Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp , Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16

Transkript

1 Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp , Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB December 2005

2 1(14) Innehållsförteckning 1 Inledning Syftet med branschbeskrivningen SNI-grupp 74.5, arbetsförmedling och rekrytering Internationell användning av tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området NR:s krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Uppgifter från Företagsstatistiken och Företagsdatabasen Omsättning, antal företag och anställda samt de största företagen Övriga källor Bemanningsföretagen och Konsultguiden Tjänstekategorier och yrkesområden Prisbildning Testundersökningens uppläggning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Utvärdering av testundersökningen Testresultat och slutsatser Utformning av framtida undersökning Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning...13

3 2(14) Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering, SNI-grupp Inledning 1.1 Syftet med branschbeskrivningen För att kunna beräkna prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning samt den geografiska spridningen inom branschen. Kunskapen har erhållits dels genom en sammanställning av befintlig statistisk, dels genom diskussioner med företrädare för branschen i form av branschorganisationer och företag som producerar tjänsterna. Prissättningsmekanismer och typiska tjänster har kartlagts. 1.2 SNI-grupp 74.5, arbetsförmedling och rekrytering År 2003 ändrades standarden för klassificering av näringsgrensindelning från SNI (Standard för svensk näringsgrensindelning) 92 till SNI Då delades SNI-grupp 74.5 upp på detaljgrupperna och Detaljgruppen omfattar förmedling och rekrytering av personal och detaljgruppen omfattar uthyrning av personal. Denna rapport behandlar enbart SNI-detaljgrupp , i fortsättningen även kallad för bemanningsbranschen. 1.3 Internationell användning av tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering På Voorburggruppens 1 möte i Helsingfors 2005, presenterades ett papper om tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering av Benoît Buisson från den den franska Nationella statistikbyrån. På mötet presenterades även en sammanfattning av olika länders undersökningar av branschen. I dagsläget samlar följande OECD-länder in prisuppgifter från branschen: USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Japan. Samtliga rapporter finns att läsa på Voorburggruppens hemsida. 1 Voorburggruppen är en internationell samarbetsgrupp för tjänstestatistik.

4 3(14) 2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesta OECD-länder, står tjänsteproduktionen för en mycket stor andel av Bruttonationalprodukten (BNP). Behovet av prisindex som mäter prisutvecklingen för tjänsteproducerande branscher är stort. Tjänsteprisindex (TPI) mäter prisutvecklingen i branscher som producerar företagstjänster. Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster som i första hand används av Sveriges nationalräkenskaper för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Med fastprisberäkning menas att man utifrån produktionsvärden i löpande priser beräknar volymförändringar utifrån uppgifter om t ex prisförändringar. Tjänsteprisindex är en ung produkt som vid sidan av produktionen av befintliga index utvecklas löpande för att omfatta de flesta tjänstegrupper inom Sveriges nationalräkenskaper och för att uppfylla nya internationella krav. TPI omfattar användning av hushåll, myndigheter och företag även då fokus ligger på företagens användning av tjänsterna. Hushållskonsumtionen inom de flesta av de branscher som idag undersöks eller utvecklas är relativt liten. För de branscher där hushållskonsumtionen är stor finns konsumentprisindex (KPI). TPI omfattar idag inhemska producenters produktion för användning inom Sverige eller för export. En tjänst är definierad som export då betalaren av tjänsten har utländsk adress, oavsett var tjänsten äger rum. Det kan få till följd att ett svenskt dotterbolag eller en svensk filial i utlandet, med utländsk adress, exporterar tjänster från Sverige. För nationalräkenskaperna behövs även prisindex för importerade tjänster. En gemensam arbetsgrupp för Eurostat och OECD upprättades 2002 med syfte att utveckla en gemensam metod för europeiska tjänsteprisindex och att förse länder som ska ta fram TPI med praktisk hjälp. En manual med bl a praktiska beskrivningar av TPI för olika branscher är under arbete. Manualen hänvisar till den redan befintliga manualen för PPI 2 för indexteori och metod. Idag regleras utvecklings- och produktionsarbetet i TPI genom en EUförordning 3. 2 Producer Price Index Manual: Theory and practice. Website: 3 No 1165/98 concerning short term statistics.

5 4(14) 2.1 Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: TPI är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska producenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera även tjänster. Den är i stort sett klar och där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. 2.2 NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, till exempel månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, till en volymförändring eller en kombination av de båda. TPI måste även ta hänsyn till förändringar i kvalitet vid prismätning. Detta innebär att prisförändringar måste rensas från kvalitetsförändringar. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till Europeiska Nationalräkenskapssystemet ENS Vidare behöver både exportpriser och importpriser undersökas för NR:s behov. (Se ovan.) 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Enligt bemanningsföretagens egen undersökning har efterfrågan ökat för branschen under första halvåret 2005, efter ett par års svag utveckling.

6 5(14) Internationella motsvarigheter till standarden SNI är FN:s standard ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) samt den europeiska NACE (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities). SNI-detaljgrupp motsvarar Class 7491 enligt ISIC Rev. 3.1 och Code enligt NACE Rev Näringsgrensindelningen (SNI) kan även definieras som en indelning efter produkter. SPIN 2002 (Standard för svensk produktindelning efter näringsgren) är den svenska standarden för produktindelning. SPIN 2002 är en anpassning till EU:s produktstandard CPA 2002 (Classification of Products by Activity). I tabell 1 redovisas SNI-detaljgrupp efter en indelning i produkter. Tabell 1: Lägsta produktnivå för SPIN och CPA för SNI-kod Benämning SPIN CPA Uthyrning av personal Uthyrning av kontorspersonal Uthyrning av personal för hushållsarbete Uthyrning av industriarbetare och personal inom handel Uthyrning av sjukvårdspersonal Uthyrning av andra personalkategorier Källa: Meddelande i samordningsfrågor 2003:3, SCB Uthyrning benämns arbetsförmedling i standarden CPA I FN:s standard för produkter CPC (Central Product Classification) Ver. 1.1 motsvaras SPIN av Class Uppgifter från Företagsstatistiken och Företagsdatabasen Inom SCB finns Företagsstatistiken (FS) och Företagsdatabasen (FDB) som möjliga datakällor. Den sammanfattande bilden av jämförelse av innehållet i FS och FDB som framkommer är följande.

7 6(14) Det totala antalet företag och anställda som finns i branschen samt total omsättning överensstämmer i stort mellan FS och FDB. För variabeln omsättning går det att bedöma hur stort bortfallet är av uppgifter från företag. För variabeln anställda går det inte att göra motsvarande bedömning, beroende på hur data registrerats. FS uppvisar ett lägre bortfall av uppgifter jämfört med FDB. 3.3 Omsättning, antal företag och anställda samt de största företagen Nedan redovisas bemanningsbranschen med tillgängliga data ur FDB från november Urvalet av företag är således från november 2003 medan uppgifter om företagen i huvudsak kommer från år Detta är de senast tillgängliga uppgifterna. Uppgifterna kan jämföras med och kompletteras av externa bedömningar av branschen, se vidare avsnitten 3.4 och 3.5. Tabell 2. Antal företag och anställda samt omsättning för SNI-detaljgrupp fördelat efter storleksklasser från november 2003 Storleksklass Antal % Antal % Omsättning, % (antal anställda) företag anställda mkr , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , ,0 Den svenska bemanningsbranschen domineras av stora företag. De fem största företagen tillsammans står för cirka 60% av branschens omsättning och anställda. I branschen finns många mindre företag som är av mindre betydelse för omsättning och antal anställda i branschen. 3.4 Övriga källor Bemanningsföretagen och Konsultguiden I tabell 3 redovisas två externa bedömningar av storleken på bemanningsbranschen. Den ena är från arbetsgivar- och

8 7(14) branschorganisationen Bemanningsföretagen den andra är Konsultguiden 2003/2004 som ges ut av Affärsvärlden. Båda bedömningarna avser år Nedan beskrivs även hur uppgifterna är beräknade. Tabell 3: Antal företag och anställda samt omsättning i bemanningsbranschen år 2002 enligt Bemanningsföretagen och Konsultguiden Källa Antal företag Antal anställda Omsättning, mkr Bemanningsföretagen ca Konsultguiden Bemanningsföretagens undersökning omfattar branschen bemanning. Denna stämmer väl överens med SNI-detaljgrupp En mindre del rekrytering från SNI-detaljgrupp , 3 %, ingår dock. Sättet att beräkna data skiljer mellan Bemanningsföretagen och FDB. Branschorganisationen gör en uppräkning av uppgifterna för antal företag och anställda så att de återspeglar hela branschen vilket ungefär motsvarar SNI-detaljgrupp Beräkningsmässigt antas att de egna medlemsföretagen 5 utgör 85 % av branschen. Därefter justeras värdena upp dels med 15 % för de bemanningsföretag som inte är anslutna, dels med 500 egenföretagare. I FDB har data inte justerats. Bemanningsföretagen beräknar antalet anställda som ett genomsnitt av uppgifterna från maj och december över antalet utsända lönespecifikationer samt antalet uppdragstagare som bemanningsföretagen engagerat. Omsättningen avser endast medlemmar i Bemanningsföretagen och är således inte uppräknad. Konsultguiden redovisar uppgifter för de enligt omsättningen 20 största koncernerna inom bemanningsbranschen. De företag som ingår återfinns i SNI-detaljgrupp Rekrytering (som ingår i SNI-detaljgrupp ) utgör 6 % av verksamheten. I FDB finns dock ytterligare företag som skulle kunna placeras bland de 20 största. 4 Egen beräkning av de uppgifter som Bemanningsföretagen lämnat. 5 Vid undersökningen var 120 företag medlemmar I SPUR. År 2004 är cirka 400 företag medlemmar i Bemanningsbranschen.

9 8(14) Uppgifterna över omsättning och antal anställda kommer från bolagens årsredovisningar. I omsättningen inkluderar några företag även sin utlandsverksamhet. Två större företag har mkr av omsättningen i utlandet. För att visa omsättningen i Sverige ska den ovan angivna nivån minskas med motsvarande belopp. Även de uppgifter som Bemanningsföretagen lämnat kan innehålla motsvarande utlandsverksamhet. Bolagen har beräknat antalet anställda på olika sätt. Två större företag beräknar antalet anställda som Totala antalet arbetade timmar under året i koncernen dividerat med normalt antal arbetstimmar per år för en heltidsanställd. Ett annat företag redovisar ett genomsnitt av antalet anställda vid utgången varje månad. 3.5 Tjänstekategorier och yrkesområden Nedan beskrivs uppgifter hämtade från Konsultguiden 2003/04. Vi använder begrepp hämtade från bemanningsföretagens undersökning. Således benämner vi marknadsfördelning som tjänsteområde och verksamhetsfördelning som yrkesområde. Först presenteras hur verksamheten fördelas på olika tjänsteområden. Tabell 4: Fördelning på olika tjänsteområden i bemanningsbranschen år 2002 Tjänsteområde Andel i % Personaluthyrning 81 Rekrytering 6 Entreprenad 11 Övrigt 2 Totalt 100 Källa: Konsultguiden 2003/2004 Personaluthyrning (SNI-detaljgrupp ) är det största tjänsteområdet. Rekrytering är en verksamhet som återfinns i SNI-detaljgrupp Entreprenad, även benämnt outsourcing, avser en tjänst där bemanningsföretagen tar över ett annat företags drift och utveckling för viss funktion. Två större företag har entreprenad i separata juridiska enheter. I FDB är dessa enheter till en större del klassificerade med annan kod än SNI Övrigt kan avse karriärutveckling och tjänster på managementnivå.

10 9(14) Även om personaluthyrning är den dominerande tjänsten så återfinns i regel även de andra tjänsterna i företagen. Sex av tjugo företag har förutom personaluthyrning även tjänsterna rekrytering och entreprenad. Ytterligare sex företag arbetar med personaluthyrning och rekrytering En beskrivning av branschen enligt yrkesområden finns i tabell 5. Beskrivningen kan jämföras med produktindelningen i avsnitt 3.1. Tabell 5: Fördelning på olika yrkesområden i bemanningsbranschen år 2002 Yrkesområde Andel i % Kontor 27 Ekonomi 17 Lager/industri 15 Vård 12 Data/teknik 13 Butik 2 Övrigt 14 Totalt 100 Källa: Konsultguiden 2003/2004 Tabellen ovan visar ett genomsnitt för de yrkesområden som de 20 företagen verkar inom. De enskilda företagen uppvisar dock inte samma jämna fördelning på yrkesområden som den totala branschen. Endast de fyra största samt ytterligare ett företag har verksamhet inom sex av de sju yrkesområdena. Övriga företag är i huvudsak inriktade på ett eller två yrkesområden. Det är alltså en tydlig skillnad mellan företag med brett och smalt yrkesutbud. 3.6 Prisbildning Företagsbesök har genomförts hos de största förtagen i branschen. I likhet med de flesta tjänstebranscher beror prissättningen i bemanningsbranschen på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer. Det kan vara svårt att särskilja tjänster från varandra och tjänsterna är ofta skräddarsydda för varje kund. Eftersom tjänsterna i många fall är unika och förekommer endast en gång kan det vara svårt att hitta tjänster som producenten kan lämna prisuppgifter på från period till period. Efter samråd med företag i

11 10(14) branschen och branschorganisationen har vi valt ut ett antal faktorer som de anser har störst betydelse för priset. Faktorer som påverkar prissättningen och anses möjliga att följa över tiden är tjänsteområde, yrkesområde, yrkeskategori, hel- eller deltidstjänst, uppdragstid och region. Det är vanligt att de större företagen har sin verksamhet över hela norden och några europeiska länder men det som är av intresse för SCB:s prismätning är verksamheten i Sverige.

12 11(14) 4. Testundersökningens uppläggning Testundersökningens uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och att testa den. Under oktober/november 2005 genomfördes en testundersökning där sex stora företag ingick. Blanketten för testundersökningen togs fram utifrån synpunkter som inhämtades från företagsbesöken och utifrån bemanningsföretagens statistik som finns i den undersökning som nämns i kapitel 3. Företagen fick ange tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. 4.1 Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är bemanningsbranschens utbud av tjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är timpris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga debiterade timpriset. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma inom Bemanning. Som urvalsram användes ES/REG:s Företagsdatabaser (FDB). 4.2 Urvalsförfarande Urvalet bestod av sex stora företag. Företagsbesök gjordes hos alla företag som ingick i testundersökningen för att ta reda på vilka tjänster de erbjuder och vilka möjligheter som finns att prismäta dessa. Företagen fick själva välja ut ett antal tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. 4.3 Insamlingsförfarande Vid företagsbesöket erhölls en kontaktperson och företagen fick välja på vilket sätt de ville svara på undersökningen, via post eller e-post. I samtliga

13 12(14) fall ville företagen svara via e-post så testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. Excelfilerna och missiv skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt. 4.4 Utvärdering av testundersökningen I testundersökningen ingick endast stora företag Alla företag som besöktes var samarbetsvilliga och kom med många bra synpunkter som kunde användas för att konstruera blanketten och för att beräkna index. Alla företag som ingick i urvalet svarade på testundersökningen. Ett företag ansåg det svårt att detaljredovisa en tjänst på yrkeskategorinivå. Tillförlitlig viktinformation och definitioner på olika variabler och kategorier erhölls dock från bemanningsföretagens statistik. Goda kontakter knöts med de flesta företagen i undersökningen. 4.5 Testresultat och slutsatser På den första frågan i blanketten, där företagen skulle välja representativa tjänsteområden 6, har nästan alla företag valt uthyrning som representativt tjänsteområde. Eventuellt skall denna fråga tas bort i den framtida undersökningen och frågorna skall utgå från uthyrning som enda tjänsteområde. Efter några mindre ändringar och förbättringar i frågeformuleringarna kan den ordinarie undersökningen starta och index kan börja produceras. Blanketten är inte testad på små företag och detta kan möjligen medföra några svårigheter i det mån små företag inte följer samma prissättning som de stora företagen. 5. Utformning av framtida undersökning Med hjälp av PPS-urval väljs företag från bemanningsbranschen ur FDB. Urvalsstorleken kommer att bestå av 20 företag av totalt 850 företag. Urvalsstorleken bestäms utifrån omsättningen i branschen. 6 Se tabell 4

14 13(14) 5.1 Insamlingsförfarande Företagen kommer från början att erbjudas att lämna prisuppgifter genom SCB:s hemsida. Utskick av lösenord och användarid kommer att ske via post. 5.2 Prismätningsmetoder Företagen får välja minst fem representativa tjänster för sin verksamhet och lämna det genomsnittliga debiterade timpriset för de olika tjänsterna som de väljer ut. Företagen får specificera varje tjänst med hjälp av några variabler, avsikten är sedan att till så stor del som möjligt hålla tjänsten konstant och sedan följa priset för denna tjänst. Definitioner på dessa variabler inhämtas från bemanningsföretagens statistik som de flesta företag är vana vid. Dessa variabler kan vara exempelvis tjänsteområde t ex uthyrning, rekrytering yrkesområde t ex ekonomi, it-konsult, kontor, lager yrkeskategori t ex ekonomiassistenter, programmerare, kontor, truckförare specificering av yrkeskategori t ex enkla ekonomitjänster, C++ programmering, chefssekreterare, plocka varor hel- eller deltidstjänst t ex heltid uppdragstid t ex 1 månad, 1 år region t ex Stockholm, Stor-Göteborg Indextalet som kommer att räknas fram avser ett kvartal och om samma tjänst har utförts flera gånger under kvartalet efterfrågas ett genomsnittligt pris för kvartalet. 5.3 Antaganden, vikter och indexberäkning För beräkningarna har ett geometriskt index, Jevons, valts för att klara disparata priser. Ett företagsviktat index för varje tjänst (yrkesområde) beräknas. De stora företagen 7 erhåller en vikt efter omsättning medan de mindre företagen får dela på återstående vikt. Sedan beräknas ett totalt index för hela branschen genom att vikta samman dessa tjänster med vikter som hämtas från bemanningsföretagens statistik. 7 I detta fall definieras de fem största företagen i branschen som stora företag.

15 14(14) Indexberäkning Index beräknas i två steg: 1. I det första steget beräknas företagsviktat index för olika tjänster v enligt Jevons: j I 0t n = i = 1 j P it j P i0 W F där j Pit = pris för tjänst i, yrkesområde j, vid tidpunkten t. j P i0 = pris för tjänst i, yrkesområde j, vid bastidpunkten 0. W F = företagsvikter för respektive tjänst där de stora har sin egen vikt och de små företagen delar lika på resterande, W F = 1 2. I det andra steget beräknas index för branschen genom att vikta ihop index för respektive yrkesområde enligt nedan: I 0t = m j = 1 j I 0t j w där j w = andelen för respektive yrkesområde. bas = kvartal 4, 2005 viktperiod = år 2004