Redovisning av KPI:s förändringstal

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Redovisning av KPI:s förändringstal För beslut Prisenhetens förslag Prisenheten föreslår att nämnden för Konsumentprisindex fattar ett särskilt beslut om att månadstalet ska fortsätta att beräknas utifrån den relativa förändringen i den publicerade indexserien. Bakgrund Redovisningen av inflationstakten i KPI ändrades i samband med bytet av indexkonstruktion 2005 efter beslut i KPI-nämnden - möte nr. 223 (M. Ribe, Definition och beräkning av inflationstakt, ). Sedan dess beräknas inflationstakten som den relativa förändringen av de publicerade indextalen sedan tolv månader. Innan dess redovisades inflationstakten som om indexet vore av Laspeyres-typ, vilket innebar att effekten på index av den mellanliggande s.k. långtidslänken rensades bort. Dåvarande långtidsindexlänk i KPI innebar att en extra indexlänk beräknades för varje produktgrupp vid årsskiftet då ett senare viktunderlag fanns tillgängligt. Skillnaden mellan denna långtidsindexlänk och korttidsindexlänken för december blev därmed en skattning av effekten på levnadskostnaderna av konsumtionens förskjutning från året innan till det aktuella året. Ett direkt förslag i den senaste KPI-utredningen (SOU 1999:124) förelåg beslutet i KPI-nämnden. I utredningen anges vidare för- och nackdelar med de två olika sätten att redovisa inflationstakten på. Dessa redogörs för i avsnittet nedan.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 2(6) Redovisning av tolvmånaderstalet Nedan listas för- och nackdelar med det tidigare sättet att redovisa inflationstakten (beskrivet ovan). Fördelar Periodicering effekterna av konsumtionens förskjutning som uttrycks i skillnaden mellan kort- och långtidsindexlänk avser sådant som hänt under det senaste kalenderåret och inte under de aktuella tolvmånadersperioder som avses i tolvmånaderstalet under det påföljande året. Av denna anledning är det riktigt att bortse från långtidslänken. Internationell jämförelse Då de allra flesta länder beräknar index av Laspeyres-typ underlättas internationella jämförelser. Nackdelar Bias Om inflationstakten beräknades som om indexet vore av Laspeyres-typ sker en viss överskattning av talen pga. positiv Laspeyresbias. Otydlighet Att det i praktiken existerar två tal innebär en risk för förväxling. Nedan listas för- och nackdelar med det nuvarande sättet att redovisa inflationstakten (beskrivet ovan). Fördelar Periodicering Även fast korgeffekter 1 som beror på konsumtionsförskjutningar under tidigare perioder tillåts påverka aktuella indextal, bör de kunna uppfattas som en skattning av (förväntat värde på) den substitutionseffekt som uppstår under den aktuella tolvmånadersperioden. Internationell jämförelse HICP finns för internationella jämförelser 1 Med korgeffekt menas här de förändringar av indextalet som inte direkt härrör från prisförändringar under den aktuella perioden.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 3(6) Tydlighet Att de redovisade tolvmånderstalen beräknas utifrån de redovisade indextalen, innebär att någon risk för förväxling inte finns. Nackdelar Otydlighet Då bidraget på indextalet från prisförändringar och korgeffekt inte kan särskiljas på ett direkt sätt för användarna uppstår samtidigt en otydlighet. Januarieffekt Enligt beräkningar på data för tidigare år bedöms risken som något större för artificiella hopp vid årsskiftena. Månadstalet i januari I KPI-nämndens beslut angående redovisningen av tolvmånaderstal i KPI uttrycks inte specifikt att samma redovisning även ska gälla månadstalet. Detta har dock alltsedan januari 2005 varit Prisenhetens tolkning. I KPI-utredningen anges samtidigt att vid jämförelser över årsskiften för kortare perioder än tolv månader är det ibland inte rimligt att förändringen i indextalet framställs som ett mått på prisutvecklingen. Anledningen är att den korgeffekt som kan uppfattas som en skattning av substitutionen mellan produkter mellan två år då kan komma att dominera över de faktiska prisförändringarna under den kortare perioden. Utredningen pekar särskilt på månadstalet i januari och föreslår uttryckligen att korgeffekten regelmässigt bör räknas bort i rapporteringen om prisutvecklingen mellan december och januari. Månadsförändringen i januari skulle därmed också vara jämförbar med årets övriga 11 månader. Korgeffekten har de senaste åren varit relativt stabil medan den i januari 2008 var osedvanligt stor avseende månadsförändringen. Att effekten var så stor vid årsskiftet 2007/2008 förklaras främst av en genomgripande revidering av nationalräkenskaperna, som utgör underlag för varukorgen. Genomgripande revideringar av nationalräkenskaperna görs normalt vart femte år. I tabellen nedan visas den s.k. korgeffekten på index de senaste åren. Både effekten på tovmånaderstalet (i januari) och månadstalet i januari (förändringen mellan dec-jan) redovisas.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 4(6) I rapporteringen av förändringstalen i januari 2008 redovisades särskilt att talen påverkats av att korgeffekten var betydligt större än det föregående året. Enhetens förslag Alltsedan 2005 har både tolvmånaderstal och månadstal beräknas utifrån den relativa förändringen i den publicerade indexserien dvs. den kedjade indexserien 1980=100. Att förändringstalen därmed innefattar en effekt som inte beror av faktiska prisförändringar under perioden utan också från konsumtionens förskjutning och sammansättning har inte uppmärksammats av externa användare i någon större bemärkelse (före januari 2008 dvs.). Ett fåtal användare har i samband med publiceringen av januariindex årligen efterfrågat korgeffektens storlek, vilken då har angivits av Prisenheten. I januari 2008 då korgeffekten på månadstalet var osedvanligt stor låg KPIutfallet relativt långt ifrån det förväntade värdet på marknaden. Prisenheten beslutade att mer noggrant redovisa den s.k. korgeffekten i det normala pressmeddelandet och även hur mycket inflationstakten och månadsförändringen påverkats av denna. Prisenheten föreslår i denna pm att KPI-nämnden fattar ett särskilt beslut om att månadstalet ska fortsätta att beräknas utifrån den relativa förändringen i den publicerade indexserien. Redovisningen av förändringstal fortsätter då att beräknas på ett konsekvent sätt och på samma sätt som gjorts de senaste åren. Prisenheten bedömer att den särskilda rapportering som gjordes i januari uppskattades av användarna. Prisenheten föreslår vidare att januarirapporteringen regelmässigt ska innehålla en sådan analys som komplement till redovisningen av förändringstal vid publiceringen i januari varje år.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 5(6) Bilaga Korgeffekten (varukorgens förskjutning och sammansättning) KPI syftar till att belysa hur prisförändringarna påverkar kostnaden för att bibehålla en oförändrad levnadsstandard. Ett sådant index innebär att jämförelser görs mellan två situationer, där inte bara priserna utan också konsumtionens sammansättning skiljer sig åt (på grund av hushållens anpassning till ändrade relativpriser). I praktiken måste emellertid ett prisindex vara beräknat utifrån en bestämd varukorg. I Sverige uppdateras sammansättningen av den varukorg som ligger till grund för beräkningarna vid varje årsskifte. Att ändringarna görs årsvis innebär att prisförändringarna kan baseras på en aktuell konsumtionssammansättning. Underlaget för hur mycket de olika varorna och tjänsterna i varukorgen ska påverka KPI (dvs. dess vägningstal) hämtas främst från den privata konsumtionen inom nationalräkenskaperna i form av konsumtionsvärden. Beräkning av index Konsumentprisindex är ett kedjeindex som är uppbyggt av indexlänkar som anger förhållandet mellan det genomsnittliga prisläget för intilliggande år. Prisförändringarna på olika varor och tjänster vägs ihop till en genomsnittlig prisförändring med stöd av varukorgens sammansättning under de båda åren. Genom att multiplicera (kedja) dessa länkar med varandra kan man jämföra prisnivån mellan vilka år som helst. Vidare beräknas indexlänkar som anger förhållandet mellan prisläget respektive månad och det genomsnittliga prisläget under kalenderåret två år tidigare. Genom att multiplicera sådana länkar med kedjade indextal för år bildar man indextal för enskilda månader. För januari 2008 beräknas indextalet t.ex. enligt nedan: I 2008, jan 1980 = I 1980, dec , dec 1980, dec 1982, dec 1981, dec , dec 2002, dec , dec jan 2006 Övergångslänk mellan den gamla indexkonstruktionen och den nya. Superlativ indexlänk (Walsh) mellan två intilliggande år. Konsumtionsuppgifter för båda åren används i respektive länk. Avslutande länk (Laspeyres) där priset för respektive månad jämförs med helåret t-2. Konsumtionsuppgifter från två år tillbaka används.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 6(6) Det här sättet att beräkna indextalen säkerställer att indexets utveckling blir rättvisande på lång sikt: Beräkningen baseras på prisförändringar som vägts samman utifrån konsumtionsuppgifter som speglar konsumtionens sammansättning under just de perioder som respektive prisjämförelse avser. De effekter av varukorgsbyten som uppkommer vid årsskiften är en följd av det valda beräkningssättet. Vid jämförelser av indexet för exempelvis januari 2008 med det för december 2007 så påverkas den av att olika länkar har använts i indexberäkningarna. I decemberindexet avslutas kedjan av en länk som anger förhållandet mellan prisläget i december 2007 och kalenderåret I januariindexet används för prisförändringar från helåret 2005 istället en länk som anger förhållandet mellan det genomsnittliga prisläget under 2006 och det genomsnittliga prisläget under 2005, samt en länk som anger förhållandet mellan prisläget i januari 2008 och det genomsnittliga prisläget under Dessa länkar har olika sammansättning av varukorgen: Den länk som jämför prisläget i december 2007 med prisläget under 2005 har beräknats på basis av konsumtionens sammansättning under 2005; Den länk som jämför prisläget 2006 med det under 2005 har beräknats på basis av konsumtionens sammansättning under båda dessa år; Den länk som jämför prisläget i januari 2008 med det under 2006 har beräknats på basis av konsumtionens sammansättning under 2006.