU-förordning 1165/98 som begär prisindex inom en rad av tjänsteområden. Priser för transport av post skall också samlas eftersom det är en betydlig del inom lufttransport av gods.

8 8(10) 5.1 Prisbildning Besök har genomförts på de största bolagen i branschen för att få branschkunskap och för att kunna definiera tjänster som går att följa över tid. Prissättningen för lufttransporter av gods beror på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer som t. ex distans, vikt, inrikes, utrikes, retur frakt, typ av last och det kan vara problematiskt att särskilja tjänster från varandra. Varje transport kan ses som en unik tjänst, skräddarsydd individuellt för varje kund. Detta orsakar svårigheten att hitta stabila och repetitiva tjänster som går att följa över tid. Efter samråd med företag i branschen har vi valt ut ett antal faktorer som de anser har störst betydelse för priset. Det är omöjligt att fånga upp alla faktorer som påverkar prissättningen, men de som anses möjliga att följa är kund, typ av last, vikt och sträcka. De större företagen i branschen dominerar marknaden med lufttransport av gods både inrikes och utrikes medan de mindre företag i branschen verkar med lufttransport av passagerare och låter deras frakt transporteras via de större företagen. 5.2 Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekten, är luft transporttjänster av gods i Sverige och utlandet som utförs av svenska företag för både svenska och utländska företag. Målvariabel är det pris för tjänsten som kunden faktiskt betalar. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma med luftransport av gods. Som urvalsram användes Sveriges statistiska databaser (FDB). 5.3 Urvalsförfarande SNI omfattar reguljär lufttransport av passagerare och gods. Det saknas indelning på finnare nivå om vilka företag som är verksam med lufttransport av passagerare och/eller gods. Företag i branschen blev uppringda och ca 10 företag som verkar med lufttransport av gods deltog i testundersökningen Problematik Brist på detaljerad indelning om vilka företag som tillhandhåller godstransport i SNI har varit ett seriöst problem för utvecklingen av tjänsteprisindex för lufttransport av gods.

9 9(10) 5.4 Insamlingsförfarande Företagen erhåller förstagången information och blanketter via brev. De kan sedan välja olika svarsalternativ (via brev, fax eller e-post). 5.5 Prismätningsmetoder För att följa prisutvecklingen har model-pricing valts som metod. Den går ut på att företagen väljer ut representativa kontrakt det första kvartalet och sedan ombeds företagen att sätta ett pris på samma tjänst de följande kvartalen. Denna metod används internationellt för andra branscher där det finns en vara i botten och anses vara en metod att föredra. Viktigt vid användning av metoden är reguljär uppdatering av representativa tjänster då en av företaget specificerad tjänst inte längre är representativ bör denna ersättas med en mer representativ tjänst. Företagen fick själva välja ut minst fyra representativa och återkommande tjänster. Indextalet avser ett kvartal och om samma tjänst har utförts flera gånger under kvartalet skall prisuppgifterna vara ett genomsnitt för kvartalet. 5.6 Antaganden, vikter och indexberäkning För beräkningar har ett geometriskt index, Jevons, valts. Det har baserats på att det inte finns den viktinformation som behövs till ett mer avancerat index samt att det är det enda index som klarar disparata priser. För SNI , reguljär lufttransport av gods beräknas ett index för varje företag. Sedan beräknas ett totalt index för hela branschen genom att vikta samman dessa.

10 10(10) Indexberäkning Index beräknas i två steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag v enligt Jevons: j I 0t 1 j n n P it = (4-1) j i = 1 P i0 där Pit = pris för tjänst i, företag j, vid tidpunkten t. j P = i0 2. I det andra steget beräknas index för branschen genom att vikta ihop index för respektive företag enligt nedan. I 0t = m j = 1 j I 0t j w (4-3) bas = kvartal 4, 2003 viktperiod = år 2002 där j w = andelen för företaget där de stora har sin egen vikt och de små företagen delar lika på resterande. 5.7 Slutsatser Provundersökningens utfall blev positivt och många bra synpunkter kom in. Av de 10 företag som ingick i urvalet har 3 svarat (att delta i provundersökningen har varit frivilligt). Det bedöms nu vara möjligt att efter mindre ändringar i frågeformuleringarna börja produktionen av ett index. Att träffa företag inom branschen och få kunskap om branschens prisbildning var ett betydelsefullt moment i processen. Så som för väg- och sjötransport av gods 3 har model-pricing använts. Det går ut på att företagen anger ett verkligt kontrakt första gången de svarar på blanketten och sedan ombeds de prissätta samma kontrakt varje kvartal. Resultaten av denna provundersökning är ytterst opålitliga, då endast ett fåtal prisuppgifter kommit in. Dessa ligger ändå något sånär i linje med hur utvecklingen sett ut för branschen. 3 TPI-projektets rapport nr 6 & 7