Nationalräkenskapsdata 2015

Transkript

1 Johan Flink, utredare Tel Nationalräkenskaper 2017: Nationalräkenskapsdata 2015 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år Nationalräkenskaperna grundar sig på det europeiska systemet för nationella och regionala räkenskaper (Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 10), som följer de världsomfattande rekommendationerna för nationalräkenskaper (System of National Accounts 2008). Förädlingsvärdet 2015 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2015 till ca miljoner euro. Jämfört med 2014 innebär det en ökning om ca 38 miljoner euro. Figur 1 visar BNP-utvecklingen för åren i fasta priser (inflationen är beaktad). År 2015 var det tredje året i rad med ökande BNP, denna gång var ökningen ca 3,1 procent. Figur 1: BNP-utveckling för Åland (fasta priser), procent Procent Tillväxt inom de flesta branscher Näringslivets andel av bruttonationalprodukten till baspris var 76,7 procent under 2015 (76,3 % år 2014). Största andelen hade transport och magasinering (24,2 procent), där sjötransporten ingår. De flesta branschers förädlingsvärde växte under året. Ökningar skedde främst i branscherna finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet samt kultur, nöje och fritid. Mindre ökningar skedde inom t.ex. transportbranschen och branschen uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Minskningar i förädlingsvärdet skedde främst i branscherna handel samt jordbruk, skogsbruk och fiske.

2 För att neutralisera den allmänna prisökningens (inflationens) inverkan på de årliga jämförelserna räknar man om bruttonationalprodukten till fasta priser med hjälp av konsumentprisindex för Åland. År 2015 var inflationen nästintill obefintlig (0,1 procent) vilket innebär att dess effekt är marginell. Mellan år 2014 och 2015 ökade bruttonationalprodukten till marknadspris med 3,1 procent. Näringslivets förädlingsvärde ökade med 3,8 procent medan den offentliga sektorn växte med ca 2,0 procent. BNP till baspris ökade därmed med 3,2 procent. Nedanstående figur 2 visar näringslivets förädlingsvärde branschvis för år Figur 2: Näringslivets förädlingsvärde branschvis 2015, MEUR Bransch (aggregerade) Primärnäringar Industri Bygg Handel, hotell o rest. Transport IT, finans, fastighet. Övriga tjänster Utbildning och omsorg miljoner euro Den sjöbaserade turismen oförändrad Turismens totala andel av 2015-års bruttonationalprodukt till baspris var ca 19,7 procent (19,8 % år 2014). Landturismen beräknades till ca 4,6 procent medan sjöturismen stod för ca 15,1 procent. Landturismens andel ökade med 0,2 procentenheter jämfört med år 2014, medan sjöturismens andel minskade med 0,3 procentenheter. Turismens andel av bruttonationalprodukten för åren är beräknade utgående från den utredning ÅSUB år 2009 gjorde på uppdrag av Ålands landskapsregering och Ålands turistförbund (ÅSUB Rapport 2009:3) 1, medan resultaten från den senaste turismutredningen (ÅSUB Rapport 2014:1) har använts för åren ÅSUB Rapport 2009:3, Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland ÅSUB rapport 2014:1, Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland

3 Beskrivning av statistiken Nationalräkenskaper utgör ett centralt område inom modern samhällsekonomi. Förutom att nationalräkenskaperna ger information om den totala ekonomiska aktiviteten under en period, vanligtvis ett år, ges även en uppfattning om hur volymen av varu- och tjänsteproduktionen utvecklats samt förändringen i användningen av produktionen. Nationalräkenskaperna erbjuder det siffermaterial som krävs för analys av det aktuella ekonomiska läget och av föreliggande utvecklingstendenser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har beräknat nationalräkenskaperna utgående från Skattestyrelsens centrala företagsbeskattningsregister. En viss eftersläpning måste accepteras eftersom beräkningen kan utföras först efter det att beskattningen slutförts. Dessutom innehåller registret vissa brister som ÅSUB har rättat till och kompletterat i efterhand. Kompletteringen består främst av uppgifter som varit ofullständigt eller felaktigt ifyllda. Näringsgrensindelningen i nationalräkenskaperna för Åland följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2008), vilken är knuten till den internationella NACEklassificeringen (National Activities Classification of Economics). NACE är Europeiska Unionens statistiska näringsgrensindelning, som fördelar företag, organisationer och dylikt på olika branscher. Från och med år 2008 följer branschfördelningen den reviderade versionen, NACE rev. 2. Branschkoderna som används i denna publikation är heller inte den mest detaljerade nivån, branscherna som används i denna publikation finns definierade i bilaga 1. De indirekta banktjänsterna som tidigare redovisades som en separat kostnadspost är från och med 2008 allokerade till näringslivets och offentliga sektorns insatsvaruförbrukning samt till hushållens slutliga användning. I tidigare publiceringar av nationalräkenskaper för Åland fram till och med år 2007 har branschindelningen gjorts enligt NI-2002, varför vissa branschvisa uppgifter inte längre är direkt jämförbara med tidigare publicerade uppgifter. För att ge en jämförande bild har statistiken för år 2008 även tagits fram enligt den äldre branschindelningen, denna statistik finns publicerad i våra databaser på Dessa uppgifter innefattar dock inte den ovan nämnda metodförändringen i behandling av indirekta banktjänster och offentliga affärsverk. Uppgifterna för landskapets samt kommunernas och kommunalförbundens förädlingsvärde uppgörs utgående från respektive bokslut. Förnyelse av den kommunala statistiken 2015 gör att branschfördelningen av den kommunala sektorns förädlingsvärde förbättras. Förädlingsvärdet definieras som skillnaden mellan ett företags produktionsvärde och dess inköp från andra företag. Förädlingsvärdet är således den ökning av värdet av de inköpta varorna och tjänsterna som bearbetningen medför. För företag som inte gör några inköp från andra företag sammanfaller förädlingsvärdet med produktionsvärdet. Det summerade förädlingsvärdet för alla branscher är lika med BNP till baspris. Om man från förädlingsvärdet drar bort löner och sociala avgifter återstår driftsöverskottet brutto. 3

4 Tre sammanhängande år av tillväxt för första gången sedan 2007 I figur 3 illustreras utvecklingen i bruttonationalprodukten till marknadspris (fasta priser) från år 1975 till år 2015 (åren producerades inga nationalräkenskaper för Åland). Ur diagrammet framgår att nedgången i BNP år 2008 (-9,7 procent) är av historisk dignitet. Åren sjönk Ålands BNP två år i rad och den nedgången är den hittills största svackan i den åländska ekonomin (sedan nationalräkenskaperna började tas fram 1975). Efter år 2008 års stora nedgång följde två år av återhämtning, vilket i sin tur följdes av två år av relativt kraftig nedgång 2011 och Vi ser i och med 2015 tre sammanhängande år av tillväxt för första gången sedan Räknat per capita och köpkraftsjusterat hade den åländska ekonomin 2015 dock ännu inte nått tillbaka till den nivå som rådde innan nedgången Figur 3: Bruttonationalprodukten i fasta 2015-års priser (miljoner euro) MEUR Tabell 1 på nästa sida redovisar bruttonationalprodukten till marknadspris i löpande och fasta priser (2015-års priser), såväl som den årliga förändringsprocenten (beräknad på BNP i fasta priser) samt BNP per capita (beräknad på BNP i fasta priser). Omräkningen till fasta priser har gjorts med hjälp av konsumentprisindex för Åland med 1985 som basår. I tabell 2 redovisas förädlingsvärdet till baspris enligt näringsgrenar i löpande priser medan tabell 3 redovisar samma siffror i fasta priser. I tabell 4 redovisas de inhemska faktorinkomsterna enligt näringsgrenar. De olika näringsgrenarnas andel av totala bruttonationalprodukten till baspris redovisas i tabell 5. I tabell 6 redogörs för bruttobildning av fast kapital enligt näringsgrenar i löpande priser. I tabell 7 presenteras en jämförelse av bruttonationalprodukten per capita för Åland, Finland, Sverige, OECD och EU. Jämförelsen mellan Åland, Finland och Sverige illustreras även i figur 4. I tabell 8 visas näringsgrenarnas förädlingsvärde år 2015 samt antalet arbetsplatser för samma år. Förädlingsvärdet för fastighetsbranschen inkluderar även de av hushållen själva producerade tjänster som egnahemsboendet beräknas generera, medan det inte ingår någon motsvarande post i antalet arbetsplatser. 4

5 Tabell 1: Bruttonationalprodukten , miljoner euro Löpande priser Fasta priser 1) Förändring, % 2) BNP per capita 2) ,4 473, ,0 499,6 5, ,2 496,3-0, ,5 514,8 3, ,5 612,8 19, ,2 611,7-0, ,9 597,1-2, ,1 603,6 1, ,4 574,1-4, ,8 576,4 0, ,6 630,3 9, ,5 773, ,5 837,6 8, ,2 955,0 14, ,4 858,6-10, ,2 787,8-8, ,5 857,7 8, ,7 871,5 1, ,1 915,5 5, , ,1 12, , ,1 3, , ,8 3, , ,0 1, , ,5 0, , ,1-2, , ,2 3, , ,3 2, , ,3 4, , ,0 2, , ,8 4, , ,7-9, , ,3 6, , ,6 3, , ,2-4, , ,6-5, , ,1 4, , ,2 0, , ,0 3, ) Fasta priser enligt referensår ) Beräknat på fasta priser (referensår 2015). 5

6 Tabell 2: Förädlingsvärde efter näringsgren (NI2008), miljoner euro, Löpande priser Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 26,3 27,4 24,6 B Utvinning av mineral 1,0 1,1 0,8 C Tillverkning 57,0 61,3 62,0 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 15,8 16,0 16,2 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 7,6 7,4 8,0 F Byggverksamhet 57,2 54,6 53,8 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 76,3 75,5 73,1 H Transport och magasinering 292,8 277,5 282,1 därav Sjötransport 250,7 234,3 236,0 I Hotell- och restaurangverksamhet 21,9 21,7 22,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 38,8 40,3 39,1 K Finans- och försäkringsverksamhet 53,6 72,5 83,3 L Fastighetsverksamhet 131,0 137,3 146,7 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 19,0 18,9 20,4 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 9,6 8,8 11,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 0,0 P Utbildning 1,3 1,2 1,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 9,1 8,4 8,4 R Kultur, nöje och fritid 29,3 24,4 33,2 S Annan serviceverksamhet 4,8 4,7 5,3 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd Näringslivet sammanlagt 852,6 859,2 892,6 därav Turistsektorn 234,5 223,2 229,5 Landturism 48,0 49,2 53,4 Sjöturism 186,5 173,9 176,1 6

7 (Tabell 2 forts.) Offentlig verksamhet Landskapet, kommunerna o. kommunalförbunden 228,5 230,1 235,0 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,4 0,4 0,4 H Transport och magasinering 14,9 13,4 11,8 J Informations- och kommunikationsverksamhet 0,0 0,0 1,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 52,6 57,4 55,9 P Utbildning 46,9 46,5 47,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 105,6 106,9 113,1 R Kultur, nöje och fritid 8,1 5,5 5,4 Statens verksamhet 12,5 16,3 16,4 Offentlig verksamhet sammanlagt 241,0 246,4 251,4 Icke-vinstsyftande verksamhet 17,7 20,4 19,1 Hushållstjänster 0,3 0,5 0,5 Bruttonationalprodukt till baspris 1 111, , ,6 Indirekta skatter 150,7 153,8 157,8 Subventioner -50,9-50,6-53,4 Bruttonationalprodukt till marknadspris 1 211, , ,0 7

8 Tabell 3: Förädlingsvärde efter näringsgren (NI2008), miljoner euro, Fasta 2015-års priser Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 26,6 27,4 24,6 B Utvinning av mineral 1,0 1,1 0,8 C Tillverkning 57,7 61,4 62,0 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 16,0 16,0 16,2 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 7,7 7,4 8,0 F Byggverksamhet 57,9 54,6 53,8 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 77,3 75,5 73,1 H Transport och magasinering 296,4 277,7 282,1 därav Sjötransport 253,7 234,4 236,0 I Hotell- och restaurangverksamhet 22,2 21,8 22,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 39,3 40,4 39,1 K Finans- och försäkringsverksamhet 54,2 72,5 83,3 L Fastighetsverksamhet 132,6 137,3 146,7 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 19,2 18,9 20,4 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 9,7 8,8 11,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 0,0 P Utbildning 1,3 1,2 1,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 9,3 8,4 8,4 R Kultur, nöje och fritid 29,7 24,4 33,2 S Annan serviceverksamhet 4,9 4,7 5,3 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 862,9 859,6 892,6 därav Turistsektorn 237,4 223,3 229,5 Landturism 48,6 49,2 53,4 Sjöturism 188,7 174,0 176,1 8

9 (Tabell 3 forts.) Offentlig verksamhet Landskapet, kommunerna o. kommunalförbunden 231,2 230,2 235,0 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,4 0,4 0,4 H Transport och magasinering 15,1 13,4 11,8 J Informations- och kommunikationsverksamhet 0,0 0,0 1,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 53,2 57,4 55,9 P Utbildning 47,5 46,5 47,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 106,9 106,9 113,1 R Kultur, nöje och fritid 8,2 5,5 5,4 Statens verksamhet 12,7 16,3 16,4 Offentlig verksamhet sammanlagt 243,9 246,5 251,4 Icke-vinstsyftande verksamhet 17,9 20,4 19,1 Hushållstjänster 0,3 0,5 0,5 Bruttonationalprodukt till baspris 1125,1 1127,0 1163,6 Indirekta skatter 152,5 153,9 157,8 Subventioner -51,5-50,6-53,4 Bruttonationalprodukt till marknadspris 1226,1 1230,2 1268, 0 9

10 Tabell 4: Inhemska faktorinkomster efter näringsgren (NI2008), miljoner euro i löpande priser, Näringslivet A B C D E F G H därav I J Jordbruk, skogsbruk och fiske - löner 5,5 6,4 5,6 - sociala avgifter o försäkringar 2,6 2,7 2,5 - driftsöverskott netto 12,3 12,2 11,5 Utvinning av mineral - löner 0,4 0,4 0,3 - sociala avgifter o försäkringar 0,1 0,1 0,1 - driftsöverskott netto 0,3 0,4 0,3 Tillverkning - löner 29,8 31,7 31,0 - sociala avgifter o försäkringar 7,2 7,6 7,5 - driftsöverskott netto 14,8 16,0 16,0 Försörjning av el, gas, värme och kyla - löner 4,6 4,9 5,0 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 1,0 1,1 - driftsöverskott netto 3,3 3,3 3,2 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering - löner 3,6 3,1 3,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,9 0,7 0,7 - driftsöverskott netto 0,2 0,7 1,3 Byggverksamhet - löner 27,6 27,4 29,4 - sociala avgifter o försäkringar 8,2 8,3 8,4 - driftsöverskott netto 15,9 12,8 9,5 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar - löner 42,3 41,5 41,1 - sociala avgifter o försäkringar 10,1 10,2 10,1 - driftsöverskott netto 17,0 16,6 13,6 Transport och magasinering - löner 151,9 150,8 144,1 - sociala avgifter o försäkringar 31,4 32,0 30,6 - driftsöverskott netto 32,1 27,4 48,0 Sjötransport - löner 131,3 130,4 123,2 - sociala avgifter o försäkringar 26,5 27,1 25,7 - driftsöverskott netto 23,3 17,7 36,9 Hotell- och restaurangverksamhet - löner 14,0 13,7 13,9 - sociala avgifter o försäkringar 3,4 3,3 3,4 - driftsöverskott netto 1,7 2,2 2,9 Informations- och kommunikationsverksamhet - löner 21,8 22,0 23,1 - sociala avgifter o försäkringar 5,1 5,2 5,8 - driftsöverskott netto 6,4 7,1 4,8 10

11 (Tabell 4 forts.) K L M N O P Q R S T U X Finans- och försäkringsverksamhet - löner 26,1 24,4 26,1 - sociala avgifter o försäkringar 8,3 8,8 12,5 - driftsöverskott netto 15,5 35,3 40,4 Fastighetsverksamhet - löner 1,7 1,9 2,4 - sociala avgifter o försäkringar 0,4 0,5 0,6 - driftsöverskott netto 56,3 58,9 64,7 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - löner 9,8 9,8 10,2 - sociala avgifter o försäkringar 2,7 2,7 2,8 - driftsöverskott netto 5,5 5,4 6,3 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster - löner 4,0 3,9 4,5 - sociala avgifter o försäkringar 1,1 1,0 1,2 - driftsöverskott netto 1,4 0,8 2,5 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring - löner 0,0 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 0,0 Utbildning - löner 0,6 0,6 0,7 - sociala avgifter o försäkringar 0,2 0,2 0,2 - driftsöverskott netto 0,4 0,3 0,1 Vård och omsorg; sociala tjänster - löner 4,3 4,1 4,7 - sociala avgifter o försäkringar 1,3 1,3 1,3 - driftsöverskott netto 2,9 2,4 1,7 Kultur, nöje och fritid - löner 10,3 11,1 12,9 - sociala avgifter o försäkringar 2,5 2,8 3,4 - driftsöverskott netto 13,7 8,0 13,8 Annan serviceverksamhet - löner 3,0 2,7 3,3 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 0,9 1,1 - driftsöverskott netto 0,4 0,7 0,6 Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk - löner 0,0 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. - löner 0,0 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 0,0 Näringsgrenen okänd - löner 0,0 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 0,0 11

12 (Tabell 4 forts.) Näringslivet sammanlagt - löner 361,3 360,6 361,6 - sociala avgifter o försäkringar 87,5 89,4 93,5 - driftsöverskott netto 200,0 210,7 241,3 därav Turistsektorn - löner 121,6 121,6 116,4 - sociala avgifter o försäkringar 25,2 25,9 24,9 - driftsöverskott netto 26,9 23,2 41,8 Landturism - löner 24,4 25,0 24,9 - sociala avgifter o försäkringar 5,5 5,8 5,7 - driftsöverskott netto 8,5 9,4 13,4 Sjöturism - löner 97,2 96,6 91,5 - sociala avgifter o försäkringar 19,6 20,1 19,1 - driftsöverskott netto 18,4 13,8 28,4 Offentlig verksamhet Landskapet - löner 88,9 88,1 90,8 - sociala avgifter o försäkringar 16,7 17,5 16,9 Kommunerna, kommunalförbunden - löner 79,9 80,8 81,9 - sociala avgifter o försäkringar 20,4 20,6 20,6 Statens verksamhet - löner 4,8 7,8 7,4 - sociala avgifter o försäkringar 1,1 1,7 1,6 Offentlig verksamhet sammanlagt - löner 173,6 176,7 180,0 - sociala avgifter o försäkringar 38,1 39,8 39,1 Icke-vinstsyftande verksamhet - löner 13,6 14,9 13,2 - sociala avgifter o försäkringar 3,3 3,6 3,2 Faktorinkomster totalt - löner 548,5 552,1 554,9 - sociala avgifter o försäkringar 128,9 132,8 135,9 - driftsöverskott netto 200,0 210,7 241,3 12

13 Tabell 5: Förädlingsvärdet efter näringsgren (NI2008), fördelning i procent, Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,4 2,4 2,1 B Utvinning av mineral 0,1 0,1 0,1 C Tillverkning 5,1 5,4 5,3 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 1,4 1,4 1,4 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,7 0,7 0,7 F Byggverksamhet 5,1 4,8 4,6 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 6,9 6,7 6,3 H Transport och magasinering 26,3 24,6 24,2 därav Sjötransport 22,6 20,8 20,3 I Hotell- och restaurangverksamhet 2,0 1,9 2,0 J Informations- och kommunikationsverksamhet 3,5 3,6 3,4 K Finans- och försäkringsverksamhet 4,8 6,4 7,2 L Fastighetsverksamhet 11,8 12,2 12,6 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1,7 1,7 1,8 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0,9 0,8 1,0 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 0,0 P Utbildning 0,1 0,1 0,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 0,8 0,7 0,7 R Kultur, nöje och fritid 2,6 2,2 2,9 S Annan serviceverksamhet 0,4 0,4 0,5 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 76,7 76,3 76,7 därav Turistsektorn 21,1 19,8 19,7 Landturism 4,3 4,4 4,6 Sjöturism 16,8 15,4 15,1 Offentlig verksamhet 21,7 21,9 21,6 Icke-vinstsyftande verksamhet 1,6 1,8 1,6 Hushållstjänster 0,0 0,0 0,0 Bruttonationalprodukt till baspris 100,0 100,0 100,0 13

14 Tabell 6: Bruttobildning av fast kapital efter näringsgren (NI2008), miljoner euro i löpande priser Löpande priser Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 8,3 11,3 11,0 B Utvinning av mineral 0,3 0,3-0,2 C Tillverkning 16,3 3,5 23,1 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 9,1 36,5 46,5 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 3,3 2,0 2,0 F Byggverksamhet 9,7 3,4 9,7 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 16,1 9,7 10,2 H Transport och magasinering 190,2 32,0 21,2 I Hotell- och restaurangverksamhet 10,1 4,4 5,6 J Informations- och kommunikationsverksamhet 4,9 9,0 8,9 K Finans- och försäkringsverksamhet 0,9 4,6 5,2 L Fastighetsverksamhet 43,1 37,3 54,2 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 3,0 1,1 1,7 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 2,5 1,1 1,5 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 0,0 P Utbildning 0,8-0,5 0,0 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 1,4 0,3 0,0 R Kultur, nöje och fritid 3,5 4,3 10,9 S Annan serviceverksamhet 0,4-0,1-0,3 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,1 0,0 Näringslivet sammanlagt 323,7 160,3 211,2 Offentlig verksamhet 25,8-5,3 24,9 Icke-vinstsyftande verksamhet 2,0 2,0 2,0 Hushållstjänster 0,0 0,0 0,0 Totalt 351,5 156,9 238,1 14

15 Tabell 7: Bruttonationalprodukt per capita, löpande priser, BNP till marknadspris (euro) Åland Finland Sverige BNP per capita med köpkraftsparitet (PPS, euro) Åland Finland Sverige OECD EU Fotnot: Ålands PPS-uppgifter är beräknade på basen av Finlands uppgifter i Eurostats statistikdatabas. OECDs uppgifter är omvandlade från OECDs original i dollar-ppp-kurs (OECD-variant av PPS) till PPS-euro. Figur 4: BNP per capita, euro (köpkraftskorrigerat) , löpande priser Euro/capita (PPS) Åland Sverige Finland

16 Tabell 8: Antal arbetsplatser samt BNP till baspris år 2015 efter näringsgren Antal personer, miljoner euro och procent Inom området arbetande 2015 Procent BNP 2015 Procent Näringsgren (NI2008) A Jordbruk, skogsbruk och fiske 535 3,4 24,6 2,1 B Utvinning av mineral 10 0,1 0,8 0,1 C Tillverkning 903 5,8 62,0 5,3 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 102 0,7 16,2 1,4 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 83 0,5 8,4 0,7 F Byggverksamhet 974 6,2 53,8 4,6 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar ,2 73,1 6,3 H Transport och magasinering ,6 293,9 25,3 därav Sjötransport ,4 236,0 20,3 I Hotell- och restaurangverksamhet 662 4,2 22,9 2,0 J Informations- och kommunikationsverksamhet 569 3,6 40,4 3,5 K Finans- och försäkringsverksamhet 476 3,0 83,3 7,2 L Fastighetsverksamhet 87 0,6 146,7 12,6 M N O Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 415 2,6 20,4 1,8 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 444 2,8 11,4 1,0 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring ,4 72,3 6,2 P Utbildning ,6 48,3 4,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster ,7 121,5 10,4 R Kultur, nöje och fritid 409 2,6 38,6 3,3 S Annan serviceverksamhet 467 3,0 24,4 2,1 T U Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 28 0,2 0,5 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 496 3,2 0,0 0,0 Sammanlagt , ,6 100,0 Fotnot: Tabellen omfattar även personer bosatta utanför Åland, t.ex. icke-åländska sjömän anställda på åländska fartyg. Den offentliga sektorn är fördelad efter näringsgren. 16

17 Bilaga 1: Branschindelningen (ISIC-standard), NI-2008 Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d X Näringsgrenen okänd

18