Nationalräkenskapsdata 2008

Transkript

1 Jonas Karlsson, Statistiker Tel Nationalräkenskaper 2010: Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år Nationalräkenskaperna grundar sig på det europeiska systemet för nationella och regionala räkenskaper (Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS95), som följer de världsomfattande rekommendationerna för nationalräkenskaper SNA93 (System of National Accounts). Branschindelningen i nationalräkenskaperna följer från och med år 2008 standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2008) vilken är knuten till den internationella ISICstandarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. I tidigare publikationer gjordes branschindelningen enligt NI-2002, varför branschvisa uppgifter inte längre är jämförbara med uppgifter publicerade tidigare år. Förädlingsvärdet 2008 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2008 till ca miljoner euro. Jämfört med 2007 innebär det en nedgång om ca 93,5 miljoner euro. Hela näringslivets förädlingsvärde minskade med ca 87,2 miljoner euro mellan 2007 och 2008 medan den offentliga sektorns förädlingsvärde ökade totalt sett med ca 12,1 miljoner euro. Figur 1 visar BNP-utvecklingen för åren i fasta priser (inflationen är beaktad). År 2008 minskade BNP med ca 11,9 procent, den största nedgången sedan nationalräkenskaperna för Åland började sammanställas Figur 1: BNP-tillväxt för Åland (2008 års priser), procent Procent 6,0 4,0 2,0 0,0-2, ,0-6,0-8,0-10,0-12,0-14,0

2 Offentliga sektorns andel växer Näringslivets andel av bruttonationalprodukten till baspris var 76,4 procent under Största andelen hade transport och magasinering (drygt 30 procent), där enbart sjötransporten stod för en fjärdedel av BNP till baspris (26,4 procent). Andra viktiga branscher är fastighetsverksamhet, handel, byggverksamhet, tillverkning samt kultur, nöje och fritid. Den branschvisa fördelningen av förädlingsvärdet illustreras nedan i figur 2. Sett under perioden har hela näringslivets andel sjunkit (från ca 80 procent till ca 76 procent) medan offentliga sektorns andel har ökat (från ca 18 procent till ca 22 procent). Inom den offentliga sektorn är det fram för allt hälso- och sjukvård, socialvård som har ökat under perioden 2000 och För att neutralisera inflationens inverkan på de årliga jämförelserna bör man räkna om bruttonationalprodukten till fasta priser. Detta har gjorts på med hjälp av konsumentprisindex för Åland. Mellan år 2007 och 2008 minskade då bruttonationalprodukten med hela 11,9 procent. Näringslivet minskade med ca 14,0 procent medan den offentliga sektorn ökade med ca 1,7 procent. Sedan år 2000 har bruttonationalprodukten till marknadspris ökat med ca 2,9 procent. Nedanstående diagram visar förädlingsvärdet i fasta priser branschvis år Figur 2: Näringslivets förädlingsvärde branschvis 2008 (2008-års priser), MEUR Bransch (aggregerade) Primärnäring Industri Bygg Handel, hotell o rest. Transport IT, finans, fastighet. Övriga tjänster Offentlig förvaltning euro Landturismen har ökat något Turismens totala andel av 2008 års bruttonationalprodukt till baspris var ca 26,6 procent. Landturismen beräknades till ca 3,5 procent medan sjöturismen således stod för ca 23,1 procent. Jämfört med år 2007 har landturismen ökat något, medan sjöturismen minskat något (delvis beroende på utflaggning av fartyg). Turismens andel av bruttonationalprodukten för år 2008 är beräknad utgående från den utredning ÅSUB år 2009 gjorde på uppdrag av Ålands landskapsregering och Ålands turistförbund (ÅSUB Rapport 2009:3) 1. 1 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland

3 Beskrivning av statistiken Nationalräkenskaper utgör ett centralt område inom modern samhällsekonomi. Förutom att nationalräkenskaperna ger information om den totala ekonomiska aktiviteten under en period, vanligtvis ett år, ges även en uppfattning om hur volymen av varu- och tjänsteproduktionen utvecklats samt förändringen i användningen av produktionen. Nationalräkenskaperna erbjuder det siffermaterial som krävs för analys av det aktuella ekonomiska läget och av föreliggande utvecklingstendenser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har beräknat nationalräkenskaperna utgående från Skattestyrelsens centrala företagsbeskattningsregister. En viss eftersläpning måste accepteras eftersom beräkningen utförs efter det att beskattningen slutförts. Dessutom innehåller registret vissa brister som ÅSUB har rättat till och kompletterat i efterhand. Kompletteringen består främst av uppgifter för företag med uppgifter som är ofullständigt eller felaktigt ifyllda. Näringsgrensindelningen i nationalräkenskaperna för Åland följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2008), vilken är knuten till den internationella NACE-klassificeringen (National Activities Classification of Economics). NACE är Europeiska Unionens statistiska näringsgrensindelning, som fördelar företag, organisationer och dylikt på olika branscher. Från och med år 2008 följer branschfördelningen den reviderade versionen, NACE rev. 2. Den nya branschindelningen är gjord enligt företagens huvudsakliga verksamhet den Branschkoderna som används i denna publikation är heller inte den mest detaljerade nivån, branscherna som används i denna publikation finns definierade i bilaga 1. I tidigare publiceringar av nationalräkenskaper för Åland (fram till och med år 2007) har branschindelningen gjorts enligt NI-2002, varför vissa branschvisa uppgifter inte längre är direkt jämförbara med tidigare publicerade uppgifter. För att ge en jämförande bild har statistiken för år 2008 även tagits fram enligt den äldre branschindelningen, denna statistik finns publicerad i våra databaser på Uppgifterna för landskapets samt kommunernas och kommunalförbundens förädlingsvärde uppgörs utgående från respektive bokslut. Uppgifterna om statens och icke-vinstsyftande verksamheters förädlingsvärde erhålls från Statistikcentralen. Förädlingsvärdet definieras som skillnaden mellan ett företags produktionsvärde och dess inköp från andra företag. Förädlingsvärdet är således den ökning av värdet av de inköpta varorna och tjänsterna som bearbetningen medför. För företag som inte gör några inköp från andra företag sammanfaller förädlingsvärdet med produktionsvärdet. Det summerade förädlingsvärdet för alla branscher är lika med BNP till producentpris. Om man från förädlingsvärdet drar bort löner och sociala avgifter återstår driftsöverskottet brutto. I det här statistikmeddelandet publicerar ÅSUB de mest centrala tabellerna för år 2008, nämligen uppgifter enligt näringsgren om förädlingsvärdet för det åländska näringslivet, faktorinkomster samt bruttobildning av fast kapital. 3

4 Historisk nedgång i förädlingsvärdet I figur 3 illustreras utvecklingen i bruttonationalprodukten till marknadspris (löpande priser) från år 1975 till år 2008 (åren producerades inga nationalräkenskaper för Åland). Ur diagrammet framgår att nedgången i BNP år 2008 (-11,9 procent) är av historisk dignitet. Åren sjönk det åländska BNP två år i rad och den nedgången är hittills den största svackan i den åländska ekonomin (sedan nationalräkenskaperna började tas fram 1975). ÅSUB prognostiserar att nedgången fortsätter år 2009 (med ca 4,0 procent) innan nedgången avstannar år 2010 (0,0 procent) 2. Figur 3: Bruttonationalprodukten i löpande priser (miljoner euro) MEUR Tabell 1 på nästa sida redovisar bruttonationalprodukten till marknadspris i löpande och fasta priser (2008-års priser), så väl som den årliga förändringsprocenten (beräknad på BNP i fasta priser) samt BNP per capita (beräknad på BNP i fasta priser). Omräkningen till fasta priser har gjorts med hjälp av konsumentprisindex för Åland med 1985 som basår. I tabell 2 redovisas förädlingsvärdet till baspris enligt näringsgrenar i löpande priser. I tabell 3 redovisas de inhemska faktorinkomsterna enligt näringsgrenar. De olika näringsgrenarnas andel av totala bruttonationalprodukten till baspris redovisas i tabell 4. I tabell 5 redogörs för bruttobildning av fast kapital enligt näringsgrenar och i löpande priser. I tabell 6 presenteras en jämförelse av bruttonationalprodukten per capita för Åland, Finland och Sverige. Denna jämförelse illustreras även i figur 4. I tabell 7 visas näringsgrenarnas förädlingsvärde år 2008 samt antal sysselsatta för år 2007 (branschvisa sysselsättningsuppgifter för år 2008 fanns inte tillgängliga vid publiceringstillfället). 2 Konjunkturläget våren 2010 (ÅSUB Rapport 2010:1) 4

5 Tabell 1: Bruttonationalprodukten , miljoner euro Löpande priser Fasta priser 1) Förändring, % 2) BNP per capita 2) ,4 426, ,0 450,6 5, ,2 447,6-0, ,5 464,4 3, ,5 552,7 19, ,2 551,8-0, ,9 538,7-2, ,1 544,5 1, ,4 517,9-4, ,8 519,9 0, ,6 568,6 9, ,5 697, ,5 755,6 8, ,2 861,5 14, ,4 774,5-10, ,2 710,6-8, ,5 773,7 8, ,7 786,1 1, ,1 825,8 5, ,2 929,2 12, ,4 961,6 3, ,4 999,3 3, , ,7 1, , ,3 0, ,9 993,3-2, , ,0 3, , ,4 2, , ,9 4, , ,1 2, , ,1 4, , ,7-11, ) Fasta priser enligt referensår ) Beräknat på fasta priser (referensår 2008). 5

6 Tabell 2: Förädlingsvärde efter näringsgren (NI2008), miljoner euro Löpande priser 2008 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 27,0 B Utvinning av mineral 0,8 C Tillverkning 48,4 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 14,0 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 6,5 F Byggverksamhet 51,2 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 68,5 H Transport och magasinering 298,2 därav Sjötransport 259,0 I Hotell- och restaurangverksamhet 18,8 J Informations- och kommunikationsverksamhet 34,3 K Finans- och försäkringsverksamhet 23,5 L Fastighetsverksamhet 109,8 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 14,4 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 5,1 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 P Utbildning 0,6 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 6,4 R Kultur, nöje och fritid 45,2 S Annan serviceverksamhet 6,2 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 Ofördelade banktjänster -30,0 Näringslivet sammanlagt 749,0 därav Turistsektorn 260,6 Landturism 34,1 Sjöturism 226,4 6

7 (Tabell 2 forts.) 2008 Offentlig verksamhet Landsk apet, k ommunerna o. k ommunalförbunden 204,3 E Renhållning 0,7 H Trafik 16,2 O Offentlig förvaltning 44,6 P Utbildning o. forskning 44,1 Q Hälso- o. sjukvård, socialvård 90,0 R Rekreation 8,7 Statens verksamhet 11,5 * Offentlig verksamhet sammanlagt 215,8 Icke-vinstsyftande verksamhet 15,1 * Hushållstjänster 0,1 * Bruttonationalprodukt till baspris 980,0 Indirekta skatter 127,9 Subventioner -63,2 Bruttonationalprodukt till marknadspris 1 044,7 *) Prelliminära siffror. Uppgifterna fanns inte tillgängliga vid publicering och är istället beräkningar utförda på basen av sekundära datakällor. 7

8 Tabell 3: Inhemska faktorinkomster efter näringsgren (NI2008), miljoner euro 2008 Näringslivet A B C D E F G H därav I J Jordbruk, skogsbruk och fiske - löner 3,7 - sociala avgifter o försäkringar 1,8 - driftsöverskott netto 17,0 Utvinning av mineral - löner 0,2 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 - driftsöverskott netto 0,4 Tillverkning - löner 26,1 - sociala avgifter o försäkringar 6,5 - driftsöverskott netto 9,0 Försörjning av el, gas, värme och kyla - löner 4,0 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 - driftsöverskott netto 3,3 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering - löner 2,5 - sociala avgifter o försäkringar 0,7 - driftsöverskott netto 0,9 Byggverksamhet - löner 22,0 - sociala avgifter o försäkringar 6,7 - driftsöverskott netto 17,1 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar - löner 33,2 - sociala avgifter o försäkringar 8,3 - driftsöverskott netto 21,2 Transport och magasinering - löner 146,6 - sociala avgifter o försäkringar 35,5 - driftsöverskott netto 60,7 Sjötransport - löner 126,9 - sociala avgifter o försäkringar 30,5 - driftsöverskott netto 52,0 Hotell- och restaurangverksamhet - löner 11,6 - sociala avgifter o försäkringar 2,7 - driftsöverskott netto 2,6 Informations- och kommunikationsverksamhet - löner 19,2 - sociala avgifter o försäkringar 4,3 - driftsöverskott netto 5,8 8

9 (Tabell 3 forts.) 2008 K L M N O P Q R S T U X Finans- och försäkringsverksamhet - löner 17,6 - sociala avgifter o försäkringar 3,9 - driftsöverskott netto -0,9 Fastighetsverksamhet - löner 1,5 - sociala avgifter o försäkringar 0,4 - driftsöverskott netto 111,5 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - löner 7,8 - sociala avgifter o försäkringar 2,1 - driftsöverskott netto 3,6 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster - löner 2,8 - sociala avgifter o försäkringar 0,7 - driftsöverskott netto 1,0 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring - löner 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 Utbildning - löner 0,2 - sociala avgifter o försäkringar 0,1 - driftsöverskott netto 0,2 Vård och omsorg; sociala tjänster - löner 2,7 - sociala avgifter o försäkringar 0,9 - driftsöverskott netto 2,5 Kultur, nöje och fritid - löner 11,2 - sociala avgifter o försäkringar 2,7 - driftsöverskott netto 24,9 Annan serviceverksamhet - löner 2,9 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 - driftsöverskott netto 1,7 Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk - löner 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. - löner 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 Näringsgrenen okänd - löner 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 9

10 (Tabell 3 forts.) 2008 Ofördelade banktjänster -30,0 Näringslivet sammanlagt - löner 315,7 - sociala avgifter o försäkringar 79,4 - driftsöverskott netto 282,5 därav Turistsektorn - löner 126,5 - sociala avgifter o försäkringar 30,3 - driftsöverskott netto 55,5 Landturism - löner 17,5 - sociala avgifter o försäkringar 4,2 - driftsöverskott netto 7,3 Sjöturism - löner 109,0 - sociala avgifter o försäkringar 26,2 - driftsöverskott netto 48,2 Offentlig verksamhet Landskapet - löner 81,7 - sociala avgifter o försäkringar 22,5 Kommunerna, kommunalförbunden - löner 64,9 - sociala avgifter o försäkringar 17,9 Statens verksamhet - löner 8,1 * - sociala avgifter o försäkringar 2,4 * Offentlig verksamhet sammanlagt - löner 154,6 - sociala avgifter o försäkringar 42,9 Icke-vinstsyftande verksamhet - löner 10,1 * - sociala avgifter o försäkringar 3,0 * Faktorinkomster totalt - löner 480,4 - sociala avgifter o försäkringar 125,2 - driftsöverskott netto 282,5 *) Prelliminära siffror. Uppgifterna fanns inte tillgängliga vid publicering och är istället beräkningar utförda på basen av sekundära datakällor. 10

11 Tabell 4: Förädlingsvärdet efter näringsgren (NI2008), fördelning i procent 2008 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,8 B Utvinning av mineral 0,1 C Tillverkning 4,9 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 1,4 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,7 F Byggverksamhet 5,2 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 7,0 H Transport och magasinering 30,4 därav Sjötransport 26,4 I Hotell- och restaurangverksamhet 1,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 3,5 K Finans- och försäkringsverksamhet 2,4 L Fastighetsverksamhet 11,2 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1,5 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0,5 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 P Utbildning 0,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 0,7 R Kultur, nöje och fritid 4,6 S Annan serviceverksamhet 0,6 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 Ofördelade banktjänster -3,1 Näringslivet sammanlagt 76,4 därav Turistsektorn 26,6 Landturism 3,5 Sjöturism 23,1 Offentlig verksamhet 22,0 Icke-vinstsyftande verksamhet 1,5 Hushållstjänster 0,0 Bruttonationalprodukt till baspris 100,0 11

12 Tabell 5: Bruttobildning av fast kapital efter näringsgren (NI2008), miljoner euro Löpande priser 2008 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,9 B Utvinning av mineral 1,0 C Tillverkning 9,2 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 2,8 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 2,0 F Byggverksamhet 7,2 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 8,8 H Transport och magasinering 198,8 I Hotell- och restaurangverksamhet 5,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 14,2 K Finans- och försäkringsverksamhet 4,4 L Fastighetsverksamhet 102,0 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 4,7 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -3,3 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 P Utbildning 0,4 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 0,6 R Kultur, nöje och fritid 5,3 S Annan serviceverksamhet 1,3 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 Näringslivet sammanlagt 370,1 Offentlig verksamhet 46,5 Icke-vinstsyftande verksamhet 2,0 Hushållstjänster 0,0 Totalt 418,7 12

13 Tabell 6: Bruttonationalprodukt per capita, löpande priser BNP till marknadspris (euro) Åland Finland Sverige BNP till marknadspris (USD, medelkurs) Åland Finland Sverige OECD EU BNP med köpkraftsparitet (PPS, euro) Åland Finland Sverige Fotnot: Ålands PPS-uppgifter är beräknade på basen av Finlands uppgifter i Eurostats statistikdatabas. Figur 4: BNP per capita (köpkraftskorrigerat) Euro/capita (PPS) Åland Finland Sverige 13

14 Tabell 7: Antal sysselsatta år 2007 samt BNP till baspris år 2008 efter näringsgren Antal personer, miljoner euro och procent Sysselsatta 2007 Procent BNP 2008 Procent Näringsgren (NI2008) A Jordbruk, skogsbruk och fiske 659 4,9 27,0 2,8 B Utvinning av mineral 4 0,0 0,8 0,1 C Tillverkning 926 6,8 48,4 4,9 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 77 0,6 14,0 1,4 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 90 0,7 7,3 0,7 F Byggverksamhet 924 6,8 51,2 5,2 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar ,7 68,5 7,0 H Transport och magasinering ,1 314,3 32,1 därav Sjötransport ,2 259,0 26,4 I Hotell- och restaurangverksamhet 521 3,8 18,8 1,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 503 3,7 34,3 3,5 K Finans- och försäkringsverksamhet 431 3,2 23,5 2,4 L Fastighetsverksamhet 77 0,6 109,8 11,2 M N O Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 404 3,0 14,4 1,5 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 309 2,3 5,1 0,5 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 974 7,2 56,1 5,7 P Utbildning 988 7,3 44,7 4,6 Q Vård och omsorg; sociala tjänster ,3 96,4 9,8 R Kultur, nöje och fritid 351 2,6 53,8 5,5 S Annan serviceverksamhet 453 3,3 21,4 2,2 T U Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk - - 0,0 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d ,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 173 1,3 0,0 0,0 Ofördelade banktjänster ,0-3,1 Sammanlagt ,0 980,0 100,0 Fotnot: Branschvisa uppgifter rörande antal sysselsatta år 2008 fanns inte tillgängliga vid publikationstillfället. Tabellen omfattar sysselsatta personer bosatta på Åland. T.ex. icke-åländska sjömän anställda på åländska fartyg ingår inte. För vissa huvudbranscher redovisas flera anställda än vad som ingår i underbranscherna totalt. Detta beror på att det inom huvudbranschen finns anställda som inte kan fördelas på underbransch. Den offentliga sektorn är fördelad efter näringsgren. 14

15 Bilaga 1: Branschindelningen (ISIC-standard), NI-2008 Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d X Näringsgrenen okänd

16