Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Transkript

1 Datum (11) Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 61 TPI-projektets rapport nr 6 Petra Jansson Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB December 2003

2 Datum (11) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området NR:s krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda Prisbildning Testundersökningens uppläggning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning Utvärdering av testundersökningen Testresultat och slutsatser Utformning av framtida undersökning...11

3 Datum (11) TPI-projektets rapport nr 6: Tjänsteprisindex för sjötransporter av gods TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1 Inledning Denna rapport är TPI-projektets sjätte och omfattar 61.1 Transporter över hav eller i kustsjöfart och 61.2 transport i sjöfart på inre vattenvägar, enligt svensk näringsgrensindelning 92 (SNI). Denna rapport behandlar endast sjöburen godstransport och ej passagerartransport. Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices år 2003 framgår att 15 länder samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter på sjötransporter av gods. Flera papper i ämnet har presenterats på 14 th Voorburg Group Meeting 1, 1999, på Nya Zeeland. Rapporten inleds med ett bakgrunds avsnitt där syftet med tjänsteprisindex beskrivs. Därefter följer ett avsnitt som beskriver branschen varpå det statistiska arbetet med utvecklingen av prisindex beskrivs. 2 Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000, skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara ett producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet. Där används de för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndigheter eller företag. 1

4 Datum (11) Projektet ska även ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst är definierad som export då betalaren av tjänsten har utländsk adress, oavsett var tjänsten äger rum. För att kunna beräkna branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning samt den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs. 2.1 Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. PPI-manualen 2003 har nyligen utarbetats på uppdrag av FN och inkluderar tjänster endast i liten utsträckning. Där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Skatter är frånräknade och eventuella rabatter skall tas i beaktande. I Handbook on Price and Volume Measure in National Accounts (2001) behandlas principerna för bl a prismätning i nationalräkenskapssystemet inom EU NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, Europeiska nationalräkenskapssystemet, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, till exempel månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, till en volymförändring eller en kombination av de båda. 2 Nuvarande principer finns i Field of national accounts: Annex A to Council Regulation 2223/96, Commission Decision of 17 December Kommande principer finns i Field of short-term statistics: Amendment to STS Council Regulation 1165/98.

5 Datum (11) För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 3 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 3 Branschbeskrivning Det som ingår i SNI 61, sjötransporter, är person- och godsbefodran med fartyg och båtar i utrikes- och kustsjöfart samt på inre vattenvägar, linjebunden eller ej, drift av utflyktsbåtar, drift av färjor och taxibåtar, bogsering av pråmar, oljeplattformar etc. samt uthyrning av fartyg och båtar med besättning. Som tidigare nämnst behandlar denna rapport endast godtransporter och ej passagerartransporter. Det två stora marknaderna inom sjötransport av gods för svenska rederier är är trampfart och linjefart. Linjesjöfart är den största delmarknaden där trafiken mestadels bedrivs av större containerfartyg som anlöper vissa hamnar. Godset transporteras huvudsakligen i standardiserade lastbärare med fartyg i regelbunden, tidtabellbunden trafik mellan fasta hamnar. Tramp är den äldre beteckningen för sjöfart som inte är bunden av tidtabeller och fasta linjer. Man skiljer på enkelresebefraktning som innebär att ett fartyg går en viss resa och tidsbefraktning vilket betyder att fartyget hyrs ut under en viss tid på kontrakt som kan sträcka sig från 3 månader till uppåt 20 år. Svenska rederinäringens fraktintäkter fördelade på olika verksamhetsområden, år 2001 Inrikes fart Utrikes fart Totalt Linjefart Trampfart torrlast Trampfart oljelast Tabell 1 Som tidigare beskrivits är sjötransporter av gods en mycket internationell verksamhet och för de svenska rederierna stod trafiken till och från Sverige samt mellan utrikeshamnar för 97 procent. I tabellen nedan framgår hur fördelningen för år 2001 såg ut. 3 ENS 1995, kapitel 10.14

6 Datum (11) Svenska rederinäringens fraktintäkter fördelade på olika verksamhetsområden, år 2001 Från Sverige Till Sverige Mellan utrikeshamnar Totalt Linjefart Trampfart torrlast Trampfart oljelast Tabell 2 Ovanstående uppgifter baseras på en undersökning som genomförts av The Institute of Shipping Analysis 4 Inom branschen finns en branschorganisation som heter Sveriges Redareförening. Enligt svenska nationalräkenskaper finns det följande fördelning bland olika produktgrupper (PG) inom SNI 61. PG Beskrivning Vikt (%) 5C H-marginal 2 55A Restaurang 2,7 61A Passagerare 5 61B Godstransporter 75,5 61C Uthyrning fartyg 13, C Övriga stödtjänster för sjötransporter 0,7 6330A Övriga företagstjänster 0, Annan transportförmedling 0, A Bilförmån 0, A Egen programvara 0,1 7220EG Personaldator 0,1 Tabell Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Bransch SNI 2002 CPA Sjötransport Transport över hav eller i kustsjöfart Transport över hav eller i kustsjöfart Färjtransport över hav eller i kustsjöfart Passagerartransport med färja över hav eller i kustsjöfart Färjtransport av frysta eller kylda varor över hav eller i kustsjöfart Färjtransport av gods i container över hav eller i kustsjöfart Postbefordran med färja över hav eller i kustsjöfart Färjtransport av annat gods över hav eller i kustsjöfart Sjöfartens Analys Institut, The Institute of Shipping Analysis, Rederistatistik - För helåret 2001 samt kvartalsvis fördelning.

7 Datum (11) Transport över hav eller i kustsjöfart utom med färja Passagerartransport över hav eller i kustsjöfart utom med färja Transport av frysta eller kylda varor över hav eller i kustsjöfart utom med färja Transport av råolja över hav eller i kustsjöfart Transport av vätskor (ej råolja) eller gaser över hav eller i kustsjöfart Transport av gods i container över hav eller i kustsjöfart utom med färja Postbefordran över hav eller i kustsjöfart utom med färja Transport av torra varor i bulk, över hav eller i kustsjöfart Transport av annat gods över hav eller i kustsjöfart utom med färja Uthyrning av fartyg och båtar för havs- och kustsjöfart, med besättning Bogsering vid havs- och kustsjöfart Transport i sjöfart på inre vattenvägar Transport i sjöfart på inre vattenvägar Transport i sjöfart på inre vattenvägar Passagerartransport med färjor på inre vattenvägar Passagerartransport på inre vattenvägar utom med färja Transport av frysta eller kylda varor på inre vattenvägar Transport av råolja på inre vattenvägar Transport av vätskor (ej råolja) eller gaser i bulk på inre vattenvägar Transport av gods i container, på inre vattenvägar Transport av annat gods på inre vattenvägar Uthyrning av fartyg och båtar för transport på inre vattenvägar, med besättning Bogsering på inre vattenvägar Tabell 4 Delgrupper inom Sjötransporter. Källa: SNI 2002: struktur, SCB/ES. SNI koderna för dessa branscher är identiska med NACE rev 1 på fyrsiffer nivå. För CPC version 1.1 motsvaras dessa av 65.1 Costal and transoceanic water transport service och 65.2 Inland water transport services. Enligt CPA är dessa 61.1 Sea and costal water transportation service och 61.2 Inland water transportation service. CPA, Classification of Products by Activities, är EU:s produktstandard och SPIN 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. 3.2 Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda Inom hela branschen för Sjötransporter, SNI 61, i Sverige fanns år företag registrerade som hade en beräknad omsättning som uppgick till minst 5 miljoner kronor. Dessa företag hade intäkter på 18.7 miljarder under samma år vilket motsvara 68 procent av de totala intäkterna miljarder var fraktintäkter medan resterande intäkter var passagerarintäkter där transport, logi och matservering ingår. Branschen domineras av ett fåtal stora företag.

8 Datum (11) Tabell 5: Branschens struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Antal anställda Antal % Omsättining i tkr % företag % % % % % % % % % 87 % % 20 % TOTALT % % Källa: Företagsstatistiken Tabellen ovan visar hur variablerna antal företag, antal anställda samt omsättning fördelar sig. 3.3 Prisbildning Den sjöburna fraktmarknaden är till mångt och mycket internationell och det finns ett flertal olika delmarknader där prissättningen fungerar på olika sätt. Den marknad som internationellt sett är den volymmässigt dominerande är trampmarkanden där minsta variation av tillgång och efterfrågan ger utslag i forma av prisjusteringar. Fördelningen av trampmarkanden mellan enkelresebefraktning och tidsbefraktning styrs till stor del av efterfrågan. Vid uppåtgående efterfrågan på frakter vill lastägarna hyra fartygen för längre tid och tvärtom vid sjunkande efterfrågan på frakter. Detta innebär att fartyg flyttas från tidsbefraktningsmarkanden vid nedåtgående fraktkostnader och tillförs enkelresemarknaden och tvärtom vid uppåtågende fraktkostnader. Priset för att frakta gods från en plats till en annan kan bero på en mängd olika faktorer som t ex avstånd, vikt på godset, internationell eller inhemsk destination, typ av gods etc. Model pricing är den metod som ofta används för att beräkna prisindex när det finns en vara i botten. Därför kan denna metod ses som lämplig även för sjötransporter av gods. Model pricing går i kort ut på att i samråd med företagen i branschen väljs ett antal tjänster ut som är representativa för verksamheten, dessa specificeras så detaljrikt som möjligt med avseende på bland annat typ av last, transportsträcka, och kund. Detta för att tjänsten skall gå att följa över tiden. När en av ett företag specificerad tjänst inte längre är representativ ersätts tjänsten med en mer representativ sådan. Det viktigaste vid användning av model pricing är att regelbundet uppdatera modelletn så att den är representativ för företaget och det är det faktiska priset kunden betalar som samlas in. 4 Testundersökningens uppläggning En blankett för provundersökning konstruerades efter besök hos flera av de större företagen i branschen samt diskussioner med branschorganistionen,

9 Datum (11) Sveriges redareförening. I undersökningen ombads företagen bland annat specificera vilken marknad de opererar på, fartygstyp, dwt, kund, typ av last och sträcka. Dessutom ombads företagen även utifrån definitionen av export att lämna uppgifter om detta. Importen av sjötransporttjänster av gods har i detta skede lämnats då det i dagsläget inte finns en lämplig ram för företagen som sysslar med import av sjötransporttjänster har detta lämnats. 4.1 Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avsåg att mäta, målobjekten, är godstransporter på inre och yttre vattenvägar i Sverige och utlandet som utförs av svenska företag med både svenska och utländska företag som kunder. Målvariabel är det pris för tjänsten som kunden faktiskt betalar. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige som sysslar med sjötransport av gods. Som urvalsram användes Sveriges statistiska databaser (FDB). 4.2 Urvalsförfarande Tio företag deltog i provundersökningen och valdes ut subjektivit utifrån verksamhetsområde samt storlek. Detta för att få en provundersökning där de flesta verksamhetsområden täcktes. Företagen fick själva välja ut ett antal repetitiva tjänster som även är representativa, där repetitiva tjänster har någon eller några av de efterfrågade variablerna som återkommer varje kvartal. 4.3 Insamlingsförfarande Företagen fick information och blanketter via brev. De fick sedan välja om de ville skicka in via brev, fax eller e-post. 4.4 Prismätningsmetoder Företagen ombads välja ut representativa kontrakt som de hade ingått med företag under kvartal Sedan fick de anta att de omförhandlade kontraktet kvartal , med samma variabler som under föregående kvartal. Metoden kallas model-pricing och används, som tidigare beskrivits, internationellt för liknande branscher Indextalet avser ett kvartal och om samma tjänst har utförts flera gånger under kvartalet efterfrågas ett genomsnitt för kvartalet.

10 Datum (11) 4.5 Antaganden, vikter och indexberäkning För beräkningar har ett aritmetiskt index, Jevons, valts. Det har baserats på att det inte finns den viktinformation som behövs till ett mer avancerat index samt att det är det enda index som klarar disparata priser. Indexberäkning 1. I det första steget beräknas index för olika verksamhetsområden typer v enligt Jevons: j I 0t 1 j n n P = it j i = 1 P i0 där j Pit = pris för tjänst i, verksamhetsområde j, vid tidpunkten t. j Pi0 = pris för tjänst i, verksamhetsområde j, vid bastidpunkten I det andra steget beräknas index för branschen genom att vikta ihop index för respektive verksamhetsområden enligt nedan: I 0t = m j = 1 j I 0t j w där j w = andelen för respektive verksamhetsområde. bas = kvartal 4, 2002 viktperiod = år Utvärdering av testundersökningen Undersökningen fick mycket uppmärksamhet från företagen. Kontakter knöts med de flesta företagen i undersökningen. De uppgiftslämnande företagen hade kommentarer på blanketterna, insamlingsperiod och de instruktioner som med följde. Allt detta har påverkat hur produktionen utformas och mycket har förändrats och framförallt förbättrats från provundersökningen. 4.7 Testresultat och slutsatser I provundersökningen deltog 10 företag varav sju svarade och ansåg att modelpricing passade deras verksamhet. De företag som ej svarade sysslade med oljetranposter och operade på det som kallas spot-markanden för oljetankers.

11 Datum (11) 5 Utformning av framtida undersökning Model-pricing fungerar bra för branchen och är den metod som kommer att användas i den framtida undersökningen. Företagen anger ett verkligt kontrakt första gången de svarar på blanketten och sedan ombeds de omförhandla samma kontrakt varje kvartal. Med hjälp av PPS-urval väljs företag från motsvarande SNI-grupp i företagsdatabasen. Urvalsstorleken kommer att vara 20 företag. Urvalsstorleken bestäms dels av omsättningen för branschen dels för att säkerställa att det finns företag inom alla olika verksamhetsområden typer i urvalet. Tyvärr är inte klassificeringarna av företagen i denna bransch på en så detaljerad nivå som man kan önska. Detta leder till att ett flertal företag som inte sysslar med sjötransporter av gods finns med i ramen. Oljetransporter kommer i detta skede att utelämnas och vidare diskussioner med utländska statistikbyråer och företag inom de verksamhetsområdet kommer att föras för att försöka finna en lämplig metod för att även täcka dessa.