Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Transkript

1 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern år Bortfallet efter åldersgrupp... 4 Bortfallet efter åldersgrupp och kön... 5 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 7 Bortfallsanalys, egna företagare i åldern år Bortfallet efter åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Slutsats Bortfallsanalys 2002_SSY3

2 Utkast 1 2(13) Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2002 Yrkesregistret är ett så kallat totalräknat individregister..samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt år, ingår i populationen. I registret är avsikten att fastställa yrke för den arbetande befolkningen. I RAS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) klassas dessa som förvärvsarbetande. Vid insamling av yrkesuppgifter utnyttjas i stor utsträckning annan primär statistik vid SCB. Löneregistren utgör den största källan. I lönestrukturstatistiken undersöks både privat och offentlig sektor (landstingskommunal-, primärkommunal och statlig sektor), dock skiljer sig undersökningsmetoderna åt sinsemellan. I undersökningen av privat sektor medför definitionen av lönepopulationen att vissa individer som ingår i Yrkesregistrets population utesluts. Exempel på såna grupper är personer anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda och personer under 18 år. Även inom offentlig sektor som totalundersöks uppstår en situation som liknar den inom den privata sektorn. Inom primärkommunal sektor ingår ej heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda, deltidsanställda brandmän och brandbefäl. I landstingskommunal sektor samlar lönestatistiken inte in uppgifter för heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda. Slutligen ingår i undersökningen av statlig sektor inte tjänstlediga som inte uppbär lön under undersökningsmånaden samt utlandsanställda. indre företag i privat sektor (2-19 anställda) kompletteras med en enkätundersökning eftersom endast ett urval av dessa samlas in i lönestatistiken. Täckningen avseende yrkesuppgifter för enskilda näringsidkare (företag med 0 anställda) är i Yrkesregistret låg eftersom denna grupp inte ingår i några regelrätta SCBundersökningar, se figur efter yrkesställning för förvärvsarbetande 2002 Sjömän Anställda Egenföretagare Företagare i eget AB Bortfallsanalys 2002_SSY3

3 Utkast 1 3(13) Figur 1. I den officiella statistik som finns tillgänglig i SSD (Sveriges Statistiska Databaser) redovisas yrkesstatistik för förvärvsarbetande (RAS), anställda i åldern år. Eftersom et för egenföretagare är högt så ingår det inte i den officiella statistiken. Inte heller individer äldre än 64 år redovisas som officiell statistik p g a. det höga et av yrkeskoder i denna åldersgrupp. Nedan följer en kortfattad sanalys. Först, för populationen förvärvsarbetande anställda i åldern år per den 31/ som utgör grunden för den officiella statistiken, därefter tittar vi närmare på et för egenföretagare. Bortfallsanalys 2002_SSY3

4 Utkast 1 4(13) Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern år 2002 För att klassas som förvärvsarbetande referensåret 2002 skall en individ ha arbetat motsvarande fyra timmar under november 1 och varit folkbokförd i Sverige per den 31 december Yrkesuppgifter redovisas i Sveriges Statistiska Databaser för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern år och är anställda (anställd, företagare i eget AB och sjömän). Det totala antalet individer i populationen, anställda år, uppgår till och för dessa saknas yrkesuppgift för totalt , vilket ger ett på sex procent. Vid en redovisning av et efter kön saknas yrkesuppgifter för sju procent av männen och fyra procent av kvinnorna. Bortfallet efter åldersgrupp De två yngsta åldersgrupperna, och år, har både det största antalet och andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 2 och 3. För år saknas yrkesuppgift för 51 procent av de ingående individerna medan samma siffra för år är elva procent. Anledningen till detta är att de inte ingår i lönepopulationen. Resterande åldersklasserna visar betydlig lägre relativa, där ingen överstiger fem procent se figur år anställda 2002, absoluta tal Åldersgrupp Figur 2. 1 För en mer utförlig definition av förvärvsarbetande, se Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Bortfallsanalys 2002_SSY3

5 Utkast 1 5(13) år anställda 2002, relativa tal Åldersgrupp Figur 3. Bortfallet efter åldersgrupp och kön Likt ovanstående resonemang är det de två yngsta åldersgrupperna som har både de största absoluta och relativa en. ännen () visar också konsekvent upp något högre än kvinnorna () i alla åldersgrupper (bortsett från åldersgruppen i absoluta tal). Detta kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor som totalundersöks i lönestrukturundersökningarna. Åldersgrupperna från år och äldre har för båda könen relativt låga sandelar. Ingen av dessa åldersgrupper har relativa över sju procent för något av könen år anställda 2002 efter åldersgrupp och kön, absoluta tal Åldersgrupp och kön Bortfallsanalys 2002_SSY3

6 Utkast 1 6(13) Figur år anställda 2002 efter åldersgrupp och kön, relativa tal Åldersgrupp och kön Figur 5. Bortfallet efter sektor Näringslivet och övriga organisationer 2 definieras här som privat sektor, och är den sektor som har det största et för anställda i åldern år av totalt eller sju procent saknar yrkeskod i privat sektor. I den offentliga sektorn ser det annorlunda ut. ommun, stat och landsting har alla relativa på drygt två procent, se figur 7. 2 I offentlig sekor ingår primärkommunal förvaltning, landsting, statlig förvaltning och övriga offentliga institutioner. I näringslive och övriga organisationer ingår aktiebolag, ej offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, statliga affärsverk, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda organisationer samt övriga organisationer. Bortfallsanalys 2002_SSY3

7 Utkast 1 7(13) år anställda 2002 efter sektor, absoluta tal Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 6. 8% 7% 6% år anställda 2002 efter sektor, relativa tal 5% 4% 3% 2% 1% Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 7. Bortfallet efter bransch, grov nivå Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och Hpersonliga och kulturella tjänster (+O exkl. 90+P) har de två högsta relativa sandelarna. 14 respektive tolv procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 9. Denna branschindelning baseras på den SNI-kod (näringrensindelning) som det företag individen arbetar på har. En gemensam nämnare för ovanstående branscher är att många av de företag som återfinns här ingår i privat sektor, dessutom är det branscher i vilka det kan finnas många företag med 1 anställd. Då et är som störst inom den privata sektorn och företagare Bortfallsanalys 2002_SSY3

8 Utkast 1 8(13) med 1 anställd endast undersökts till en liten del av Yrkesregistret, så ter det sig inte särskilt underligt att dessa branscher har de största relativa en. Vid en granskning av branscher som i större utsträckning innehåller företag inom offentlig sektor blir et efter bransch betydligt lägre. De tre branscherna med lägst relativt är civila myndigheter, försvar, internationella organisationer (L+Q), (Forskning och utveckling; utbildning (+73) och (enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer (N) som alla har ett relativt under tre procent Figur år anställda 2002, absoluta tal A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N 16% 14% 12% år anställda 2002, relativa tal 8% 6% 4% 2% A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 9. Bortfallsanalys 2002_SSY3

9 Utkast 1 9(13) lartext för SNI-koder på grov nivå A+B Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske C+D Utvinning av mineral, textiltillverkningsindustri E+90 Energi-, vattenförsörjning och avfallshantering F Byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P Personliga och kulturella tjänster J+ exkl 73 reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer +73 Forskning och utveckling; utbildning N Enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer Bortfallsanalys 2002_SSY3

10 Utkast 1 10(13) Bortfallsanalys, egna företagare i åldern år 2002 Det i särklass största et i Yrkesregistret är egna företagare. Denna grupp har ett på 68 procent. Bland egna företagare som är män är et 68 procent, medan kvinnorna har något högre 69 procent. Att et är stort beror på att de inte täcks av några regelrätta SCBundersökningar. Bortfallet efter åldersgrupp et för egna företagare ökar ju högre upp i åldersklasserna man kommer (förutom åldersklassen år). se figur 10. Åldersgruppen har det högsta antalet där knappt individer saknar yrkeskod. Den yngsta åldersgruppen, 16-19, har det största andelen sindivider av alla åldersgrupperna. Där saknas yrkesuppgift för 92 procent av de ingående individerna. Resterande åldersklasser har ett relativ på mellan 56 och 75 procent år Egna företagare 2002, absoluta tal Åldersgrupp Figur 10 Bortfallsanalys 2002_SSY3

11 Utkast 1 11(13) Figur år Egna företagare 2002, relativa tal Åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Fem branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 12. Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl 90+P), Handel; transport, magasinering; kommunikation (G+I), reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster (J+ exkl 73), Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och Byggindustri (F) har på mellan och Branschen med det lägsta relativa sandelen är Forskning och utveckling; utbildning (+73) där 50 procent av individerna saknar yrkesuppgift, se figur 13. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 51 och 79 procent. Bortfallsanalys 2002_SSY3

12 Utkast 1 12(13) år Egna företagare 2002, absoluta tal A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl N Figur Figur 13 A+B år Egna företagare 2002, relativa tal C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl N Bortfallsanalys 2002_SSY3

13 Utkast 1 13(13) Slutsats Bortfallet beror till stor del på att lönestatistiken, som utgör den största källan, inte samlar in yrke för alla innebär en stor del för et. En del yrkesgrupper blir underskattade på grund av detta. Bland annat SSY 111 (Högre ämbetsmän och politiker), SSY 241 (Övriga företagsekonomer), SSY 247 (Administratörer i offentlig förvaltning) och SSY 343 (Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m. fl.) är yrkesgrupper vars totala antal underskattas i Yrkesregistret. Andra yrkesgrupper som eventuellt underskattas beroende på strukturlönestatistikens definition av dess population är SSY 245 (Journalister, konstnärer, skådespelare m. fl.), SSY 332 (Andra lärare och instruktörer), SSY 347 (Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.) och SSY 914 (Tidningsdistributörer, vaktmästare m. fl.). Sysselsatta 16- och 17-åringar kommer inte heller in via lönestatistiken och lämnar ett. Bortfallsanalys 2002_SSY3