Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2013

Transkript

1 BNP kvartal Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2013 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Produktivitet Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 Kommentarer BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån

3 BNP kvartal Kommentarer BNP-utvecklingen BNP-utvecklingen tredje kvartalet 2013 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämningsfas som varade till och med tredje kvartalet Därefter visar BNP mer modesta ökningstal mätt i årstakt. Tredje kvartalet 2013 blev den faktiska BNP-utvecklingen 0,7 procent. En arbetsdag mer än tredje kvartalet 2012 gav en effekt på 0,4 procentenheter, så den kalenderjusterade utvecklingen hamnade på 0,3 procent. Den säsongrensade utvecklingen uppgick till 0,1 procent jämfört med andra kvartalet De uppgifter som hittills har sammanställts för EU28 visar på en modest uppgång på 0,1 procent tredje kvartalet i jämförelse med motsvarande kvartal förra året och en uppgång med 0,2 procent i jämförelse med föregående kvartal, säsongrensat. Det är nu två kvartal med positiv säsongsrensad utveckling sen början av Tyskland redovisar en uppgång med 0,3 och Storbritannien med hela 0,8 procent från föregående kvartal. Det är mycket tydligt att det är den inhemska efterfrågan som driver ekonomin i nuläget. Hushållskonsumtionen gav det klart största bidraget till utvecklingen av Sveriges BNP med 1,1 procentenheter tredje kvartalet. Det är bland annat bilinköpen som ökar. Bostadsbyggandet har tagit fart igen efter en tids svacka och det gav skjuts till bidraget på 0,6 procentenheter från fasta bruttoinvesteringar. Offentlig konsumtion bidrog med 0,5 och exportnettot endast 0,2 procentenheter. Lagren hade en negativ påverkan med 1,6 procentenheter. Industrin har ännu inte lyckats ta sig upp ur sin svacka. Den kalenderkorrigerade produktionen för gruvor och tillverkningsindustri har nu visat på knappt 3 procents nedgång alla kvartal 2013 i relation till förra året. Hela näringslivets produktion ökade tredje kvartalet med 0,3 och antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Arbetsproduktiviteten sjönk således med 0,8 procent. Inom offentliga myndigheter ökade timmarna med 0,4 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,0 procent och faktiskt arbetade timmar ökade med 2,0 procent. Den kalenderkorrigerade timutvecklingen för hela ekonomin ökade med 0,9 procent. Säsongrensad och jämförd med förra kvartalet hamnade timutvecklingen på 0,1 procent. Revideringar I samband med denna beräkning har även uppgifterna för första och andra kvartalen uppdaterats som en följd av att ytterligare information tillkommit. Det gäller särskilt fasta bruttoinvesteringar och tjänsteexport. Den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen har ändrats enligt följande: 2013 kv1: 1,6 (1,3) 2013 kv2: 0,6 (0,1) En mindre justering av den offentliga verksamheten för 2012 har medfört att BNP-utvecklingen reviderats ned från 1,0 till 0,9 procent. Statistiska centralbyrån 3

4 Kommentarer BNP kvartal BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP 4 Statistiska centralbyrån

5 BNP kvartal Kommentarer Hushållskonsumtionen Bred uppgång för hushållskonsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,2 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till den faktiska BNP-tillväxten uppgick till 1,1 procentenheter vilket var det högsta bland samtliga komponenter i försörjningsbalansen för andra kvartalet i rad. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,2 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Ökningstakten var därmed i paritet med andra kvartalet och en dryg halvprocent snabbare än den genomsnittliga konsumtionstillväxten de senaste två åren. Hushållskonsumtionen drog upp den faktiska BNP-tillväxten med 1,1 procentenheter, vilket var det högsta bidraget bland samtliga delkomponenter. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent Hushållens utgifter för boende samt inköpen av fritid - och underhållningsrelaterade varor och tjänster svarade för betydande bidrag till konsumtionsökningen. Boendeutgiftern a steg med 1,6 procent, där ett ökat inflöde av färdigställda bostäder drog upp hyreskostnaderna, medan lägre uppvärmningskostnader höll emot uppgången. Utgifter för fritid och 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5

6 Kommentarer BNP kvartal underhållning steg med 3,8 procent. Kraftiga volymökningar av paketresor samt inköp av radio, tv och fotografisk utrustning drog upp utvecklingen. Hushållens inköp av kläder och skor dämpades något och steg med 0,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Däremot höll föregående kvartals uppgång för inköpen av möbler och h eminredning i sig även tredje kvartalet med en ökning på 4 procent. Hushållens hotell och restaurangbesök ökade med 3,9 procent mer än under motsvarande kvartal året innan, medan ökade utlägg för personlig omvårdnad drog upp posten för övriga varor och tjänster som steg 3,4 procent. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 tredje kvartalet 2013, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,1 0,5 02 Alkohol och tobak 0,0 1,0 03 Kläder och skor 0,0 0,9 04 Bostad 0,4 1,6 05 Möbler 0,2 4,0 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,7 07 Transporter 0,2 1,2 08 Kommunikation 0,0-0,3 09 Fritid och Underhållning 0,4 3,8 10 Utbildning 0,0 2,7 11 Hotell och restaurang 0,3 3,9 12 Övriga varor och tjänster 0,4 3,4 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 2,1 2,1 15 Svensk konsumtion utomlands 0,2 4,6 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,2-2,4 TOTALT 2,2 2,2 Efter att ha minskat i årstakt fem kvartal i rad steg hushållens transportutgifter med 1,2 procent tredje kvartalet. Uppgången berodde på att bilinköpen vände upp med en ökning på 5,1 procent mätt i volym. Det enda området där hushållen drog ner på inköpen var post- och telekommunikation som minskade med 0,3 procent jämfört med samma kvartal året innan. Utvecklingen tyngdes framförallt av att hushållens konsumtion av teletjänster backade med 1,1 procent. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån

7 BNP kvartal Kommentarer Offentlig konsumtion Fortsatt hög konsumtion Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 1,9 procent tredje kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas totala konsumtion ökade med 1,5 procent, medan landstingen och staten steg med 0,6 respektive 3,9 procent. Kvartalet innehöll i år en arbetsdag mer än 2012, vilket bidrog till att utvecklingen av arbetade timmar var positiv för samtliga delsektorer. Förbrukningen var relativt hög inom samtliga delsektorer och summerades till 2,2 procent. Sociala naturaförmåner ökade med 4,1 procent, där kommunerna och staten svarade för hela ökningen. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade konsumtionen med 1,5 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade tredje kvartalet i år jämfört med i fjol beroende på att elevunderlaget har minskat. Äldreomsorgen påverkade också konsumtionen negativt, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att särskilt boende för de äldre minskade till förmån för hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreom sorg i privat regi. Antalet barn inom kommunala förskolan har ökat i år och därmed bidragit positivt till konsumtionen. Även grundskolan påverkar kommunernas konsumtion positivt, beroende på att antalet elever inom kommunala grundskolan ökade. Statistiska centralbyrån 7

8 Kommentarer BNP kvartal En stor utgiftspost inom kommunerna är sociala naturaförmåner 3, vilka ökade med 5,9 procent. Det beror dels på en fortsatt ökning av privata vårdboenden, men det blir även allt vanligare med privat hemtjänst. Kommunernas försäljning under tredje kvartalet ökade med 1,1 procent. Eftersom försäljning är en intäkt för kommunerna som finansierar en del av den kommunala verksamheten så reduceras konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Tredje kvartalet 2013 ökade landstingens konsumtion med 0,6 procent. Förbrukningen inom landstingen ökade med 3,7 procent. Antalet anställda ökade med 1,0 procent medan medelarbetstiden ökade med 1,1 procent. Tillsammans innebar det att arbetade timmar ökade med 2,1 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år har dessa vårdavtal ökat kraftigt inom landstingen men sedan 2011 har ökningstakten dämpats. Vårdavtalen ökade tredje kvartalet med 1,3 procent men läkemedelsförmånen minskade med 2,6 procent. Landstingens totala utgifter för sociala naturaförmåner minskade med 0,5 procent. Landstingens försäljning ökade med 4,5 procent. Både försäljning av tjänster och patientavgifter ökade. När det gäller patientavgifter var det främst avgifter inom slutenvård och tandvård som ökade. Statens konsumtion ökade tredje kvartalet med hela 3,9 procent. Försvarets varaktiga varor 4 ökade med 25 procent i volym, vilket beror bl.a. på leveranser av material till JAS-systemet. Statens förbrukning ökade med 2,2 procent i volym. Hyrorna fortsatte att öka, i volym med 2,8 procent. Migrationsverket står för en stor del av ökningen, beroende på generell brist på bostäder och därmed dyrare bostäder till asylsökande. Statens arbetade timmar ökade med 2,4 procent under andra kvartalet. Antalet anställda ökade med 1,8 procent och medelarbetstiden ökade med 0,7 procent. Delvis berodde det på att kvartalet innehöll en arbetsdag mer än motsvarande kvartal föregående år. Statens sociala naturaförmåner ökade i volym med 20 procen t, vilket beror på att två av Arbetsförmedlingens anslag ökade; ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt framförallt kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Antalet deltagare och nyanlända invandrare är orsaken till ökningen. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 4 Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. 8 Statistiska centralbyrån

9 BNP kvartal Kommentarer Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun -1 Landsting Statistiska centralbyrån 9

10 Kommentarer BNP kvartal Investeringar Bostäder ledde investeringsuppgång De fasta bruttoinvesteringarna steg med 3,3 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bostadsinvesteringarna som började ta fart redan föregående kvartal stod för en stor del av investeringsuppgången. De totala fasta bruttoinvesteringarna bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten. De fasta bruttoinvesteringarna ökade tredje kvartalet med 3,3 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Samtidigt reviderades första kvartalet upp med 1,5 procentenheter till -6,5 procent och andra kvartalet reviderades upp med 0,9 procentenheter till -1,7 procent. Revideringarna förklaras i huvudsak av ett starkare utfall i den senaste investeringsenkäten från oktober jämfört med den i maj. Uppjusteringen gav främst ett lyft för maskininvesteringarna. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet steg de fasta bruttoinvesteringarna med 1,2 procent tredje kvartalet. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 20, , , , , , , , , Procentuell förändring Miljarder kronor Fortsatt trögt förutom bostadsinvesteringarna Efter ett antal kvartal med svag investeringsutveckling vände i stort sett samtliga investeringstyper uppåt tredje kvartalet även om uppgången mätt i årstakt överlag kan betecknas som måttlig. Den mest påtagliga förändringen var att bostadsinvesteringarna sköt fart från nedtryckta 10 Statistiska centralbyrån

11 BNP kvartal Kommentarer nivåer och steg med 14,1 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Nybyggda småhus- och flerbostadshus steg med 27 respektive 22 procent. Vidare ökade om- och tillbyggnadsinvesteringarna med 3,2 respektive 9,0 procent. Den största investeringstypen maskiner och inventarier ökade med 0,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året före. Däribland steg maskinleasing med 50 procent där anläggnings- och byggnadsmaskiner stod för det största nettobidraget, det vill säga skillnaden i värde mellan anskaffat och avyttrat leasingobjekt. Svagare gick det för maskiner och inventarier exklusive leasing som sjönk med 4,7 procent i årstakt. Transportmedelsinvesteringarna ökade med 3,3 procent medan övriga bygg- och anläggningsinvesteringar backade med 0,1 procent i volym. Tillverkningsindustrin vände uppåt Näringslivets investeringar vände uppåt efter två svaga kvartal och ökade med 4,3 procent tredje kvartalet från motsvarande kvartal året innan. Bland de varuproducerande branscherna ökade investeringarna inom el, gas och värme samt vatten och återvinning medan de minskade inom byggindustrin. Tillverkningsindustrins investeringar ökade med 10 procent. Sammantaget ökade de varuproducerande branscherna sina investeringar med 3,5 procent. Inom tjänsteproducenterna ökade investeringarna med 4,6 procent där bland annat parti- och detaljhandeln och fastighetsbranschen ökade starkt. Volymutveckling samt bidrag tredje kvartalet 2013 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 3,5 1,0 därav: tillverkningsindustrin C10-C33 10,0 1,1 Tjänstebranscher 4,6 2,4 därav: bostäder 14,1 2,6 Näringslivet 4,3 3,5 Offentliga myndigheter -1,0-0,2 Totalt 3,3 3,3 Minskade offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar minskade med 1,0 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Kommunernas investeringar ökade med 5,1 procent och landstingens investeringar ökade med 1,3 procent medan statens investeringar minskade med 6,3 procent. Bland kommunerna stod Malmö som bygger ett nytt kongress- och konferenscenter, för den största ökningen. Även Nyköping som bygger ny förskola, skola, äldreboende och sporthall bidrog till uppgången. Inom staten minskade bland annat järnvägsinvesteringarna. Statistiska centralbyrån 11

12 Kommentarer BNP kvartal Lager Lager bromsade BNP-utvecklingen Lagerinvesteringarna höll tillbaka BNP-utvecklingen tredje kvartalet. Det var främst tillverkningsindustrin som stod för lageravvecklingen. Den totala lagereffekten på BNP-tillväxten var -1,6 procentenheter. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel sker en lageruppbyggnad tredje kvartalet. Så blev det inte i år. Industrilagren minskade betydligt medan handeln ökade sina lager, dock inte lika mycket som tredje kvartalet i fjol. Inom tillverkningsindustrin var det främst lagren av färdigvaror och insatsvarulagren som minskade, men även lager av produkter i arbete d rogs ned något. Tillverkningsind ustrins totala lagereffekt på BN P- tillväxten var -1,5 procentenheter. Inom handeln skedde en lageruppbyggnad inom såväl partihandeln som detaljhandeln. Ökningen av detaljhandelns lager förklarades till stor del av beklädnadsvaror. Inom partihandeln stod främst jordbruksvaror för ökningen. För motorhandeln var lagerökningen måttlig. Uppbyggnaden av handelslagren var dock inte lika stor som för ett år sedan och därför höll dessa tillbaka BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, hade marginell effekt på BNP-utvecklingen. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

13 BNP kvartal Kommentarer Utrikeshandel Fortsatt minskad handel med omvärlden Tredje kvartalet 2013 uppvisade utrikeshandeln fortsatta volymminskningar för både importen och exporten. Exportnettot fortsatte dock att vara positivt och gav detta kvartal även ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. I likhet med andra kvartalet 2013 sjönk handeln med omvärlden även tredje kvartalet i jämförelse med motsvarande kvartal i fjol. Sveriges totala export minskade med 1,6 procent i volym och importen med 2,2 procent. Exportnettot uppgick till 52 miljarder och var uppdelat på en handelsbalans med 19 miljard er och en tjänstebalans med 33 miljarder kronor i 2012 års priser. Export och import, mkr i 2012 års priser Tjänsteexporten ökade Utrikeshandelns positiva bidrag till BNP kommer i huvudsak från tjänstehandeln. Tredje kvartalet steg tjänsteexporten med 1,1 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Den positiva utvecklingen inom tjänsteexporten drevs främst av de för tjänstehandeln betydelsefulla produktgrupperna merchanting och resevaluta, som ökade med 13 respektive 2 procent. Statistiska centralbyrån 13

14 Kommentarer BNP kvartal Varuexporten fortsatte i likhet med varuimporten att följa en negativ utveckling och sjönk tredje kvartalet med 2,8 procent. Betydande produktgrupper såsom övriga maskiner samt datorer, elektronik och optik fortsatte att minska och sjönk det här kvartalet med 8 respektive 10 procent. Exporten av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar går mot strömmen och ökade istället med 8 procent. Ökad tjänsteimport men fallande varuimport Tredje kvartalet gick återigen tjänsteimporten bättre än varuimporten. Importen av tjänster ökade med 0,3 procent medan importen av varor minskade med 3,2 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Uppgången i tjänsteimporten förklaras främst av den positiva utvecklingen inom de stora produktgrupperna resevaluta samt huvudkontorstjänster som ökade med 5 respektive 6 procent. Varuimportens nedgång inom de olika produktgrupperna var i jämförelse med föregående kvartal inte lika bred. De stora produktgrupperna som drog ned varuimporten var övriga maskiner samt råpetroleum och naturgas. Dessa produktgrupper minskade med 4 respektive 39 procent. Bland de produktgrupper som visade positiva utvecklingstal återfinns motorfordon, kemikalier och kläder. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export -1,6 0,2-2,3-1,1-1,6 Export varor -3,3-1,4-4,8-3,2-2,8 Export tjänster 2,2 3,5 3,7 3,6 1,1 Import -1,0-1,8-4,2-1,0-2,2 Import varor -1,9-3,2-5,9-3,4-3,2 Import tjänster 1,2 1,9 0,6 5,4 0,3 14 Statistiska centralbyrån

15 BNP kvartal Kommentarer Näringslivets produktion Knapp produktionsökning i näringslivet Näringslivets produktion ökade i faktiska tal med 0,7 procent tredje kvartalet jämförd med motsvarande kvartal föregående år. Kalenderkorrigerat ökade produktionen med 0,3 procent. Från andra till tredje kvartalet ökade produktionen med 0,1 procent, säsongrensad. Det var återigen tjänsteproducenterna som bidrog till BNP-tillväxten, samtidigt som varuproducenterna dämpade utvecklingen. Tredje kvartalet uppvisade produktionen i näringslivet en ökning med knappa 0,3 procent, kalenderkorrigerad och jämförd med tredje kvartalet De tjänsteproducerande branscherna steg med 1,5 procent vilket gav ett BNP-bidrag på 0,7 procentenheter. De varuproducerande branscherna minskade samtidigt med 2,1 procent, vilket drog ned BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter. Korrigerat för säsongvariationer ökade tjänsteproduktionen med 0,5 procent jämfört med andra kvartalet Varuproduktionen minskade samtidigt med 0,6 procent. Sammantaget ökade produktionen inom näringslivet med 0,1 procent från andra till tredje kvartalet i säsongrensade tal. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2012, säsongrensade värden, första kvartalet 2000= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Nedgång för varuproduktionen Varuproducenterna minskade produktionsvolymen med 2,1 procent tredje kvartalet 2013, jämförd med motsvarande kvartal året innan. Tillverkningsindustrin uppvisade en bred nedgång på 4,0 procent. Branscher som uppvisade stora nedgångar var bland annat Statistiska centralbyrån 15

16 Kommentarer BNP kvartal stenkolsraffinaderier, massaproduktion samt tillverkning av övriga maskiner. Vissa branscher stod dock för betydande produktionsökningar, exempelvis inom datorer och motorfordon. I övrigt redovisade byggindustrin en betydande produktionsökning tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Även vattenförsörjningen och avfallshanteringen uppvisade positiva utvecklingstal. Produktionen inom el-, gas- och värmeindustrin sjönk emellertid till följd av att fjärrvärmeleveranserna minskade och tillrinningen till vattenkraftverken var lägre än normalt. Vissa kärnkraftverk var även tagna ur produktion tredje kvartalet för reparation och underhållningsarbeten. Tillväxt för tjänsteproduktionen Totalt ökade tjänsteproduktionen med 1,5 procent tredje kvartalet jämförd med motsvarande kvartal Störst produktionsökningar återfanns inom kultur och övrig service samt inom banker och försäkringsbolag. Fastighetsförvaltningen uppvisade i likhet med föregående kvartal också en positiv utveckling och stod för en betydande del av tjänsteproduktionens tillväxt. Parti- och detaljhandeln uppvisade en lägre produktion tredje kvartalet än motsvarande kvartal föregående år. Handeln med motorfordon ökade dock produktionen tredje kvartalet, samtidigt som partihandeln backade vilket drog ned handelsnäringens sammanlagda produktionstillväxt. Transport- och kommunikationsnäringen backade med knappt 1 procent sammanlagt. Även produktionen av sjötransporttjänster och kollektivtrafik minskade. Å andra sidan ökade produktionen av luftfartstjänster kraftigt. I övrigt fortsatte produktionen av hotell- och restaurangtjänster samt utbildning- och sjukvårdtjänster att stiga. Den offentliga produktionen minskade med 0,1 procent. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 2012 Kv Kv Kv Kv Kv3 SNI A01-F43 Varuproducenter SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske SNI B05-B09 Utvinning av mineral SNI C10-C33 Tillverkningsindustri SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk SNI F41-F43 Byggindustri SNI G45-T98 Tjänsteproducenter SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel SNI H49-H53 Transport o kommunikation SNI I55-I56 Hotell och restaurang SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag SNI L68 Fastighetsverksamhet SNI M69-N82 Företagstjänster SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård SNI R90-T98 Kultur och övrig service Totalt Statistiska centralbyrån

17 BNP kvartal Kommentarer Sysselsättning Försiktigt uppåt på arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt försiktigt positiv. Tredje kvartalet 2013 ökade antalet sysselsatta med 1,0 procent jämfört med tredje kvartalet Skillnaderna mellan olika delar av arbetsmarknaden är dock stora. Tjänstebranscherna, inklusive offentliga tjänster, uppvisar en stabil ökning, medan tillverkningsindustrin utvecklades svagt. Inom näringslivet ökade antalet anställda med 0,8 procent tredje kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Skillnaden mellan de olika delarna av näringslivet var dock betydande. Tillverkningsindustrins tillbakagång har pågått i två år och under tredje kvartalet minskade antalet sysselsatta med 3,3 procent jämfört med tredje kvartalet i fjol. Det motsvarar cirka personer. Nedgången gäller i stort sett alla branscher. Bland övriga varuproducerande branscher noterades dock en uppgång för gruvindustrin och byggbranschen. I tjänstesektorn steg antalet sysselsatta med 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Särskilt stora var ökningarna inom hotell och restaurangbranschen, kultur nöje och fritid samt annan serviceverksamhet. Sysselsättningsuppgången i tjänstebranscherna har pågått sedan Antalet sysselsatta i de offentliga myndigheterna ökade med 1,3 procent. Även här har ökningen pågått sedan Inom staten var ökningen 1,7 procent och för landstingen 1,0 procent. Primärkommunerna, där den största delen av de anställda inom offentlig sektor arbetar, ökade med 1,3 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Statistiska centralbyrån 17

18 Kommentarer BNP kvartal Arbetskraftsinsatsen 5 Det tredje kvartalet 2013 innehöll en arbetsdag mer än det tredje kvartalet Den faktiska arbetsinsatsen, mätt som arbetade timmar, ökade med 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den kalenderkorrigerade arbetsinsatsen ökade med 0,9 procent. För det totala näringslivet var ökningen av de kalenderkorrigerade arbetade timmarna 1,1 procent, men liksom för antalet sysselsatta var utvecklingen tudelad. Inom tillverkningsindustrin minskade de arbetade timmarna med 2,7 procent. I tjänstebranscherna däremot ökade de arbetade timmarna med 2,1 procent. Särskilt stark var uppgången inom hotell och restaurang som ökade med 7,1 procent. Även inom kultur, nöje och fritid liksom annan serviceverksamhet var ökningen kraftig med en uppgång på 7,0 procent. För parti- och detaljhandeln, liksom för fastighetsförvaltning var ökningen närmare 4 procent. De arbetade timmarna inom offentliga myndigheter ökade med 0,4 procent. Inom staten var uppgången 1,5 procent. I kommuner och landsting var förändringarna små. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin var i stort sett oförändrad. Minskningen var endast 0,1 procent. Inom näringslivet ökade medelarbetstiden med 0,3 procent, och för de offentliga myndigheterna minskade den med 0,9 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal ökade arbetsinsatsen något tredje kvartalet efter att ha varit oförändrat andra kvartalet. Det totala antalet utförda arbetstimmar ökade med 0,1 procent från andra till tredje kvartalet, säsongrensat. I näringslivet var de arbetade timmarna oförändrade. Inom de tjänsteproducerande branscherna noterades uppgången till 0,3 procent. I tillverkningsindustrin var tillbakagången 1,3 procent. De arbetade timmarna i de offentliga myndigheterna ökade med 0,2 procent. 5 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rek ommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån

19 BNP kvartal Kommentarer Kvartal Säsongrensade och jämfört med kvartal Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -1,0-0,5 0,0 0,5 Statistiska centralbyrån 19

20 Kommentarer BNP kvartal Produktivitet Näringslivets arbetsproduktivitet ökade med 0,1 procent tredje kvartalet 2013, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Förändringarna var små både inom de varuproducerande och tjänsteproducerande branscherna. Arbetsinsatsen i näringslivet var oförändrad, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan. Samtidigt gick produktionen upp med 0,1 procent, vilket resulterade i att arbetsproduktiviteten ökade motsvarande. Skillnaden i arbetade timmar mellan varu - och tjänsteproducerande sektorer var dock stor, men det gällde även produktionen. Produktionen och arbetade timmar inom varuproduktionen minskade med drygt en halv procent, vilket ledde till att arbetsproduktiviteten minskade med 0,1 procent. I de tjänsteproducerande branscherna ökade å andra sidan både produktion och arbetade timmar med ungefär en halv procent, där produktionen steg något snabbare än arbetade timmar. Det ledde till en svag ökning för arbetsproduktiviteten med 0,1 procent. Näringslivets arbetsproduktivitet tredje kvartalet 2013 jämfört med tredje kvartalet 2012 minskade dock med 0,8 procent. I varuproduktionen var nedgången 1,5 procent. I tjänsteproduktionen sjönk arbetsproduktiviteten med 0,6 procent. 20 Statistiska centralbyrån

21 BNP kvartal Kommentarer Inkomster och sparande Hushållen ökade det individuella sparandet Hushållens disponibla inkomster 6 uppgick till 449 mdkr tredje kvartalet 2013, vilket var en ökning med 3,6 procent jämfört med motsvarande kvartal Det finansiella sparandet ökade med 6,1 procent till 35 mdkr. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster tredje kvartalet 2013 kan förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 11 mdkr till 384 mdkr, en ökning med 2,9 procent jämfört med samma kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, dvs. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 0,8 procent till 21 mdkr tredje kvartalet Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 5,9 procent till 196 mdkr, framförallt till en följd av ökade kontanta socialförsäkringsförmåner. Transfereringsutgifterna ökade med 2,9 procent till 287 mdkr. Ökade inkomstskatter bidrog mest till ökningen i transfereringsutgifterna. Inkomstskatterna ökade med 5,1 procent till 139 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 1,8 mdkr till 8,9 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. 6 Alla uppgifter avser den konsoliderade hushållssektorn, dvs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) Statistiska centralbyrån 21

22 Kommentarer BNP kvartal Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till -21 mdkr tredje kvartalet Lägre räntesatser gentemot MFI 8 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 3,6 mdkr till 25 mdkr medan intäkterna minskade med 1,4 mdkr till 3,9 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 384 2,9% Sociala avgifter 110 0,6% Driftsöverskott egna hem 15-5,9% Sammansatt förvärvsinkomst 21 0,8% Kapitalinkomster 22-15% Kapitalutgifter 13-30% Primärinkomstsaldo 539 2,4% Transfereringsinkomster 196 5,9% Sociala förmåner 160 5,1% Andra löpande transfereringar 36 9,4% Transfereringsutgifter 287 2,9% Inkomst- och övr. löpande skatter 141 5,1% Sociala avgifter 119-0,3% Sociala förmåner, användning 3,4 5,3% Andra löpande transfereringar 23 6,2% Disponibel inkomst 449 3,6% Disponibel inkomst uppgick till 449 mdkr vilket var en ökning med 3,6 procent nominellt och 3,1 procent realt under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Den reala ökningen var 0,4 procentenheter högre än motsvarande ökning tredje kvartalet Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent i löpande priser till 434 mdkr tredje kvartalet Den individuella sparkvoten ökade med 0,9 procentenheter till 3,3 procent. Sparandet ökade med 3,2 miljarder kronor till 45 mdkr och sparkvoten ökade med 0,4 procentenheter till 9,3 procent. Det finansiella sparandet blev 35 mdkr, en ökning med 6,1 procent jämfört med motsvarande kvartal Monetära finansinstitut. 22 Statistiska centralbyrån

23 BNP kvartal Kommentarer Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell Underskott i offentlig sektor Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn totalt visade ett under - skott på 20,1 miljarder kronor under tredje kvartalet Det var en försämring med 15,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Utmärkande för kvartalet var att samtliga delsektorer inom offentliga sektorn visade underskott. Underskottet under årets tredje kvartal förklaras av en svagare utveckling av inkomsterna eftersom skatteinkomsterna inte ökat på samma sätt som tidigare under året. Dessutom har ränteinkomster och sociala avgifter minskat jämfört med motsvarande kvartal året innan. Samtidigt fortsatte utgifterna att öka och det var konsumtionsutgifterna, utbetalda sociala förmåner samt övriga löpande transfereringar som steg mest. Staten visade ett underskott under tredje kvartalet på 14,8 miljarder kronor. Underskottet under årets tredje kvartal förklaras i huvudsak av att både inkomstskatter och sociala avgifter minskade, samtidigt som produktskatter (bland annat moms) inte ökade lika mycket som tidigare. Även andra inkomster har minskat medan utgifterna fortsätter att öka och då framför allt konsumtionsutgifter, utbetalda sociala förmåner samt övriga löpande transfereringar. Till viss del motverkas utgiftsökningen av lägre ränte- och investeringsutgifter. Ålderspensionssystemet visade också underskott tredje kvartalet, men underskottet var dock mindre än för staten. Underskottet uppgick till 2,4 miljarder kronor vilket är en försämring med 4,1 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet i fjol som visade överskott. Försämringen Statistiska centralbyrån 23

24 Kommentarer BNP kvartal jämfört med förra året beror på att de totala utgifterna ökade med 4,5 miljarder kronor. Det var pensionsutbetalningarna som ökade kraftigt, vilket de gjorde även under hela 2012, då balanseringen (den så kallade bromsen ) togs ur kraft. Underskottet för kommunerna uppgick under samma period till 2,4 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4,5 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet Det är fortsatt konsumtions- och investeringsutgifter som ökat medan inkomsterna utvecklats mer måttligt. Landstingens överskott under andra kvartalet förbyttes återigen till underskott under tredje kvartalet. Underskottet uppgick till 0,5 miljarder kronor vilket motsvarar en försämring med 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande period förra året. Högre konsumtionsutgifter är den största förklaringen till underskottet. Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2013 Kv Kv Kv Kv Helår Offentlig sektor -6,5 22,8-20,1 Statlig sektor Exkl. SFS -7,6 17,7-14,8 Socialförsäkringssektorn (SFS)/Ålderspensionssystemet -0,8 1,5-2,4 Primärkommuner 2,2 2,1-2,4 Landsting -0,3 1,4-0,5 I samband med tredje kvartalets beräkning har även år 2012 samt första och andra kvartalet 2013 uppdaterats. År 2012 reviderades i huvudsak till följd av ny information om inkomstskatter, investeringsutgifter samt övriga transfereringsutgifter för kommuner. Totala offentliga sektorns finansiella sparande 2012 har reviderats ner med 5,2 miljarder kronor till att visa ett underskott på 19,5 miljarder kronor. Första kvartalet 2013 reviderades högst marginellt och andra kvartalet reviderades ner med 0,4 miljarder kronor. 24 Statistiska centralbyrån

25 BNP kvartal Kommentarer Avstämning Avstämning tredje kvartalet 2013 I beräkningsomgångarna från första kvartalet 2012 till och med andra kvartalet 2013 låg skattningarna av BNP från användningssidan i utgångsläget högre än skattningarna från produktionssidan. Tredje kvartalet 2013 var dock förhållandet det omvända. Före avstämning visade det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 0,1 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 1,2 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 8,7 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser var produktionen 5,9 miljarder högre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdena i näringslivet ned med sammanlagt 4,0 miljarder i föregående års prisnivå och 3,0 miljarder i löpande priser. På användningssidan gjordes sammanlagda justeringar på 4,7 miljarder i föregående års prisnivå och 2,9 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesterin garna, exporten av tjänster och importen av varor. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Statistiska centralbyrån 25

26 Kommentarer BNP kvartal Avstämning tredje kvartalet 2013, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,1 2,1 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,9 1,9 0,0 Fast bruttoinvestering 3,3 3,3 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -1,9-1,6 0,3 2,0 0,9 Export varor -2,8-2,8 0,0 Export tjänster 0,0 1,1 1,1 1,5 1,0 Import varor -2,7-3,2-0,5-1,2-1,0 Import tjänster 0,3 0,3 0,0 BNP från användningssidan 0,1 0,7 0,6 4,7 2,9 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -2,2-2,9-0,7-0,9-0,6 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 1,9 1,2-0,7-0,5-0,4 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 2,5 1,8-0,7-2,7-2,0 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,8 0,8 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 1,0 1,0 0,0 BNP från produktionssidan 1,2 0,7-0,5-4,0-3,0 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2009:1 2013:3 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärde för: BNP till marknadspris Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Fasta bruttoinvesteringar Export av varor Produktskatter Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärdet i utvinning av mineral Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Export av varor Förädlingsvärdet i transport och magasinering Förädlingsvärde i tillverkningsindustri Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Arbetade timmar i jakt, skogsbruk o fiske 26 Statistiska centralbyrån

27 BNP kvartal Kommentarer Arbetade timmar i Kultur, nöje o fritid Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Statistiska centralbyrån 27

28 Kommentarer BNP kvartal Revideringar Revideringar av BNP 2012 Enligt normal revideringspolicy har denna publicering tagit in ett förbättrat underlag för beräkningar av offentlig verksamhet. Det avser i första hand produktionen av individuella offentliga tjänster, de så kallade volymindikatorerna. Revideringen utifrån volymindikatorerna medförde att både produktion och konsumtion i offentliga myndigheter sänktes för helåret 2012 och då framförallt uppgifterna om sjukvården inom landstingskommuner. I fasta priser (t-1 priser) reviderades den offentliga konsumtionen sammanlagt ned med 3,4 miljarder kronor för BNP-utvecklingen för 2012 reviderades därmed ned från 1,0 procent till 0,9 procent. Mindre nedrevideringar har även skett av offentlig konsumtion och produktion i löpande priser medan de offentliga investeringarna reviderats upp något både löpande och fasta priser. Enligt gällande revideringspolicy så förs inte ny eller reviderad primärstatistik för andra delar av beräkningarna in vid detta publiceringstillfälle. En ny avstämning av 2012 medförde emellertid också några mindre revideringar i andra poster utöver den offentliga konsumtionen och produktionen. Revideringar av finansiellt sparande 2011 och 2012 Den offentliga sektorns totala finansiella sparande 2012 har reviderats ned med 5,2 miljarder kronor till att visa ett underskott på 20 miljarder kronor. Finansiellt sparande för hushållssektorn för helåret 2012 har reviderats upp med 2,2 miljarder kronor. Revideringar i betalningsbalansen har medfört att Sveriges finansiella sparande mot utlandet har reviderats ned med 11,9 miljarder kronor för 2011 och upp med 10 miljarder kronor för Revideringar av BNP 2013 Vid beräkningen av tredje kvartalet togs nya och reviderade statistikuppgifter in på alla områden för båd e första och andra kvartalet I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. De revideringar som inkommit i den primärstatistik som utgör underlag för beräkningarna visar att utvecklingen var starkare både för kvartal 1 och kvartal 2 än vad som redovisades i september. 28 Statistiska centralbyrån

29 BNP kvartal Kommentarer BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 jul-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 sept-13 0,7 0,0-1,4 0,7 0,5 0,4 Kv 1 nov-13 0,6-0,1-1,2 0,7 0,7 0,7 Kv 2 jul-13 0,8 0,5-0,5 0,6-0,3 1,1 Kv 2 sept-13 0,9 0,5-0,5 0,4-0,7 0,6 Kv 2 nov-13 1,0 0,6-0,3 0,0-0,1 1,1 Kv 3 nov-13 1,1 0,5 0,6-1,6 0,2 0,7 Revideringar av första kvartalet 2013 BNP-utvecklingen för första kvartalet reviderades upp från 0,4 procent till 0,7 procent. Upprevideringen första kvartalet var i huvudsak en följd av uppdaterad statistik för fasta bruttoinvesteringar och utrikeshandel med var or. Statistiken för utrikeshandeln med varor reviderade i sin publicering 28 oktober exporten och importen för perioden 2012 och framåt. Dessa revideringar har beaktats i nationalräkenskaperna genom att en anpassning gjorts till den relativa utvecklingen mellan kvartalen 2012 och 2013 som utrikeshandelsstatistiken visar. De nya nivåerna för 2012 har alltså inte tagits in i beräkningarna vid detta tillfälle. De reviderade uppgifterna om varuhandel har medfört att exportnettot för första kvartalet ökat från 0,5 procentenheter till 0,7 procentenheter. I publiceringen av Investeringsenkäten för oktober reviderades uppgifterna för första kvartalet upp vilket medförde att bidraget från de fasta bruttoinvesteringarna höjdes från -1,4 procentenheter till -1,2 procentenheter. De statistiska underlagen för beräkningarna av BNP från produktionssidan var relativt oförändrade jämfört med publiceringen i september. Inför avstämningen visade BNP för första kvartalet enligt användningssidan en utveckling på 1,5 procent och produktionssidan -0,5 procent. Vid beräkningen i september var motsvarande uppgifter 0,7 procent och -0,7 procent. Revideringar av andra kvartalet 2013 BNP-utvecklingen för andra kvartalet reviderades upp från 0,6 procent till 1,1 procent. I publiceringen av Investeringsenkäten för oktober redovisades utfall för investeringar andra kvartalet. Tidigare uppgifter baserade på företagens Statistiska centralbyrån 29

30 Kommentarer BNP kvartal planer kunde därmed ersättas med utfallsdata i nationalräkenskaperna. Det medförde att de fasta bruttoinvesteringarna för andra kvartalet höjdes upp och bidraget till BNP ökade från -0,5 till -0,3 procentenheter. Det var emellertid exporten med tjänster som bidrog mest till att BNPreviderades upp andra kvartalet. Den kompletterande rapportering som inkommit från företagen sed an publiceringen i september medförde att tjänsteexporten höjdes med 3 miljarder kronor i fasta priser. Lagerinvesteringarna reviderades ned och bidraget till BNP sänktes från 0,4 procentenheter till noll. Sänkningen av lager förklaras framförallt av de justeringar som gjordes i samband med avstämningarna. De statistiska underlagen för beräkningarna av BNP från produktionssidan var relativt oförändrade jämfört med publiceringen i september. Inför avstämning visade BNP för andra kvartalet enligt användningssidan en utveckling på 1,7 procent och produktionssidan 0,7 procent. Vid beräkningen i september var motsvarande uppgifter 0,4 procent och 0,7 procent. Revideringar av finansiellt sparande 2013 Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats upp med 0,4 miljarder kronor första kvartalet och 6,0 miljarder kronor andra kvartalet Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats marginellt första kvartalet Andra kvartalet 2013 reviderades ned med 0,4 miljarder kronor. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2009 till tredje kvartalet 2013 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, maj -6,9-7,0-5,7-1, maj -6,6-6,9-5,9-1, jul -6,6-6,9-5,9-1, sep -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, mar -6,6-7,1-6,4-1, maj -6,6-7,1-6,4-1, jul -6,6-7,1-6,4-1,3 30 Statistiska centralbyrån

31 BNP kvartal Kommentarer 2011 sep -6,6-6,9-6,3-1, nov -6,6-6,9-6,3-1, feb -6,4-6,8-6,0-1, maj -6,4-6,8-6,0-1, jul -6,4-6,8-6,0-1, sep -6,4-6,7-5,9-1, nov -6,4-6,7-5,9-1, mar -6,4-6,7-5,9-1, maj -6,4-6,7-5,9-1, jul -6,4-6,7-5,9-1, sept -6,4-6,8-5,9-1, nov -6,4-6,7-5,9-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, jul 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, feb 3,4 6,0 6,9 8, maj 3,2 6,0 7,3 8, jul 3,2 6,0 7,3 8, sep 3,7 6,4 7,6 8, nov 3,7 6,4 7,6 8, mar 3,7 6,4 7,6 8, maj 3,7 6,4 7,6 8, jul 3,7 6,4 7,6 8, sept 3,8 6,5 7,6 8, nov 3,8 6,5 7,6 8, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4, feb 6,1 4,4 4,5 1, maj 6,3 4,5 4, jul 6,3 4,5 4, sep 6,3 4,2 4,3 1, nov 6,1 3,8 4,2 1, mar 6,1 3,8 4,2 1, maj 6,2 3,8 4,4 0, jul 6,2 3,8 4,4 0, sept 5,4 3,0 3,7 0,0 Statistiska centralbyrån 31

32 Kommentarer BNP kvartal 2013 nov 5,4 3,0 3,7 0, maj 1, jul 1,9 1, sep 1,8 0, nov 1,7 0,9 0, mar 1,6 1,0 0,3 0, maj 1,4 1,0 0 0, jul 1,4 1,0 0 0, sept 1,6 1,1 0,4 0, nov 1,6 1,0 0,3 0, maj 0, jul 0,8 1, sept 0,4 0, nov 0,7 1,1 0,7 32 Statistiska centralbyrån