Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter
|
|
- Mattias Ivarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(16) Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 4 Erik Gerestrand Monica Leonardsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003
2 2(16) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området NR:s krav på prisindex Internationella erfarenheter 4 2. Inledning Prisbildning 6 3. Branschbeskrivning SNI Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda Intäkter från olika tjänster Kundstruktur De största företagen Revisions- och redovisningsverksamhet i andra branscher Testundersökningens uppläggning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning Indexberäkning Utvärdering av testundersökningen Allmänt Utvärdering och svarsfrekvens Testresultat Slutsatser 15 SNI Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning 16 Bilagor A) Info om intermittensundersökningen.
3 3(16) TPI-projektets rapport nr 4: branschbeskrivning SNI TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000 skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual och internationella regleringar på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera även tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar, d v s inklusive eventuella rabatter NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret.
4 4(16) Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas t ex vid korta (månad, kvartal) jämförelser i tiden. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 1 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Australien, Finland, Frankrike, Holland, Hongkong, Japan, Kanada, Mexico, Nya Zeeland, Storbritannien, Tjeckien och USA samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter på ekonomiska konsulttjänster. På det 16:e Voorburg Group mötet i Örebro 2001 presenterades ett principal paper om tjänsteprisindex för revisions- och redovisningstjänster, A Producer Price Index for Accounting Services, av Francois Bordé & Gaétan Garneau verksamma vid Statistics Canada 2. Rapporten koncentrerar sig främst på Canadas tjänsteprisindex men beskriver även hur många av de ovan nämnda länderna hanterar tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter. Beroende på svårigheten med att hitta återkommande tjänster för prismätningar samt lämpliga metoder att följa prisutvecklingen inom detta område har länderna valt delvis olika tillvägagångssätt. I huvudsak baseras dock indexen på timtaxor kategoriserade på olika tjänster som t ex revision, bokföring m m. ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE (General Industrial Classification of Economic Activities of the European 1 ENS 1995, kapitel
5 5(16) Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI92 (Standard för svensk näringsgrensindelning 1992). 2. Inledning Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, SNI 74.1, omsätter drygt 105 miljarder fördelade på över företag 3. Denna branschbeskrivning, TPIprojektets rapport nr 4, avser i huvudsak att koncentrera sig på företag med branschkoden SNI 74.12, d v s Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning. Juridiska konsulter med branschkod SNI beskrivs i rapport 5. SNI 74 benämns på grov nivå som Andra företagstjänster. De branscher som sorterar under denna kod är: Juridisk verksamhet Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning Marknads- opinionsundersökning Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m m Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o dyl Reklamverksamhet 74.5 Arbetsförmedling och rekrytering 74.6 Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst 74.7 Rengöring och sotning 74.8 Övriga företagstjänster För att fördela produktionen på produktgrupper används bland annat resultaten från de intermittenta urvalsundersökningarna som görs på programmet för tjänstenäringar, ES/TN 4. Återkommande belyses olika branscher med olika års intervaller. Preliminära resultat från den undersökning som gjordes år 2002 finns i avsnitt 3. Det finns tre större branschorganisationer inom SNI i Sverige: FAR (tidigare benämnd Föreningen Auktoriserade Revisorer) har ungefär ledamöter varav auktoriserade revisorer, främst från de stora företagen 5. Svenska Revisorssamfundet (SRS) har ca godkända och auktoriserade revisorer som medlemmar 6. Sveriges Redovisningskonsulters förbund (SRF) har ca medlemmar från mestadels små företag 7. 3 Företagsstatistik Se även Tabell 1 och Rapport 5. 4 För mer information om de intermittenta undersökningarna se Bilaga A
6 6(16) I oktober 2002 fanns det godkända och auktoriserade revisorer, samt 81 registrerade revisionsbolag i Sverige 8. Ungefär hälften av revisorerna arbetar på någon av de fem största revisionsbyråerna. Dessa fem byråer väljs nästan uteslutande av samtliga börsnoterade företag. 9 Som kommer att visas i avsnitt 3 består branschen revision och redovisning av ett fåtal stora multinationella företag och ett stort antal små byråer. Ett mellanskick existerar knappt. Enronskandalen och den rådande globala lågkonjunkturen har lett till att branschen genomgått stora förändringar. Till stor del handlar det för företagen om att skära bland sina kostnader och koncentrera sig på sin kärnverksamhet i ett tuffare affärsklimat. Främst handlar det dock om det trovärdighetsproblem som uppstår då en revisor kan få i uppdrag att granska ett företags verksamhet som de egna konsulterna har varit delaktiga i. Trycket har ökat att ha oberoende revisorer och att särskilja revisionsverksamheten från konsultverksamheten. Den 1 januari 2002 kom det en ny lag i Sverige som säger att en revisor skall vara skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet 10. Då dessa regler även gäller i EU betyder det att europeiska revisionsbolag måste tacka nej till revisionsuppdrag om oberoendet inte kan säkerställas. Revisorsnämnden, RN, är den tillsynsmyndighet som ska se till att god revisionssed och god redovisningssed följs. Den sköter även examinationen och kontrollen av godkända och auktoriserade revisorer. Dessa revisorer är de enda som får utföra lagstadgad revision, vilket är krav på aktiebolag och större ekonomiska föreningar. Från och med år 2003 måste alla godkända och auktoriserade revisorer ha erlagt examen. En examen gäller i fem år innan nya test måste göras Prisbildning Företagsbesök gjordes hos de största bolagen i branschen samt hos några småföretag. En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster inom revision och redovisning är att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Eftersom uppdrag i många fall är unika är det svårt att hitta stabila och repetitiva tjänster som producenten kan lämna prisuppgifter på från period till period. Vidare beror prissättningen på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer och det kan Affärsvärlden, Konsultguiden 2002/ Revisorslagen (2001:883). 11
7 7(16) vara problematiskt att särskilja tjänster från varandra, t ex revisionsnära rådgivning från övrig rådgivning. De stora företagen erbjuder ofta ett helt paket med tjänster där både revision, redovisning, rådgivning och systemutveckling kan ingå och det är svårt att avgränsa sig till en specifik tjänst att prismäta. Små företag får anses ha ett relativt homogent basutbud av tjänster även om vissa specialiseringar förekommer. De större företagen har hela landet som sitt arbetsfält. Moderbolagets prissättning styr ofta de enskilda kontorens priser även om varje enskilt kontrakt i många fall är unikt. De små byråerna är ofta mer lokalt förankrade och bestämmer sin prissättning själva utifrån den konkurrens som råder på orten de verkar. Enligt företagen har branschen revision och redovisning haft en kraftig prispress de senaste åren. Vissa menar att priserna eventuellt kan börja stiga men att det eventuellt kan ta lite tid då kontrakt för främst de stora byråerna är låsta över flera år. Snittpriset ligger lägre i Sverige än i många andra länder. Priserna är något högre i storstadsområden än på landsbygden vilket även SRF enkät 2000 kom fram till där knappt en tredjedel av deras medlemmar deltog. Priserna skiljer sig också beroende på vilken bransch klienten verkar i, exempelvis är prissättningen för jordbruk relativt stabil. Vanligaste metoden för prissättning är timpriser även om anbudsförfarande på en totalsumma, d v s fasta priser, för vissa tjänster förekommer Branschbeskrivning SNI Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SPIN 2002, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2002, är branschbenämningen på Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning innehåller sedan följande delgrupper: Tabell 2: Delgrupper inom Bransch SPIN 2002 CPA Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning Revision Redovisningsanalys Utarbetande av redovisningar Information från företagsbesök samt telefonintervjuer.
8 8(16) Andra redovisningstjänster Bokföring, utom deklaration Skatte- och deklarationsrådgivning Källa: Förslag SPIN 2002: struktur, SCB/ES. CPA, Classification of Products by Activities, är EU:s produktstandard och SPIN 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. SNI motsvarar Group 7412 i ISIC Rev.3 samt Class i NACE Rev Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda Enligt Företagsstatistiken fanns det företag inom SNI Dessa företag sysselsatte personer. Branschens totala nettoomsättning år 2000 uppgick till knappt 19,3 miljarder kronor och förädlingsvärdet till cirka 11,9 miljarder kronor. Av den totala nettoomsättningen på 19,3 miljarder kronor svarade enskilda näringsidkare (d v s företag med noll anställda) för sammanlagt cirka 1,4 miljarder kronor, motsvarande sju procent. Under år 2000 fanns det enskilda näringsidkare registrerade. Tabell 3 nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda, nettoomsättning samt förädlingsvärde fördelar sig på storleksklasser. Tabell 3: Branschens struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Antal Antal % Antal % Nettoomsättn, % Förädlingsvärde, % anställda företag anställda 14 mkr mkr Totalt: Källa: Företagsstatistiken Tabell 3 visar att det i den minsta storleksklassen (0-4 anställda) finns företag, eller motsvarande 96 procent av totala antalet företag i branschen. I den största storleksklassen finns endast fem företag som dock står för hela Observera att uppgifterna från Företagsstatistiken gäller år 2000 eftersom undersökningen 2001 ännu ej är klar. Enligt preliminära siffror från Företagsstatistiken 2001 fanns det företag, antal anställda och branschens nettoomsättning uppgick till 21 miljarder kronor. 14 Definitionen på antalet anställda är medelantalet heltidsanställda.
9 9(16) procent av branschens totala nettoomsättning. I dessa fem företag återfinns 34 procent av branschens totala antal anställda. Branschen domineras alltså av några få mycket stora företag, medan övriga företag är små med få anställda och liten nettoomsättning, något mellanskick verkar knappast existera Intäkter från olika tjänster I den intermittenta branschundersökningen efterfrågades fördelning av nettoomsättning på olika typer av tjänster. Tabellen nedan visar hur den totala nettoomsättningen fördelar sig procentuellt på olika typer av tjänster. Tabell 4: Nettoomsättning fördelat på olika tjänster. Tjänster % Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning Revisionstjänster 43 Redovisning och bokföringstjänster, 35 exkl deklarationer Skatterådgivning, 12 inkl deklarationer Konsulttjänster avseende företags organisation m m Organisationsutveckling - Strategisk rådgivning, inkl mergers och acquisitions 2 Finansiell rådgivning, utom skatterådgivning 2 Rådgivning i personalfrågor - Övriga konsulttjänster avseende företagets 3 organisation, information Övrigt (Data-och utbildningstjänster m.m) Övriga tjänster 3 Total nettoomsättning 100 Källa: Intermittensundersökningen för år För de flesta företag i branschen kom de största intäkterna från revisionstjänster, redovisnings- och bokföringstjänster samt från skatterådgivning. Vissa företag var även s k branschblandade företag och hade en del intäkter fördelade på andra tjänster Kundstruktur Den intermittenta branschundersökningen innehöll även uppgifter om kundstrukturen. Nedan i tabell 5 kan man se hur nettoomsättningen fördelas på de olika kunderna. Tabell 5: Nettoomsättning fördelad på kundkategorier. Kundkategori % Företag och affärsdrivande verk 93
10 10(16) Statliga och kommunala myndigheter 3 Hushåll/privatpersoner 1 Hushållens icke vinstdrivande org. - Export 3 Totalt: 100 Källa: Intermittensundersökningen för år Kategorin Företag och affärsdrivande verk är branschens klart största kund. Hela 93 procent av branschens totala nettoomsättning återfinns bland dessa kunder De största företagen Tidningen Affärsvärlden rankar varje år Sveriges största konsultföretag. Tabell 7 visar den lista över de största företagen inom revision som presenterades i Konsultguiden 2002/2003. Tabell 7: De största företagen år Namn Omsättning (mkr) Antal anställda Öhrlings PricewaterhouseCoopers Ernst & Young KPMG Deloitte & Touche Lindebergs Grant Thornton BDO Revision SET Revision Totalt Källa: Affärsvärlden, Konsultguiden 2002/ Revisions- och redovisningsverksamhet i andra branscher Troligtvis finns det inte många felklassificerade företag som bedriver verksamhet inom revision och redovisning, d v s företag som inte är klassade i SNI och därmed inte heller ingår i intermittensundersökningen 15. Anledningen till felklassificering kan vara att merparten av deras verksamhet är förlagd till annan verksamhet, vilket gör att de får en annan branschkod. Revision och redovisning är ett relativt väldefinierat område, vilket borde innebära att intermittensundersökningen inte bör ha missat några större företag. Dock finns det stora multinationella företag med andra branschkoder än som har egna ekonomiavdelningar som ägnar sig åt intern bokföring, internrevision m m men dessa former av tjänster är inte intressanta då andra företag inte kan utnyttja dem. 15 Intermittensundersökningen går bara efter företagens huvudverksamhet (första branschkod).
11 11(16) 4. Testundersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under hösten 2002 genomfördes en testundersökning där både små och stora företag ingick. De stora företagen fick delvis individuellt anpassade lösningar som togs fram utifrån de företagsbesök som hade gjorts. De mindre företagen efterfrågades efter tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. De fick själva välja ut tjänster med vägledning av det missiv och blanketten de fick. NR önskar index uppdelat på tre kategorier: företag, myndigheter och privatpersoner. Eftersom kategorin privatpersoner och myndigheter endast stod för en procent respektive tre procent av den totala omsättningen 16 är de av mindre intresse Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är revisions- och redovisningsföretagens utbud av tjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga debiterade timpriset. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma inom revision och redovisning. Som urvalsram användes ES/REG:s Företagsdatabaser (FDB) Urvalsförfarande Urvalet bestod av tio mindre och fem stora företag. Företagsbesök eller telefonkontakt gjordes med flera av företagen för att ta reda på vilka tjänster m m de erbjöd och vilka möjligheter som fanns att prismäta dessa. Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företagen ombads då välja tjänster som de ansåg vara representativa för den aktuella branschen. Tjänsterna skulle dessutom vara relativt stabila och återkommande. 16 Se avsnitt 3.4.
12 12(16) 4.3. Insamlingsförfarande De företag som inte besökts kontaktades per telefon eller per e-post och informerades om testundersökningen. För varje företag erhölls en kontaktperson. Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. De stora företagen fick specialanpassade lösningar efter hur deras ekonomisystem var uppbyggda samt efter de uppgifter de var villiga att lämna. Även de mindre företagen hade olika alternativ av frågor att välja på. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt Prismätningsmetoder De stora företagen frågades efter genomsnittliga debiterade timpriser för olika kategorier som vi valde tillsammans med dem under företagsbesöken. Dessa kategorier var exempelvis yrkesgrupp t ex auktoriserad eller godkänd revisor, partner, assistent tjänstegrupp revision respektive redovisning/bokföring kundstorlek stora respektive små företag För de mindre företagen användes specification pricing eller timtaxor uppdelade på de olika kategorierna: kundkategori pris på kontrakt för olika kunder yrkesgrupp t ex legitimerad redovisningskonsult, SRF-ledamot, godkänd revisor, assistent tjänstegrupp för fasta priser för vissa tjänster, t ex pris per verifikation Indextalet avser en månad och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per månad. Företagen lämnade även uppgifter om hur stora de lämnade kategorierna/tjänsterna var omsättningsmässigt i förhållande till varandra. De små företagen fick dessutom frågan om hur stor del av en eventuell prisändring som var ren prisförändring och hur stor del som berodde på förändring av tjänstens innehåll Antaganden, vikter och indexberäkning Företagen frågades efter hur stor vikt de lämnade tjänstekategorierna hade inbördes omsättningsmässigt. Vidare viktas de stora företagen mellan varandra efter omsättning medan de mindre företagen erhöll lika vikter. De
13 13(16) små företagen representerar alla små företag när de viktas mot gruppen med de stora företagen i tredje steget nedan Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Laspeyres: F F T P t I = 0 t wt * 100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 w T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där w = 1 2. I det andra steget beräknas indexet för respektive grupp G, d v s för de fem största samt för övriga mindre företag, genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: G G, F F I 0t wo I 0t = F ~ (4-2) T T där, = vikter mellan företagen efter omsättning år 2000 G F w ~ O Bastidpunkten sattes till januari I det tredje steget beräknas det totala indexet genom att väga ihop de båda grupperna: G G I 0t wo I 0t = G ~ (4-3) där O G w ~ = vikter mellan grupperna efter hur stor andel av den totala omsättningen grupperna hade år 2000
14 14(16) 5. Utvärdering av testundersökningen 5.1. Allmänt Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. När väl filerna med frågeformuläret och följebrevet är skapade går det att skicka samma fil till varje företag. Tidsbesparingen är stor vid resultatberäkningen eftersom det genom länkar är möjligt att koppla samman svarsfilerna. Den tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och även svar som inkommer sent kan inkluderas. Inom företagen är det endast en person som har fyllt i uppgifter om de olika tjänsterna Utvärdering och svarsfrekvens Flera av främst de största företagen har ingen möjlighet att ge specificerade timtaxor för olika yrkeskategorier eller uppdrag och individuella lösningar måste därför göras. Små byråer lämnade nästan uteslutande listpriser och flera av dessa påpekade att priserna ändras endast vid årsskiftet Testresultat Då urvalet av deltagande företag inte var tillräckligt stort går det inte att dra några slutsatser om prisutveckling utifrån resultatet av testundersökningen. Resultatet, d v s prisutvecklingen inom revision och redovisning från januari till oktober 2002, enligt testundersökningen visas i Figur 1. Figur 1: Månadsindex för ekonomiska konsulter januari till oktober 2002, januari = jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 Konsumentprisindex, KPI, ökade under samma tid med 2,5 procent.
15 15(16) 6. Slutsatser Testet utföll väl vad gäller inhämtande av kunskap om de olika tjänster företagen erbjuder även om svarskvalitet och svarsfrekvens behöver bli bättre. Det bedöms dock vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna att påbörja produktionen av detta index. Insamlingen kommer att ske kvartalsvis i produktionen istället för månadsvis som skedde i testet. Att använda timtaxor är inte optimalt eftersom det bl a kan vara svårt att kvalitetsvärdera prisförändringar. Dock är de allra flesta kontrakt baserade på timtaxor. Exempelvis lämnade ett företag priser per verifikation men de räknar då med att de alltid gör 50 verifikationer i timmen och skulle alltså lika gärna ha kunnat lämna timpriser. Vidare diskussioner kommer att föras om det är möjligt att undvika att få listpriser från de mindre byråerna. Inför produktionen kommer de största företagen att väljas med sannolikhet ett och bland övriga företag kommer PPS-urval dras från SNI-grupp ur företagsdatabasen. En cut off-gräns, baserat på antal anställda, kommer att väljas för att inte uppgiftslämnarbördan ska bli för stor för de allra minsta företagen. Det är dock idag osäkert på vilken nivå cut off-gränsen kommer att läggas. Olika stratifieringar, t ex storstad och landsbygd, av urvalet av företag kommer utredas vidare. Utvecklingsprocessen kommer kontinuerligt att fortlöpa och samarbetet med branschorganisationerna och företag i branschen fortsätter.
16 16(16) Bilaga A Intermittensundersökningar SCB genomför med cirka tre till fyra års intervall intermittenta undersökningar, även kallade branschundersökningar, i olika branscher. Dessa kan ses som ett komplement till den årliga Företagsstatistiken. De intermittenta undersökningarna är urvalsundersökningar medan Företagsstatistiken är en totalundersökning. Syftet med undersökningarna är dels att till Nationalräkenskaperna, NR, få fram underlag för beräkningar av BNP, dels att ge EU ett underlag för att förbättra jämförelser mellan EU-länderna. Under 2002 gjordes intermittenta branschundersökningar avseende år 2001 i SNI-branscherna 74.12, 74.13, 74.14, 74.2, 74.4 samt i SNI 72. Dessa undersökningar ingår även i ett utvecklingsprojekt inom EU som har till syfte att harmonisera statistiken för olika branscher inom Företagsstjänster. Resultaten levereras dessutom, som vanligt, till Nationalräkenskaperna för beräkningar av bland annat BNP. SNI Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning I branschundersökningen för SNI 74.12, Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning 17 ingick samtliga företag med 50 anställda och fler. För de mindre företagen gjordes ett urval. I totala populationen fanns det företag och av dessa valdes 472 ut till att ingå i undersökningen. Ser man till antalet företag domineras branschen kraftigt av små företag. Små företag definieras som företag med mindre än 50 anställda. Av de 472 företagen som ingick i undersökningen var det hela 447 företag, motsvarande 95 procent, som hade mindre än 50 anställda. Ser man däremot till antalet anställda eller till nettoomsättningen domineras marknaden dock kraftigt av åtta till tio riktigt stora företag. De företag som är verksamma i branschen är alltså antingen små eller väldigt stora, något mellanskick verkar knappast existera. 17 Denna branschundersökning gjordes tillsammans med SNI 74.14, Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m m. Totalt var då populationen företag och urvalet företag.
Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods
1(10) Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 TPI-projektets rapport nr 7 Petra Jansson Maria Martinsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik,
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs merTjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16
Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,
Läs merTjänsteprisindex för lufttransport
1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)
Läs merTjänsteprisindex för juridiska tjänster
1(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.11 TPI-projektets rapport nr 5 Merja Cerda Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003 2(11)
Läs merTjänsteprisindex för banktjänster
Tjänsteprisindex för banktjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 65.12 TPI-projektets rapport nr 11 Erik Gerestrand Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004
Läs merTjänsteprisindex för datatjänster
1(14) Tjänsteprisindex för datatjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 72 TPI-projektets rapport nr 2 Merja Cerda Marie Glanzelius Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB November
Läs merTjänsteprisindex för Sjötransporter av gods
Datum 2004-08-18 1(11) Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 61 TPI-projektets rapport nr 6 Petra Jansson Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik,
Läs merTjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet
Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att
Läs merTjänsteprisindex för biluthyrning
1(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning Branschbeskrivning för SNI-grupp 71.100 TPI-projektets rapport nr 1 Vera Norrman Giuseppe Picone Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Mars 2001
Läs merTjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m.
Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.14 (SNI 2002) TPI-rapport nr 25 Marlene Larsson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR),
Läs merTjänsteprisindex för Avfallshantering
Tjänsteprisindex för Avfallshantering Branschbeskrivning för SNI-grupp 90.02 TPI-rapport nr 21 Rolf Björnson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 Förord Som ett led i att förbättra den
Läs merTjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster
1(19) Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.201 och 74.202 TPI-projektets rapport nr 3 Martin Ribe Martin Bylin Tjänsteprisindex, Prisprogrammet,
Läs merÖversyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz
Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken
Läs merDnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)
Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240
Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Camilla Andersson Rolf Björnsson Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som
Läs merTjänsteprisindex TPI 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Tjänsteprisindex TPI 2008 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig
Läs merKartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin
Läs merBranschundersökningar inom tjänstesektorn. Intermittenta undersökningar 1999
Branschundersökningar inom tjänstesektorn. Intermittenta undersökningar 1999 NV1206 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Näringslivets struktur A.3 Statistikprodukten
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merSNI-omläggning av nationalräkenskaperna
SNI-omläggning av nationalräkenskaperna Från och med september 2011 används den nya näringsgrensindelningen SNI 2007 i nationalräkenskaperna. Den överensstämmer med den europeiska indelningen NACE rev
Läs merTeorin bakom ett tjänsteproduktionsindex
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Daniel Lennartsson 12 Johan Norberg 12 Bakgrund Ett kvartalsindex för tjänstenäringarna, fortsättningsvis kallat (TjPI), har på försök tagits fram för att vara en
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex i producent- och importled Ämnesområde Priser och konsumtion Statistikområde Prisindex i producent- och importled Produktkod
Läs merPrivatleasing av bil i KPI
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Olga Varlakova Miykal Tareke 2016-10-17 1(5) Privatleasing av bil i KPI För diskussion Marknaden för privatleasing av bil växer mycket kraftigt och utgör
Läs merTjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) PR0801. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) Tjänsteprisindex TPI 2014 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merBeskrivning av nya redovisningsgrupper på näringsgren i AKU
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Beskrivning av nya redovisningsgrupper på näringsgren i AKU Fr.o.m. AKU avseende januari 2009 införs en ny näringsgrensindelning, SNI 2007, i den löpande AKU-publiceringen.
Läs merDefinitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Läs merBeskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon
Läs merNystartade företag första och andra kvartalet 2011
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods
Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som ett led i att förbättra
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-03-21 Facken inom industrin (FI)
Läs merRedovisning av KPI:s förändringstal
STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Redovisning av KPI:s förändringstal För beslut Prisenhetens förslag Prisenheten föreslår att nämnden för Konsumentprisindex fattar ett särskilt beslut om att
Läs merSkickat: den 11 januari :55
Från: it-statistik@scb.se Skickat: den 11 januari 2019 13:55 Till: Regelrådet Kopia: Alicja.Markiewicz@scb.se; Nils.Adriansson@scb.se Ämne: Ny föreskrift - företagens utgifter för it Bifogade filer:.pdf
Läs merNYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal
SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal
Läs merBeskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001 2002, NV1502 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND
Läs merRegressions- och Tidsserieanalys - F5
Regressions- och Tidsserieanalys - F5 Index (Extra material) Linda Wänström Linköpings universitet November 19 Wänström (Linköpings universitet) F5 November 19 1 / 17 Index Ett index beskriver en eller
Läs merKonkurser och offentliga ackord
Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merNystartade företag tredje kvartalet 2011
Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (11) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex i producent- och importled Ämnesområde Priser och konsumtion Statistikområde Prisindex i producent- och importled Produktkod
Läs merKonsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag
EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (6) Analysavdelningen Johan Harrysson +46 (0)16-542 06 32 jonan.harrysson@energimyndigheten.se Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merStarkt fondår trots turbulent 2015
Pressmeddelande STOCKHOLM 2016-01-13 Starkt fondår trots turbulent 2015 Under 2015 nysparades totalt 84 miljarder kronor i fonder. Den totala fondförmögenheten i Sverige ökade under året med drygt 240
Läs merINFLATIONSRAPPORT 2001:3
ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av
Läs merTEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012
TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (10) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Företagsdatabasen (FDB) Ämnesområde Näringsverksamhet Statistikområde Näringslivets struktur Produktkod NV0101 Referenstid 2018 År
Läs merTjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?
Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som
Läs merDelårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr
Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari juni 28 >> >> >> >> Omsättningsökning med 126 % jämfört med samma period föregående år Omsättningen uppgick till 3 42 (1 51) kkr Rörelseresultatet
Läs merHUI Research På uppdrag av Filipstad kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012
Läs merHUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merDagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH
Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Ämnesområde Arbetsmarknad Statistikområde Lönesummor Produktkod AM0206
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merNätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 EN0306 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3
Läs merDnr F 17
Dnr 2017-1143 2017-11-10 F 17 F 17 1 Inledning Auktoriserade revisorn A-son har hos Revisorsinspektionen ansökt om ett förhandsbesked enligt 25 revisorslagen (2001:883) i frågan om huruvida hon kan åta
Läs merFörenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm
Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm Regeringskansliet i Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Index för beräkning av timkostnadsnorm 4 3. Ny modell för beräkning 5 4. Sammanfattning 6 Justitiedepartementet
Läs merBranschundersökningar inom tjänstesektorn. Intermittenta undersökningar 1998
Branschundersökningar inom tjänstesektorn. Intermittenta undersökningar 1998 NV1206 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Näringslivets struktur A.3 Statistikprodukten
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en
Läs merRegionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
Läs merSmåföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag
Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Läs merBindningstider och rabatter i räntesatsindex
Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.
Läs merImplementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI
ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Erik Hauer, Miykal Tareke 2015-10-16 1(6) Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI För beslut Prisenheten föreslår att samla in rekommenderade listpriser
Läs merDelårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr
Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari september 2008 >> Omsättningsökning med 136 % jämfört med samma period föregående år >> Omsättningen uppgick till 5 381 (2 282) kkr >> Rörelseresultatet
Läs merForskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter
Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merHUI Research På uppdrag av Eda kommun
Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt
Läs merNationalräkenskapsdata 2016
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2018:2 19.12.2018 Nationalräkenskapsdata 2016 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2016.
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merBranschundersökningar inom tjänstesektorn 2001
Branschundersökningar inom tjänstesektorn 2001 NV1206 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet A.2 Statistikområde Näringslivets struktur A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merKorgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (9) 2018-06-01 STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Kvartalsutfall för kommuner och landsting Ämnesområde Offentlig ekonomi Statistikområde Finanser för den kommunala sektorn
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder
Läs merRörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse
www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112
NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merUtrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter
Utrikeshandel med tjänster, preliminära uppgifter Handeln med tjänster och den internationella produktionen inhämtade nästan 4 miljarder i intäkter till Finland år Överskottet i utrikeshandeln med tjänster
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merMark- och arrendepriser 2008 JO1002
Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merPressinfo. Företagstjänster 2012
Pressinfo Företagstjänster 2012 2012-06-11 Release: kl. 05.oo GENERELLT BRANSCHEN Kunderna är generellt nöjda med sina leverantörer av konsulttjänster, bemanningstjänster och revisionstjänster. Nöjdheten
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en
Läs merTjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) PR0801. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) Tjänsteprisindex TPI 2015 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5 Statistikproducent...
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30 Facken inom industrin (FI)
Läs merUtgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS) 2013 NR0110 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde...
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112
NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merFörstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster
Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (MP/PR), SCB Januari 2008 Sammanfattning Denna förstudie syftar till att undersöka förutsättningarna för,
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merKonsumentprisindex mars 2019
apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 okt.18 nov.18 dec.18 jan.19 feb.19 mar.19 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2019:3 17.4.2019 Konsumentprisindex mars 2019 Inflationen 1,0 procent
Läs merHyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496
Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2009:1 17.11.2009 Hyresstatistik 2009 Medelmånadshyran är 8,26 euro per kvadratmeter För de åländska hyresbostäderna var medelhyran i april i år 8,26
Läs merFöreläsning G60 Statistiska metoder
Föreläsning 2 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Vägda medeltal o Standardvägning o Index Angående projektet: Senast onsdagen 6 mars 17:00 ska ni ha lämnat in gruppindelning och definition av problemområde!
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (7) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder (KTS/LTS) Ämnesområde Offentlig ekonomi Statistikområde Finanser för
Läs merFoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013
Rapport 2014-09-11 1(11) FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, samt offentlig sektor år 2013 Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år
Läs merDelårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr
Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari mars 2008 >> Omsättningsökning med 122 % jämfört med samma period föregående år >> Omsättningen uppgick till 1 574 (710) kkr >> Rörelseresultatet
Läs merPostverksamhet 2011 TK0701
ES/NS 2012-06-15 1(11) Postverksamhet 2011 TK0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs mer2015 börjar positivt för transportnäringen
Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13
Läs merRapport till Upphandlingsmyndigheten 29 april 2016
-research Rapport till Upphandlingsmyndigheten SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 25 och den intervjuades 600 företagare/företagsledare
Läs mer