sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2

Transkript

1 sveriges officiella statistik nationalräkenskaper 2010:2

2

3 NATIONALRÄKENSKAPER 2010:2 Statistiska centralbyrån 2010

4 National accounts GDP Quarterly 2010:2 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering publiceras kvartalsvis Previous publication published quarterly Producent Producer SCB, avdelningen för nationalräkenskaper SCB, National Accounts (Departement) Box 24300, Stockholm nrinfo@scb.se Förfrågningar Per Ericson, Inquiries per.ericson@scb.se Jessica Engdal, jessica.engdahl@scb.se Ansvarig utgivare Monica Nelson Edberg Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, BNP kvartal. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, GDP Quarterly. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. ISSN (online) ISSN (print) URN:NBN:SE:SCB-2010-NR01TI1004_pdf (pdf) Printed in Sweden Från trycket Garnisonstryckeriet 2010

5 BNP kvartal BNPkvartal 2010:2 Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Innehållsförteckning Table of contents Innehållsförteckning Table of contents Pressmeddelande...5 Pressmeddelande 5 Kommentarer till beräkningarna kvartal Fördjupande texter och och avstämningsdokument Tabeller - Tables Tabeller Tables Faktiska värden Actual values 1 Faktiska BNP från värden användningssidan, Actual values försörjningsbalans - GDP: Expenditure approach 34 1 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: Expenditure approach BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI GDP: BNP Production från produktionssidan, approach, by efter industrial näringsgren classification SNI SNI 38 GDP: Production approach, by industrial classification SNI Medelantal sysselsatta, efter näringsgren SNI Average Medelantal number sysselsatta, of employed efter by näringsgren industrial classification SNI SNI 46 Average number of employed by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI Hours worked by by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by by industrial classification SNI Arbetskostnader, efter näringsgren SNI Labour costs, by industrial classification SNI Arbetskostnader, efter näringsgren SNI 2002 Labour costs, by industrial classification SNI Hushållens konsumtionsutgifter efter efter ändamål ändamål COICOP COICOP Household consumption expenditure by purpose COICOP Household consumption expenditure by purpose COICOP 7 Hushållens Hushållens konsumtionsutgifter konsumtionsutgifter efter efter varaktighet varaktighet - Household Household consumption consumption expenditure expenditure by durability by durability Fasta Fasta bruttoinvesteringar bruttoinvesteringar - Gross Gross fixed fixed capital capital formation formation BNP fördelad på på inkomstkomponenter och och sektorsvis fördelning av inkomster, av transfereringar och och sparande - GDP by income components and distribution by sector of income, transfers and saving 86 sparande GDP by income components and distribution by sector of income, transfers and saving Hushållens disponibla inkomster - Disposable income income of households of households Kalenderkorrigerade värden Working-day adjusted 11 Kalenderkorrigerade BNP från produktionssidan, värden efter Working-day näringsgren SNI adjusted GDP: BNP från Production produktionssidan, approach, by efter industrial näringsgren classification SNI 2002 SNI Arbetade GDP: Production timmar, efter approach, näringsgren by industrial SNI 2002 classification - Hours worked SNI by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI Säsongrensade värden - Seasonally adjusted 13 BNP från användningssidan, försörjningsbalans - GDP: expenditure approach 102 Säsongrensade värden Seasonally adjusted BNP BNP från från produktionssidan, användningssidan, efter försörjningsbalans näringsgren SNI 2002 GDP: expenditure approach GDP: Production approach, by industrial classification SNI BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI Hours worked by industrial classification SNI GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 Generell 15 Arbetade information timmar, efter om näringsgren nationalräkenskaperna SNI 2002 Hours och worked primärstatistiken by industrial classification SNI General information on the national accounts and primary sources Generell information om om Nationalräkenskaperna nationalräkenskaperna och primärstatistiken 108 Nationalräkenskaperna General information on och the primärstatistiken national accounts and primary sources 111 General Generell information on om the Nationalräkenskaperna Swedish national accounts Nationalräkenskaperna accounts and primary och primärstatistiken sources General information on the Swedish national accounts National accounts and primary sources Alla tabeller i publikationen BNPkvartal finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till och välj Alla statistikdatabasen tabeller i publikationen under Senast BNPkvartal publicerat. finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till och välj statistikdatabasen under Senast publicerat. All the tables in the publication BNP kvartal are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to and All chose the Statistical tables in database the publication under Last BNP published. kvartal are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to and chose Statistical database under Last published. Statistiska centralbyrån 3

6 BNP kvartal 4 Statistiska centralbyrån

7 BNP kvartal Pressmeddelande 1(7) Pressinformation från SCB kl. 09:30 Nationalräkenskaper andra kvartalet 2010: BNP ökade 4,6 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 4,6 procent det andra kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal Lagerinvesteringar bidrog mest till uppgången i BNP och bland annat tillverkningsindustrin gick starkt framåt. Säsongrensad och jämförd med det första kvartalet 2010 ökade BNP med 1,9 procent. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Andra kvartalet var kalendereffekten 0,6 procentenheter. I detta konjunkturläge bör säsongsrensade uppgifter tolkas med försiktighet. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,4 procent. I likhet med det första kvartalet var det utgifter för inköp av bilar som gav det enskilt största bidraget. Inköp av nya bilar ökade med 44 procent. Konsumtionsutgifterna för hemelektronik ökade kraftigt med 32 procent. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,2 procentenheter. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 8,7 procent. Den stora uppgången förklarades främst av en ökad insatsförbrukning inom försvaret och det nybildade Trafikverket. Konsumtionsutgifterna för primärkommuner och landsting steg med 1, 2 respektive 1, 8 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,9 procentenheter till BNP. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 6,9 procent efter sex kvartal av nedgångar. Maskininvesteringarna utvecklades starkt. Däremot fortsatte investeringar för byggnader och anläggningar inklusive vägar att falla. Näringslivets investeringar ökade med 10 procent, medan offentliga myndigheters investeringar minskade med 7,2 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,6 procentenheter det största lagerbidraget sedan Det stora lageromslaget förklaras av att i stort sett oförändrade lager under det andra kvartalet i år jämförs med den extrema lageravvecklingen motsvarande kvartal i fjol. Exporten ökade med 13 procent och importen ökade med 18 procent. Varuexporten steg med 18 procent och varuimporten gick upp med 26 procent. De stora förändringstalen förklaras till stor del av att den nuvarande återhämtningen sker från mycket låga nivåer. Tjänsteexporten steg med 4,0 procent medan importen minskade med 0,3 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,8 procentenheter till BNP-förändringen. Produktionen inom näringslivet ökade med 6,6 procent. Varuproduktionen ökade med 11,4 procent. Nästan samtliga branscher noterade positiva Statistiska centralbyrån 5

8 Pressmeddelande BNP kvartal 2(7) Pressinformation från SCB utvecklingstal. Tillverkningsindustrin stod för en stor ökning. Bland annat var utvecklingen stark för exportvaror såsom motorfordon, maskiner och metallvaror. Tjänstebranschernas produktion ökade 4,0 procent. Det berodde bland annat på uppgång inom parti- och detaljhandeln, men även inom uthyrning, data och företagstjänster. Fastighetsförvaltning var däremot en av få tjänstebranscher där produktionen fortsatte att minska. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,2 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal Antalet sysselsatta steg samtidigt med 0,8 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,5 procent i löpande priser det andra kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,1 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 7 miljarder kronor och uppgick till ungefär 92 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premieoch tjänstepensioner, uppgick till 15,9 procent vilket kan jämföras med andra kvartalet 2009 då sparkvoten uppgick till 17,0 procent. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 25 miljarder kronor. Det är en ökning med 8,5 miljarder kronor jämfört med samma kvartal Statens finansiella sparande uppgick till 12,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till 5 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till plus 7,7 miljarder kronor varav primärkommuner uppvisade plus 5,9 och landstingen plus 1,8 miljarder kronor. Revideringar BNP-utvecklingen har i faktiska tal höjts från 4,2 till 5,2 procent i jämförelse med snabbversionen av andra kvartalet som publicerades den 30 juli. Den kalenderkorrigerade utvecklingen har reviderats upp med 0,9 procentenheter. Revideringar har skett på flera av försörjningsbalansens komponenter och är en följd av att mer fullständigt underlag har kunnat användas jämfört med snabbversionen. Ny information har medfört revideringar även av första kvartalet BNPutvecklingen har reviderats ned med 0,3 procentenheter till 2,7 procent i såväl faktiska tal som kalenderkorrigerad. Revideringen berodde i huvudsak av att exportnettot sänkts och att de offentliga konsumtionsutgifterna minskat. Säsongrensad BNP det andra kvartalet har i jämförelse med snabbversionen reviderats upp med 0,7 procentenheter. Det första kvartalet är oförändrat i jämförelse med tidigare publicering. Sektorräkenskaperna har reviderats år jämfört med föregående publicering. Utfallsuppgifter avseende inkomstskatter och sociala avgifter har förts in i beräkningarna. Även transaktioner gentemot utlandet har reviderats eftersom ny information har förts in i beräkningarna. Revideringarna påverkar flertalet sektorer. Hushållens finansiella sparande har t. ex. reviderats upp med 0,8 miljarder 2008 och med 6,9 miljarder kronor år Statistiska centralbyrån

9 BNP kvartal Pressmeddelande Fördjupning 3(7) Pressinformation från SCB Publikationen BNP kvartal 2010:2 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen: Positiv lagereffekt tilltog Näringslivets produktion accelererade Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på Statistiska centralbyrån 7

10 Pressmeddelande BNP kvartal 4(7) Pressinformation från SCB Tabell 1. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent). GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent). BNP från produktionssidan 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 BNP till marknadspris -6,6-6,0-5,9-1,7 2,7 4,6 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) -15,3-14,5-15,0-6,0 5,8 11,4 del Tillv. ind (SNI 10-37) -20,9-19,7-19,1-11,0 5,2 13,9 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) -5,0-4,5-3,7-0,3 2,3 4,0 S:a näringsliv (2) -8,9-8,2-7,9-2,4 3,5 6,6 Offentliga myndigheters produktion 1,4 1,4 0,8-0,8-0,6-0,2 Arbetsinsats, arbetade timmar -1,7-4,1-2,0-2,4 0,1 2,1 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv ,7 2,0 0,6 0, ,4 0,3 0,7 1, ,1 1,4 0,1 0, ,0-0,3 1,1 0, ,7 0,8 0,7 0, ,6 0,8 1,4 0, ,5 1,3 1,4 0, ,1 0,6 0,7 1, ,0-0,2 0,1-3, ,7 0,3 0,5 0, ,5 1,9 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. 8 Statistiska centralbyrån

11 BNP kvartal Pressmeddelande 5(7) Pressinformation från SCB Diagram 1 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1 kv 4 kv 3 kv kv1-3,0-4,0-5,0-6,0 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Tabell 3. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år Miljoner kronor BNP från användningssidan 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2009: :1 2010: Kv 2 BNP till marknadspris -6,6-6,9-5,9-1,2-5,1 2,7 5, Import -14,9-20,1-12,4-4,6-13,2 5,2 18, Varor (SNI 01-45) -18,5-25,2-15,5-4,0-16,1 9,1 26, Tjänster (SNI 50-93) -4,7-4,6-4,3-6,1-4,9-4,0-0, S:a Tillgång -9,3-11,1-8,0-2,3-7,7 3,4 8, Hushållens konsumtionsutgifter -2,9-1,9-0,3 1,9-0,8 3,7 2, Egentliga hushåll -3,1-2,1-0,4 1,8-0,9 3,9 2, HIO (1) 2,3 4,3 2,8 2,5 3,1-2,0-0, Offentliga konsumtionsutgifter 2,9 0,4 1,0 2,5 1,7 0,1 3, Staten 0,9-2,0-0,8 2,8 0,3 1,4 8, Kommunerna 3,6 1,2 1,7 2,3 2,2-0,4 1, Fast bruttoinvestering -17,9-19,3-15,2-11,4-16,0-1,2 6, Lagerinvestering (2) -1,3-2,3-2,5 0,1-1,5 1,5 2,6-426 Export -15,0-16,9-12,2-5,1-12,4 3,8 13, Varor (SNI 01-45) -21,1-22,6-17,3-6,0-17,1 7,1 17, Tjänster (SNI 50-93) 1,9-1,6 0,4-3,6-0,8-3,3 4, S:a Användning (3) -9,3-11,1-8,0-2,3-7,7 3,4 8, (1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (3) Inklusive förändring i värdeföremål. Statistiska centralbyrån 9

12 Pressmeddelande BNP kvartal 6(7) Pressinformation från SCB Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln Kedjning med Annual overlap under Temaartiklar och kommentarer på för mer information om kedjeindexmetoder. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. I samband med denna publicering har en dokumentation över källor och metoder i kvartalsräkenskaperna lagts ut på hemsidan under Dokumentationen är på engelska och följer en mall som är framtagen av Eurostat. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publikation Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från finns även i Excel under fliken Tabeller & Diagram på denna sida. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras kl Statistiska centralbyrån

13 BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av andra kvartalet 2010 Fördjupande texter Efter de fördjupande texterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med beräkningarna av andra kvartalet 2010 har första kvartalet 2010 reviderats. I texten om revideringar finns en beskrivning av de viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten. I samband med andra kvartalet 2010 publiceras fördjupande texter inom följande områden: BN P-utvecklingen andra kvartalet 2010 Hushållskonsumtionen fortsatte att öka De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 procent Fasta bruttoinvesteringar ökade Positiv lagereffekt tilltog Stark export ännu starkare import Näringslivets produktion accelererade Sysselsättningen har åter vänt uppåt Avstämning av andra kvartalet 2010 Revideringar av BNP vid beräkning av andra kvartalet 2010 I samband med denna publicering har en dokumentation över källor och metoder i kvartalsräkenskaperna lagts ut på hemsidan under nr0103. Dokumentationen är på engelska och följer en mall som är framtagen av Eurostat. Statistiska centralbyrån 11

14 Kommentarer BNP kvartal BNP-utvecklingen andra kvartalet 2010 BNP ökade starkt andra kvartalet Kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande kvartal 2009 ökade BNP med 4,6 procent, vilket är den starkaste ökningen sedan första kvartalet Säsongrensat och jämfört m ed föregående kvartal var ökningen 1,9 procent, också d et en m ycket stark utveckling. Senast d en noteringen överträffad es var and ra kvartalet år 2000 BN P-ökningen förklaras främst av den kraftiga tillväxten i industrin. Produktionen ökade kalenderkorrigerat med hela 14 procent. De klassiska branscherna metallindustri, maskinindustri och motorfordonsindustri bidrog främst till ökningen. Att ökningen blev så stark beror på att efterfrågan från utlandet har tagit fart ordentligt. Varuexporten ökade med 18 procent, varav motorfordon och metallvaror ökade hela 43 procent. Tjänsteproduktionen var betydligt svagare och ökade kalenderkorrigerat med 4 procent. Tjänsteproduktionen föll emellertid inte lika kraftigt som tillverkningsindustrin under finanskrisen och är nu nästan uppe på samma nivå som före krisen. Tillverkningsind ustrin har ännu en bit kvar innan man är uppe på de produktionsnivåerna. Från användningssidan är det lagerförändringen som ger det största bidraget till BNP. Hälften av BNP-tillväxten förklaras av lagerinvesteringarna. Lagren är i stort sett oförändrade andra kvartalet i år men då lagren minskade extremt mycket andra kvartalet i fjol blev BNPpåverkan stor. Produktionen drogs ner mycket kraftigt i fjol, betydligt mer än efterfrågan exklusive lager. När produktionen nu satt fart och lagren är oförändrade förklaras produktionsökningen inte bara av ökad efterfrågan exklusive lager, utan produktionen har också ökat av att man nu tillverkar det som tidigare togs ur lager. Snabberäkningen av BNP andra kvartalet visade på en kalenderkorrigerad BN P-utveckling på 3,7 procent. Detta var en stark ökning men ändå betydligt lägre än den ordinarie beräkningen som nu presenteras. Skillnaden i tillväxt uppgår till 0,9 procentenheter vilket är den största differens som uppmätts sedan snabberäkningarna startade år Att underskattningen blev så pass stor beror på att ökningstakten i ekonomin accelererade under kvartalet och snabberäkningen förlitar sig främst på tvåmånadersestimat av produktionen. Lagerstatistik saknas också helt i snabberäkningen och lagerutvecklingen blev starkare än den mer eller mindre residualberäknade skattning som gjordes till snabben. Den offentliga konsumtionen och produktionen blev också underskattade. 12 Statistiska centralbyrån

15 BNP kvartal Kommentarer Hushållskonsumtionen fortsatte att öka De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,6 procent andra kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal Bidraget till BNP-utvecklingen uppgick till 1,2 procentenheter. Hushållskonsumtionen bidrog positivt till BNP-utvecklingen för tredje kvartalet i rad och precis som det första kvartalet 2010 var det främst inköp av bilar som bidrog till ökningen. De totala bilinköpen ökade med 39 procent i volym varav inköpen av nya bilar ökade med 44 procent. Bilinköpen bidrog med 1,0 procentenheter till den totala utvecklingen av konsumtionen. Hushållens inköp av mopeder och motorcyklar började liksom inköpen av bilar att minska i början av Hushållens utgifter för mopeder och motorcyklar fortsatte dock att minska. Minskningen det andra kvartalet var knappt 23 procent. Diagram 1. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt 2000:1 2010:2, volymförändring i procent 8,0 Hushållskonsumtion totalt 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Konsumtionsutgifterna för hemelektronik (COICOP 2 091) ökade också kraftigt med en volymutveckling på 32 procent det andra kvartalet. Med stor sannolikhet finns det en koppling mellan hushållens ökade inköp av dessa produkter och att fotbolls-vm i Sydafrika inleddes i slutet av det 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 2 Classification of individual consumption by purpose Statistiska centralbyrån 13

16 Kommentarer BNP kvartal andra kvartalet Ökningen är den kraftigaste sedan det första kvartalet Diagrammet ovan visar att tillväxttakten i hushållskonsumtionen avtog det andra kvartalet En del av förklaringen till detta är att påsken inföll tidigare i år än i fjol. Effekten märks tydligt på konsumtionen av livsmedel och alkohol som var negativ det andra kvartalet, men väldigt positiv det första kvartalet. Utgifterna för livsmedel och alkohol var dock de enda utgiftsposter som på en aggregerad nivå gav ett negativt bidrag till det andra kvartalet. Tabell 1. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP, procentenheter och volymförändring i procent. COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel -0,2-1,9 02 Alkohol -0,1-2,3 03 Kläder 0,1 1,2 04 Bostad 0,1 0,5 05 Möbler 0,1 2,4 06 Hälso- och sjukvård 0,1 1,9 07 Transporter 0,8 6,4 08 Kommunikation 0,2 6,8 09 Fritid och Underhållning 0,5 4,3 10 Utbildning 0,0 3,9 11 Hotell och restaurang 0,2 3,4 12 Övriga varor och tjänster 0,4 3,4 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,2 2,2 15 Svensk konsumtion utomlands 0,2 5,0 16 Utländsk konsumtion i Sverige 0,2-2,8 TOTALT 2,6 2,6 I hushållskonsumtionen görs tillägg för den konsumtion som svenska hushåll har utomlands och avdrag för den konsumtion som utländska besökare har i Sverige. Av hushållskonsumtionens totala utveckling på 2,6 procent bidrog svenskars konsumtion utomlands med 0,2 procentenheter. Utländska besökares konsumtion i Sverige bidrog med 0,2 procentenheter till följd av att deras konsumtion i Sverige minskat, och därmed minskade också avdraget på den totala hushållskonsumtionen. Vid tidpunkten för snabberäkningen av andra kvartalet som publicerades 30 juli fanns ännu inga uppgifter för utländska besökares konsumtion i Sverige. Det skattade utfallet då gav att oförändrat bidrag till hushållskonsumtionen. Ytterligare en utgiftspost som ökade kraftigt det andra kvartalet var hushållens konsumtion av hotelltjänster som ökade med 10 procent. Samtidigt som utgifterna för hotelltjänster ökade minskade emellertid 14 Statistiska centralbyrån

17 BNP kvartal Kommentarer utländska besökares konsumtion i Sverige med 2,8 procent. Det innebär att den ökade konsumtionen av hotelltjänster med stor sannolikhet kommer från inhemska turister. Utländska besökares konsumtion i Sverige har historiskt sett ökat varje kvartal men minskade nu för andra kvartalet i rad. En förklaring kan vara att den svenska kronan stärktes gentemot andra valutor det andra kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. 3 De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 procent Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter visade en volymutveckling på 3,4 procent det andra kvartalet 2010 jämfört med motsvarande period föregående år. Staten var den delsektor som ökade kraftigast med 8,7 procent. Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter visade på en ökning med 3,4 procent det andra kvartalet, vilket var den klart starkaste ökningen på flera kvartal. Det var framför allt staten som visade en mycket positiv utveckling. Det andra kvartalet ökade staten sina konsumtionsutgifter med 8,7 procent medan den kommunala sektorn ökade på 1,4 procent. Landstingen stod för den starkaste ökningen på 1,8 procent medan primärkommunerna steg med 1,2 procent. 3 TCW-index kvartalsgenomsnitt. Statistiska centralbyrån 15

18 Kommentarer BNP kvartal Diagram 2. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter 2003:1 2010:2, volymförändring procent Den betydande konsumtionsökningen för staten förklaras av insatsförbrukningen som steg 14,1 procent. En stor del av denna ökning härleds främst till Försvarsmakten och den nya myndigheten Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket) där konsumtionsutgifterna ökade kraftigt. Även förbrukningen för landstingen ökade med 4,2 procent. Förutom insatsförbrukningen steg även sociala naturaförmåner för staten med 26 procent. Ökningen kan till stor del härledas till Arbetsförmedlingen. Landstingen fortsatte att köpa verksamhet från privata vårdgivare vilket bidrog till att sociala naturaförmåner ökade med 3,4 procent. Primärkommunernas sociala naturaförmåner ökade med 8,2 procent, även det beroende på att primärkommunerna valde att köpa tjänster inom skola, vård och omsorg från privata aktörer. 16 Statistiska centralbyrån

19 BNP kvartal Kommentarer Diagram 3. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter 2009:1 2010:2, volymförändring procent 10 Stat Kommun Landsting Fasta bruttoinvesteringar ökade De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 6,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det betyder att den djupa nedgången under förra året övergick till en uppgång. Första kvartalet 2010 var ett övergångskvartal där minskningstakten avtog helt. Maskinleasing och bostäder fortsatte att öka och bidrog med drygt 6 procentenheter till investeringsuppgången. De totala fasta bruttoinvesteringarnas bidrag till BNP-utvecklingen var 1,3 procentenheter. Maskinleasing och bostäder fortsatte att öka och bidrog det andra kvartalet med drygt 6 procentenheter till investeringsuppgången. Leasingfinansierade investeringar växte hela 50 procent och investeringar i bostäder ökade totalt nära 20 procent. Egenfinansierade maskininvesteringar stod däremot för den stora vändningen och ökade med 16 procent från att tidigare ha minskat fem kvartal i rad. Investeringar i maskiner består till stor del av import. I nedan diagram visas ökningen av egenfinansierade maskiner och hur detta sammanfaller med import av maskiner. Noteras bör att även transportmedel (bilar, lastbilar, rälsfordon med mera) ökade med hela 46 procent. Fortfarande finns dock delar som fortsatte att minska. Det gäller programvaror som sjönk med 1,7 procent samt byggnader och anläggningar inklusive vägar som fortsatte att minska med 11 procent vilket sammantaget gav ett negativt bidrag på 3,7 procentenheter. Väginvesteringarna minskade med 29 procent och bidrog till en tredjedel av ovan nämnda nedgång i investeringarna. Statistiska centralbyrån 17

20 Kommentarer BNP kvartal Diagram 4. Maskininvesteringar exklusive bilar och Import av maskiner, kvartal 2, , mkr 2009 års priser Maskininvesteringar exkl bilar Import av maskiner Näringslivets fasta bruttoinvesteringar ökade på bred front Uppgången i näringslivets fasta bruttoinvesteringar omfattade såväl varubranscher som tjänstebranscher. Dessa ökade med 8,2 procent respektive 11 procent. Tillverkningsindustrin, företagstjänster och fastighetsbranscher ökade med nära 9 procent vardera, byggindustrin 16 procent och landtransportföretag ökade hela 46 procent. Uppgången skedde dock från en mycket låg nivå. 18 Statistiska centralbyrån

21 BNP kvartal Kommentarer Diagram 5. Totala fasta bruttoinvesteringar 2000:4 2010:2, volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år Investeringarna inom de offentliga myndigheterna minskade med 7,2 procent i volym jämfört med motsvarande period föregående år. Staten minskade sina investeringar med 6,8 procent, vilket främst berodde på lägre investeringar inom den nya myndigheten Trafikverket. Landstingens investeringar ökade med 7,0 procent, till stor del beroende på att Region Skåne återigen leasade tåg samt att de tre stora byggprojekten Citybanan, Universitetssjukhuset MAS i Malmö och Karolinska sjukhuset fortfarande pågår. Primärkommunerna minskade investeringarna i byggnader och vägar med 15 procent. Det förklarades till stor del av att flera stora investeringsprojekt blev färdigställda under 2009 och att nya projekt inte påbörjades i samma utsträckning. Bostadsinvesteringarna på väg upp ur sin långa svacka Totala bostadsinvesteringar ökade med 20 procent. Nedgången i nyinvesteringar av flerbostadshus stannade upp och ökade efter en lång svacka. Nedgången i nyinvesteringar i småhus startade ungefär samtidigt som flerbostadshusen men har inte på samma sätt vänt upp igen. Påbörjandet av lägenheter har den senare tiden ökat, dock med en fördröjd effekt på nyinvesteringarna då dessa normalt når sin topp en tid efter påbörjandet. Nyinvesteringarna ökade med 4,2 procent men det positiva bidraget är fortfarande litet. Detta står i kontrast till 2009 då den kvartalsvisa nybyggnationen i flerbostadshus fortfarande gav en negativ effekt med mellan 1,8-2,7 procentenheter på den totala investeringsutvecklingen. Ombyggnadsinvesteringar ökade med 35 procent och har, vad gäller både flerbostadshus och småhus, utvecklats positivt sedan senare delen av år Statistiska centralbyrån 19

22 Kommentarer BNP kvartal Tabell 2. Bidrag och volymutveckling till bostadsinvesteringar, procentenheter och volymförändring i procent. Bostadsinvesteringar Bidrag % Volym % Totalt 3,1 20 Flerbostadshus totalt 1,1 15 Småhus totalt 2,0 23 därav nyinvesteringar 0,0 0 i flerbostadshus 0,1 4 i småhus -0,2-4 därav ombyggnadsinvesteringar 3,1 35 i flerbostadshus 0,9 23 i småhus 2,2 46 Positiv lagereffekt tilltog Lagren fortsatte att kraftigt påverka tillväxttakten i positiv riktning, till stor del som en reaktion på kraftiga lagerneddragningar i fjol. Handelslagren, och då särskilt motorhandeln, gav ett kraftigt positivt bidrag till BNP-förändringen. Även industrins lager av produkter i arbete och färdigvaror hade en betydande effekt på tillväxttakten, bland annat som en följd av återhämtningen inom produktionen. Totalt uppgick lagerbidraget till 2,6 procentenheter av BNP-ökningen. Efter fjolårets omfattande lagerneddragning för andra kvartalet och den ljusning i produktionen som syntes första kvartalet i år är det positiva lagerbidraget till BNP-förändringen för årets andra kvartal ingen överraskning. Däremot är bidraget mycket stort, från första kvartalets bidrag på 1,5 procent steg det till 2,6 procent det största lagerbidraget under perioden från 1993 och framåt. En tydlig lageruppbyggnad under det andra kvartalet i år som jämförs med en extrem lageravveckling under det andra kvartalet i fjol ledde till ett betydande positivt lageromslag och därmed en BNP-höjande effekt. 20 Statistiska centralbyrån

23 BNP kvartal Kommentarer Diagram 6. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Kopplingen till industrins återhämtning efter det djupa fallet är tydlig även om det största bidraget kom från varuhandeln, men det var då framförallt motorhandeln och partihandeln med råvaror som påverkade positivt. I båda fallen uppvisade lageromslaget kraftigt positiva värden, vilket var en följd av betydande lageravvecklingar under det andra kvartalet i fjol kombinerat med oförändrade lagerstockar under det andra kvartalet i år. Vidare lyfte även industrins lager av produkter i arbete och färdigvaror tillväxttakten betydligt. Då industriproduktionen har börjat lyfta från en låg nivå blev denna lagereffekt en naturlig följd produktionslinjerna har fyllts på och varor har färdigställts i snabbare takt. Stark export ännu starkare import Utrikeshandeln fortsatte att stiga för andra kvartalet i rad. Den totala exporten ökade med drygt 13 procent och importen steg med 18 procent. Utrikeshandeln med varor bidrog mest till ökningen. Den starka importökningen ledde till att utrikeshandelns bidrag till BNP blev negativt och drog ner BNP med 0,8 procentenheter. Den totala utrikeshandeln ökade kraftigt både på export- och importsidan. Effekten på BNP-tillväxten blev dock negativ till följd av att importen ökade i snabbare takt än exporten. I diagrammet nedan visas utvecklingen för den totala utrikeshandeln sedan år Statistiska centralbyrån 21

24 Kommentarer BNP kvartal Diagram 7. Export och import 2000:1 2010:2, volymförändring i procent Export Import Varuhandeln Det andra kvartalet 2010 ökade exporten av varor med 18 procent och importen med 26 procent. Det är den kraftigaste ökningen sedan 1994 då Sverige återhämtade sig efter 90-talskrisen. De starka utvecklingstalen hänger samman med en återhämtning från mycket låga nivåer. Bland de större varugrupperna inom exporten var det främst motorfordon och metallvaror som ökade. Båda steg med 43 procent. Den i särklass största utvecklingen stod dock en av de mindre varugrupperna för, det var exporten av järnmalm ökade med hela 157 procent. Bland de importerade varorna ökade teleprodukter mest med 67 procent följt av metaller och motorfordon som båda ökade med mer än 50 procent. Tjänstehandeln Utrikeshandeln med tjänster fortsatte att visa återhämtning men ökningstakten är fortfarande betydligt lägre än på varusidan. Den totala tjänsteexporten växte med 4,0 procent medan tjänsteimporten sjönk med 0,3 procent. Inom exporten var det merchanting 4 som dominerade tillväxten med en ökning på 47 procent. Det fanns dock relativt många tjänstegrupper som fortsatte att minska även detta kvartal. Bland de viktigare grupperna var det forskning och utveckling samt utlänningars konsumtion i Sverige som minskade med 15 respektive 5 procent. 4 Merchanting, även kallat tredjepartshandel, definieras av IMF som the purchase of a good by a resident (of the compiling economy) from a non resident and the subsequent resale of the good to another nonresident; during the process, the good does not enter or leave the compiling economy. Denna definition innebär att varuförmedling från en utländsk leverantör till en utländsk kund ses som export av en förmedlingstjänst. 22 Statistiska centralbyrån

25 BNP kvartal Kommentarer Importen av tjänster minskade något, men det fanns ändå vissa tjänstegrupper som visade på en återhämtning, exempelvis importen av spedition och flygbiljetter som ökade med 47 respektive 23 procent. Därutöver visade importen av juridiska och ekonomiska tjänster en tillväxt på 15 procent. Näringslivets produktion accelererade N äringslivets produktion tog ytterligare fart det andra kvartalet. Återigen steg varuproduktionen snabbare än tjänsteproduktionen. Varuproduktionen ökade med drygt 11 procent, den högsta tillväxten sedan Tjänsteproduktionen ökade med 4,0 procent. Näringslivets produktion ökade med 6,6 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuproducenterna bidrog med 2,8 procentenheter till BNP och tjänsteproducenterna med 2,1. Nästan samtliga branscher har nu rest sig och visade positiva utvecklingstal. Endast ett fåtal mindre branscher hade negativ utveckling. Varuproduktionen starkare än på länge Varuproduktionen tog fart redan det första kvartalet och utvecklades ännu starkare det andra kvartalet. Med en ökning på drygt 11 procent var d et den högsta tillväxten sedan första kvartalet Tillverkningsindustrin gick mycket starkt och bidrog med 2 procentenheter till BNP-utvecklingen. De typiska exportvarorna motorfordon, maskiner och metallvaror stod för den största delen av bidraget. Motorfordon steg hela 54 procent, dock från en låg nivå och branschen är långt ifrån tillbaka där den var innan hösten El, gas och värme ökade detta kvartal med 11 procent. En bidragande orsak var att tillverkningsindustrin kom igång på allvar igen. Det var även ett ovanligt kyligt andra kvartal vilket gjorde att hushållskonsumtionen ökade. Tjänsteproduktionen upp med handeln i spetsen Parti- och detaljhandeln fortsatte uppåt med 7,9 procent vilket gav ett bidrag på 0,9 procentenheter till BNP. Uthyrn ing, data och andra företagstjänster utvecklades bättre än på mycket länge och ökade med 6,3 procent det andra kvartalet. Tjänsteproduktionen inom fastighetsförvaltningen fortsatte att minska för sjunde kvartalet i rad. Den offentliga produktionen fortsatte att förändras måttligt och minskade med 0,2 procent. Utvecklingstalen är nu högre än de som rådde innan de stora fallen i slutet av Diagrammet nedan visar att även nivån på tjänsteproduktionen nu börjar närma sig den nivån som var innan nedgången. Varubranscherna Statistiska centralbyrån 23

26 Kommentarer BNP kvartal släpar dock fortfarande efter och har en bit kvar efter den stora nedgången som varit. Diagram 8. Näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2009, säsongrensade värden. Index 100 = första kvartalet ,00 Hela näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter 115,00 110,00 105,00 100,00 95,00 90,00 24 Statistiska centralbyrån

27 BNP kvartal Kommentarer Sysselsättningen vände åter uppåt Antalet sysselsatta ökade andra kvartalet 2010 med 0,8 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Detta är det första kvartalet antalet sysselsatta ökat sedan det tredje kvartalet Sysselsättningen inom tjänstebranscherna fortsatte att tillta medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin ännu inte har kommit upp i nivå med andra kvartalet Sysselsättningen inom näringslivet ökade med 1,9 procent det andra kvartalet 2010 medan sysselsättningen inom den offentliga sektorn minskade med 1,5 procent. Att sysselsättningen inom näringslivet tilltog förklaras av uppgången inom tjänstebranscherna där sysselsättning ökade med 2,2 procent. Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin var dock 1,5 procent lägre andra kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande period Diagram 9. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 2005:1-2010:2 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Antal arbetade timmar Det faktiska antalet arbetade timmar ökade med 3,4 procent andra kvartalet 2010 i jämförelse med andra kvartalet Kalendereffekten var 1,3 procent. Andra kvartalet 2010 innehöll en arbetsdag mer än andra kvartalet Korrigerat för kalendereffekten ökade antalet arbetade timmar med 2,1 procent. Störst ökning av arbetade timmar stod tjänstebranscherna för men även i tillverkningsindustrin har det skett en uppgång i antal arbetade timmar. Ekonomins totala medelarbetstid ökade med 2,5 procent. 8 Statistiska centralbyrån 25

28 Kommentarer BNP kvartal Arbetsproduktivitet i näringslivet Produktiviteten inom näringslivet ökade med 2,1 procent under det andra kvartalet Inom tillverkningsindustrin skedde en kraftig produktivitetsökning med 11,4 procent. Tjänstebranschernas arbetsproduktivitet minskade med 0,4 procent. Arbetskostnader I näringslivet ökade lönesumman med 3,1 procent andra kvartalet 2010 i jämförelse med andra kvartalet Lön per anställd ökade 1,4 procent medan timlönen minskade med 0,5 procent efter att arbetade timmar korrigerats för kalendereffekt. Antalet arbetade timmar hade en kraftig utveckling i relation till lönesumman. En förklaring till detta kan vara krisavtalen inom industrin under Många industrianställda fick under denna avtalsperiod gå ned tjugo procent i arbetstid och behålla 90 procent av lönen. När de anställda sedan åter började arbeta heltid påverkades utvecklingen i antal arbetade timmar mer än lönesumman. Även semesteruttagen kan påverka timlöneutvecklingen. Färre personer tog ut semester andra kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande period Detta kan till viss del förklaras av att midsommar ägde rum en vecka senare i år och många väljer att ta semesterledigt i anslutning till midsommarhelgen. Nationalräkenskapernas lönesummeutveckling skiljer sig åt från konjunkturlönestatistiken. Detta beror främst på definitionsskillnader. I nationalräkenskapernas definition av kontantlön ingår förutom tidlön även exempelvis bonusutbetalningar och andra typer av ersättningar som är av mer tillfällig karaktär. Vid kraftiga konjunktursvängningar kan detta få stark genomslagskraft på lönesummeutvecklingen. Hushållens sparande fortsatt högt Hushållens sparade var fortsatt högt under andra kvartalet, om än något lägre än motsvarande kvartal De disponibla inkomsterna ökade med 2,5 procent i löpande priser och sparkvoten uppgick till 21,5 procent. Det andra kvartalet 2010 ökade hushållens disponibla inkomster i löpande priser med 2,5 procent vilket kan jämföras med löneinkomsterna som ökade med 2,2 procent. Övriga inkomst- och utgiftsposter har både ökat och minskat. Förändringen av räntenettot är fortfarande positivt, hushållens räntekostnader minskade i större utsträckning än ränteinkomsterna. Transfereringsinkomsterna fortsatte öka liksom transfereringsutgifterna. På inkomstsidan var det bland annat olika former av arbetslöshetsersättningar och aktivitetsstöd som ökade. Hushållens inbetalningar av inkomstskatt 26 Statistiska centralbyrån

29 BNP kvartal Kommentarer ökade även detta kvartal. Det som däremot slår igenom på hushållens sparande är även detta kvartal den kraftiga konsumtionsökningen. Inflationsjusterad disponibel inkomst ökade med 1,1 procent andra kvartalet vilket kan jämföras med andra kvartalet 2009 då de reala inkomsterna minskade med 2,3 procent. Diagram 10. Real disponibel inkomst. Procentuell förändring jämförd med samma kvartal föregående år. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Konsumtionen ökade mer än disponibel inkomst Hushållens konsumtionsutgifter ökade med nästan 15 miljarder kronor eller 3,9 procent i löpande priser. Det var framförallt ökade inköp av fordon och hemelektronik som drog upp hushållens konsumtion. De disponibla inkomsterna ökade också men mindre än ökningen av konsumtionen. Ökningen var knappt 12 miljarder kronor. men fortfarande högt finansiellt sparande Hushållens finansiella sparande uppgick till 92 miljarder kronor det andra kvartalet vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med det andra kvartalet Sparkvoten Sparkvoten är oftast hög det andra kvartalet eftersom merparten av hushållens inkomster från aktieutdelningar och övriga utdelningar betalas ut under detta kvartal. Sparkvoten uppgick det andra kvartalet till 21,5 Statistiska centralbyrån 27

30 Kommentarer BNP kvartal Sparkvoten beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 15,9 procent jämfört med 17,0 procent andra kvartalet Diagram 11. Hushållens sparkvot. Procent av disponibel inkomst. 25,0 20,0 Sparkvot Sparkvot, individuell 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0 Avstämning av andra kvartalet 2010 Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 5,7 procent medan produktionssidan visade en utveckling på 4,5 procent. I föregående års prisnivå var användningen 9,4 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser var användningen 5,3 miljarder kronor högre än produktionen. I avstämningarna mellan tillgång och användning justerades produktionen upp och användningen ned. Produktionen justerades dock upp mer än vad användningen sänktes. Det vilar på bedömningen att insatsförbrukningen inte ökat i samma utsträckning som produktionen när ekonomin nu tagit fart och att de uppgifter om leveranser och omsättning som näringslivets produktion i huvudsak baseras på därmed underskattar uppgången första kvartalet. Produktionssidan justerades upp med sammanlagt 5,4 miljarder kronor i fasta priser och 3,3 miljarder i löpande priser. Varu produktionen höjd es med 2,3 miljarder och tjänsteproduktionen med 3,1 miljarder. I löpande priser justerades industrin upp 1,5 miljarder kronor och tjänsteproduktionen knappt 1,8 miljarder kronor. Användningen justerades ned 4 miljarder i fasta priser (föregående års prisnivå) och 2 miljarder i löpande priser fördelat på lagerinvesteringar och 28 Statistiska centralbyrån

31 BNP kvartal Kommentarer fasta bruttoinvesteringar. Fasta bruttoinvesteringar justerades ned 3,3 miljarder i fasta priser och 3 miljarder i löpande priser. Den analys av tillgång och användning som görs på mer detaljerad nivå pekade på att maskininvesteringarna låg för högt i förhållande till tillgången. Det finns inget utfall för andra kvartalet avseende investeringar så beräkningarna baseras på företagens prognoser. Utfallsdata för andra kvartalet erhålls i samband med investeringsenkäten för tredje kvartalet. Lagerinvesteringarna justerades ned 0,7 miljarder i fasta priser och upp 1 miljard i löpande priser. Efter avstämning är den faktiska BNP-utvecklingen 5,2. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu redovisade resultatet framgår av tabell 1. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigering ar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Tabell 3. Avstämning andra kvartalet 2010, faktisk volymutveckling, samt mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Hushållens konsumtionsutgifter 2,4 2,4 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 3,4 3,4 0,0 Korr mdkr FP Korr mdkr LP Fast bruttoinvestering 9,1 6,9-2,2-3,3-3,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 2,7 2,6-0,1-0,7 1,0 Export varor 17,7 17,7 0,0 Export tjänster 4,0 4,0 0,0 Import varor 26,1 26,1 0,0 Import tjänster -0,3-0,3 0,0 BNP från användningssidan 5,7 5,2-0,5-4,0-2,0 Förädlingsvärde industri 13,7 15,4 1,7 1,6 1,5 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 6,3 7,3 1,0 0,7 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,6 4,4 0,8 3,1 1,8 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,8 0,8 0,0 Produktskatter och produktsubventioner Statistiska centralbyrån 29