Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011

Transkript

1 till beräkningarna av fjärde kvartalet 2011 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med publiceringen av fjärde kvartalet 2011 publiceras även definitiva statistikuppgifter för helåret Mer information om detta finns beskrivet i det sista avsnittet. Innehåll till beräkningarna av fjärde kvartalet BNP-utvecklingen... 2 Hushållskonsumtionen... 4 Offentlig konsumtion... 6 Investeringar... 8 Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Definitiv beräkning av BNP för år Statistiska centralbyrån 1

2 BNP kvartal BNP-utvecklingen Dämpad BNP-utveckling fjärde kvartalet 2011 Efter tre starka kvartal 2011 ser vi nu en dämpning i den svenska ekonomiska aktiviteten. BNP ökade fjärde kvartalet med 1,1 procent. Det var ingen kalendereffekt. Den säsongrensade utvecklingen blev minus 1,1 procent jämfört med tredje kvartalet Återhämtningen under 2010 och till och med tredje kvartalet 2011 var exceptionellt stark efter det kraftiga fallet som inleddes i slutet av 2008 och fortsatte Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror fortfarande ganska bra. De uppgifter som har sammanställts för EU27 visar på en ökning med 0,9 procent i årstakt och -0,3 procent i jämförelse med föregående kvartal. De starkaste bidragen till BNP-utvecklingen kom detta kvartal från fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar med 0,4 respektive 0,5 procentenheter. Hushållskonsumtionens bidrag blev 0,3 och den offentliga konsumtionen stod för 0,2 procentenheter. Exportnettot, vilket var oerhört starkt förra kvartalet, blev nu negativt med -0,4 procentenheter. Exportens bidrag var måttliga 0,3 medan importens effekt var -0,7 procentenheter. Produktionen inom näringslivet växte med 1,6 procent och inom offentliga myndigheter med 0,7 procent. Timmarna inom näringslivet ökade med 1,5 procent, så arbetsproduktiviteten ökade med endast 0,1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,5 procent och arbetade timmar med 1,2 procent. Den säsongrensade timutvecklingen hamnade på 0,3. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP 2 Statistiska centralbyrån

3 Revidering av perioden 2009 och framåt I samband med denna beräkningsomgång har detaljerade årsuppgifter för år 2009 införts. Även vissa preliminära data för år 2010 har funnits tillgängliga och tagits med i beräkningarn a. När en ny årsberäkning inkluderas, justeras efterföljande perioder i relation till de nya nivåerna. De nya beräkningarna ger vissa ändringar av tidigare uppgifter. År 2009 minskade BNP med 5,0 procent och ökade 2010 med 6,1 procent mot tidigare -5,2 respektive 5,6 procent. BNP-utvecklingen 2011 baserad på summa fyra kvartal blev 3,9 procent. Uppdelning av hushållssektorn En annan nyhet denna gång är att en uppdelning av hushållsektorn har gjorts. Tidigare har ingen uppdelning funnits på egentliga hushåll respektive hushållens icke-vinstdrivande organisationer. Nu finns en tabell med separata data för dessa områden. Statistiska centralbyrån 3

4 BNP kvartal Hushållskonsumtionen Hushållskonsumtionen mattas av De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 0,7 procent fjärde kvartalet 2011 i jämförelse med motsvarande kvartal Hushållskonsumtionens bidrag till BNP-tillväxten uppgick till 0,3 procentenheter. Hushållskonsumtionen fortsatte att mattas av även fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det var ett fåtal större poster vars negativa bidrag stod för dämpningen. De flesta utgiftsposterna visade dock fortfarande positiva ökningstal jämfört med fjärde kvartalet De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Till följd av det milda vädret så minskade hushållens utgifter för el, gas, olja och fjärrvärme uppvärmningskostnader med 17,8 procent i volym. Samtidigt ökade andra bostadsrelaterade utgifter med 10,0 procent. Fjärde kvartalet var betydligt varmare än motsvarande kvartal i fjol, enligt SMHI:s gradindex. Detta kan vara orsaken till att kläder ökade med måttliga 0,1 procent och att skor minskade med 9,5 procent. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 4 Statistiska centralbyrån

5 Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP fjärde kvartalet 2011, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,3 2,1 02 Alkohol och tobak 0,2 4,3 03 Kläder och skor -0,1-1,5 04 Bostad -0,5-1,8 05 Möbler -0,1-2,4 06 Hälso- och sjukvård 0,2 5,1 07 Transporter 0,4 3,0 08 Kommunikation 0,2 6,7 09 Fritid och Underhållning 0,6 4,8 10 Utbildning 0,0 2,6 11 Hotell och restaurang 0,0 0,6 12 Övriga varor och tjänster 0,2 1,6 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,2 1,2 15 Svensk konsumtion utomlands 0,1 2,0 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,7-15,0 TOTALT 0,7 0,7 Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade totalt med 1,4 procent i volym. Därav ökade sällanköpsvarorna med 0,9 procent och dagligvarorna med 1,8 procent. Livsmedel ökade med 2,1 procent, alkohol ökade svagt med 0,2 procent och tobak steg med 12,0 procent. Icke-receptförskrivna läkemedel ökade med 4,6 procent medan receptföreskrivna läkemedel minskade med 1,9 procent, ett mönster som setts alla kvartal Även glasögon och linser hade en positiv utveckling och ökade med 6,1 procent. Inom transporter har nyregistreringen av inköpta bilar ökat vilket slog igenom på hushållens inköp av fordon med 4,3 procent i volym. Driftskostnader för transporter steg endast med 1,1 procent medan transporttjänster uppvisade en positiv utveckling på 6,0 procent. Hushållens kostnader för finansiella tjänster ökade med 5,6 procent vilket är en effekt av ökad skuldbörda för hushållen. Konsumtionen av charterresor stannade av fjärde kvartalet och ökade endast 5,7 procent. Även svenskars konsumtion utomlands dämpades och ökade med endast 2,0 procent i volym. Den svenska kronan stärktes med 0,5 procent 2 i jämförelse med fjärde kvartalet Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 15,0 procent i volym. Detta är en avdragspost från den totala konsumtionen vilket innebär att bidraget till konsumtionsutvecklingen blev negativt fjärde kvartalet. 2 Enligt svenskt TCW-index. Statistiska centralbyrån 5

6 BNP kvartal Offentlig konsumtion Svag konsumtionsökning Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 0,8 procent fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande period föregående år. Samtliga delområden ökade, från statens 0,3 till landstingens 1,5 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade kommunerna konsumtionsvolymen med 0,8 procent. Förbrukningen inom kommunerna minskade fjärde kvartalet med 1,5 procent, medan arbetade timmar var oförändrade. En viktig anledning till den minskade förbrukningen inom kommunerna var de sociala naturaförmånerna 3, vilka ökade med 5,3 procent. Kommunerna anlitar företag i den privata sektorn i allt större utsträckning för tjänster inom skola, vård och omsorg. De sociala naturaförmånerna har ökat varje enskilt kvartal de senaste tio åren. Beräkningarna av kommunernas konsumtion påverkas också i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet elever i grund - och gymnasieskolan. Antalet elever i kommunala skolor minskade fjärde kvartalet både beroende på att elevunderlaget krympte och att allt fler elever valde friskolor. Det senare förklarar även delvis ökningen av de sociala naturaförmånerna. Landstingens konsumtion ökade fjärde kvartalet med 1,5 procent. Detta berodde främst på en hög förbrukning som steg med 3,1 procent. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 6 Statistiska centralbyrån

7 Framförallt var det inköp av material och tjänster som ökade. Arbetade timmar ökade med 1,0 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna ökade endast 0,2 procent vilket sett till de senaste åren är en mycket svag utveckling för landstingen. Under senare år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt inom landstingen, men under 2011 dämpades ökningstakten. Dessutom minskade utbetalningarna från läkemedelsförmånen detta kvartal. Statens konsumtion ökade fjärde kvartalet med endast 0,3 procent. Avmattningen jämfört med de senaste kvartalen berodde främst på en minskning av försvarets varaktiga varor 4 som sjönk med hela 29 procent. Detta beror främst på den höga nivån motsvarande kvartal föregående år. Statens förbrukning ökade fjärde kvartalet med 3,8 procent, bland annat beroende på ökade inköp av varor och tjänster inom försvaret. Statens försäljning minskade med 2,7 procent. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så reducerar den konsumtionsutgifterna. En minskad försäljning ger alltså en högre konsumtion. Den lägre försäljningen det fjärde kvartalet berodde delvis på minskad ersättning för internationella insatser inom försvaret. Liksom kommunernas konsumtion tar hänsyn till den faktiska utvecklingen av antalet elever i grund - och gymnasieskola, så beror statens konsumtion i viss mån på antalet elever inskrivna vid högskolor och universitet. Dessa ökade med drygt två procent under andra halvåret 2011, vilket därmed ökade volymutvecklingen för statens konsumtion. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. Statistiska centralbyrån 7

8 BNP kvartal Investeringar Näringslivets investeringar fortsatte att öka De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att tappa fart fjärde kvartalet och ökningstakten stannade denna gång vid 2,2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Näringslivets investeringar höll däremot uppe takten och ökade med 4,7 procent. Den preliminära utvecklingen för helåret uppgick till 5,8 procent. På den negativa sidan utmärkte sig småhusinvesteringarna som vände tvärt nedåt. Den fortsatt dämpade investeringstakten fjärde kvartalet har lett till att BNP-bidraget från de fasta bruttoinvesteringarna stannade vid 0,4 procentenheter fjärde kvartalet. Detta kan jämföras med 1,9 respektive 0,7 procentenheter andra och tredje kvartalet. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser Procentuell förändring (Vä) Miljarder kronor (Hö) Kraftig nedgång för småhus Investeringsutvecklingen gör en tydlig inbromsning, men bilden är splittrad. Efter en relativt svag ökning tredje kvartalet ökade investeringarna i övriga byggnader och anläggningar återigen kraftigt och bidrog med 1,8 procentenheter till investeringstillväxten. Den enda riktigt negativa nyheten vad beträffar investeringarna var det kraftiga fallet för nybyggnation av småhus som minskade med 16 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta vägdes dock nästan helt upp av den fortsatta ökningen av flerbostadsinvesteringar även om utvecklingen där har dämpats betydligt efter en period med mycket höga tillväxttal. De totala bostadsinvesteringarna minskade med 0,5 procent och effekten på de totala fasta bruttoinvesteringarna blev därmed liten. De tungt vägande egenfinansierade maskininvesteringarna höll tillbaka den totala investeringsutvecklingen. Minskningen stannade visserligen vid 3,2 procent, men deras vikt gör att effekten på den totala investeringsutvecklingen var 1,1 procentenheter. Eftersom maskinleasing 8 Statistiska centralbyrån

9 steg med 8,6 procent begränsades den negativa effekten från de totala maskininvesteringarna till 0,5 procentenheter. Programvaruinvesteringarna fortsatte att bidra i stor utsträckning till investeringstillväxten, men en viss avmattning märktes även där. Industriinvesteringarna ökade i svagare takt Näringslivets investeringar fortsatte att öka fjärde kvartalet och ökningen uppgick till 4,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var i stort sett samma ökningstakt som tredje kvartalet. Liksom tredje kvartalet hölls investeringarna tillbaka av nedgången i energibranschen. Branschen drog ner den totala investeringsutvecklingen med -1,3 procentenheter. På den positiva sidan var det framförallt transporttjänstebranscherna som drog upp investeringarna efter ett svagt tredje kvartal. Ökningen var drygt 20 procent och gav ett bidrag på 1,3 procentenheter. Tillverkningsindustrins investeringar fortsatte att öka, men takten var märkbart lägre än de tidigare kvartalen under året. En bransch som uppvisar en tydligt annorlunda bild mot tidigare är fastighetsbranschen där investeringarna har vänt svagt nedåt efter att ha ökat med tvåsiffriga tal tidigare kvartal Bidrag samt volymutveckling andra kvartalet 2011 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volymutveckling Varubranscher 0,0-0,2 därav: Industri 0,3 3,0 Tjänstebranscher 3,7 7,0 därav tjänstebranscher exkl. bostäder 3,8 10,5 därav: Bostäder -0,1-0,5 Näringslivet 3,7 4,7 Offentliga myndigheter -1,4-6,6 Totalt 2,2 2,2 Fall i de statliga investeringarna De offentliga myndigheternas investeringar minskade med 6,6 procent. Den svaga utvecklingen berodde nästan helt den kraftiga nedgången för de statliga investeringarna som minskade med 14 procent. Framförallt var det järnvägsinvesteringarna som minskade kraftigt, bland annat beroende på att Botniabanan nu är färdigställd. Även statens övriga bygginvesteringar uppvisade en kraftigt negativ utveckling. Landstingens investeringar minskade, men detta motverkades i stort sett av uppgången i de kom m unala investeringarna. Statistiska centralbyrån 9

10 BNP kvartal Lager Positivt lagerbidrag Trots något minskade lager påverkade detta BNP-utvecklingen positivt med 0,5 procentenheter. Det positiva bidraget är en följd av att lageravvecklingen var mindre 4:e kvartalet 2011 än den var motsvarande kvartal Både industrins och handelns lager avvecklades svagt. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. Efter den kraftiga lageruppbyggnaden 2010 och första kvartalet 2011 har en stabilisering skett. Fjärde kvartalets BNP-tillväxt påverkades positivt av lagerförändringen med 0,5 procentenheter. Inom handeln minskade både parti- och detaljhandelslagren, medan motorhandeln visade en liten lageruppbyggnad. Det var främst lager av kläder, hemutrustning och fritidsvaror som avvecklades, vilket är normalt efter julhandel och mellandagsrea. För motorhandeln var det främst lager av nya bilar som ökade. Handelslagren gav sammantaget ett negativt bidrag till BNP-utvecklingen. Industriföretagen ökade sina lager av insats- och färdigvaror medan produkter i arbete minskade. Industrins lagerförändring bidrog, tillsam mans m ed ökad e energi- och skogslager, positivt till BNPutvecklingen. De senaste kvartalens lagereffekt har visat tecken på en normalisering och en återgång till en mer normal säsongsvariation. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

11 Utrikeshandel Varuhandeln planar ut Fjärde kvartalet 2011 ökade exporten med 0,6 procent medan importen steg med 1,6 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Konjunkturen i både Sverige och utlandet ledde till en svagare utveckling av framför allt varuhandeln jämfört med tidigare kvartal. Exportnettot uppgick till 55 miljarder i fasta priser. Tjänstehandeln stod för 31 miljarder av det totala exportnettot medan varuhandeln stod för resterande 24 miljarder. Exportnettot bidrog med -0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Export och import, mkr i 2010 års priser Export Import Export Varuexporten tappade fart jämfört med tidigare kvartal och steg med 0,7 procent. I likhet med tidigare kvartal var det metaller samt motorfordon som hade högst tillväxt, med 14 respektive 9 procent. Datorer och andra elektronikvaror visade däremot en negativ utveckling och minskade med 17 procent. Export av tjänster steg med 0,2 procent fjärde kvartalet. Det var stora kontraster när det gäller utveckling av tjänsteexporten på produktnivå. Medan export av datatjänster samt tekniska konsulttjänster utvecklades

12 BNP kvartal starkt med en ökning på 39 respektive 47 procent föll export av speditionstjänster och FoU med 43 respektive 25 procent. Import Efterfrågan av utländska produkter påverkades också av det ekonomiska läget i Sverige. Importen steg med 1,6 procent fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal året innan, vilket är den svagaste årsutvecklingen på två år. Varuimporten ökade med 1,3 procent. Av de största produktgrupperna var det import av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter som föll kraftigast med en minskning på 18 procent. Import av motorfordon fortsatte att bromsa in och ökade med måttliga 0,6 procent fjärde kvartalet Tjänsteimporten utvecklades förhållandevis starkt och ökade med 2,4 procent. I likhet med tjänsteexporten visade importen av datatjänster ett av de högsta ökningstalen med 28 procent. Däremot föll importen av lufttransporttjänster med 28 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export 15,3 12,8 6,3 8,4 0,6 Export varor 19,5 17,9 7,5 9,2 0,7 Export tjänster 6,7 1,4 3,5 6,4 0,2 Import 13,1 12,6 7,3 3,7 1,6 Import varor 15,6 15,2 7,5 4,4 1,3 Import tjänster 6,9 5,5 6,8 2,0 2,4 12 Statistiska centralbyrån

13 Näringslivets produktion Dämpad produktion inom näringslivet Näringslivets förädlingsvärde ökade med 1,6 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet 2011 minskade produktionen med 1,2 procent. Främst var det de varuproducerande branscherna som uppvisade vikande produktion. De varuproducerande branscherna minskade med 1,0 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och gav ett negativt BNP-bidrag med 0,2 procentenheter. De tjänsteproducerande branscherna klarade sig bättre med en ökning på 3,0 procent och ökade för första gången sedan fjärde kvartalet 2009 kraftigare än de varuproducerande branscherna. De tjänsteprod ucerand e branscherna bid rog m ed 1,3 procentenheter till BN P- utvecklingen. I säsongrensade termer syns att även tjänsteproduktionen har vänt svagt nedåt, vilket framgår av diagrammet nedan. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2010, säsongrensade värden, första kvartalet 2005= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Varuproduktionen ned på bred front Tillverkningsindustrin minskade produktionen med 4,0 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. De branscher som fortfarande ökade sin produktion var industri för elapparatur, tillverkning av övriga maskiner samt gummi- och plastvaruindustri. De branscher som visade de svagaste utvecklingstalen var produktionen av datorer, elektronikvaror och optik samt kemiska produkter som till stor del består av läkemedelsindustrin.

14 BNP kvartal Mildare väder fjärde kvartalet 2011 jämfört med fjärde kvartalet 2010 resulterade i ett minskat uppvärmningsbehov och därmed minskad efterfrågan på el och fjärrvärme. Den vikande produktionen inom tillverkningsindustrin bidrog sannolikt också till lägre efterfrågan på el. Sammantaget med en god produktionsutvecklin g inom avfall- och återvinningsindustrin samt vatten och avlopp visade aggregatet en minskad produktion med 0,4 procent. Mineralutvinningsindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin gick mot strömmen och ökade sin produktion med 6,1 respektive 5,2 procen t jämfört med fjärde kvartalet föregående år. Tjänsteproduktionen stod sig bättre Handeln som helhet hade en produktionsutveckling på 1,5 procent. Handeln med motorfordon och partihandeln ökade sin produktion medan detaljhandeln visade en vikande utvecklin g. Transporter och magasinering ökade med 1,3 procent. Produktionen inom järnväg, taxi, lufttransport och post minskade medan kollektivtrafik, vägtransport, sjötransport samt stödtjänster till transporter ökade. Informations- och kommunikationsverksamhet ökade med starka 7,1 procent. Det var främst produktion av telekommunikation som drog upp utvecklingen. Andra starka branscher det fjärde kvartalet var arkitekter och tekniska konsulter samt uthyrning- och leasingbranschen som tillsammans med telekommunikation visade högst produktionsutveckling av samtliga tjänstebranscher det fjärde kvartalet. Den offentliga produktionen ökade med 0,7 procent. Volymutveckling näringslivets produktion 2010 Kv Kv Kv Kv3 Varuproducenter (SNI A01-F43) 18,3 12,1 7,2 6,4-1,0 Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI A01-A03) 0,3-0,3 1,3 1,5 1,8 Utvinning av mineral (SNI B05-B09) -9,7 5,3 0,6 1,8 6, Kv4 Tillverkningsindustri (SNI C10-C33) 27,7 17,8 8,3 6,3-4,0 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk (SNI D35-E39) 7,8 1,3-1,0 8,2-0,4 Byggindustri (SNI F41-F43) 10,5 10,5 12,3 7,8 5,2 Tjänsteproducenter (SNI G45-T98) 6,4 5,8 5,9 6,0 3,0 Parti- och detaljhandel (SNI G45-G47) 8,3 9,3 6,0 6,0 1,5 Transport o kommunikation (SNI H49-H53) 7,8 7,8 7,9 5,1 1,3 Hotell och restaurang (SNI I55-I56) 2,6 4,1 3,4 4,1-0,5 Informations- och kommunikationstjänster (SNI J58-J63) 10,3 4,9 9,0 8,4 7,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag (SNI K64- K66) -0,8-2,9 4,5 5,2 2,1 Fastighetsverksamhet (SNI L68) 1,3 4,3 1,8 2,5 2,7 Företagstjänster (SNI M69-N82) 8,0 7,3 9,2 9,9 5,2 Utbildning och sjukvård (SNI P85-Q88) 11,4 5,1 3,5 6,9 2,5 Kultur och övrig service (SNI R90-T98) 6,2 4,2 3,6 6,6 0,9 Totalt 10,3 8,1 6,3 6,2 1,6 14 Statistiska centralbyrån

15 Sysselsättning Ökad sysselsättning i tjänstesektorn Tillväxtakten för sysselsättningen fortsatte att avta, från 2,1 procent tredje kvartalet till 1,5 procent fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal I tjänstesektorn steg däremot sysselsättningen med 2,5 procent. De offentliga myndigheterna ökade med 0,5 procent medan ökningen i näringslivet var 1,9 procent. Inom varuproduktionen ökade antalet sysselsatta med 0,8 procent. De branscher inom varuproduktionen som ökade mest var byggbranschen samt glas- porslin- och cementindustrin med 6,4 respektive 10,4 procent. Däremot minskade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin för första gången sedan andra kvartalet 2010, minskningen var 1,5 procent fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal Tjänstesektorn som sysselsätter närmare två tredjedelar av näringslivet visade en ökning på 2,5 procent. Precis som tredje kvartalet 2011 var ökningen i tjänstebranscherna störst inom vård och omsorg inklusive sociala tjänster samt uthyrning och stödtjänster till företag med 10,1 respektive 8,8 procent. De senaste kvartalen har antalet värnpliktiga minskat kraftigt som ett resultat av riksdagsbeslutet från 2009 om att avskaffa värnplikten. Det fjärde kvartalet 2011 minskade antalet värnpliktiga med cirka 2200 personer i jämförelse med motsvarande kvartal Den allmänna värnplikten var därmed helt avskaffad det fjärde kvartalet Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Värnpliktiga definieras som sysselsatta (inom staten) i nationalräkenskaperna till skillnad från annan arbetsmarknadsstatistik där de inte ingår i sysselsättningsbegreppet.

16 BNP kvartal Antal arbetade timmar I faktiska tal ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent. Kalendereffekten uteblev då det var lika många arbetsdagar i det fjärde kvartalet 2011 som motsvarande kvartal Antalet arbetade timmar i näringslivet ökade med 1,5 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade mest med 1,9 procent, medan de varuproducerande branscherna ökade med 0,8 procent. De offentliga myndigheterna ökade antal arbetade timmar med 0,4 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomi minskade 0,3 procent jämfört med motsvarande kvartal I näringslivet och de offentliga myndigheterna minskade medelarbetstiden med 0,4 respektive 0,1 procent. Säsongrensat och jämfört med tredje kvartalet 2011 var ökningen av arbetade timmar 0,3 procent för hela ekonomin. I näringslivet ökad e de säsongrensade timmarna med 0,4 procent. I de tjänsteproducerande branscherna ökade de säsongrensade arbetade timmarna med 0,6 procent, medan ökningen i de varuproducerande branscherna endast var 0,1 procent. I de offentliga myndigheterna minskade de säsongrensade timmarna med 0,1 procent. Antal arbetade timmar kvartal Säsongrensade och jämfört med kvartalet innan. Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -0,5 0,0 0,5 1,0 Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten i hela ekonomin ökade med 0,2 procent. I näringslivet var produktivitetsökningen 0,1 procent. De varuproducerande branscherna visade en negativ produktivitet på 1,8 procent. I de tjänsteproducerande branscherna ökade produktiviteten med 1,1 procent. I de offentliga myndigheterna ökade produktiviteten med 0,3 procent. 16 Statistiska centralbyrån

17 Inkomster och sparande Hushållssektorn Hushållssektorns disponibla inkomster uppgick till 412 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en ökning med 3,0 procent nominellt och 2,4 procent realt. Hushållssektorns sparande uppgick till 13 mdkr vilket var en ökning med 9,2 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Det finansiella sparandet uppgick till 1,3 mdkr vilket var en ökning med 11 mdkr. Sparkvoten ökade från 0,8 procent till 2,9 procent fjärde kvartalet. Hushållssektorns disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna uppgick till 358 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en ökning med 4,3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Arbetsgivarnas sociala avgifter uppgick till 103 mdkr och förs dels som en inkomst i beräkningen och dels som en utgift i form av sociala avgifter och konsumtion för hushållen. Nettot av dessa påverkar således inte hushållens sparande. Kapitalinkomstnettot var totalt 5,9 mdkr under fjärde kvartalet 2011 vilket var en minskning med 7,2 procent i löpande priser. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor, inkom sträntor, utd elningar, kapitalinkom ster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållssektorns räntenetto är detta negativt. Räntenettot uppgick till -23 mdkr medan det FISIM 6 -justerade räntenettot uppgick till -11 mdkr under fjärde kvartalet Mellanskillnaden beror 6 FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) Produktionen av många finansiella förmedlingstjänster betalas inte genom avgifter utan genom lägre inlåningsräntor och högre utlåningsräntor. FISIM beräknas som utlånings- minus inlåningsräntor (räntenettot).

18 BNP kvartal på att en del av de räntor som betalas respektive erhålls räknas som konsumtion eller insatsförbrukning. Andelen bestäms av den så kallade referensräntan, vilken är den ränta bankerna betalar varandra vid sin upplåning sinsemellan. Transfereringsinkomsterna uppgick till 183 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en svag ökning med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal Av transfereringsinkomsterna uppgick de sociala förmånerna andra än in natura till 147 mdkr vilket var en ökning med 0,7 procent. Andra löpande transfereringar uppgick till 35 mdkr, en minskning med - 0,8 procent i löpande priser. I begreppet sociala förmåner andra än in natura inryms kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning, a- kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag med flera. I begreppet andra löpande transfereringar ingår exempelvis skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Skatteutgifterna ökade med 1,7 procent och uppgick till 137 mdkr fjärde kvartalet. Den reala disponibla inkomsten ökade med 2,4 procent jämfört med fjärde kvartalet Detta är en starkare ökning än under fjärde kvartalet 2010 då real disponibel inkomst ökade med 1,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år till 427 Mdkr i löpande priser. Ökningen fjärde kvartalet 2010 var 5,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Sparkvoten uppgick till 2,9 procent vilket kan jämföras med fjärde kvartalet 2010 då sparkvoten uppgick till 0,8 procent. Vid beräkningen av sparand et och sparkvoten ingår avsättningar av tjänstepensioner för hushållen som en inkomst och således som ett sparande. Denna avsättning är inte disponibel för hushållen varför det kan vara intressant att studera nivån på hushållens sparande exklusive dessa tjänstepensioner. Den justerade sparkvoten exklusive tjänstepensioner var negativ -3,6 procent men högre än för fjärde kvartalet 2010 då den var -5,3 procent. Offentliga sektorn Den totala offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott med 41 miljarder kronor fjärde kvartalet Eftersom utgifterna ofta är höga under årets sista kvartal är det vanligt att finansiellt sparande är lägre än de andra kvartalen. Summeras helåret 2011 noteras istället ett överskott på 8 miljarder kronor. Underskottet fjärde kvartalet beror på att samtliga delsektorer inom den offentliga sektorn utom ålderspensionssystemet visar relativt stora underskott. Statens finansiella sparande uppgick till minus 28 miljarder kronor. Underskottet beror på att inkomsterna det här kvartalet inte kompenserar för de ökade utgifterna. Inkomstskatterna visar till och med en minskning. På utgiftssidan var subventionerna höga, likaså konsumtionsutgifter samt transfereringar till andra delsektorer inom den offentliga sektorn. 18 Statistiska centralbyrån

19 Kommunernas relativt stora underskott uppgick till 13 miljarder kronor. Det beror på höga konsumtions- och investeringsutgifter. För kommunerna består en stor del av utgifterna av just konsumtions- och investeringsutgifter varför finansiellt sparande beror på hur dessa utvecklas. Landstingen visar samma mönster som r kommunerna. Även här var finansiellt sparande negativt samma kvartal förra året men för landstingen har underskottet ändå förbättrats en aning vilket beror på att inkomstskatter och statsbidrag kompenserar för utgiftsökningen. Ålderspensionssystemet visade överskott fjärde kvartalet i likhet med alla andra kvartal Inkomsterna, och då framför allt pensionsavgifter, fortsatte att öka medan utgifterna var stabilare. Tabell Finansiellt sparande, offentlig sektor (mdkr) S2 S211 S213 S231 S232 1kv2011 8,7 1,1 4,4 4,2-1,0 2kv ,3 25,1 9,0 1,7 0,5 3kv2011 3,7 2,6 3,7-1,7-0,8 4kv ,0-27,9 1,6-12,8-2,0 Helår ,7 0,9 18,6-8,6-3,3 S2 Offentlig sektor S211 Staten S213 Ålderspensionssystemet/Socialförsäkringssektorn S231 Primärkommuner S232 Landsting Underskottet 2010 har förbytts i ett överskott för helåret Finansiellt sparande har förbättrats med 10 miljarder kronor och uppvisade ett överskott på 8 miljarder kronor. Överskottet kan dock nästan helt tillskrivas ålderspensionssystemet som uppvisade ett överskott på 19 miljarder kronor. Dess förbättrade överskott beror främst på ökade inbetalda pensionsavgifter. Den statliga sektorn visade ett litet överskott på 1 miljard kronor medan kommuner och landsting redovisade underskott med 9 respektive 3 miljarder kronor Underskotten förklaras av kraftigt ökade konsumtionsutgifter vilket inte skatteinkomsterna täcker upp för. Konsumtionsutgifter avser utgifter för den verksamhet som offentliga sektorn bedriver eller köper in från privata entreprenörer. År 2010 har reviderats marginellt jämfört med tidigare publicerade siffror, från att visa ett underskott på 1 miljard kronor till ett underskott på 2 miljarder kronor. Vid den här tidpunkten har också finansiellt sparande för 2009 setts över och uppdaterats. Offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott med 30 miljarder kronor till följd av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Finansiellt sparande har reviderats ner med 2 miljarder kronor jämfört med senast publicerat resultat. Revideringen förklaras av att en mer genomarbetad och detaljerad årsberäkning genomförts. Likaså har finansiellt sparande för 2008 reviderats ner med 2 miljarder kronor, och visar nu ett överskott med 69 miljarder kronor, till följd av omklassning av kapitaltillskott till bolag.

20 BNP kvartal Avstämning Avstämning fjärde kvartalet och helåret kvartalet 2011 Fjärde kvartalet 2011 visade i utgångsläget på stora skillnader mellan användningen och tillgången i ekonomin. Det statistiska underlaget visa de en BNP-utveckling från användningssidan på -0,1 procent medan produktionssidan visade en utveckling på 1,7 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 17,1 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser 20,4 miljarder kronor. Den ovanligt stora skillnaden mellan de båda skattningarna innebär också en ökad osäkerhet i d et publicerad e BNPestimatet. Den svaga utveckling som användningssidan uppvisade gjorde att särskilt fokus ägnades åt att identifiera brister i användningssidans komponenter i avstämningsarbetet. Tecken på att underrapportering skett för viss tjänsteexport ledde till att tjänsteexporten justerades upp 4 mdkr. Även varuexporten höjdes, 2 mdkr. En större uppjustering gjordes också av lagerinvesteringar där bland annat handelns lager justerades upp 2 mdkr, mot bakgrund av den relativt svaga försäljningen inom handeln. Produktionssidan justerades ned med sammanlagt 6 miljarder kronor i fasta priser. Industriproduktionen justerades ned 3 miljarder kronor, byggproduktion 1 miljard kronor och tjänsteproduktionen 2 miljarder kronor. I löpande priser justerades produktionen ned 9,8 miljarder kronor. Efter avstämning är den faktiska BNP-utvecklingen 1,1 procent. Utöver justeringarna i samband med avstämningarna gjordes en korrigering av utländsk konsumtion i Sverige som visade en väldigt stark ökning med 26 procent. Det har inte gått att fastställa vari denna starka ökning består. Posten sänktes med drygt 2 miljarder kronor i såväl fasta som löpande priser mot bakgrund av att till exempel statistik över utländska besökares gästnätter i Sverige inte alls visade samma kraftiga ökning. Sänkningen av de utländska besökarnas konsumtion medför att de svenska hushållens konsumtion höjs och exporten av tjänster sänks med motsvarande belopp eftersom utländsk konsumtion i Sverige mäts via tjänsteexporten. Justeringen påverkar därför inte BNP. Ett tillägg har också gjorts för fasta bruttoinvesteringar som har att göra med aktiviteter i samband med utvinning av metaller och mineraler vilka inte har fångats i statistiken över bruttoinvesteringar. Tillägg har gjorts för samtliga kvartal för året och påverkar även produktionen inom byggindustrin. För helåret 2011 visade produktionssidan en utveckling på 4,1 procent och användningssidan 3,6 procent. Skillnaden kan i princip till sin helhet förklaras av diskrepanserna för fjärde kvartalet. De första tre kvartalen var skillnaden mellan tillgång och användning mindre för respektive kv artal och sett över tre kvartal var användningssidan något lägre än produktionssidan. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på 20 Statistiska centralbyrån

21 det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. De omfattar de justeringar som gjorts av utländsk konsumtion i Sverige liksom tillägget för fasta bruttoinvesteringar. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Avstämning fjärde kvartalet 2011, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 0,8 0,8 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 0,8 0,0 Fast bruttoinvestering 2,2 2,2 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,0 0,5 0,5 3,7 3,7 Export varor 0,1 0,7 0,6 2,0 2,1 Export tjänster -2,7 0,2 2,9 3,9 3,5 Import varor 1,6 1,3-0,3-1,0-0,8 Import tjänster 2,6 2,4-0,2-0,6-0,6 BNP från användningssidan -0,1 1,1 1,2 11,1 10,7 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -1,3-3,6-2,3-3,0-4,9 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 3,8 2,8-1,0-1,0-1,9 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,5 3,0-0,5-2,0-2,9 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,7 0,7 0,0 Produktskatter och produktsubventioner -1,3-1,3 0,0 BNP från produktionssidan 1,7 1,1-0,6-6,0-9,7 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007:1 2011:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas.

22 BNP kvartal Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärden för: Arbetade timmar i offentlig förvaltning o försvar, utbildning, vård, sociala tjänster Arbetade timmar i hushållens icke vinstdrivande organisationer Produktskatter Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Arbetade timmar i hushållens icke vinstdrivande organisationer Arbetade timmar i personliga och kulturella tjänster BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i tillverkningsindustri Förädlingsvärde i personliga och kulturella tjänster Arbetade timmar i hotell och restaurang Import av varor Arbetade timmar i utvinning av mineral Förädlingsvärde i kommunala myndigheter 22 Statistiska centralbyrån

23 Revideringar I samband med publiceringen av fjärde kvartalet publiceras även detaljerade årsberäkningar av 2009 och en preliminär årsberäkning av Revideringar av 2009 Totalt sätt reviderades BNP-utvecklingen 2009 upp med 0,2 procentenheter till -5,0 procent. På produktionssidan var det mest framträdande att förädlingsvärdet för industrin reviderades ned medan förädlingsvärdet för tjänsteproducenterna reviderades upp. På användningssidan reviderades den offentliga konsumtionen och de fasta bruttoinvesteringarna up p med en procentenhet respektive 0,4 procentenheter medan exportnettot reviderades ned. Totalt antal arbetade timmar är oförändrat. Revideringar av 2010 BNP-utvecklingen för 2010 reviderades upp med 0,5 procentenheter till +6,1 procent. På användningssidan var det främst exportnettots bidrag till BNP som reviderades upp pga reviderade primärstatistikuppgifter. Även de fasta bruttoinvesteringarnas bidrag till BNP samt lagerbidraget reviderades upp. Vid beräkningen av produktionssidan har SCB nu haft tillgång till preliminära data från undersökningen Företagens ekonomi. Detta underlag har hjälp till att skatta utvecklingen för företagens förbrukning, vilket man normalt inte har något underlag för i kvartalsberäkningarna. SCB har dessutom i denna beräkning utnyttjat ITPI-index* från enheten för prisstatistik för att skatta prisutvecklingen för företagens insatsvaror. Höjda priser under året på energi och andra insatsvaror har därmed fått påverka förädlingsvärdesberäkningarna. Prisutvecklingen på de producerade varorna har i många branscher inte varit lika hög som prisutvecklingen på insatsvarorna och för industrin som helhet föll förädlingsvärdepriserna Resultatet av beräkningen på produktionssidan har blivit en upprevidering av utvecklingstalen för industrin medan övriga näringslivet, och även förädlingsvärdet för de offentliga myndigheterna, har relativt oförändrade utvecklingstal. Revideringar av 2011 Vid beräkningen av fjärde kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter in för första, andra och tredje kvartalet. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första, andra och tredje kvartalet. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. *ITPI = Inhemsk tillgångsprisindex

24 BNP kvartal BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj -11 1,0 0,6 1,4 2,5 1,5 6,9 Kv 1 sep -11 1,0 0,6 1,3 2,3 1,4 6,6 Kv 1 nov -11 1,0 0,8 1,0 2,3 1,2 6,3 Kv 1 feb -12 1,2 0,7 1,2 2,1 0,8 6,1 Kv 2 jul -11 1,1 0,1 1,5 0,7 1,3 4,8 Kv 2 sep -11 1,5 0,3 1,9-0,2 0,9 4,4 Kv 2 nov -11 1,5 0,3 1,5 0,1 0,8 4,2 Kv 2 feb -12 1,8 0,4 1,9 0,2 0,0 4,4 Kv 3 nov -11 0,4 0,5 1,0 0,2 2,5 4,6 Kv 3 feb -12 0,7 0,6 0,7-0,1 2,6 4,5 Jämfört med beräkningen som publicerades i november har den faktiska BNP-utvecklingen för tredje kvartalet reviderats ned med 0,1 procentenheter. Första och andra kvartalet har reviderats ned 0,2 procentenheter respektive upp 0,2 procentenheter. Hushållens konsumtionsuppgifter har reviderats upp samtliga tre kvartal Det är främst konsumtionen av boendetjänster som reviderats upp och lett till höjningen av hushållskonsumtionen. Den offentliga konsumtionen har reviderats relativt lite. De fasta bruttoinvesteringarna har reviderats upp första och andra kvartalet men reviderats ned det tredje kvartalet. Det beror bland annat på en motsvarande revidering av Investeringsenkäten samt på att tillägg nu gjorts för aktiviteter i samband med utvinning av metaller och mineraler vilka inte fångas i statistiken över bruttoinvesteringar. Lagerinvesteringarna har sänkts något för första och tredje kvartalet och höjts andra kvartalet. Revideringarna är till övervägande del en följd av de justeringar som gjorts av lagerinvesteringarna i samband med avstämningarna. Exportnettot är den variabel i försörjningsbalansen vars bidrag reviderats mest. Bidraget har reviderats ned ganska mycket både första och andra kvartalet medan bidraget tredje kvartalet reviderats upp marginellt. Revideringarna är i första hand en följd av att nya uppgifter inkommit i statstiken för utrikeshandeln med varor respektive tjänster. Första kvartalet ledde detta till att exporten av både varor och tjänster reviderats upp. För kvartal två innebar det en nedrevidering av varuexporten samtidigt som tjänsteimporten reviderats upp. Arbetade timmar Arbetade timmar för år 2010 har reviderats upp med 0,7 procentenheter från 2,5 till 3,2 procent. Arbetade timmar har även reviderats upp första, andra och tredje kvartalet 2011 med 1,4 respektive 1,2 och 0,8 procentenheter. Revideringen har påverkat alla branscher inom 24 Statistiska centralbyrån

25 näringslivet. Revideringarna av arbetade timmar beror på reviderad statistisk avseende volym faktiskt arbetade timmar. Avstämning 2011 Användningen justerades ned första och tredje kvartalet och upp andra kvartalet. Justeringen var störst andra kvartalet då framför allt lager och nettoexport höjdes. Produktionssidan justerades upp tredje kvartalet. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2007 till fjärde kvartalet 2011 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,2 3,4 2,5 3, feb 4,2 3,3 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, feb 0,5 2,3 0,4-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, feb -6,4-6,8-6,0-1,1

26 BNP kvartal :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, feb 3,4 6,0 6,9 8, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4, feb 6,1 4,4 4,5 1,1 26 Statistiska centralbyrån

27 Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller för de 400 ingående produktgrupperna. Vid årsberäkningarna används det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive branscher som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna. En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att det är möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt. Men även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar deflatering på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. Deflatering sker av såväl produktion som insatsförbrukning var för sig, s.k. dubbeldeflatering. Revideringarnas inverkan på BNP samt olika delaggregat redovisas i följande tabell. Förändring jämfört med tidigare beräkning (volymförändring %) Nu Tidigare* BNP -5,0-5,2 Hushållskonsumtion -0,3-0,3 Offentlig konsumtion 2,2 1,2 Fasta bruttoinvesteringar -15,5-15,9 Lager, bidrag -1,6-1,6 Export -13,8-13,2 Import -14,3-13,8 Näringslivets förädlingsvärde -7,2-7,0 Medelantal sysselsatta i näringslivet -2,8-2,1 Arbetade timmar i näringslivet -3,9-3,6 * Tidigare avser den senaste publicerade uppgiften. De nya uppgifterna har medfört en justering av BNP-tillväxten för år 2009 från tidigare -5,2 procent till -5,0 procent. Förändringar i bidraget till BNP De nya beräkningarna visar följande förändringar i hur bidraget till BNP:s utveckling (inklusive importinnehåll) fördelar sig på olika delaggregat.

28 BNP kvartal Förändringar i bidraget till BNP Nu Tidigare* Hushållens konsumtion -0,1-0,1 Offentlig konsumtion 0,6 0,3 Fasta bruttoinvesteringar -3,1-3,2 Lagerinvesteringar -1,6-1,6 Export -7,4-7,1 Import 6,7 6,5 BNP -5,0-5,2 * Tidigare avser den senaste publicerade uppgiften. Utrikeshandelns, dvs. exporten minus importen, bidrag till tillväxten uppgick år 2009 till -0,7 procentenheter. Den offentliga konsumtionen är det delaggregat av BNP där bidraget förändrats mest sedan senaste publicering av år Inverkan av prisomräkning Vid årets beräkningar har prisomräkningen, mätt som BNP-deflatorn, förändrats från 101,8 till 102,1 för år 2009, jämfört med den preliminära kvartalsberäkningen. Värdet i löpande pris har för 2009 höjts med cirka 12 mdkr från till mdkr samtidigt som värdet i föregående års priser är höjt med 5 mdkr. De största skillnaderna i prisomräkning mellan kvartals- och årsberäkningarna finns inom bruttoinvesteringar och offentlig konsumtion. Deflatorer Nu Tidigare* BNP 102,1 101,8 Import 100,2 100,0 Hushållskonsumtion 102,1 101,8 Offentlig konsumtion 100,8 101,4 Bruttoinvesteringar 103,3 101,9 Fasta bruttoinvesteringar 103,0 102,3 Näringslivet 103,2 102,9 Staten 101,3 97,1 Kommuner 102,6 102,5 Export 100,8 100,4 * Tidigare avser den senaste publicerade uppgiften. 28 Statistiska centralbyrån