RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Transkript

1 RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, Stockholm, Telefon Box 404, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Tillväxt på bred front på den svenska hotellmarknaden... 4 Efterfrågan växer från samtliga segment... 4 Privatgäster står för en allt större andel... 4 Gästnätter per belagt rum stiger trendmässigt... 5 Nu börjar hotellrumpriserna öka... 6 och beläggningsgrad och RevPAR stiger snabbt... 7 Både svenska och utländska gäster bidrar starkt till tillväxten... 8 Efterfrågan på hotellrum växer i hela norden Danmark och Sverige har högst tillväxt Beläggningsgraden över 60 procent i Danmark Positiv hotellmarknad i nästan hela landet Lönsamheten den bästa på fem år Hotellen fortsatt opitimistiska i år Stark konjunktur fortsätter lyfta hotellmarknaden Positiv prognos för helåret 2016 för den svenska hotellmarknaden Appendix Sida 2 av 17

3 SAMMANFATTNING Hotellmarknaden fortsätter att växa starkt i Sverige. Under det första tertialet 2016 ökade antalet belagda hotellrum med drygt 7 procent jämfört med motsvarande period Tillväxten i belagda hotellrum gäller alla kundkategorier. I kombination med att hotellrumskapaciteten är oförändrad har detta drivit upp beläggningsgraden till historiskt höga nivåer. Samtidigt som efterfrågetillväxten nu även kommer från affärs- och konferensgäster har detta lett till att hotellrumspriserna nu börjat öka, vilket i sin tur lett till att hotellens snittintäkt per disponibelt hotellrum (RevPAR) ökar snabbt. Hotellföretagens syn på lönsamheten har förbättrats under de senaste två åren och ligger nu på en hög nivå i ett historiskt perspektiv enligt Konjunkturinstitutets mätningar. Det är betydligt större andel hotellföretag som säger sig ha bra lönsamhet jämfört med andelen som säger sig ha dålig lönsamhet. Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan på kort sikt är fortsatt optimistiska. Under 2016 har synen på efterfrågan kontinuerligt förbättrats (en förbättring som startade redan i början på 2014). Hotellföretagens syn på efterfrågan fram till september indikerar fortsatt stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum. Den starka ekonomiska konjunkturen i Sverige gynnar den positiva utvecklingen på hotellmarknaden. Det finns ett mycket tydligt samband mellan tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) och tillväxten av belagda hotellrum. Visita gör bedömningen att tillväxten i efterfrågan på hotellrum kommer att landa på fem procent under Då tillväxten i hotellrumskapacitet kommer att vara lägre än efterfrågetillväxten bedömer Visita att beläggningsgraden kommer att fortsätta stiga till nya rekordnivåer. Fler affärs- och konferensgäster på hotellen i kombination med stigande hotellrumspriser leder, enligt vår bedömning, till en tillväxt i RevPAR på sex procent under Den positiva utvecklingen av den svenska hotellmarknaden på riksnivå avspeglar sig tydligt på utvecklingen i olika delar av landet. Tittar man på de 10 största hotellkommunerna i Sverige under de första fyra månaderna under året så är utvecklingen mycket positiv i stort sett överallt. Beläggningsgrad och RevPAR har ökat i nio av tio kommuner jämfört med samma period föregående år. Endast i en kommun, Helsingborg, är utvecklingen negativ. Hotellmarknaderna växer i hela norden. Tillväxten i belagda hotellrum är positiv i alla de nordiska länderna under första tertialet i år. Bäst går det i Danmark och Sverige där antalet belagda hotellrum växt med drygt sju procent jämfört med motsvarande period I Danmark och Sverige är dessutom beläggningsgraderna den senaste 12- månadersperioden de högsta som uppmätts sedan officiell statistik började publiceras. Sida 3 av 17

4 Index dec 2005= Index dec 2005= TILLVÄXT PÅ BRED FRONT PÅ DEN SVENSKA HOTELLMARKNADEN Efterfrågan växer från samtliga segment Efterfrågan på hotellrum har fortsatta öka i snabb takt under de första fyra månaderna 2016, se diagram 1. Jämfört med samma period 2015 har antalet belagda hotellrum ökat med drygt 7 procent, vilket motsvarar nästan fler belagda rum. Efterfrågan har ökat från samtliga kundgrupper under perioden. Antal privatgäster fortsätter att öka i ungefär samma takt som under de senaste åren. Ökningen var nästan 8 procent jämfört med samma period Ökningstakten för belagda hotellrum från affärsgäster fortsätter samtidigt att förbättras. Även här belades nästan 8 procent fler rum första tertialet i år jämfört med föregående år. Den förbättrade svenska konjunkturen är en viktig förklaring till detta. Även antalet rum belagda av konferensgäster har ökat, om än i långsammare takt. Den långsiktiga trenden är tydlig: det är privatgästerna som ökar snabbast på hotellmarknaden och dessas andel av gästerna bli allt större. Det rakt motsatta gäller för antalet konferensgäster på svenska hotell, här finns en långsiktigt negativ trend där konferensgästernas andel krymper successivt. Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum olika kundgrupper tom april 2016 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tillväxtverket/SCB 80 Privatgäster står för en allt större andel I diagram 2 visas utvecklingen av beläggningsgraden för respektive kundgrupp på de svenska hotellen, denna motsvarar antalet belagda hotellrum från respektive kundgrupp delat med det totala antalet disponibla hotellrum under samma period. Som framgår av diagrammet är affärsgäster den största kundgruppen följt av privatgäster och konferensgäster. Som framgick av diagram 1 så har dock antalet belagda hotellrum ökat klart snabbast från kundgruppen privatgäster sedan 2012, vilket tydligt avspeglar sig i den förbättrade beläggningsgraden för denna kundgrupp. Sida 4 av 17

5 Procent Procent Antalet belagda hotellrum från privatgäster närmar sig nu antalet från affärsgäster. Sett över den senaste 12- månadersperioden belades drygt 9,3 miljoner hotellrum av privatgäster på svenska hotell, vilket var 1,4 miljoner färre än från affärsgäster. Efterfrågan från konferensgäster har, som påpekades ovan, trendmässigt minskat under lång tid. Det avspeglar sig i den sjunkande beläggningsgraden som visas i diagram 2. Under den senaste 12- månadersperioden belades 2,1 miljoner hotellrum från konferensgäster på svenska hotell, vilket utgör 10 procent av samtliga belagda hotellrum den perioden. Diagram 2 Beläggningsgrad för olika kundgrupper tom april 2016 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Affärs Konferens Privat Källa: Tillväxtverket/SCB 0 Gästnätter per belagt rum stiger trendmässigt Ett annat sett att se den ökande andelen privatgäster på de svenska hotellen är att titta på antalet gästnätter per belagt rum (det kan bo flera gäster i ett hotellrum samtidigt). I diagram 3 visas utveckling sedan Andelen har ökat från ca 1,45 gästnatt per belagt rum år 2006 till nästa 1,55 i dagsläget. Orsaken till att detta är att det framförallt bland privatgästerna är vanligt att bo fler personer i samma hotellrum. När antalet gästnätter ökat snabbare än antalet belagda hotellrum är detta en tydlig indikation på att efterfrågan ökar snabbare från privatgäster jämfört med andra kundgrupper. Att det verkligen förhåller sig på det viset är dessutom enkelt att visa. Korrelationen mellan antalet gästnätter per belagt rum som hotell redovisar och andelen privatgäster hotell redovisar respektive månad är i det närmaste perfekt. För 2015 var det s.k. R 2 -värdet=0,984, vilket indikerar ett i stort sett perfekt linjärt samband mellan antalet gästnätter per belagt rum och andelen belagda hotellrum av privatgäster, se diagram 12 APPENDIX. Variationen över året avseende andel privatgäster och gästnätter per belagt rum är stor. I november 2015 angav hotellen att 32 procent av de belagda rummen hade privatgäster som köpare. Antalet gästnätter per belagt rum uppgick samtidigt till 1,37. Detta kan jämföras med juli månad 2015 då hotellen angav att 66 procent av de belagda rummen hade privatgäster som köpare och antalet gäster per belagt rum var då 2,02. Sida 5 av 17

6 Diagram 3 Gästnätter per belagt hotellrum tom april 2016 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde 1,60 1,60 1,55 1,55 Gästnätter per belagt rum 1,50 1,50 Gästnätter per belagt rum 1,45 1,45 1, Källa: Tillväxtverket/SCB 1,40 Nu börjar hotellrumpriserna öka Den starka tillväxten i efterfrågan och en rekordnivå på beläggningsgraden har nu börjat sätta sina spår på hotellrumspriserna, se diagram 4. Under perioden 2012 till mitten på 2015 stod det genomsnittliga hotellrumspriset i princip still men har sedan 3:e kvartalet 2015 börjat stiga. Utvecklingen av priserna ser dock olika ut för olika kundgrupper. Den starka efterfrågetillväxten från privatgäster har inneburit att hotellrumspriserna för denna kundgrupp successivt har ökat sedan Den genomsnittliga prisnivån för 1:a kvartalet 2016 låg 10 procent högre än 1:a kvartalet Under samma period har genomsnittspriset för affärsgäster ökat med drygt två procent samtidigt som det minskat för konferensgäster med drygt sex procent. Prisutvecklingen under den här tiden följer alltså tillväxten i efterfrågan väl även för dessa kundgrupper. Sida 6 av 17

7 Index 4:e kv 2005= Index 4:e kv 2005= Diagram 4 Utveckling av hotellrumspriser för olika kundgrupper tom april 2016 Index 4:e kv. 2005=, 4:a kvartals rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tjänsteprisindex, SCB och beläggningsgrad och RevPAR stiger snabbt Sammanfattningsvis så ökar efterfrågan på hotellrum snabbt och hotellrumspriserna rör sig uppåt efter att legat stilla under flera års tid. Utbudet av hotellrum har inte alls utvecklats som efterfrågan på hotellrum hittills under året: Det var till och med marginellt färre hotellrum disponibla under det första tertialet i år jämfört med samma period 2015, vilket till del handlar om att kapacitet försvunnit från hotellmarknaden då vissa hotell ställt om sin verksamhet till asylboenden. Detta har lett till att beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden har nått sin högsta nivå någonsin. Sett över den senaste 12-månadersperioden ligger beläggningsgraden på drygt 56 procent, vilket är en absolut toppnivå, se diagram 5. Den förbättrade beläggningsgraden har påverkat utvecklingen av snittintäkten per disponibelt hotellrum (RevPAR) positivt. I diagram 5 syns det mycket tydliga sambandet mellan beläggningsgraden utveckling och utvecklingen av RevPAR. RevPAR-utvecklingen bestäms både av beläggningsgradens utveckling och utvecklingen av hotellens snittintäkt per belagt hotellrum. (ARR). Av diagram 5 framgår tydligt att det är den förbättrade beläggningsgraden som sedan 2012 lett till ett högre RevPAR då ARR i stort sett varit oförändrade under drygt fyra år. Sida 7 av 17

8 Diagram 5 Utveckling av viktiga hotellparametrar tom april 2016 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Index dec 2005= procent RevPAR (vänster skala) Beläggningsgrad (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB ARR (vänster skala) Både svenska och utländska gäster bidrar starkt till tillväxten Som visades i diagram 6 har antalet gästnätter per belagt hotellrum fortsatt att öka under Det betyder att tillväxten av gästnätter är högre än tillväxten i belagda hotellrum. Hittills i år har antalet gästnätter ökat med drygt 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år, vilket kan jämföras med tillväxten på 7,0 procent i belagda hotellrum under samma period Ökningen är något starkare för utländska gäster än för svenska, vilket är en trend vi sett de senaste ca tre åren. Det sammanfaller med en generell försvagning av den svenska kronan under perioden, vilket gjort det billigare att turista i Sverige. Andelen svenska gäster dominerar dock fortfarande kraftigt på den svenska hotellmarknaden. Sett över den senaste 12-månadersperioden utgjorde svenska gäster 75 procent av det totala antalet gästnätter. Läget är dessutom i stort sett oförändrat sedan början på 2000-talet. Den procentuella tillväxten i antalet gästnätter har alltså varit i stort sett densamma mellan utländska och svenska gästnätter de senaste 15 åren. Sida 8 av 17

9 Index dec 2005= Index dec 2005= Diagram 6 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster tom april 2016 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Totalt Svenskar Utländska Källa: Tillväxtverket/SCB 90 Sida 9 av 17

10 Index dec 2007= Index dec 2007= EFTERFRÅGAN PÅ HOTELLRUM VÄXER I HELA NORDEN Danmark och Sverige har högst tillväxt Det är inte bara på den svenska hotellmarknaden utvecklingen för närvarande är bra. Under de första fyra månaderna i år har det varit tillväxt i efterfrågan i alla fyra nordiska länder. I Danmark och Sverige ökade antalet belagda hotellrum med dryg sju procent jämfört med samma period I Finland och Norge låg tillväxten något lägre på drygt tre procent. I det lite längre perspektivet sticker utvecklingen i Finland ut negativt, se diagram 7. Antalet belagda hotellrum har varit i stort sett oförändrat sedan En viktig förklaring har varit ett stort tapp av ryska gäster, inte minst under Sedan början på 2010 har tillväxten i belagda rum för övriga nordiska länder varit mycket stark. Det gäller inte minst i Danmark där tillväxten i belagda hotellrum har varit över 40 procent. I Sverige ligger ökningen på 28 procent och i Norge på 24 procent. Diagram 7 Utveckling belagda hotellrum i de fyra nordiska länderna tom april 2016 Index dec 2007=, 12-månaders rullande medelvärde Sverige Norge Danmark Finland Källa: Tillväxtverket/SCB, Statistisk sentralbyrå Norge, Danmark statistik, Statistikcentralen Finland, bearbetat av Visita Beläggningsgraden över 60 procent i Danmark I samtliga nordiska länder har den ökade efterfrågan på hotellrum under början av året påverkat beläggningsgraden positivt. Det är särskilt tydligt i Sverige där beläggningsgraden under de första fyra månaderna ligger hela 3,4 procentenheter högre än motsvarande period I både Danmark och Finland ligger beläggningsgraden 2,2 procentenheter högre. I Norge än ökningen mer marginell, 0,5 procentenheter. Då Sverige och Danmark har haft en identisk tillväxt i efterfrågan beror skillnaden i beläggningsgradens tillväxt på olika tillväxt i den disponibla hotellrumskapaciteten. I Sverige minskade kapaciteten marginellt medan den steg med 2,0 procent i Danmark. I Finland var minskningen i disponibel kapacitet drygt en procent medan den i Norge ökade med 2,5 procent. I det längre perspektivet skiljer sig utvecklingen av beläggningsgraden mellan de olika länderna ordentligt åt, se diagram 8. I Danmark har beläggningsgraden ökat från 50 procent i början på 2010 för att nu uppgå till drygt 61 Sida 10 av 17

11 procent på årsbasis. Det är i ett historiskt perspektiv den högsta beläggningsgrad som uppmätts sedan offentlig statistik började publiceras. Även i Sverige har utvecklingen av beläggningsgraden varit exceptionell. Beläggningsgraden har förbättrats från 48 procent i början på 2010 till över 56 procent idag på årsbasis. Även här är det den högsta beläggningsgraden som redovisats sedan statistik började officiell statistik började publiceras för hotellmarknaden i slutet på 1970-talet. I Finland och Norge är läget lite annorlunda. Även om beläggningsgraden förbättrats sedan 2010 är nivån idag, i båda länderna, lägre än Diagram 8 Utveckling beläggningsgrad hotellrum i de fyra nordiska länderna tom april 2016 Procent, 12-månaders rullande medelvärde Procent procent Sverige Norge Danmark Finland Källa: Tillväxtverket/SCB, Statistisk sentralbyrå Norge, Danmark statistik, Statistikcentralen Finland, bearbetat av Visita Sida 11 av 17

12 POSITIV HOTELLMARKNAD I NÄSTAN HELA LANDET Den starka utvecklingen på den svenska hotellmarknaden på riksnivå avspeglar sig tydligt på utvecklingen i olika delar av landet. Tittar man på de 10 största hotellkommunerna i Sverige under årets fyra månader så är utvecklingen mycket positiv i stort sett överallt. Beläggningsgrad och RevPAR har ökat i nio av tio kommuner jämfört med samma period föregående år. I fyra kommuner har RevPAR ökat med över 10 procent, i en kommun, Uppsala, har den ökat med över 20 procent. I fyra av kommunerna så var ökningen av RevPAR mellan 5 och 10 procent. I en kommun var utvecklingen dock kraftigt negativ, Helsingborg. RevPAR sjönk där med drygt 16 procent. Den huvudsakliga orsaken till Helsingborgs svaga utveckling var en extremt stark utveckling under motsvarande period Men även med hänsyn till detta var utvecklingen svag. Nivån på beläggningsgraden och ARR första tertialet i år var lägre än första tertialet 2014 i Helsingborg. Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar 1:a tertialet 2016, 10 största svenska hotellkommunerna 2015 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period :a tertialet 1:a tertialet ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. kronor Procent Kronor Stockholm , ,2 6,3 12,9 Göteborg , ,2 9,0 19,1 Malmö , ,8 1,7 6,5 Sigtuna , ,6 3,7 8,4 Jönköping , ,7 5,8 4,0 Helsingborg , ,6-12,4-16,4 Uppsala , ,9 11,5 21,4 Umeå , ,1 13,9 13,8 Linköping , ,5 4,4 8,0 Lund , ,0 8,1 8,1 Riket , ,3 7,3 10,8 Källa: Tillväxtverket/SCB *exkl. Moms och frukost Sida 12 av 17

13 Nettotal Nettotal LÖNSAMHETEN DEN BÄSTA PÅ FEM ÅR Den starka utvecklingen på den svenska hotellmarknaden med kraftigt förbättrad beläggningsgrad och där hotellrumspriserna börjat stiga avspeglar sig tydligt i de svenska hotellens syn på den egna lönsamheten. Det är idag betydligt större andel hotellföretag som säger sig ha god lönsamhet jämfört med andelen som säger att lönsamheten är dålig. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för första kvartalet 2016, se diagram 9. Läget är mycket bättre än i slutet på 2014 då bilden i stort sett var spegelvänd jämfört med dagens. Utvecklingen hänger tydligt samman med den positiva utvecklingen av RevPAR på den svenska hotellmarknaden under denna period. Synen på lönsamheten bland hotellföretag har inte varit så här positiv sedan slutet på I ett historiskt perspektiv får man gå tillbaka till slutet på högkonjunkturen 2007, innan finanskrisen slagit till, för att hitta mer positiva nivåer. Diagram 9 50 Hotellens syn på lönsamheten Nettotal 1, kvartalvärden och trend Kvartal Trend Källa: Konjunkturinstitutet 1 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. Sida 13 av 17

14 Nettotal %-utveckling HOTELLEN FORTSATT OPITIMISTISKA I ÅR Det finns ingenting i hotellföretagens förväntningar som tyder på att de ska ske någon uppbromsning i tillväxten i efterfrågan på hotellrum, se diagram 10. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Hotellföretagen svarar i undersökningen på frågan hur de ser på efterfrågan på företagets tjänster på tre månaders sikt. I diagram kombineras hotellföretagens syn på efterfrågan på kort sikt med den faktiska utvecklingen av belagda hotellrum samma period. Som framgår av diagrammet finns ett tydligt samband mellan vad hotellföretagen tror kring efterfrågan på deras tjänster på kort sikt och det faktiska utfallet av belagda hotellrum över samma period. Sedan början av 2013 har dock utfallet varit något bättre än vad man hade kunna förvänta sig av det historiska sambandet mellan förväntningar och faktiskt utfall. Under 2016 har synen på efterfrågan kontinuerligt förbättrats (en förbättring som startade redan i början av 2014). Hotellföretagens syn på efterfrågan fram till september indikerar fortsatt stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum på den svenska hotellmarknaden. Diagram Hotellens förväntningar på efterfrågan respektive faktiskt utfall av belagda hotellrum tom maj resp. apr 2016 Nettotal 2 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 10,0 40 8,0 30 6,0 20 4,0 10 2,0 0 0, , , ,0 Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB 2 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - (samtliga företag svarar negativt) och + (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över 0 indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 14 av 17

15 %-utveckling %-utveckling STARK KONJUNKTUR FORTSÄTTER LYFTA HOTELLMARKNADEN I ett historiskt perspektiv finns ett tydligt samband mellan den ekonomiska utvecklingen i Sverige, mätt som tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP), och tillväxten i belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden. När bruttonationalprodukten (BNP) ökar snabbt ökar också efterfrågan på hotellrum snabbt och vice versa. Sambandet illustreras i diagram 11 nedan som visar tillväxten i BNP i volym och tillväxten av belagda hotellrum i Sverige. Sambandet är starkare mellan BNP-tillväxten och belagda hotellrum för affärs- och konferensgäster än sambandet mellan BNP-tillväxten och belagda hotellrum från privatgäster. Logiken för detta är ganska enkel. Hög BNPtillväxt betyder hög aktivitet i näringslivet och därmed en högre efterfrågan på hotellrum från näringslivet. Efterfrågan på hotellrum från privatgäster har inte alls samma koppling till konjunkturläget. Ibland har sambandet t.o.m. varit negativt. Skälet är att i sämre konjunktur och färre affärs- och konferensgäster på hotellen försöker hotellen locka fler privatgäster med bra erbjudanden. I diagrammet är Konjunkturinstitutets senaste prognos för BNP-tillväxten i Sverige för 2016 och 2017 inlagd. Baserat på det historiska sambandet mellan BNP-tillväxten och tillväxten i belagda hotellrum, givet att Konjunkturinstitutets prognos slår in, visar diagrammet att antalet belagda hotellrum förväntas öka med 5,5 procent 2016 och 4 procent Diagram 11 10,0 Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden %-utveckling jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8,0 8,0 Prognos Konjunkturinstitutet 6,0 6,0 4,0 4,0 2,0 2,0 0,0 0,0-2,0-2,0-4,0-4,0-6,0-6, ,0 Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB Sida 15 av 17

16 POSITIV PROGNOS FÖR HELÅRET 2016 FÖR DEN SVENSKA HOTELLMARKNADEN Den starka tillväxten i den svenska ekonomin kommer att fortsätta att bidra till god tillväxt på den svenska hotellmarknaden under Enligt Konjunkturinstitutet kommer den utländska konsumtionen i Sverige öka kraftigt med över 10 procent i volym under 2016, vilket bidrar positivt till efterfrågan på hotellrum i Sverige. Svenskars konsumtion utomlands ökar dock också snabbt med drygt 6 procent, vilket har en dämpande effekt på hotellrumsefterfrågan. Värt att påpeka är att Konjunkturinstitutets prognos över utländsk konsumtion har förändrats dramatiskt sedan vår senaste prognos som kom i februari. Då var deras bedömning att den utländska konsumtionen i Sverige skulle öka med två procent. Den höga beläggningsgraden i kombination med att efterfrågan från affärs- och konferensgäster kommer att öka under året kommer fortsätta att sätta press på priserna uppåt, vilket kommer att ha en viss dämpande effekt på efterfrågans tillväxt. Vår bedömning är att antalet belagda hotellrum ökar med 5 procent under 2016, se tabell 2. Detta innebär att beläggningsgraden fortsätter att förbättras, och landa på drygt 57 procent för helåret Det genomsnittliga hotellrumspriset stiger med 2 procent, vilket tillsammans med den förbättrade beläggningsgraden leder till att RevPAR stiger med 6 procent. Som framgår av tabellen så skriver vi upp prognosen tillväxten i RevPAR från 3 procent till 6 procent. Ett skäl till att vi inte tror på högre tillväxt för helåret givet den utveckling vi sett hittills var det mycket stark andra halvåret Efterfrågetillväxten var 40 procent starkare under andra halvåret jämfört med första halvåret. Hotellrumspriserna stod i princip still första halvåret medan de ökade med 3,5 procent under andra halvåret. Sammantaget ledde detta till att RevPAR ökade dubbelt så snabbt andra halvåret som första. Det här gör att vi tror att tillväxttalen generellt blir lägre under andra halvåret jämfört med första halvåret, vilket dämpar tillväxten på helåret i förhållande till av vi sett hittills i år. Tabell 2 Prognos 2016 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Prognos 2016 Avvikelse mot tidigare prognos, %-enheter Disponibla rum, %-för. 1,0-1,0 Belagda rum, %-för. 5,0 +2,0 Beläggningsgrad, % 57,5 +2,2 ARR, %-för. 2,0 +-0,0 RevPAR, %-för. 6,0 +3,0 Sida 16 av 17

17 Gästnätter per belagt rum APPENDIX Diagram 12 Sambandet mellan gästnätter per belagt hotellrum och andel privatgäster samtliga månader ,2 2,0 R² = 0,9837 1,8 1,6 1,4 1,2 1, Andel privatgäster Källa: Tillväxtverket/SCB Sida 17 av 17