Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006

Transkript

1 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern år Bortfallet efter åldersgrupp... 4 Bortfallet efter åldersgrupp och kön... 5 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 7 Bortfallsanalys, egna företagare i åldern år Bortfallet efter åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Slutsats Bortfallsanalys 2006_SSY4

2 Utkast 1 2(13) Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2006 Yrkesregistret är ett så kallat totalräknat individregister..samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt år, ingår i populationen. I registret är avsikten att fastställa yrke för den arbetande befolkningen. I RAS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) klassas dessa som förvärvsarbetande. Vid insamling av yrkesuppgifter utnyttjas i stor utsträckning annan primär statistik vid SCB. Löneregistren utgör den största källan. I lönestrukturstatistiken undersöks både privat och offentlig sektor (landstingskommunal-, primärkommunal- och statlig sektor), dock skiljer sig undersökningsmetoderna åt sinsemellan. I undersökningen av privat sektor medför definitionen av lönepopulationen att vissa individer som ingår i Yrkesregistrets population utesluts. Exempel på såna grupper är personer anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda och personer under 18 år. Även inom offentlig sektor som totalundersöks uppstår en situation som liknar den inom den privata sektorn. Inom primärkommunal sektor ingår ej heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda, deltidsanställda brandmän och brandbefäl. I landstingskommunal sektor samlar lönestatistiken inte in uppgifter för heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda. Slutligen ingår i undersökningen av statlig sektor inte tjänstlediga som inte uppbär lön under undersökningsmånaden samt utlandsanställda. indre företag i privat sektor (2-19 anställda) kompletteras med en enkätundersökning eftersom endast ett urval av dessa samlas in i lönestatistiken. Täckningen avseende yrkesuppgifter för enskilda näringsidkare (företag med 0 anställda) är i Yrkesregistret låg eftersom denna grupp inte ingår i några regelrätta SCBundersökningar, se figur 1. För att utreda hur yrkesuppgifter på bästa sätt skall samlas in undersöks egenföretagares och företag med en anställds yrkestillhörighet från och med 2004 i pilotundersökningar. Bortfallsanalys 2006_SSY4

3 Utkast 1 3(13) 6 efter yrkesställning för förvärvsarbetande Figur 1. Sjömän Anställda Egenföretagare Företagare i eget AB I den officiella statistik som finns tillgänglig i SSD (Sveriges Statistiska Databaser) redovisas yrkesstatistik för förvärvsarbetande (RAS), anställda i åldern år. Eftersom et för egenföretagare är högt så ingår det inte i den officiella statistiken. Inte heller individer äldre än 64 år redovisas som officiell statistik p g a. det höga et av yrkeskoder i denna åldersgrupp. Nedan följer en kortfattad sanalys. Först för populationen förvärvsarbetande anställda i åldern år per den 31/ som utgör grunden för den officiella statistiken, därefter tittar vi närmare på et för egenföretagare. Bortfallsanalys 2006_SSY4

4 Utkast 1 4(13) Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern år 2006 För att klassas som förvärvsarbetande referensåret 2006 skall en individ ha arbetat motsvarande fyra timmar under november 1 och varit folkbokförd i Sverige per den 31 december Yrkesuppgifter redovisas i Sveriges Statistiska Databaser för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern år och är anställda (anställd, företagare i eget AB och sjömän). Det totala antalet individer i populationen, anställda år, uppgår till och för dessa saknas yrkesuppgift för totalt , vilket ger ett på sju procent. Vid en redovisning av et efter kön saknas yrkesuppgifter för åtta procent av männen och fem procent av kvinnorna. Bortfallet efter åldersgrupp De två yngsta åldersgrupperna, och år, har både det största antalet och andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 2 och 3. För år saknas yrkesuppgift för 54 procent av de ingående individerna medan samma siffra för år är 17 procent. Anledningen till detta är att de inte ingår i lönepopulationen. Bortfallet för övriga åldersgrupper är betydligt lägre, förutom åldersgruppen år, visar ingen annan grupp upp ett relativt större än åtta procent i figur år anställda 2006, absoluta tal Åldersgrupp 1 För en mer utförlig definition av förvärvsarbetande, se Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Bortfallsanalys 2006_SSY4

5 Utkast 1 5(13) Figur år anställda 2006, relativa tal Åldersgrupp Figur 3. Bortfallet efter åldersgrupp och kön Likt ovanstående resonemang är det de två yngsta åldersgrupperna som har både de största absoluta och relativa en. ännen () visar också konsekvent upp något högre än kvinnorna () i alla åldersgrupper. Detta kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor som totalundersöks i lönestrukturundersökningarna. Åldersgrupperna från år och äldre har för båda könen relativt låga sandelar. Ingen av dessa åldersgrupper har relativa över 9 procent för något av könen. Att notera i figur 4 är att män år sticker ut. vinnor och män träder in på arbetsmarknaden i ungefär samma utsträckning i denna ålder, men det är vanligare att unga kvinnor arbetar inom offentlig sektor vilket gör att et för dem är lägre än för de unga männen. Bortfallsanalys 2006_SSY4

6 Utkast 1 6(13) år anställda 2006 efter åldersgrupp och kön, absoluta tal Åldersgrupp och kön Figur år anställda 2006 efter åldersgrupp och kön, relativa tal Åldersgrupp och kön Figur 5. Bortfallet efter sektor Bortfallsanalys 2006_SSY4

7 Utkast 1 7(13) Näringslivet och övriga organisationer 2 definieras här som privat sektor, och är den sektor som har det största et för anställda i åldern år av totalt eller nio procent saknar yrkeskod i privat sektor. I den offentliga sektorn ser det annorlunda ut. ommun, stat och landsting har alla relativa på fyra procent eller mindre, se figur år anställda 2006 efter sektor, absoluta tal Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 6. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% år anställda 2006 efter sektor, relativa tal Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 7. Bortfallet efter bransch, grov nivå 2 I offentlig sekor ingår primärkommunal förvaltning, landsting, statlig förvaltning och övriga offentliga institutioner. I näringslive och övriga organisationer ingår ej aktiebolag, offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, statliga affärsverk, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda organisationer samt övriga organisationer. Bortfallsanalys 2006_SSY4

8 Utkast 1 8(13) Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och personliga och kulturella tjänster (H+O exkl. 90+P) har de två högsta relativa sandelarna. 15 respektive 14 procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 9. Denna branschindelning baseras på den SNI-kod (näringrensindelning) som det företag individen arbetar på har. En gemensam nämnare för ovanstående branscher är att många av de företag som återfinns här ingår i privat sektor, dessutom är det branscher i vilka det kan finnas många företag med 1 anställd. Då et är som störst inom den privata sektorn och företagare med 1 anställd endast undersökts till en liten del av Yrkesregistret, är det rimligt att dessa branscher har de största relativa en. Vid en granskning av branscher som i större utsträckning innehåller företag inom offentlig sektor blir et efter bransch betydligt lägre. De tre branscherna med lägst relativt är civila myndigheter, försvar, internationella organisationer (L+Q), Forskning och utveckling; utbildning (+73) och enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer (N) som alla har ett relativt under fyra procent år anställda 2006, absoluta tal A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 8. Bortfallsanalys 2006_SSY4

9 Utkast 1 9(13) 16% 14% 12% år anställda 2006, relativa tal 8% 6% 4% 2% A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 9. lartext för SNI-koder på grov nivå A+B Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske C+D Utvinning av mineral, textiltillverkningsindustri E+90 Energi-, vattenförsörjning och avfallshantering F Byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P Personliga och kulturella tjänster J+ exkl 73 reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer +73 Forskning och utveckling; utbildning N Enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer Bortfallsanalys 2006_SSY4

10 Utkast 1 10(13) Bortfallsanalys, egna företagare i åldern år 2006 Det i särklass största et i Yrkesregistret är egna företagare. Denna grupp har ett på 55 procent. Bortfallet är i stort sett det samma för egenföretagande män, 55 procent, som för egenföretagande kvinnor 54 procent. Att et är stort beror på att de inte täcks av några regelrätta SCB-undersökningar. Bortfallet efter åldersgrupp et för egna företagare ökar ju högre upp i åldersklasserna man kommer (förutom åldersklassen år). se figur 10. Åldersgruppen har det högsta et där drygt individer saknar yrkeskod. De två yngsta åldersgrupperna, och år, har det största andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 11. För år saknas yrkesuppgift för över 90 procent av de ingående individerna medan samma siffra för år är 61 procent. Resterande åldersklasser har ett relativt på mellan 47 och 60 procent år Egna företagare 2006, absoluta tal Åldersgrupp Figur 10 Bortfallsanalys 2006_SSY4

11 Utkast 1 11(13) Figur år Egna företagare 2006, relativa tal Åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Fem branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 12. Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl. 90+P), Handel; transport, magasinering; kommunikation (G+I) och reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster (J+ exkl. 73) har alla över sindivider. De två andra branscherna med stora absoluta är Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och Byggindustri (F) båda med över sindivider. Branschen med det lägsta relativa sandelen är Forskning och utveckling; utbildning (+73) där 29 procent av individerna saknar yrkesuppgift, se figur 13. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 44 och 61 procent. Bortfallsanalys 2006_SSY4

12 Utkast 1 12(13) år Egna företagare 2006, absoluta tal A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl N Figur år Egna företagare 2006, relativa tal A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl N Figur 13 Bortfallsanalys 2006_SSY4

13 Utkast 1 13(13) Slutsats Bortfallet beror till stor del på att lönestatistiken, som utgör den största källan, inte samlar in yrke för alla. En del yrkesgrupper blir underskattade på grund av detta. Bland annat SSY 111 (Högre ämbetsmän och politiker), SSY 241 (Övriga företagsekonomer), SSY 247 (Administratörer i offentlig förvaltning) och SSY 343 (Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m. fl.) är yrkesgrupper vars totala antal underskattas i Yrkesregistret. Andra yrkesgrupper som eventuellt underskattas beroende på strukturlönestatistikens definition av dess population är SSY 245 (Journalister, konstnärer, skådespelare m. fl.), SSY 332 (Andra lärare och instruktörer), SSY 347 (Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.) och SSY 914 (Tidningsdistributörer, vaktmästare m. fl.). Sysselsatta 16- och 17-åringar kommer inte heller in via lönestatistiken och lämnar ett. Undersökningar gällande egna näringsidkare och företag med 1 anställd är enbart påbörjade, vilka är betydande när det gäller att minska et. Bortfallsanalys 2006_SSY4