Pressinformation från SCB kl. 13:00 Nr 2003:161

Transkript

1 1(5) kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med första kvartalet Störst bidrag till BNP-ökningen hade hushållskonsumtion och lagerinvesteringar. Säsongrensat blev BNP-ökningen 0,6 procent jämfört med fjärde kvartalet Hushållskonsumtionen ökade med 1,8 procent Lagerinvesteringarna växte kraftigt Exporten och importen steg med 3,4 respektive 2,9 procent Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Utgifterna för fordonsinköp inkl. driftskostnader för fordon ökade med 4,3 procent, vilket bidrog med 0,4 procentenheter till konsumtionsutvecklingen. Även hushållens energiutgifter, som steg med 5,6 procent, bidrog med 0,4 procentenheter till konsumtionsutvecklingen. Utgifterna för fritid, underhållning och kultur, som steg med 2,9 procent, bidrog med 0,3 procentenheter till utvecklingen. Inom den gruppen kan särskilt nämnas audio-, foto- och datautrustning som ökade med 11 procent. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent. De statliga konsumtionsutgifterna steg med 1,9 procent. Särskilt kan nämnas de statliga utgifterna för direktkonsumtion (se förklaring sid. 5) som ökade kraftigt, med 12 procent. I direktkonsumtionen ingår bl. a. bidrag till kostnader för privattandläkare som ökade med ca 20 procent, vilket berodde på högkostnadsskyddet för äldre som infördes vid halvårsskiftet De kommunala konsumtionsutgifterna växte med 1,1 procent. Primärkommunerna ökade med 0,9 procent, även här märks en ökning av direktkonsumtionen (med 6,0 procent), vilket delvis beror på att det blivit allt vanligare med privata alternativ inom skola, barn- och äldreomsorg. Landstingen ökade med 2,3 procent, också för landstingen ökade direktkonsumtionen (något) mer än övriga konsumtionsutgifter. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,7 procent. Inom näringslivet sjönk investeringarna med 1,5 procent, medan de offentliga ökade med 3,6 procent. Industrins maskininvesteringar sjönk med ca 9,5 procent, vilket starkt bidrog till de fallande investeringarna. Småhusbyggandet ökade medan flerbostadsbyggandet minskade, omsvängningen var mycket påtaglig. De statliga infrastrukturinvesteringarna ökade kraftigt. Både väginvesteringarna och järnvägsinvesteringarna steg avsevärt. Lagerinvesteringar bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-utvecklingen. Ökningen av industrins produkter i arbete och färdigvaror bidrog med 0,5 Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaper Box Stockholm fax Förfrågningar Torkel Brinkenfeldt, tfn E-post: torkel.brinkenfeldt@scb.se Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.

2 2(5) medan varuhandelns lagerökning bidrog med 0,3 procentenheter. Dessa lagerökningar var de helt dominerande lagerförändringarna. Utrikeshandeln visade ett fortsatt stort överskott. Exporten ökade med 3,4 procent. Varuexporten steg med 4,9 medan tjänsteexporten sjönk med 1,8 procent. Importen steg med 2,9 procent. Varuimporten ökade med 5,1 procent, medan tjänsteimporten minskade med 3,2 procent. Förändrade datainsamlingsmetoder i samband med att SCB på Riksbankens uppdrag enkätinsamlar tjänstehandeln, innebär att utvecklingen av både export och import av tjänster är osäkrare än vanligt. Se vidare pressmeddelande från Riksbanken. Se länk Produktionen i näringslivet steg med 2,2 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 1,6 procent medan de tjänsteproducerande växte med 2,6 procent. De varubranscher som bidrog mest till produktionstillväxten var motorfordonsindustrin (inkl. delar till motorfordon) och maskinvaruindustrin. Inom de tjänsteproducerande branscherna gav parti- och detaljhandeln störst bidrag till produktionsökningen. Produktionen i offentlig sektor ökade med 1,5 procent. Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, minskade med 0,4 procent. Antalet sysselsatta minskade med 0,3 procent. I näringslivet sjönk antalet arbetade timmar med 1,3 procent, medan antalet sysselsatta minskade med 0,8 procent. I de offentliga myndigheterna var utvecklingen den motsatta, både antal arbetade timmar och antalet sysselsatta steg, med 1,6 respektive 0,9 procent. Inom staten var ökningen störst, där steg antalet timmar med 2,8 procent medan antalet sysselsatta ökade med 1,9 procent. I primärkommunerna var ökningen mindre: 1,2 respektive 0,8 procent. I landstingen var ökningen 1,5 respektive 0,3 procent.

3 3(5) Tabell 1 Kalenderkorrigerad BNP från produktionssidan, procentuell förändring GDP production approach adjusted for differences in working days, percentage change Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Utvecklingen är en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år kv 1 kv 2 kv 4 kv 1 BNP till marknadspris 1,4 2,8 2,1 1,3 2,2 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 0,8 3,6 2,1 2,4 1,6 del Tillv. ind (SNI 15-37) 1,8 4,0 2,9 3,1 2,2 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 1,9 2,9 1,8 1,1 2,6 S:a näringsliv (1) 1,4 3,2 1,9 1,6 2,2 Offentliga myndigheters produktion 1,6 1,4 1,4-0,4 1,5 Sysselsättning, arbetade timmar Kalenderkorrigerad -1,1 0,2-1,1-2,0-0,4 (1) Inklusive ofördelade banktjänster, tullar och indirekta skatter. Tabell 2 Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change De procentuella förändringstalen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal. kv 1 kv 2 kv ,7 0,9 0,7 1, ,7 1,2 0,9 0, ,3 0,7 1,2 1, ,0 1,5 0,8 0, ,2-0,1 0,4 0, ,4 0,7 0,3 0, ,6 Diagram 1: Säsongrensad BNP, procentuell förändring Seasonally adjusted GDP, percentage change 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0, kv kv kv kv kv kv kv1

4 4(5) Tabell 3 Försörjningsbalans, utvecklingstal samt faktiska värden - GDP by expenditure Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år. Miljoner kronor löpande priser kv 1 kv2 kv3 kv4 Helår kv 1 kv 1 BNP till marknadspris 0,8 3,1 2,4 1,3 1,9 2, Import -6,3-1,3-1,3-1,6-2,7 2, Varor fob (SNI 01-45) -6,0 0,2 0,7-0,2-1,4 5, Tjänster (SNI 50-93) -7,1-5,4-6,2-5,6-6,1-3, S:a Tillgång -1,3 1,9 1,3 0,5 0,6 2, Hushållens konsumtionsutgifter 0,1 0,9 2,0 2,2 1,3 1, Egentliga hushåll 0,0 0,9 1,9 2,3 1,3 1, Hushållens ideella org (HIO) 3,1 1,6 2,6-0,2 1,7 0, Offentliga konsumtionsutgifter 2,0 2,2 3,8 0,9 2,1 1, Staten 0,9 0,7 6,2 0,4 1,7 1, Kommunerna 2,4 2,9 2,9 1,2 2,3 1, Fast bruttoinvestering -3,6 2,1-2,3-6,0-2,5-0, Lagerinvestering (1) -1,6-0,8 0,5 1,4-0,1 0, Export 0,0 4,3-0,1-2,6 0,4 3, Varor fob (SNI 01-45) -0,3 6,1 1,8 1,7 2,3 4, Tjänster (SNI 50-93) 1,4-1,6-5,7-16,4-5,9-1, S:a Användning -1,3 1,9 1,3 0,5 0,6 2, (1) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. Exklusive korrektionspost. Diagram 2: Bidrag till BNP-tillväxt, förändring i procent av BNP året innan. Lagerinvesteringar inklusive korrektionspost 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 2001kv1 kv2 kv3 kv4 2002kv1 kv2 kv3 kv4 2003kv1-1,5-2,0 Inhemsk efterfrågan Lagerinvestering Nettoexport

5 5(5) Definitioner och förklaringar I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. 1. Kalenderkorrigerad (Dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innehåller korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Kalenderkorrigering görs inte på helår. 2. Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året. 3. Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 1995 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. Huvudansatsen i beräkningarna ligger på användningssidan för vilken det statistiska underlaget är jämförelsevis bäst utbyggt och genomarbetat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Se länk Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom kommunala myndigheter bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000 och första januari Direktkonsumtion är den offentliga sektorns köp av varor och tjänster, som producerats av marknadsproducenter och som levereras till hushållen utan vidare bearbetning. Som exempel kan nämnas primärkommunernas köp av skol- och omsorgsplatser, samt landstingens finansiering av läkemedel. Mer information Sveriges statistiska databaser Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via * Nationalräkenskaper Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt mest efterfrågade tabeller och diagram, med mera. Nästa publiceringstillfälle: Nästa pressmeddelande i serien publiceras