Rapport AMF Privat pensionssparande

Transkript

1 Rapport AMF Privat pensionssparande Inledning Alla par som lever tillsammans ställs inför valet om de ska ha gemensam eller delad ekonomi. Bland svenska barnfamiljer är det absolut vanligast att ha gemensam ekonomi. Enligt en undersökning 1 uppger nästan åtta av tio barnfamiljer att de har gemensam ekonomi. Det finns flera fördelar med denna lösning. Att ha en helt delad ekonomi ställer krav på att alla utgifter noteras vilket kan vara tidskrävande. Dessutom är det vanligt att en av föräldrarna går ned på deltid under småbarnsåren och tar ett större ansvar för vård av sjuka barn. Om föräldrarna har gemensam ekonomi delar föräldrarna på bortfallet av löneinkomsterna. Men att utjämna dagens inkomster mellan föräldrarna är inte tillräckligt för att ekonomin på riktigt ska kunna kallas gemensam. Dagens inkomster är ju en av beståndsdelarna i de framtida pensionsutbetalningarna. Därmed förlorar den förälder som går ned på deltid eller satsar mindre på karriären under småbarnsåren även längre fram i livet. Som exempel kan vi ta en familj där den ena föräldern tjänar kronor i månaden och den andra Båda antas vara 35 år. Med en gemensam ekonomi skulle de ha kronor (eller kronor var) i månaden att disponera efter skatt. Om vi utgår från att båda två har samma pensionslösning via kollektivavtalen skulle det innebära att föräldern med den högre inkomsten skulle få 54 procent mer i pension när de båda fyller 65 år. Om de båda fortfarande är sammanboende med gemensam ekonomi som pensionärer innebär inte pensionsskillnaderna några problem. Men samtidigt vet vi att skilsmässor drabbar cirka familjer varje år, varav cirka 60 procent är barnfamiljer. Detta innebär att en verkligt gemensam ekonomi även borde utjämna pensionsskillnaderna. Den genomsnittlige framtida pensionären får sina pensionsutbetalningar från tre håll. Dels från den allmänna pensionen, där även premiepensionen ingår. Dels från sin avtalspension, dels från sitt eventuella privata pensionssparande. Hur stor pensionen blir beror främst på tre faktorer: Antalet år i arbete, löneutvecklingen och avkastningen på sparandet. Det privata pensionssparandet är relativt utbrett i Sverige. Enligt en undersökning har cirka 60 procent av Sveriges befolkning i åldrarna år ett kompletterande privat pensionssparande 2. Det privata pensionssparandet kan med fördel användas för att utjämna de framtida pensionsutbetalningarna bland sambos och gifta par. 3 Hittills har det inte gjorts någon undersökning av hur vanligt det är bland gifta och sammanboende par att den med lägst inkomst kompenseras genom ett högre individuellt pensionssparande. AMF har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion i uppdrag att studera i vilken utsträckning svenska barnfamiljer även har en gemensam pensionsekonomi. 1 Gemensam ekonomi myt eller verklighet. Nordea, TNS Gallup, Det går givetvis också att använda andra sparformer för att utjämna de framtida inkomsterna som pensionär.

2 Så gjordes undersökningen Resultaten från denna rapport baseras fullt ut på så kallade registerdata. Det handlar alltså om en totalundersökning till skillnad från urvalsundersökning. Detta gör att många felkällor undviks. Data har hämtats från inkomstregistret (lön), skatteregistret (pensionssparande), familjeregistret (civilstånd) och arbetsmarknads/yrkesregistret (sysselsättning). Körningarna mellan de olika registren har utförts av SCB under november 2009 och februari Inkomstuppgifterna avser Rapporten fokuserar på familjer med minst ett hemmavarande barn som är yngre än 13 år där bägge föräldrarna har förvärvsinkomster och där den ene föräldern har 20 procent högre inkomst än den andre föräldern. Om inkomstskillnaderna är små är det knappast motiverat att pensionskompensera den ena föräldern. Eftersom vilken förälder som tjänar mest i dessa fall kan variera från år till år skulle det innebära att familjen fick justera pensionssparandet alldeles för ofta. En sådan stor skillnad i inkomstnivå som vi har valt (20 procent) kommer att ge långtgående konsekvenser i de framtida pensionsutbetalningarna. Vi har också valt att endast studera familjer med hemmavarande barn. Anledningen till detta är att det är främst under denna tid som omfördelning av arbetsbördan i hemmet sker. En av föräldrarna kan till exempel ägna en större tid åt hemmet medan den andra satsar mer på förvärvsarbetet. Det är helt enkelt vanligare att en intern arbetsfördelning mellan arbetsliv och familjeliv äger rum under barnets unga levnadsår och att inkomstskillnaderna mellan föräldrarna därför ökar. I och med att det är en totalundersökning har vi även möjlighet att bryta ned resultaten på civilstånd (gifta och samboende) och sysselsättning (arbetare och tjänstemän). Vi redovisar även resultaten på regional nivå (länsuppdelat). På detta sätt kan vi studera om det vanligare att pensionskompensera i vissa delar av landet. Metoden som används genomgående är att uppgifter i inkomstdeklarationen för de aktuella familjerna studeras. Undersökningen genomförs i två steg. Först jämförs arbetsinkomsterna för de två föräldrarna. De familjer där den ena förälderns inkomst överstiger den andras med över 20 procent inkluderas i undersökningen. I nästa steg jämförs hur stort det individuella pensionssparandet är för respektive förälder. I de fall där föräldern med lägre inkomst har ett högre individuellt pensionssparande räknar vi in familjen som pensionskompenserande. I övriga fall förekommer ingen pensionskompensation. I de fall där ingen pensionskompensation förekommer har vi även tittat på individernas finansiella förmögenhet för att kontrollera om kompensation har skett på något annat sätt än via det privata pensionssparandet. Vid denna kontroll har förmögenhetsregistret använts.

3 Pensionssparande som en utjämningsmekanism Pensionen kan räknas som en typ av uppskjuten lön. Ju längre en individ arbetar och ju högre inkomst han eller hon har desto större kommer pensionsutbetalningarna bli. Inkomst av tjänst kan variera kraftigt från år till år under en människas tid i arbetsför ålder. Det privata pensionssparandet är ett bra verktyg för att till exempel öka pensionsavsättningarna under tider av hög inkomst för att kompensera lägre avsättningar under tider med svagare inkomst. Under åren med småbarn är det vanligt att föräldrarnas inkomster sjunker. För det första är föräldrapenningen vanligtvis cirka 80 procent av den tidigare lönen. När föräldraledigheten är utnyttjad är det inte ovanligt att en av föräldrarna går ned i arbetstid under barnets tidiga år. Därutöver är det också sannolikt att någon av föräldrarna måste utnyttja tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) vid ett antal tillfällen fram tills barnet fyllt 12 år. Allt detta slår negativt mot arbetsinkomsten och således även mot storleken på framtida pensionsutbetalningar. Ett sätt att kompensera för detta är att den part som tjänar mer använder en del av skillnaden till att öka den andra partens privata pensionssparande. Diagram. Antalet barnfamiljer och inkomstskillnader. Källa: SCB Statistiken visar också tydligt att det finns stora skillnader mellan föräldrarnas inkomster i svenska barnfamiljer. Det finns idag en halv miljon familjer i Sverige som har minst ett barn som är 12 år eller yngre. Av dessa familjer är det hela där en av föräldrarna har en inkomst som är minst 20 procent högre än den andre föräldern. I hela 87 procent av dessa familjer är det mannen som har den högre av inkomsterna. Att korrigera skillnaden mellan inkomsten genom det privata pensionssparandet i familjen är alltså en mer angelägen fråga för fler kvinnor än män. Det privata pensionssparandet kan i detta fall vara en viktig komponent för att säkerställa en mer jämställd inkomstfördelning under pensionsåldern.

4 Diagram. Antal familjer med stora inkomstskillnader. Vem av föräldrarna tjänar mest? Källa: SCB Det bör påpekas att det finns begränsningar för i vilken utsträckning privat pensionssparande kan användas för att kompensera för inkomstskillnader under småbarnsåren. Dagens regler gör att maxbeloppet som får dras av i deklarationen ligger på kronor per år. Att öka sitt pensionssparande över denna gräns är skattemässigt ofördelaktigt. Detta gör att det i vissa fall är svårt att nå en fullständig kompensation via det privata pensionssparandet. 25 procent pensionskompenserar Av de familjerna som omfattas av undersökningen är det endast i en fjärdedel där föräldern med lägst inkomst kompenseras med högre privat pensionssparande. I övriga familjer är nivån på det privata pensionssparandet lika högt eller så har föräldern med högst inkomst också ett högre sparande. Det är inte otänkbart att andelen familjer som kompenserar den lägre inkomsten skulle bli högre om avdragen för det privata pensionssparandet ökade. Som tidigare nämnts tillåts idag endast ett avdrag på kronor. Det är troligt att bägge föräldrarna i en del familjer sparar maximalt i deras individuella pensionssparande, vilket gör att de inte syns i denna statistik. Det finns skillnader mellan arbetar- och tjänstemannafamiljer. I en familj där båda föräldrarna är tjänstemän är det 29 procent som kompenserar en lägre inkomst med ett högre pensionssparande. Denna andel är betydligt högre än för en familj där bägge räknas som arbetare 4 (21 procent). Detta kan bero på att det privata pensionssparandet överlag är mindre vanligt i arbetarfamiljer, det vill säga att det är en större andel av familjerna som inte har något pensionssparande alls. I 26 procent av familjerna bestående av en arbetare och en tjänsteman kompenseras föräldern med lägre inkomst. 4 Tjänstemän klassas som yrkeskod 0-4 i yrkesregistret. Arbetare klassas som yrkeskod 5-9.

5 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande Källa: SCB Det finns ingen större skillnad mellan samboende och gifta familjer när det gäller i vilken grad föräldern med lägre inkomst pensionskompenseras. Ändå skiljer sig regelverket väsentligt mellan de båda formerna av samlevnad. Pensionssparandet inte alltid personligt vid separation Den lagstadgade och den kollektivavtalade pensionen är alltid personlig oavsett om paret är gift eller inte. Den som tjänar mest kommer alltså fullt ut att få behålla sin högre pension vid en separation. Men när det gäller det privata pensionssparandet skiljer sig regelverket åt mellan gifta och sambos. Vid en skilsmässa räknas privat pensionssparande som gemensam egendom för gifta par och ingår därför som en del i det kapital som delas upp. Om det inte finns något äktenskapsförord innebär detta att det inte spelar någon roll vilken av makarna som pensionssparar. Men detta innebär också att för att det verkligen ska ske någon pensionskompensation bland gifta par behöver det skrivas ett äktenskapsförord där det framgår att kapitalet i det privata pensionssparandet ska ses som enskild egendom för maken/makan med lägre inkomst. I en samborelation är vem som pensionssparar privat betydligt viktigare. I detta fall behåller föräldrarna sitt individuella privata pensionssparande vid en separation. Det betyder alltså att den som blir pensionskompenserad under småbarnsåren kan vara säker på att behålla detta extra sparande vid en separation. 5 Det privata pensionssparandet för samboende är därmed likställt med den lagstadgade och den avtalade pensionen vid separation. Det är helt personligt och delas alltså inte upp vid en separation. 5 Såvida inte något annat är avtalat via ett samboavtal.

6 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande. Gifta/samboende. Källa: SCB Kompensation vanligast i Jämtland Uppdelat på regional nivå kan vi konstatera att pensionskompensation är klart vanligare i de norra delarna av Sverige. I knappt 28 procent av de jämtländska familjerna kompenseras den lägre inkomsten med ett högre pensionssparande. Faktum är att samtliga norrlandslän har en högre kompensationsnivå än riket som helhet. I södra Sverige är det betydligt ovanligare med pensionskompensation. Lägst ligger Skåne län där endast 22,6 procent av familjerna korrigerar den lägre inkomsten med högre sparande. Värt att nämna är också att samtliga län i Småland kompenserar i lägre utsträckning än i riket som helhet. Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande. Länsuppdelat. Källa: SCB

7 När det gäller de bägge yrkeskategorierna är det tjänstemannafamiljer i Stockholms län som kompenserar flitigast. Av dessa familjer är det drygt 31 procent där parten med lägst inkomst har ett högre privat pensionssparande än den andre. Jämtland och Västerbotten har den högsta andelen kompenserande arbetarfamiljer (25 procent). Bland de ogifta (samboende) familjerna är pensionskompensation vanligast i Stockholm, Gävleborg och Jämtland (27 procent). Finansiell förmögenhet Det finns givetvis andra sätt att kompensera den partner som har den lägre lönen. Ett privat pensionssparande har nackdelen att det endast är lönsamt upp till kronor per år. Överstiger det årliga sparandet den gränsen är andra typer av finansiellt sparande att föredra. Det kan handla om vanligt banksparande, direkt aktieägande eller olika typer av traditionellt fondsparande. Det kan även vara så att ingen av föräldrarna har något privat pensionssparande överhuvudtaget men ändå kompenserar den lägre avlönade föräldern via andra typer av sparande. För att kontrollera om den partner med den lägre lönen kompenseras i andra typer av sparande än i form av ett privat pensionssparande har vi använt oss av förmögenhetsregistret. Vi har endast tittat på det finansiella sparandet, förmögenheter i form av fastigheter och dylikt ingår alltså inte i denna kontroll. Vi har tidigare konstaterat att endast en fjärdedel av familjerna med stora löneskillnader försöker utjämna detta genom privat pensionssparande för den lägre avlönade föräldern. Kontrollen mot förmögenhetsregistret visar att i ytterligare en fjärdedel av familjerna har föräldern med lägre inkomst ett högre finansiellt sparande. I dessa familjer sker alltså en kompensation i andra sparformer. Sammantaget innebär detta att det bara är i hälften av barnfamiljerna med stora inkomstskillnader som det sker någon form av pensionsutjämning. Värt att nämna är att vi inte vet hur stor kompensationen är. Vi vet bara att den lägre avlönade partnern har ett högre sparande, antingen i det privata pensionssparandet eller i någon annan form av sparande. Tas hänsyn till det övriga finansiella sparandet är kompensationsnivån högst i Västerbottens län. Drygt 27 procent av länets barnfamiljer kompenserar via det privata pensionssparandet och ytterligare 25 procent via det övriga finansiella sparandet. I Blekinge län är det mindre än hälften av barnfamiljerna (47,4 procent) som kompenserar den lägre avlönade föräldern, vilket är den lägsta andelen i riket. 53,6 procent av familjerna där bägge föräldrarna är tjänstemän kompenserar för den lägre lönen via någon form av sparande. Inom arbetarfamiljer är nivån avsevärt lägre och endast 45,2 procent av dessa kompenserar en lägre lön med ett högre sparande.

8 Diagram. Andel familjer som kompenserar en lägre lön med ett högre pensionssparande respektive finansiellt sparande.

9 Sammanfattning Det finns barnfamiljer i Sverige där en av föräldrarna tjänar minst 20 procent mer än den andre föräldern. I 87 procent av fallen är det kvinnan som tjänar minst. Detta innebär att de framtida pensionerna kommer att vara långt ifrån likvärdiga för föräldrarna i många barnfamiljer. Även om föräldrarna har gemensam ekonomi och delar på dagens inkomster så kommer inkomsterna som framtida pensionärer att variera kraftigt. Till skillnad från annat sparande så delas inte tjänstepensionssparande eller inarbetade pensionsrätter i den allmänna pensionen vid skilsmässor. Om föräldrarna har separerat vid pensionsåldern kommer alltså den förälder som eventuellt gått ned på deltid under småbarnsåren att förlora kraftigt på det. Ett sätt för barnfamiljerna att verkligen skapa en gemensam ekonomi som delar på konsekvenserna av exempelvis deltid är att kompensera den förälder som har lägre inkomst med ett högre privat pensionssparande. I denna rapport som bygger på uppgifter i inkomstdeklarationerna visas att detta är ovanligt. I bara var fjärde barnfamilj med stora inkomstskillnader pensionskompenseras föräldern med lägre inkomst. Kompensation för en lägre inkomst i form av ett högre pensionssparande är betydligt vanligare hos tjänstemannafamiljer än hos arbetarfamiljer. En orsak kan vara att det privata pensionssparandet inte är lika utbrett hos arbetarfamiljer. Däremot föreligger det inga stora skillnader mellan ogifta och gifta familjer när det gäller hur vanligt det är med pensionskompensation. För att kompensationen ska fungera bland gifta par krävs att det individuella sparandet garanteras med ett äktenskapsförord. Annars delas sparandet lika mellan makarna vid skilsmässa. På regional nivå pensionskompenserar 28 procent av barnfamiljerna i Jämtland, vilket är den högsta andelen i riket. Pensionskompensation är ovanligast i Skåne där andelen ligger på 23 procent. Stockholms län har den högsta andelen pensionskompenserande tjänstemannafamiljer. Medan Jämtland och Västerbotten har högst andel pensionskompenserande arbetarfamiljer. Samtliga norrlandslän pensionskompenserar mer än riket som helhet, medan samtliga län i Småland kompenserar mindre. Samtidigt är inte privat pensionssparande det enda sättet att utjämna de framtida pensionsinkomsterna. I ytterligare 25 procent av barnfamiljerna har den lägre avlönade föräldern en högre finansiell förmögenhet, vilket kan ses som en annan typ av kompensation. I hälften av de barnfamiljer som studeras bedrivs således någon form av kompensation, antingen i form av ett högre privat pensionssparande eller i form av en högre finansiell förmögenhet. Samtidigt innebär det att i den andra hälften av barnfamiljerna sker inte någon form av utjämning av de framtida pensionsinkomsterna.

10 Appendix Fyra exempel på beräkningar av ungefärlig pensionsutbetalning för föräldrarna vid olika grundförutsättningar. Det förutsätts att avkastning och löneutveckling är identisk hos både kvinnan och mannen. Samtliga exempel förutsätter samtidigt att bägge arbetar fram till 65- årsdagen. Grundförutsättningarna skiljer sig dock åt när det gäller avtalspension, antal arbetsår och ingångslön. Pensionen från det privata pensionssparandet förväntas att tas ut under de fem första åren. Den antagna avkastningen på sparandet uppgår till fem procent per år i genomsnitt. Samtliga beräkningar är endast ungefärliga uppskattningar. Exempel 1 Mannen Kvinnan 30 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd arbetare Kommunanställd Arbetat sedan 2004 Arbetat sedan 2004 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 918 kronor i månaden i privat pensionssparande. Exempel 2 Mannen Kvinnan 40 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd tjänsteman Privatanställd tjänsteman Arbetat sedan 1998 Arbetat sedan 2002 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 560 kronor i månaden i privat pensionssparande.

11 Exempel 3 Mannen Kvinnan 35 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd tjänsteman Privatanställd arbetare Arbetat sedan 1998 Arbetat sedan 2000 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 595 kronor i månaden i privat pensionssparande. Exempel 4 Mannen Kvinnan 35 år 35 år i månadslön i månadslön Privatanställd arbetare Kommunanställd Arbetat sedan 1995 Arbetat sedan 2000 Uppskattad pension ( kr) Uppskattad pension ( kr) För att pensionsutbetalningarna ska vara jämställda behöver kvinnan spara 551 kronor i månaden i privat pensionssparande.