Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Transkript

1 Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller en vision hur Öresundsregionen skall utvecklas fram till Strategin innehåller sex utvecklingsområden varav ett av dem är arbetsmarknad. Under rubriken sammanhållen och varierad arbetsmarknad diskuteras de utmaningar och möjligheter som finns gällande den Öresundsregionala arbetsmarknaden. De personer som haft löneinkomst på andra sidan Öresund men inte klassificeras som arbetspendlare benämns som (övriga) inkomsttagare. I och med arbetet med Örestat III-projektet laddades Öresundsdatabasen för första gången med statistik över dessa. Uppgifterna hämtas från det Transregionala registret, en databas på mikronivå för forskare med uppgifter kring Öresundsregionens arbetspendlare och flyttare. Materialet och resultatet är intressant ur det perspektiv att det ger ytterligare en dimension avseende integrationen över Öresund. Det är dessutom intressant då de övriga inkomstmottagarnas lön är inkluderad i beräkningar kring den totala lönesumman. Syftet med nedan analys är att beskriva och analysera de övriga inkomstmottagarna. Statistik över de övriga inkomsttagarna Totalt räknat är antalet så kallade övriga inkomsttagarna förvånansvärt många. Figur 1 och 2 nedan visar pendlare och övriga inkomsttagarna mellan de båda landsdelarna i Öresund. Vad gäller de inkomsttagare som bor i Öresund SE och har sin inkomst i Öresund DK så kan man se samma utveckling som gäller

2 2(5) arbetspendlingen och når en topp år 2008 (på drygt 5 300) för att sedan minska. Från Öresund DK till Öresund SE ser det annorlunda ut. Här är de övriga inkomstmottagarna lika många som pendlarna mellan åren 1997 till 2001 för att sedan ligga cirka 200 individer under. Talen fluktuerar precis som pendlingen under 2000-talet även om en minskande trend kan urskiljas sedan Könsfördelningen bland de övriga inkomstmottagarna är jämnare än mellan pendlarna. Nästan hälften av de övriga inkomsttagarna är kvinnor medan motsvarande tal hos pendlarna är drygt 40 %. I båda fallen har dock andelen kvinnor ökat sedan Geografiskt skiljer sig strömmarna av övriga inkomstmottagare inte från pendlarna. De övriga inkomsttagarna är koncentrerade till Sydvästra Skåne och Köpenhamnsområdet. En mindre andel bor kring Helsingborg och Helsingör.

3 3(5) Vilka är då dessa övriga inkomst mottagare? De övriga inkomsttagarna som bor i Öresund SE arbetar framförallt inom handel (20 %), hotell och restaurang (15 %), samt företagstjänster (16%). Här skiljer de sig inte så mycket jämfört med pendlarna bosatta i Öresund SE med undantagen att de övriga inkomstmottagarna är fler i kategorin hotell och restaurang samt färre inom vård och omsorg. De övriga inkomsttagarna som är bosatta i Öresund DK arbetar framförallt inom utbildningssektorn (35 %) och till viss del i den bransch som kallas kulturella och personliga tjänster (27 %). De skiljer sig på det hela taget inom flera branscher. För pendlarna bosatta i Öresund DK är det framförallt Handel (18 %) och företagstjänster (20 %) som är de dominerande näringsgrenarna. Generellt är de övriga inkomstmottagarna yngre än pendlarna. Även om de finns i alla åldersgrupper. Åldersgruppen år utgör hela 42 % av de övriga inkomstmottagarna som har bostadsort i Öresund SE. För de med bostadsort i den danska delen av Öresundsregionen är det en någon mer jämn fördelning som diagram 3 nedan visar. Bakgrund Redan före Öresundsbrons färdigställande påbörjades ett samarbete för att med utbyte av befintlig nationell registerstatistik över arbetsmarknad söka identifiera arbetspendlare över de båda delarna av Öresundsregionen. Statistiken har nu utvecklats till att publiceras årligen i Öresundsdatabanken och finns för åren 1997 och framåt. Syftet med statistiken är att redovisa utvecklingen av arbetspendling över riksgräns mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen. Tillkomsten av Öresundsbron var den viktigaste faktorn som bidrog till intresset och behovet för statistik om arbetspendling över Öresund. Pendlingen över Öresund och de lokala arbetsmarknaderna i Öresundsregionen finns beskrivna i två tidigare analyser som går att hitta på Statistiken täpper till det hål som finns i den nationella statistiken vad gäller gränspendling kring exempelvis Öresundsregionen och Östnorge/Västsverige. Då uppgifter kring gränspendlare annars fallit bort och skapat missvisande statistik. I och med att uppgifterna gällande Öresundspendlare finns tillgängliga i Öresundsdatabasen ökar antalet förvärvsarbetande dag och nattbefolkning både i den danska och den svenska delen av Öresundsregionen.

4 4(5) Figur 4 Övriga inkomstmottagare och pendlare efter boende region och inkomst 2011 För att klassificeras som arbetspendlare skall personen ha haft ett lönearbete i grannlandet under november månad det aktuella året. En eventuell inkomst i hemlandet samma år får inte överstiga inkomsten i arbetslandet. Mer om detta läser du i bilaga 1 sist i detta dokument. Båda dessa anledningar kan leda till att man inte registreras som arbetspendlare, se i bilaga 1 sist i detta dokument. Resten av de som kategoriseras som övriga inkomsttagare är med stor sannolikhet feriearbetare och /eller deltidsarbetare som arbetar en mindre del av året. Slutsatser De övriga inkomstmottagarna som bor i Öresund DK har dock alla en lägre inkomst vilket skulle kunna bero på att det i större utsträckning är kortare anställningar. Utifrån figur 4 skulle man kunna dra slutsatsen att det finns cirka 800 övriga inkomstmottagare, med boende i Öresund, som inte registreras i arbetspendlare på grund av att de av någon anledning inte arbetade i november. Någon annan slutsats är svårt att dra avseende de som bor i Öresunds SE då så pass många hade en lön DKK i månaden. Några kanske jobbade under hösten i Danmark alternativt började jobba i Danmark under året och därmed hade en större årsinkomst i Sverige Resonemanget stöds av det faktum att 52 % av de Övriga inkomsttagarna med bostadsort Sverige 2010 var Öresundspendlare Dock var endast 16 % av de övriga inkomsttagarna 2010 Öresundspendare För de övriga inkomsttagarna med bostadsort i Danmark är motsvarade tal 10 respektive 7 %. Dock är det intressanta i samanhanget kanske inte exakt hur gränsen mellan en pendlare och en övriga inkomsttagare dras. Det intressanta är att förutom arbetspendlarna finns det nästan personer som hade en löneinkomst på andra sidan Öresund och därmed en koppling till arbetsmarknaden. Det ger Öresundsintegrationen ännu en dimension särskilt med fokus på ferie och deltidsarbare som utgör potentiella Öresundspendlare i framtiden. Kunskapen om och möjligheten till arbete på andra sidan sundet är därmed en viktig faktor. Vidare bidrar den intjänade lönesumman till injektion i den ekonomin där pengarna spenderas.

5 5(5) Bilaga 1 Danskar i Sverige För att klassificeras som dansk arbetspendlare i Sverige krävs att man enligt en svensk lönekontrolluppgift har fått en lön i Sverige som uppgått till minst 10 procent av prisbasbeloppet det aktuella året. År 2013 fastställdes prisbasbeloppet till SEK. Löneutbetalningen skall dessutom gälla en period under året där månaden november ingår. Om personen har en löneinkomst i Danmark så ska den, omräknad till svensk valuta, vara mindre än den nyss nämnda löneinkomsten i Sverige. Svenskar i Danmark För att klassificeras som svensk arbetspendlare till Danmark krävs att personen varit anställd i Danmark i november månad aktuellt mätår. Därutöver krävs att personen är över 15 år och att den sammanlagda årslönen i Danmark är större än Dkr. (2004). Har individen även löneinkomster i Sverige, ska den lön som utbetalats i Sverige omräknat till dansk valuta vara mindre än den sammanlagda löneinkomsten från det danska novemberjobbet. Statistiken baseras på befolkningen folkbokförda i Sverige den 31 december mätåret eller i Danmark den 1 januari året efter mätåret och som har fått löneutbetalningar från en arbetsgivare i grannlandet. Redovisningen omfattar därmed inte personer som arbetar i hemlandets företag och får sin lön därifrån, även om han/hon tjänstgör i grannlandet. Företagare som utför arbete i grannlandet för sin egen firma ingår heller inte i redovisningen liksom personal som är inhyrd från bemanningsföretag beläget i hemlandet. I gränsstatistiken ingår personer som är 16 år och äldre. I den nationella danska statistiken används en lägre undre åldersgräns, medan man i Sverige inte kan räknas som förvärvsarbetande under 16 år. uppstår i den nationella statistiken är stora i gränsregionerna, i exempelvis Malmö stad saknas cirka 5 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen på grund av detta mörkertal. I Tårnby kommun saknas motsatt cirka 8 procent av arbetstillfällena. Denna analys har gjorts av Daniel Svärd inom ramen för Interreg-proejktet Örestat III Arbetspendlingen mellan Skåne och Själland (inklusive Lolland-Falster, Mön och Bornholm) syns inte i den nationella statistiken som publiceras av Statistiska Centralbyrån eller Danmarks Statistik. Öresundsstatistiken såsom arbetspendling och flyttning framställs på uppdrag av Region Skåne och andra aktörer i Öresundsregionen. Statistiken är öppen och tillgänglig för alla. Örestat III är ett EU-projekt som syftar till att förbättra och förnya statistiken kring vår gränsregion. Mer information om projektet och databasen hittar du på eller