Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Transkript

1 Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som får tjänstepension avsatt till sig från sin arbetsgivare. Målet är att uppdatera statistiken årligen för att kunna analysera utvecklingen och konstatera rådande trender. Det är relativt enkelt att ta reda på hur många personer som får tjänstepension utbetalad till sig. Sådan statistik kan hämtas från databaser från Statistiska centralbyrån (SCB). Däremot är det svårare att reda ut hur många av dagens löntagare som får tjänstepension inbetald till sig från sina nuvarande arbetsgivare. Möjliga källor att få fram relevant information över antalet förvärvsarbetare som får tjänstepension inbetald är valcentralerna, det vill säga de som administrerar tjänstepensionen. Men på detta sätt fås endast information över de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Denna metodik skulle således missa de cirka personer som har en arbetsplats som saknar kollektivavtal. En annan metod skulle kunna vara surveyundersökningar. Collectum, valcentralen för ITP, genomförde en sådan undersökning för några månader sedan. De frågade förvärvsarbetande personer som var 25 år eller äldre om deras arbetsgivare erbjöd tjänstepension. Av dessa svarade 90 procent jakande. Men surveyundersökningar lider av ett antal problem. Ett problem är bortfallen, det vill säga personer som av en eller annan anledning valt att inte delta i undersökningen. Bortfallsfel kan vara systematiska om de personer som avböjt att delta skiljer sig åt från populationen som faktiskt deltagit. Ett annat problem kan vara att en del svarande inte förstår eller missförstår frågorna. Figur. Betalar din arbetsgivare in tjänstepension till dig? År % 90% 80% 60% 40% 20% 0% 2% 8% Ja Nej Vet inte Källa: Collectum Nr Sida 1 (8)

2 Inledning Istället har vi tagit fram en metod som går ut på att titta på företagen till skillnad från individerna. Företag som har en tjänstepensionsförsäkring för sina anställda betalar en lägre arbetsgivaravgift för dessa kostnader i jämförelse med vanlig lön (24 procent istället för cirka 31 procent). Denna kostnad särredovisas i företagens deklarationer som Särskild löneskatt för pensionskostnader. Enligt skatteverkets årliga utgåva Skattestatistisk årsbok betalade samtliga företag, organisationer och offentlig sektor in sammanlagt drygt 27 miljarder i särskild löneskatt år Denna summa motsvarar 112 miljarder kronor i pensionsavsättningar. Detta ger en genomsnittlig pensionsavsättning på närmare kronor per anställd. Totalt inbetald särskild löneskatt Totalt inbetalade tjänstepensionsrätter Genomsnittlig inbetalning per sysselsatt miljoner kronor miljoner kronor kronor/år Men detta ger oss bara information över hur stora pensionsavsättningarna är. För att få reda på hur många personer som får tjänstepensionsavsättningar måste vi gräva djupare i registren. Statistiska Centralbyrån (SCB) har en omfattande databas (FRIDA) 2 över företagens deklarationer och bilagor. Ur denna databas går det att utläsa vilka företag som deklarerat för den särskilda löneskatten. Vi kan alltså samköra antalet företag som under ett givet år deklarerat den särskilda löneskatten för pensionskostnader med företagens anställningsuppgifter. På så sätt får vi reda på hur många som arbetar på arbetsplatser som gör tjänstepensionsavsättningar till sin personal. För att sätta denna statistik i relation till hur många som arbetar på arbetsplatser överhuvudtaget använder vi oss av samma databas för att grundpopulationen skall vara densamma. För detta mått använder vi oss av inbetalning av arbetsgivaravgifter som en indikation på att företaget är aktivt. Har ett företag deklarerat för arbetsgivaravgifter klassas alltså företaget som aktivt. Därefter går vi vidare för att se hur många av dessa som även deklarerat den särskilda löneskatten. Att använda registerdata istället för surveyundersökningar ger ett mer tillförlitligt resultat. Eventuella uppdateringar när ny data finns tillgängligt blir helt jämförbara med tidigare resultat, eftersom samma register använts. Registermetodiken öppnar även möjligheter för olika sorters samkörningar med andra intressanta variabler. Det skulle till exempel gå att bryta ned resultaten på regional nivå. Men databasen har endast tillgång till aktie- och handelsbolag samt enskilda näringsidkare. Den offentliga sektorn samt stiftelser och föreningar finns inte med. Men ur ett tjänstepensionsperspektiv är inte detta något stort problem. Den offentliga sektorn har ju kollektivavtal och därmed även tjänstepensionsavsättningar till 100 procent. Stiftelser och föreningar är samtidigt små arbetsgivare i jämförelse med den totala arbetsmarknaden och deras 1 Avser åldersgruppen år. 2 Företagsregister och individdatabas. Nr Sida 2 (8)

3 frånvaro från statistiken borde endast ge marginella fel i den slutliga uppskattningen av hur många på arbetsmarknaden som omfattas av en pensionsförsäkring. Nedan följer en noggrann genomgång av metodiken samt de resultat som vi kommit fram till. Vi delar in avsnitten efter vilken verksamhet som avses för att tydligt redovisa metodiken som använts för var och en av verksamheterna. Detta PM avslutas med ett appendix där vi redovisar resultat från affärssektorn med avseende på storleksklass och branschtillhörighet. Resultat och Metodik Affärssektor Vi börjar med att identifiera de företag som är aktiva och hur många personer som arbetar i dessa företag. Med aktiva företag menas i detta sammanhang att de deklarerat för arbetsgivaravgifter, vilket betyder att de åtminstone har någon anställd som fått lön under året. Uppgifterna hämtas från företagens inkomstdeklarationer där även uppgifter om antal anställda finns. Utifrån dessa data får vi fram vår grundpopulation. Det vill säga den population av anställda som vi sedan relaterar siffrorna över tjänstepensionsavsättningar till. Mätt på detta sätt fanns det enligt de senast tillgängliga uppgifterna (år 2010) anställda i affärssektorn. Därefter samkörs dessa företag och anställda med SCB:s databas FRIDA för att se vilka av dessa som även betalat den särskilda löneskatten för pensionskostnader. På så sätt får vi en god uppfattning om hur många anställda i affärssektorn som får tjänstepensionspengar avsatta till sig. Enligt FRIDA var det av ovan nämnda antalet anställda i aktiva företag personer som hade en arbetsplats som även betalade in den särskilda löneskatten. Detta betyder att av de anställda inom affärssektorn får 92,8 procent tjänstepensionsavsättningar av sin arbetsgivare. Slutsats: Andel anställda i affärssektorn med tjänstepensionsavsättningar: 92,8 procent Offentlig sektor Den offentliga sektorn omfattas av landstingens, kommunernas och statens verksamheter som inte är affärsdrivande. När det gäller den offentliga sektorns verksamheter går det inte att härleda andelen anställda med tjänstepensionsavsättningar på samma sätt som för affärssektorn. Anledningen är att den offentliga sektorns deklarationer inte går att hämta via FRIDA. Men de offentliga verksamheterna drivs mer eller mindre alltid under ett kollektivavtal. Det betyder att de anställda är garanterade tjänstepensionsavsättningar genom kollektivavtalen. Slutsats: Andel anställda i offentlig sektor med tjänstepensionsavsättningar: 100 procent Nr Sida 3 (8)

4 Enskilda näringsidkare Enskilda näringsidkare är den sista typen av verksamhet vi tittar på. Dessa driver sin affärsverksamhet i den juridiska formen enskild firma. Dessa betalar inte arbetsgivaravgifter som övrig affärsverksamhet gör. Istället betalar de något som kallas för egenavgifter. För att identifiera hur många aktiva enskilda näringsidkare det finns har vi åter gått igenom inkomstdeklarationerna och tittat på hur många som betalat in egenavgifter. Utifrån dessa uppgifter fanns det aktiva enskilda näringsidkare år Därefter har vi som tidigare hämtat data från FRIDA för att titta på hur många av dessa enskilda näringsidkare som även betalat in den särskilda löneskatten för samma år. År 2010 uppgick antalet som betalat in särskild löneskatt till enskilda näringsidkare. Detta skulle betyda att cirka 20 procent av de enskilda näringsidkarna sätter av tjänstepension till sig själva. Det finns ett problem med denna tolkning. Vi vet från andra register att många enskilda näringsidkare driver sin firma i kombination med en anställning på en annan arbetsplats (deltidsföretagare eller kombinatörer). Det skulle kunna vara så att många deltidsföretagare får tjänstepensionsavsättningar från sin arbetsgivare även om de själva inte sätter av något i sin enskilda firma. Det skulle i sådana fall betyda att vi underskattar andelen enskilda näringsidkare med pensionsavsättningar. För att komma runt det problemet har vi valt att använda oss av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) för att få en siffra över aktiva enskilda näringsidkare. RAMS har fördelen att kunna särskilja heltids- och deltidsföretagare, vilket vi inte kan göra i FRIDA (där kan vi bara se om de betalat in egenavgifter). Enligt RAMS fanns det heltidsföretagare år Om vi sätter den statistiken i relation till hur många som betalt in den särskilda löneskatten får vi fram att cirka 30 procent av de enskilda näringsidkarna gör tjänstepensionsavsättningar. Eftersom vi i detta fall undviker den underskattning vi talade om tidigare anser vi att denna notering är mest relevant av de bägge. Figur. Antal företagare enligt olika definitioner. År Företagare med egenavgifter Företagare enligt RAMS Företagare med tjp Källa: SCB (FRIDA, RAMS) Slutsats: Andel enskilda näringsidkare med tjänstepensionsavsättningar: 29,8 procent Nr Sida 4 (8)

5 Nu har vi all data som behövs för att få en bra bild över tjänstepensionsavsättningarna på Sveriges arbetsplatser. Inom affärssektorn omfattas 92,8 procent av de anställda av tjänstepensionsavsättningar. I den offentliga sektorn är samtliga anställda kollektivavtalsanslutna och där omfattas således 100 procent av tjänstepensionsavsättningar. Slutligen är det 29,8 procent av de enskilda näringsidkarna som gör tjänstepensionsavsättningar i firman. Hela arbetsmarknaden De tre genomgångna sektorerna skiljer sig givetvis åt i storlek på den totala arbetsmarknaden. För att kunna beräkna hur vanligt det är med tjänstepensionsavsättningar på hela arbetsmarknaden behöver vi således vikta sektorerna efter deras storlek när det gäller sysselsättningen. Dessa sysselsättningsdata har hämtats från RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) och avser år Enligt denna arbetade 28,6 procent av de sysselsatta i den offentliga sektorn. I affärssektorn arbetade 65,4 procent av de sysselsatta och slutligen var 6 procent enskilda näringsidkare (heltidsföretagare). Som synes är det fler sysselsatta inom affärssektorn enligt RAMS än det är enligt FRIDA. Anledningen till skillnaden beror på att FRIDA inte har tillgång till uppgifter från organisationer och stiftelser. Tabell. Sysselsättningens storlek per sektor. År 2010 Typ av arbetsgivare Antal sysselsatta Andel av sysselsatta Andel med tj.pension Viktad andel Statlig förvaltning Statliga affärsverk Primärkommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner 978 Summa offentlig sektor ,6% 100,0% 28,6% Privata aktiebolag Övriga privata företag och organisationer Offentligt ägda företag Summa affärssektor ,4% 92,8% 60,7% Enskilda näringsidkare Summa enskilda näringsidkare ,0% 29,8% 1,8% Summa arbetsmarknaden ,1% Källa: SCB, RAMS Efter att vi tagit hänsyn till sektorernas olika vikter på arbetsmarknaden och applicerat dessa på deras tjänstepensionsavsättningar får vi fram att 91,1 procent av Sveriges sysselsatta personer har en arbetsplats som gör tjänstepensionsavsättningar till sina anställda. Nr Sida 5 (8)

6 Figur. Andel sysselsatta på arbetsplatser med tjänstepensionsavsättningar. År % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100,0% 91,1% 92,8% 29,8% Totalt Affärssektor Offentlig sektor Egenföretagare Källa: SCB, FRIDA och egna beräkningar Slutsats: Andel av de sysselsatta med tjänstepensionsavsättningar: 91,1 procent Nr Sida 6 (8)

7 Appendix Detta appendix dyker lite djupare i affärssektorn. Eftersom de data som använts i denna PM är registerbaserade är det relativt enkelt att dela upp resultaten på olika sätt. Här har vi koncentrerat oss på storlek och branscher. Det finns en tydlig koppling mellan storleken på företagen och deras benägenhet att avsätta tjänstepension till de anställda. I de minsta företagen (1-4 anställda) är det endast 65 procent av de anställda som får avsättningar till tjänstepensionen. För de med 5-9 anställda ligger motsvarande andel på 87 procent. I storleksklasserna därutöver överstiger andelen 95 procent. Figur. Andel anställda med tjänstepensionsavsättningar med avseende på företagens storleksklass. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 92,8% Privat sektor 65,6% 87,5% 1-4 anst 5-9 anst anst 95,2% 97,9% 98,5% 96,0% anst anst 200+ anst Källa: SCB, FRIDA Men andelen anställda med tjänstepensionsavsättningar minskar något när vi tittar på den största storleksklassen jämfört med den näst största. Det är lite märkligt då det kan antas att ju större ett företag är desto större chans är det att det är bundet av ett kollektivavtal och således även ha tjänstepensionsavsättningar i högre grad. För att kontrollera vad det kan handla om för branscher har vi även specialbeställt statistik som delat upp tjänstepensionsavsättningarna per bransch. Nedan visas ett diagram över hur avsättningsgraden varierar mellan branscherna. Jordbruk är inte oväntat den bransch där tjänstepensionsavsättningar är minst förekommande. Jordbruk är ofta småskaliga och omfattas inte i lika hög utsträckning av kollektivavtalen. Industrin och välfärdsbranscherna, utbildning och vård/omsorg, är de branscher som har den högsta andelen anställda som får pensionsavsättningar. Bägge branscherna är av tradition starkt kopplade till kollektivavtalen. När det gäller de största företagen ser vi att inom de allra flesta branscherna ligger andelen anställda med tjänstepension kring procent. Samtidigt ser vi att andelen är klart högre för de största företagen än för samtliga företag för nästan alla branscher. Nr Sida 7 (8)

8 Men två undantag finns. Inom företagstjänster och finans/fastighet är andelen anställda med tjänstepension i princip lika stor för de största företagen som för samtliga företag i branscherna. Dessutom ligger andelen på cirka 90 procent för bägge branscherna när det gäller företag med fler än 200 anställda, klart lägre än övriga branscher. Det är, utifrån det material vi har, inte möjligt att veta vad det är för typ av företag som saknar tjänstepensionsavsättningar i dessa branscher. Företagstjänster är en relativt brokig branschkod där allt från städverksamheter till stora call-center samsas. Här finns dessutom ett antal nya och växande branscher där kollektivavtal ännu inte fått fäste i samma utsträckning som i den övriga ekonomin. Figur. Andel anställda med tjänstepensionsavsättningar med avseende på bransch och storleksklass. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samtliga anst anst Källa: SCB, FRIDA. Nr Sida 8 (8)