En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

Transkript

1 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika infallsvinkel. Detta PM skall kortfattat beskriva skillnader och likheter mellan de två olika indexserierna och varför vi ser det av högsta vikt att det även i framtiden kommer att finnas ett mått på arbetskostnad som på ett bra och korrekt sätt speglar arbetskostnadernas utveckling och lämpar sig för användning i avtalssammanhang. Bakgrund I samband med att Statistiska Centralbyrån (SCB) publicerade preliminära indextal avseende juni 2008 respektive definitiva indextal för juni 2007 upphörde AKI att vara officiell statistik och att ingå i Sveriges officiella statistik (SOS). Detta på grund av att Medlingsinstitutet (MI), vilka är statistikansvarig myndighet för arbetskostnader sedan 2001, valde att minska sina kostnader genom helt sonika sluta att finansiera AKI. Detta föranledde att SCB lyckades knyta ett antal externa finansiärer för AKI som möjliggjorde fortsatt publicering fram till och med preliminära indextal för december Att inte vid detta tillfälle SCB arbetade fram längre finansiering berodde bl.a. på att det kontrakt som fanns med MI angående den bakomliggande urvalsundersökningen om Konjunkturlönestatistik, löner för privatsektor(klp) löpte ut i samband med att kalenderår 2011 slutfördes. Efter att nya förhandlingar om att fortsätta ta fram KLP och LCI slutförts med MI fick SCB förtroendet att under ytterligare två år samla in det material som möjliggör beräkning av AKI. När avtalet med MI var klart påbörjade SCB arbetet med att binda upp finansiärer för AKI under ytterligare två år men lyckades tyvärr i dagsläget bara ordna finansiering för Skillnader/likheter mellan AKI och LCI I grund och botten så ingår samma urvalsundersökning, KLP, där uppgifter för arbetare och tjänstemän samlas in separat. Men syftet med de olika serierna skiljer sig nämnvärt åt. AKI är primärt framtaget för just avtalsreglering och LCI är framtaget för att erhålla harmoniserade beräkningar över löner och arbetskraftskostnader inom EU. 1

2 I tabellen nedan kommer likheter och skillnader mellan AKI och LCI att listas. Tabell 1 AKI Framtaget för avtalsreglering Månatlig publicering Uppdelat i arbetare respektive tjänstemän Timkostnad (arb.) resp. månadskostnad(tjm.) ligger till grund för indexberäkning Indextal och Kostnad per timme i kronor (arb.) Kostnad per månad i kronor (tjm.). Företag < 5 anställda exkluderas. Olika redovisningsgrupper (SNI-branscher) För AKI finns i dagsläget 21 bransch sammanvägningar för arbetare och 25 bransch sammanvägningar för tjänstemän publicerade. Preliminära indextal uppdateras en gång. Exklusive bonus Avser endast privat sektor. Tillfälliga justeringar av avgifter (t.ex. premiebefrielser) har tidigare korrigerats för att inte slå igenom. Stabilare LCI Framtaget för att erhålla harmoniserade beräkningar över löner och arbetskraftskostnader inom EU. Kvartalsvis publicering Ingen uppdelning mellan arbetare och tjänstemän hos Eurostat (EU:s statistikcentral), men från 2008 finns uppdelningen för Sverige. Timkostnad ligger till grund för indexberäkning Enbart indextal redovisas Företag < 5 anställda modellberäknas. För LCI finns i dagsläget 15 bransch sammanvägningar för arbetare och 19 bransch sammanvägningar för tjänstemän publicerade. Preliminära indextal uppdateras fyra gånger. Gäller indexserien till Eurostat, indexserien i SSD innehåller de först publicerade preliminära indextalen och de definitiva indextalen. Inklusive bonus Skall avse hela ekonomin. Tillfälliga justeringar av avgifter ska slå igenom. Fluktuerar mer 2

3 Behov Med tanke på att arbetskostnad är en av de största kostnadskomponenterna för produktion av varor och framförallt för produktion av tjänster är det av största vikt att en varaktig lösning med relevant information kommer till stånd vad det gäller arbetskostnadsstatistik, som även lämpar sig för användning i avtalssammanhang. Stora belopp inom både den privata sektorn och inom den offentliga sektorn, ca 30 miljarder 1 årligen endast för kollektivtrafik 2 regleras med någon typ av arbetskostnadsstatistik, oftast i kombination med andra kostnadskomponenter. Det är därför av allra största vikt att alla aktörer på marknaden vet vilka spelregler som gäller/kommer att gälla och att en långsiktig och ändamålsenlig lösning kommer till stånd. Risken med att AKI upphör är att många långa kontrakt, ända upp till 10 år, måste förhandlas om vilket medför samhällsekonomiska kostnader. Vilket, vad det gäller kollektivtrafik, i slutändan kommer att drabba skattebetalare och resenärer. Att byta kostnads komponent för arbetskostnad rakt av från AKI till LCI är inget alternativ. Eftersom syftena är olika för serierna, vilket inte hänsyn har tagits till vid tecknande av kontrakt/avtal, kan leverantörerna av kollektivtrafik komma att kräva kompensation för ökat risktagande för övergång till indexserierna i LCI. Om ett framtida användande av LCI implementeras som standard kommer dessutom kostnaderna att öka för trafikhuvudmännen i kommande anbudsunderlag. Detta eftersom leverantörerna tvingas ta höjd för den ökade risken som LCI innebär. Ett par komponenter som påverkar anbudsgivarens risker vid byte till LCI och som måste beaktas vid anbudsgivande/offertskrivande är: 1. Offentlig sektor ingår i skattning av LCI, vilket det ej gör för skattning av AKI. I diagram 1 speglas den genomsnittliga löneökningen i kronor för offentliganställda respektive privatanställda för perioden Från 1992 till 2010 har i genomsnitt lönen för de offentliganställda ökat med 86 % samtidigt som de privatanställdas löner har ökat med 96 %. Den sammanvägda löneökningen för offentlig och privat sektorunder perioden var 93 %, vilket leder till att LCI över denna period har underskattat kostnadsökningen för det privata näringslivet. Diagram 1 1 Där AKI i dagsläget är den största enskilda kostnadskomponenten. 2 Trafikanalys 2011:19 3

4 2. Per definition är det en större volatilitet i LCI p.g.a. att bonusar och tillfälliga justeringar av avgifter skall slå igenom, vilka ej skall beaktas i AKI. 3. LCI är primärt framtagen för att harmonisera med övriga EU länder. 4. Antalet publicerade indexserier för LCI, är i dagsläget, inte lika utbrett som för AKI. Det finns bransch sammanvägningar som används frekvent i avtalssammanhang som ej finns publicerade för LCI. Ett exempel på detta är t.ex. att sammanvägningen H+J Transport och magasinering samt Informations och kommunikationsverksamhet ej i dagsläget finns för LCI vilken är vanligt förekommande i de avtal som finns för kollektivtrafiken. Problematik med ökat risktagande gäller givetvis inom alla avtalsområden där avtal knyts mot LCI istället för mot AKI. Det finns också en risk för att publicering av indexserier uppdelade på arbetare respektive tjänstemän upphör. I och med att Eurostat inte kräver denna uppdelning kan det komma, i en iver av besparingar och rationaliseringar, att även denna uppdelning rationaliseras bort på samma sätt som AKI gjordes. Om uppdelning för LCI mellan arbetar och tjänstemän också skulle upphöra innebär det ytterligare problem och ytterligare en ökning av de samhällsekonomiska kostnaderna eftersom ingångna avtal måste förhandlas om ytterligare en gång. Diagram 2 och 3 ger en snabb överblick om skillnaderna i löneutveckling enligt LCI för arbetare respektive tjänstemän för transportsektorn(h) och för arbetskostnaderna totalt(b-s) under perioden Diagrammen belyser problematiken med olika löneutveckling för arbetare respektive tjänstemän ifall en sammanvägning skulle vara den enda tillgängliga statistiken på arbetskostnader. Diagram 2 Diagram 3 För vissa företag, som har samma sammansättning av personal som genomsnitts företaget, kommer sammanslagning av arbetare och tjänstemän fungera bra. Men om sammansättningen ser annorlunda ut kommer problem att uppstå. Problemen kommer givetvis vara smärre på en finare/lägre branschnivå men där finns det andra kvalitetsaspekter som skall beaktas och som bidrar med osäkerhet i skattning av index. 4

5 Källor