TILLVÄXTEN KUNDE HA VARIT ÄNNU HÖGRE I TJÄNSTESEKTORN

Transkript

1 TJÄNSTEINDIKATORN 13 DECEMBER 2010 RAPPORT: TILLVÄXTEN KUNDE HA VARIT ÄNNU HÖGRE I TJÄNSTESEKTORN Tjänsteindikatorn från Almega tyder på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn planar ut under fjärde kvartalet. Tjänsteindikatorn pekar i själva verket på att produktionstillväxten i tjänstesektorn skulle ha kunnat vara ännu högre i år om det inte funnits flaskhalsar. Liksom under det senaste högkonjunkturåret 2007 blir tillväxten under 2010 lägre än vad indikatorn pekar mot, vilket förklaras av kapacitetsbrist i form av brist på högkvalificerad arbetskraft. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kan väntas ligga kvar på lite drygt 3 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det skulle i så fall stämma ganska väl med Almegas senaste bedömning, det vill säga att antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med cirka Indikatorn tyder på att ökningen kunde ha varit dubbelt så stor utan flaskhalsar. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under fjärde kvartalet i år och bidra till högre inflation. 1

2 Almegas tjänsteindikator ger en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde tjänsteindikatorn att produktionen i tjänstesektorn skulle börja minska under fjärde kvartalet Vidare förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma. Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, det vill säga BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel , lena.hagman@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Tillväxten kunde ha varit ännu högre Sysselsättningstillväxten skiftar inom tjänstesektorn Tjänstepriserna fortsätter upp Fakta om tjänsteindikatorn Observera att Tjänsteindikatorn från och med tredje kvartalet 2010 baseras på den nya svenska näringsgrensindelningen SNI Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli Urvalet av företag har förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort, men tidsserierna för den privata tjänstesektorn totalt har inte påverkats i någon större omfattning. Tjänsteindikatorn från och med tredje kvartalet fokuserar på Almegas huvudsakliga indikatorer, det vill säga tjänste-, arbetsmarknads- samt prisindikatorn för den privata tjänstesektorn totalt. För mer information om övergången till SNI 2007, se Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3

4 1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator för fjärde kvartalet 2010 tyder på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn planar ut. Trots att efterfrågan ökar i över hälften av tjänsteföretagen finns nu tecken på att tillväxten för tjänsteproduktionen växlar ned under fjärde kvartalet, från takten på nära 6 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Almegas tjänsteindikator pekar egentligen på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle ha kunnat vara ännu högre, kanske över 8 procent. Mönstret liknar det senaste högkonjunkturåret 2007, innan finanskrisen slog till Även 2007 steg efterfrågan på tjänster och tjänsteindikatorn nådde en toppnivå, medan den faktiska produktionstillväxten inte följde med upp mot de höga nivåerna utan till och med mattades av. Almega bedömer att produktionsnivån även denna gång inte kommer att följa med tjänsteindikatorn lika högt som den indikerar. Det är av samma anledning som 2007, nämligen kapacitetsbrist, främst i form av brist på högkvalificerad arbetskraft. Efterfrågan fortsätter att stiga i större delen av den privata tjänstesektorn under slutet av 2010 och början av 2011, inte minst inom olika typer av företagstjänster, såsom datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter, PR, kommunikation- och organisationskonsulter, reklam- och marknadsundersökningsbyråer, uthyrningsfirmor, arbetsförmedlingar samt bemanningsföretag. Sveriges starka BNP-tillväxt i år handlar alltså inte enbart om att hushållen i år ökat sin konsumtion. Under 2010 har främst företagstjänster samt parti- och detaljhandeln bidragit till produktionstillväxten inom tjänstesektorn. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kan komma att stiga något under fjärde kvartalet, men att ökningstakten i stort sett kan väntas ligga kvar på lite drygt 3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det är en stark siffra, eftersom sysselsättningen i tjänstesektorn började ta fart under fjärde kvartalet förra året. En ökning med cirka 3 procent fjärde kvartalet i år stämmer ganska väl med Almegas senaste bedömning, det vill säga att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med cirka Om vi rent hypotetiskt antar att tjänsteproduktionen skulle kunna öka med 8 procent i år vilket är den nivå som tjänsteindikatorn pekar mot, och att det funnits tillgång på den arbetskraft som behövs för att öka produktionen så mycket, hade antalet sysselsatta kunnat öka med det dubbla, det vill säga med nära Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under fjärde kvartalet i år och bidra till högre inflation. En växande andel av tjänsteföretagen räknar alltså med att höja priserna. Nu räknar även datakonsulterna med att höja priserna, efter fallande priser sedan fjärde kvartalet

5 2 Tillväxten kunde ha varit ännu högre Almegas tjänsteindikator 1 visade mycket riktigt att tjänsteproduktionen skulle bli mycket stark under tredje kvartalet och bli betydligt starkare än under andra kvartalet. Kalenderkorrigerat ökade tjänsteproduktionen med nära 6 procent jämfört med tredje kvartalet 2009 enligt nationalräkenskaperna som publicerades den 29 november. Nu tyder Almegas tjänsteindikator på att tillväxttakten planar ut under fjärde kvartalet. Den 1 mars får vi veta utfallet, då SCB publicerar helårssiffrorna för Det starka tillväxttalet tredje kvartalet ska ses mot bakgrund av att tjänsteproduktionen under motsvarande kvartal förra året ännu inte riktigt tagit fart utan låg stilla efter andra kvartalet, och klart lägre än ett år tidigare. Däremot började produktionen ta mer fart från och med fjärde kvartalet i fjol. Hittills i år har tillväxttakten i genomsnitt uppgått till 1,6 procent per kvartal från föregående kvartal, säsongrensat. Nu finns emellertid tecken på att takten kan bli svagare under fjärde kvartalet än under det tredje. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Index ,5 8,5 7,5 6,5 5,5 4,5 3,5 2,5 1,5 0,5-0,5-1,5-2,5-3,5-4,5-5,5-6,5-7,5 Procent Tjänsteproduktionen, procentuell förändring, utfall enligt nationalräkenskaperna Tjänsteindikatorn (index vänster skala) Källa: Almega, SCB, KI-barometern. 1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata tjänstesektorns produktionstillväxt, kalenderkorrigerat, och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. 5

6 Tjänsteproduktionen ökade i oktober med 4,5 procent jämfört med oktober 2009, 2 vilket var svagare än genomsnittet för tredje kvartalet, som låg på 6,1 procent. Även den säsongrensade utvecklingen var svagare under de senaste tre månaderna, 1,1 procent, jämfört med den föregående tremånadersperioden. Tjänsteindikatorn pekar egentligen på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle ha kunnat vara ännu högre i år, kanske över 8 procent. Mönstret liknar det senaste högkonjunkturåret 2007, innan finanskrisen slog till Även 2007 steg efterfrågan på tjänster och tjänsteindikatorn nådde en toppnivå, medan den faktiska produktionstillväxten inte följde med upp mot de höga nivåerna utan till och med mattades av, se diagram 1. Almega bedömer att produktionsnivån även denna gång inte kommer att följa med tjänsteindikatorn lika högt som den indikerar. Det är av samma anledning som 2007, nämligen kapacitetsbrist. Tjänsteindikatorn pekade mot en tillväxt kring 9 procent 2007, medan den faktiska tillväxten blev mindre än hälften så stark, det vill säga 4,1 procent. Tjänsteproduktionen var redan under tredje kvartalet i år tillbaka på nivån innan den började falla fjärde kvartalet 2008 i samband med finanskrisen. I år har också brist på arbetskraft återkommit ovanligt snabbt i flera tjänstebranscher som har relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft och som väger tungt inom tjänstesektorn. Om det inte funnits någon arbetskraftsbrist hade produktionen i tjänstesektorn kunnat öka ännu mer, kanske med över 8 procent, så som tjänsteindikatorn indikerar. Om vi rent hypotetiskt antar att tjänsteproduktionen skulle kunna öka med 8 procent i år och att det funnits tillgång på den arbetskraft som behövs för att öka produktionen så mycket. Hur mycket hade sysselsättningen i tjänstesektorn då kunnat öka? Almega räknade i sin senaste konjunkturbedömning 3 med att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kommer att öka med cirka i år och att produktionstillväxten kommer att uppgå till lite drygt 4 procent. (Hittills i år har sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökat med cirka , och produktionen med 4,1 procent). För att nå upp till 8 procents tillväxt i år skulle sysselsättningen behöva öka med nära det dubbla, alltså nära För att göra denna beräkning antar vi att produktiviteten ökar med en procent i tjänstesektorn, vilket motsvarar ökningen hittills i år i genomsnitt. Den takten ligger också i närheten av Almegas prognos för tjänstesektorns produktivitetstillväxt för helåret Vi antar också att relationen mellan ökningen av antalet arbetade timmar och ökningen av sysselsättningen inom tjänstesektorn är densamma som hittills i år (antalet sysselsatta ökar inte lika mycket som antalet arbetade timmar). Tjänsteföretagen överlag räknar med en fortsatt stark efterfrågan under årets fjärde kvartal samt inledningen av nästa år, enligt Konjunkturinstitutets barometrar. Ändå märks alltså tecken på att tillväxten kan bli lägre under fjärde kvartalet jämfört med det föregående. I vissa branscher väntas efterfrågan öka i över hälften av företagen under de 2 Enligt det kalenderkorrigerade tjänsteproduktionsindex, publicerat av SCB 6 december Se Almegas konjunkturbedömning Svensk ekonomi sticker ut, 10 november

7 närmaste månaderna. Några exempel är hotell och restaurang, förlag, datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter, PR, kommunikation- och organisationskonsulter, reklam- och marknadsundersökningsbyråer, uthyrningsfirmor, arbetsförmedlingar samt bemanningsföretag, med flera företagstjänster. Sveriges starka BNP-tillväxt i år handlar alltså inte enbart om att hushållen ökar sin konsumtion. I tabell 1 framgår att det främst var parti- och detaljhandeln samt företagstjänster som bidrog till produktionstillväxten inom tjänstesektorn under tredje kvartalet, med vardera 2,8 respektive 1,8 procentenheter till den totala ökningen på 5,9 procent. Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn tredje kvartalet kvartalet 2010/ 3 kvartalet 2009 Tjänsteproducenter i näringslivet, procentuell förändring 5,9 Bidrag till tillväxten, procentenheter: Parti- och detaljhandel 2,8 Hotell och restaurang 0,3 Transport och kommunikation 0,9 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,5 Fastighetsförvaltning -0,9 Uthyrning, data och andra företagstjänster 1,8 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 0,5 Samhälleliga och personliga tjänster exkl ren.verk 0,0 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 november 2010, Almega. 7

8 2 Sysselsättningstillväxten skiftar inom tjänstesektorn Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kan komma att öka något, men i långsammare takt och därmed ligga på lite drygt 3 procent under fjärde kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under tredje kvartalet 2010 steg takten till 3,1 procent, och indikatorn pekar nu alltså på att den kan komma att bli ännu något starkare även fjärde kvartalet. Det är en stark siffra eftersom sysselsättningen började ta fart redan under fjärde kvartalet förra året. Det skulle i så fall stämma ganska väl med Almegas senaste bedömning, det vill säga att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med cirka Diagram 2 Almegas arbetsmarknadsindikator Index Procentuell förändring Antal sysselsatta i den privata tjänstesektorn, utfall, procentuell förändring Almegas arbetsmarknadsindikator Källa: Almega, SCB, KI-barometern. Almega räknar alltså med att den faktiska utvecklingen av sysselsättningen i tjänstesektorn nu kommer att ligga endast något över nivån för arbetsmarknadsindikatorn när utfallet kommer den 1 mars nästa år, se diagram 2. Att den faktiska utvecklingen av sysselsättningen under de senaste kvartalen varit ännu 4 Se Almegas konjunkturbedömning från den 10 november 2010, Svensk ekonomi sticker ut, som kan hämtas från 8

9 starkare än vad arbetsmarknadsindikatorn pekat på förklaras till stor del av att utbildnings- och vårdbranschen inte täcks in av arbetsmarknadsindikatorn, branscher som bidrog relativt starkt till uppgången av sysselsättningen i tjänstesektorn under förra året och även under första halvåret i år. Dessa branscher ingår inte i KI:s konjunkturbarometer som Almegas arbetsmarknadsindikator delvis bygger på. Om denna bransch varit med hade indikatorn sannolikt visat ännu starkare tal. Under de senaste åren är det just utbildnings- och vårdbranschen, företagstjänster samt samhälleliga och personliga tjänster som svarat för större delen av sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn, men under tredje kvartalet märks en tendens till inbromsning i tillväxttakten. Under tredje kvartalet i år ökade sysselsättningen klart mindre i dessa branscher än under andra kvartalet, se tabell 2. I stället skiftade tillväxten mer mot parti- och detaljhandeln, som tidigare dragit ned på personal under finanskrisen, se tabell 2. Dessutom har hotell- och restaurangbranschen tagit fart i år och börjat öka sysselsättningen betydligt mer än under förra året. Under tredje kvartalet ökade antalet sysselsatta i branschen med nära jämfört med motsvarande kvartal 2009, se tabell 2. Uppsvinget för dessa branscher hör samman med att hushållens konsumtion tagit fart i år. Tillväxten i branschen har ökat trots att priserna på restaurangtjänster stigit (se vidare avsnittet om Almegas prisindikator på sidan 14). Under tredje kvartalet i år steg sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med drygt jämfört med motsvarande kvartal 2009, se tabell 2. Den totala sysselsättningen i Sverige tredje kvartalet ökade med drygt Följaktligen motsvarade ökningen i den privata tjänstesektorn tre fjärdedelar av den totala sysselsättningsökningen. Industrins sysselsättning började visa plustal under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal Under förra året var det främst inom industrin som sysselsättningen minskade, med jobb. Under tredje kvartalet i år ökade sysselsättningen med nära inom gruv- och tillverkningsindustrin, jämfört med den låga nivån tredje kvartalet I år har sysselsättningen inom byggindustrin också tagit fart. Under tredje kvartalet var det nära fler sysselsatta i branschen jämfört med samma kvartal förra året. Almega räknade i sin senaste bedömning med att antalet sysselsatta i byggindustrin kommer att öka med under helåret 2010 jämfört med förra året. Det starka tredje kvartalet talar för att det kan bli ytterligare några tusen. Den sektor som ännu visar minskat antal sysselsatta jämfört med förra året är offentlig sektor, där antalet sysselsatta under tredje kvartalet var drygt färre än tredje kvartalet 2009, se tabell 2. 9

10 Tabell 2 Sysselsättningen i Sverige, tusental 1000 tal Förändring Förändring tusental tusental kv10/3 kv09 2 kv10/2 kv09 Totalt antal sysselsatta 4473,5 83,4 19,3 Näringslivet 3072,7 96,8 35,1 Varuproducenter 1084,9 33,5 14,2 Jordbruk, skogsbruk, fiske 95,3 3,7 1,2 Gruv och tillverkningsindustri 663,0 6,7 25,8 El, gas, värme, vatten inkl. reningsverk 34,6 0,2 0,7 Byggindustri 292,0 22,9 12,1 Tjänsteproducenter 1987,8 63,3 49,3 varav Parti och detaljhandel 538,0 14,9 16,5 Hotell och restaurang 141,1 14,8 1,8 Transport och kommunikation 272,5 3,5 17,5 Kreditinstitut och försäkringsbolag 97,3 1,0 2,2 Fastighetsförvaltning 73,1 0,2 0,7 Uthyrning, data och andra företagstjänster 537,3 15,6 31,0 Utbildning, hälso och sjukvård, omsorg 198,3 16,2 25,1 Samhälleliga och personliga tjänster 130,2 6,5 22,5 Hushållens ideella organisationer 109,0 3,0 0,3 Offentliga myndigheter 1291,8 16,4 15,5 varav Stat och socialförsäkring 227,0 0,5 6,9 Kommuner 1064,8 15,9 22,4 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 november Inom tjänstesektorn väntas under fjärde kvartalet antalet anställda öka särskilt starkt inom olika typer av företagstjänster, det vill säga inom bemanningsföretag, datakonsulter, arkitekter och tekniska konsulter, juridiska och ekonomiska konsulter med flera. Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under fjärde kvartalet finns hos personaluthyrnings- och rekryteringsföretag, där hela 87 10

11 procent av företagen räknar med en ökning. Mindre andelar av företagen, cirka procent, inom handeln respektive hotell och restaurang räknar med att öka antalet anställda under fjärde kvartalet. Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Diagram 4 visar några exempel på kunskapsintensiva tjänstebranscher där personalbristen ökat i år. I slutet av den senaste högkonjunkturen upplevde flera kunskapsintensiva branscher brist på arbetskraft. Redan i år har bristen kommit tillbaka i dessa branscher, trots att de i hög grad behöll arbetskraft under finanskrisen. Bristen är nu störst inom datakonsulter samt arkitekter och tekniska konsulter, där cirka 70 procent respektive 50 procent av företagen hade brist på personal under tredje kvartalet, bland de branscher som redovisas i KI-barometern. Diagram 3 Förändring av sysselsättningen, tusental per kvartal Tusental per kvartal Företagstjänster Hotell och restaurangbranschen Gruv- och tillverkningsindustrin Vård- och utbildningsbranschen Byggindustrin Parti- och detaljhandeln Källa: SCB, nationalräkenskaperna. 11

12 Diagram 4 Andel företag med brist på personal, andel i procent Procentandel av företagen Arkitekter och tekniska konsulter Reklam och marknadsundersökningsbyråer Datakonsulter, programvaruproducenter m.m. Bemanningsföretag, arbetsförmedling Källa: KI, Reuters EcoWin. Flaskhalsarna inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade alltså möjliggjort en snabbare produktionstillväxt inom tjänstesektorn, vilket belysts tidigare. Härmed bromsas även produktivitetstillväxten inom tjänstesektorn, vilket också drar ned produktivitetstillväxten i hela näringslivet, se diagram 5. Almega räknar i sin senaste konjunkturbedömning med att produktiviteten inom den privata tjänstesektorn kommer att öka med knappt 1 procent i år och med nära 3 procent i näringslivet totalt. Uppgången för industrin blir starkast mot bakgrund av att produktionen vänt uppåt medan sysselsättningen legat kvar på låg nivå efter de kraftiga neddragningarna

13 Diagram 5 Produktivitetstillväxten Företagstjänster Tillverkningsindustrin Privat tjänstesektor Källa: SCB, nationalräkenskaperna. 5 Produktivitetstillväxten mäts här som förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser per arbetad timme. Siffrorna är kalenderkorrigerade, det vill säga, SCB har korrigerat för förändringar som beror på olika antal arbetsdagar mellan åren. 13

14 3 Tjänstepriserna fortsätter upp Almegas prisindikator 6 visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under fjärde kvartalet i år, se diagram 6. Därmed bidrar tjänstesektorn till en uppgång för konsumentpriserna. Inflationstakten i november låg på 1,8 procent (upp från 1,5 procent i oktober). Främst bidrog högre boendekostnader. Därutöver drog höjda priser på bland annat livsmedel, transporter, hotell och restaurang, hälso- och sjukvård och diverse övriga tjänster upp 12-månaderstakten. Diagram 6 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar 65,0 65,0 62,5 62,5 60,0 60,0 57,5 57,5 55,0 55,0 52,5 52,5 50,0 50,0 47, ,5 Källa: Almega, Konjunkturbarometern. Inom de flesta tjänstebranscher väntas försäljningspriserna stiga under fjärde kvartalet. Nu räknar även datakonsulterna med en prisökning, efter nästan två år med fallande priser. Nästan 30 procent av datakonsulterna räknar med att höja priserna under fjärde kvartalet, vilket speglar en hög efterfrågan. Nära 80 procent av IT-företagen räknar med ökad efterfrågan fjärde kvartalet, enligt KI-barometern. 6 Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser under det närmast kommande kvartalet. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. 14

15 15