RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Transkript

1 RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE FEBRUARI 218 Box 3546, Stockholm, Telefon Box 44, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Efterfrågan... 4 Fortsatt tillväxt i efterfrågan på hotellrum... 4 Privatgästerna fortsätter att stå för det mesta av efterfrågeökningen... 4 Efterfrågan från utländska gäster växer snabbare än för svenskar... 6 Utbud... 8 Tillväxten i utbudet på hotellrum ökade med tre procent Beläggningsgrad... 9 Beläggningsgraden nådde ny rekordnivå... 9 Logiintäkt per belagt rum... 1 Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar - men i lägre takt Hotellrumspriserna fortsätter att öka snabbast för privatgäster... 1 Lönsamhet Högre logiintäkt per belagt rum gav tillväxt i RevPAR Lokal utveckling Splittrad bild av utvecklingen på hotellmarknad i de större kommunerna Hotellkonjunkturen Fortsatt positiv syn på efterfrågan på hotellrum i Sverige Högkonjunkturen ger tillväxt i efterfrågan på hotellrum Prognos Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden Appendix Appendix Appendix Appendix Sida 2 av 22

3 SAMMANFATTNING Efterfrågan på hotellrum i Sverige fortsatte att öka i god takt under 217. Sett över helåret 217 ökade belagda hotellrum med 3,4 procent jämfört med helåret 216. Det skedde dock en viss inbromsning i tillväxten under andra halvåret. Den trend som varit tydligt sedan 212, att privatgästerna står för tillväxten i efterfrågan, fortsatte under 217. Privatgästerna stod för 9 procent av ökningen av belagda hotellrum under året. Sedan 213 har ökningen av gästnätter från utländska besökare på de svenska hotellen ökat snabbare än från svenska besökare. Under 217 ökade antalet utländska gästnätter med 6,1 procent jämfört med 216. Motsvarande ökning från de svenska gästerna var 2,9 procent. Trots att det skedde en ganska kraftig utbyggnad av hotellrumskapaciteten under 217 så nådde beläggningsgraden för helåret 217 en ny rekordnivå på 58,2 procent. För första gången passerade under 217 den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum 1 kronor. Ökningstakten gick dock ned från 2,7 procent 216 till 2,3 procent 217. Under 217 var beläggningsgraden i stort sett oförändrad jämfört med 216, vilket gjorde att beläggningsgradens bidrag till RevPAR-tillväxten var marginell. Trots detta steg RevPAR med 2,8 procent under 217 jämfört med 216. Mot bakgrund av att den ekonomiska konjunkturen bedöms fortsätta vara stark under 218 så är vår bedömning att hotellmarknaden kommer att fortsätta att växa under året. Då hotellens förväntningar på efterfrågan dämpats de sista månaderna, att bokningsläget i nuläget i Stockholm för 218 är sämre än vid motsvarande tidpunkt föregående år och för att efterfrågetillväxten på hotellrum bromsade in under andra halvan 217 bedömer vi att tillväxten i belagda hotellrum blir lägre än vad en historisk koppling till den ekonomiska tillväxten i svensk ekonomi indikerar. Vår prognos landar på en tillväxt i belagda hotellrum på två procent 218, vilket motsvarar en ökning i belagda rum på nästan en halv miljon. Då vi bedömer att tillväxten i hotellrumskapacitet blir runt en procent så kommer beläggningsgraden att hamna på en ny rekordnivå på nästan 59 procent. Efterfrågetillväxten kommer under 217 att fortsätta att drivas av privatsegmenet, vilket har en dämpande effekt på tillväxten i logiintäkten på belagt rum som vi bedömer öka med runt en procent. Sammantaget ger detta en tillväxt i RevPAR på två procent 218. Sida 3 av 22

4 %-utveckling %-utveckling EFTERFRÅGAN Fortsatt tillväxt i efterfrågan på hotellrum Efterfrågan på hotellrum i Sverige fortsatte att öka i god takt under 217, se diagram 1. Sett över helåret 217 ökade efterfrågan med 3,4 procent jämfört med helåret 216, vilket motsvarade nästan 8 fler belagda hotellrum 217. Det skedde dock en viss inbromsning i tillväxten under året. Tillväxten var 5 procent under första halvåret och sjönk sedan till 2,3 procent under andra halvåret. Sett i ett historiskt perspektiv var tillväxten för helåret att betrakta som god. Sett över 2-talet har den genomsnittliga tillväxten legat på 2,8 procent. Det har motsvarat en genomsnittlig ökning av belagda rum på drygt 5 per år. Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden tom december 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -2 Privatgästerna fortsätter att stå för det mesta av efterfrågeökningen Den trend som varit tydligt sedan 212 att privatgästerna står för tillväxten i efterfrågan fortsatte under 217, se diagram 2. Efterfrågan från privatgäster ökade med drygt 7 procent, motsvarande ca 7 hotellrum. Det innebar att privatgästerna stod för 9 procent av ökningen av belagda hotellrum under året. Totalt sett uppgick de belagda hotellrummen av privatgäster till 1,5 miljoner. Det här är en trend som inte bara syns i Sverige utan i hela norden. Trots den förhållandevis goda konjunkturen växte efterfrågan på hotellrum från affärs- och konferensgäster svagt. Efterfrågan från affärsgäster ökade med,7 procent motsvarande 75 belagda rum, medan ökningen från konferensgäster var,4 procent. Trots detta var fortfarande majoriteten av de hotellrum som belades i Sverige 217 belagda av affärs- och konferensgäster. 217 var 56 procent av rum belagda av affärs- och konferensgäster, vilket dock är ner från 67 procent 29. Sida 4 av 22

5 Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 2 2 Utveckling av belagda hotellrum i olika kundgrupper på den svenska hotellmarknaden tom december 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 8 Som en konsekvens av att privatgästernas andel av de belagda hotellrummen ökar så ökar det genomsnittliga antalet gäster som bor på rummen. I diagram 3 visas utvecklingen av andelen rum som beläggs av privatgäster (mätt på vänster axel) och utvecklingen av det genomsnittliga antalet gäster per belagt hotellrum (mätt på höger axel) perioden 26 till 217. Som framgår tydligt av diagrammet så har det genomsnittliga antalet gäster per belagt rum ökat relativt synkroniserat med ökningen av andelen hotellrum som belagts av privatgäster. En annan konsekvens av att privatgästerna står för tillväxten i belagda hotellrum är att boendet ökar snabbare på helgerna än på veckorna. Efterfrågan på hotellrum har sedan 26 ökat med nästan 6 procent under perioden fredag till söndag medan den ökat med bara drygt 3 procent perioden måndag till torsdag. Detta har lett till att beläggningsgraden har jämnats ut under veckans dagar. Dock är det fortfarande stor skillnad i beläggningsgraden mellan toppdagarna tisdag och onsdag med genomsnittliga beläggningsgrader på 66 procent och bottendagen söndag med en genomsnittlig beläggningsgrad på 36 procent. Sida 5 av 22

6 Procent Gästnätter/belagda hotellrum Diagram Utveckling av belagda hotellrum av privatgäster och kvoten gästnätter per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom december 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 1,58 1,56 1,54 1,52 1, Andel privatgäster (vänster skala) Gästnätter per belagt rum (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 1,48 1,46 1,44 1,42 1,4 1,38 Efterfrågan från utländska gäster växer snabbare än för svenskar Sedan 213 har antalet gästnätter från utländska besökare på de svenska hotellen ökat snabbare än från svenska besökare. Under 217 ökade antalet utländska gästnätter med 6,1 procent jämfört med 216. Motsvarande ökning från de svenska gästerna var 2,9 procent. Dock var ökningen i absoluta tal större bland de svenska gästerna, drygt 75 fler gästnätter jämfört med 216 medan ökningen från de utländska gästerna var ca 55 fler gästnätter. Av de utländska gästnätterna var ökningen störst från USA. Där uppgick ökningen till hela 45 procent, motsvarande ca 23 gästnätter, se appendix 1. Det motsvarade drygt 4 procent av ökningen av det totala antalet utländska gästnätter under året. Även från Kina och Nederländerna var ökningarna relativt stora med 14 respektive 15 procent. Det råder en viss osäkerhet kring en del av de gästnätter som SCB rapporterar som utländska. Orsaken är att det finns en ökande andel gästnätter där hotellen rapporterar nationalitet som okänd. SCB rapporterar dessa som utländska gäster från utanför Europa. Det var ett mindre problem tidigare då antalet med okänd nationalitet var få. Nu har dock antalet och andelen av gästnätterna där nationalitet är okänd ökat kraftigt, se appendix 3. Det gör att det råder viss osäkerhet kring tillväxten i utländska gästnätter på de svenska hotellen. Sida 6 av 22

7 Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 4 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster tom december 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Totalt Svenska gäster Utländska gäster Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 7 av 22

8 %-utveckling %-utveckling UTBUD Tillväxten i utbudet på hotellrum ökade med tre procent 217 Efter att hotellrumskapaciteten minskat något under 215 och 216 tog tillväxten fart under 217, se diagram 5. Totalt ökade den disponibla hotellrumskapaciteten med 1,2 miljoner hotellrum för helåret 217 jämfört med helåret 216. Det motsvarar i genomsnitt nästan 3 3 fler disponibla hotellrum per dag. Totalt sett var det i genomsnitt 111 hotellrum tillgängliga per dag på den svenska hotellmarknaden under 217. Nästan hälften av tillväxten kom i Stockholms kommun där det var 14 hotell fler i december 217 jämfört med december 216. I december 217 var det 1 9 fler hotellrum disponibla per dag än i december 216. Diagram 5 Utveckling av disponibla hotellrum tom december 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 8, 8, 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, -4, -6, Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6, Sida 8 av 22

9 Procent Procent BELÄGGNINGSGRAD Beläggningsgraden nådde ny rekordnivå Trots att det skedde en kraftig utbyggnad av hotellrumskapaciteten under 217 så nådde beläggningsgraden för helåret 217 en ny rekordnivå, se diagram 6. Det beror självklart på att efterfrågan på hotellrum ökade något snabbare än utbudet av hotellrum. Sett över helåret 217 landade beläggningsgraden på 58,2 procent, vilket är den högsta noterade nivå sedan slutet på 197-talet då den offentliga statistiken började produceras. Dock låg beläggningsgraden sett som ett rullande 12-månaders medelvärde högre under mitten på 217 och föll tillbaka något under slutet på året. Som redovisades i diagram 2 har efterfrågan från olika kundgrupper utvecklats väldigt olika under hela 2-talet och så även under 217. Det innebär också att beläggningsgraden för de olika kundgrupperna utvecklats olika. Sedan 22 har beläggningsgraden för privatgäster stigit från 16,7 procent till 25,8 procent, se appendix 4. För affärsgäster har beläggningsgraden stigit från 22,9 procent till 27,1 procent under samma period och för konferensgäster har beläggningsgraden sjunkit från 7,6 procent till 5,3 procent. Ser vi bara till 217 så steg beläggningsgraden för privatgäster från 24,8 procent till 25,8 procent. Samtidigt sjönk den för affärsgäster från 27,8 procent till 27,1 procent medan den för konferensgäster sjönk från 5,4 procent till 5,3 procent. Diagram 6 Utveckling av beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden tom december 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 4 Sida 9 av 22

10 %-utveckling %-utveckling LOGIINTÄKT PER BELAGT RUM Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar - men i lägre takt. För första gången passerade under 217 den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum 1 kronor. Ökningstakten gick dock ned från 2,7 procent 216 till 2,3 procent 217. Det är en ökningstakt som ligger något över snittet för hela 2-talet på 1,9 procent. Det höga kapacitetsutnyttjandet på hotellmarknaden är en bidragande orsak till att den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar. En dämpande faktor är att det sker ett strukturellt skifte i efterfrågan på hotellrum. En allt större del av hotellrummen efterfrågas av privatpersoner. I genomsnitt är privatpersonerna mer priskänsliga än vad affärs- och konferensgästerna är och betalar i genomsnitt lägre hotellrumspriser. När deras andel av gästerna ökar så har det sannolikt en återhållande effekt på hur den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum utvecklas. Diagram 7 15 Utveckling av genomsnittlig intäkt per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom december 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -1 Hotellrumspriserna fortsätter att öka snabbast för privatgäster Som vi har konstaterat i tidigare konjunkturrapporter så följer utvecklingen av hotellrumspriser för olika gästgrupper på hotellen i stort efterfrågetillväxten på hotellrum för samma kundgrupper. Här måste dock konstateras att det är olika källor som för beräkningen av den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum respektive i hotellrumspriserna för olika kundgrupper. Det innebar att utvecklingen skiljde sig åt mellan källorna under 217. Vi kan dock konstatera att hotellrumspriserna för privatgäster enligt Tjänsteprisindex fortsatte att stiga under 217, vilket är i linje med vad man kan förvänta sig när efterfrågan fortsätter att öka starkt. När det gäller priserna för affärsgäster så sjönk nivån under 217, vilket är i linje med en svag efterfrågetillväxt och sjunkande beläggningsgrad för affärsgäster. Sida 1 av 22

11 Index 4:e kv 25=1 Index 4:e kv 25=1 Det genomsnittliga hotellrumspriset för konferensgäster steg dock något under 217 enligt Tjänsteprisindex. Det skedde trots svag efterfrågetillväxt. Samtidigt ska man ha i åtanke att prisnivån har legat lågt sedan 212. Nu när beläggningsgraden är på så hög nivå totalt sett kan det bidragit till att man justerat upp den låga nivån något. Dessutom är det så att priset på hotellrum som konferensgäster betalar är en del av ett totalt pris som gästen betalar för hela konferenstjänsten. Diagram 8 Utveckling av hotellrumspriser för olika kundgrupper tom 4:e kv 217 Index 4:e kv. 25=1, 4:a kvartals rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tjänsteprisindex, SCB, bearbetning Visita Sida 11 av 22

12 %-utveckling %-utveckling LÖNSAMHET Högre logiintäkt per belagt rum gav tillväxt i RevPAR Under de senaste åren har den kraftiga förbättringen av beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden lett till att intäkten per disponibelt rum (RevPAR) stigit kraftigt. Ökningstakten på RevPAR 215 landade på 9,2 procent och 216 på 8,9 procent. Under 217 var beläggningsgraden i stort sett oförändrad jämfört med 216, vilket gjorde att beläggningsgradens bidrag till RevPAR tillväxten var marginell. Trots detta steg RevPAR med 2,8 procent under 217 jämfört med 216, se diagram 9. Skälet var som redovisades i det tidigare avsnittet att den genomsnittliga intäkten per belagt rum ökade med drygt två procent. Som framgår av diagrammet så har RevPAR-tillväxten som ett rullande 12-månaders medelvärde mycket tydligt bromsat upp under 217. Det är både en konsekvens av att beläggningsgraden försämras under året samtidigt som ökningen av logiintäkten per belagt rum bromsade upp under andra halvåret 217. Diagram 9 Utveckling av RevPAR på den svenska hotellmarknaden tom december 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -3 Den svagare RevPAR-tillväxten under 217 har påverkat hotellföretagens syn på sin lönsamhet. Det är särskilt tydligt under tredje och framförallt fjärde kvartalet 217, se diagram 1. I diagrammet visas hotellföretagens syn på sin lönsamhet enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer (kvartal). Konjunkturinstitutet frågar varje kvartal ett urval av hotellföretag hur de ser på sin lönsamhet. De får svara på frågan om de anser sin lönsamhet för närvarande var god, tillfredställande eller dålig. Tar man sedan andelen av företagen som svarar god minus andelen som svarar dålig får man ett s.k. nettotal. Ju mer positivt nettotal desto nöjdare med lönsamheten är hotellen och tvärtom. I diagram 1 visas utvecklingen av nettotalet över tid. Som framgår av diagrammet har hotellföretagen gått från att vara, ur ett historiskt perspektiv, mycket nöjda med lönsamhet i början på 217 till att vara betydligt mer neutrala i slutet på året. Under fjärde kvartal var det nästan en lika stor andel av hotellföretagen som angav sig ha dålig lönsamhet som angav sig har bra lönsamhet. Detta är i linje med den utveckling av RevPAR som vi såg i diagram 9. Sida 12 av 22

13 Nettotal Nettotal Diagram 1 Hotellens syn på lönsamheten tom 4:e kvartalet 217 Nettotal 1, kvartalvärden och trend Säsongsrensat Trendat Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Visita Historiskt har resultaten i Konjunkturbarometern för hotell gett en god indikation på var den faktiska lönsamheten på hotellmarknaden hamnar. Det visar sig när man jämför hotellföretagens faktiska lönsamhet mätt som rörelsemarginalen (EBIT) och nettotalet för hotellföretagens syn lönsamheten enligt Konjunkturbarometern. I diagram 11 visas hur sambandet ser ut över tid. Sambandet är som framgår bra. Eftersom uppgifter om hotellmarknadens faktiska lönsamhet (i det här fallet mätt som EBIT) kommer med en stor eftersläpning ger Konjunkturbarometern oss en god fingervisning på vad vi kan förvänta oss för faktisk lönsamhet genom att studera resultaten i Konjunkturbarometern. Utvecklingen av EBIT 215 var dock sämre än vad vi kunnat förvänta oss med tanke på resultatet enligt Konjunkturbarometern och det historiska sambandet. Med utgångspunkt i hotellföretagens syn på lönsamheten enligt Konjunkturbarometern pekar det på att lönsamheten, mätt som EBIT, har landat på mellan 5-7 procent för När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. Sida 13 av 22

14 Procent Nettotal Diagram 11 1, Sambandet mellan rörelseresultat (EBIT) för hotellmarknaden och hotellföretagens syn på lönsamheten (årsmedeltal tom 4:a kvartalet 217) Procent och nettotal 6 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, , EBIT (vänster skala) Synen på lönsamheten (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & SCB, bearbetning Visita -6 Sida 14 av 22

15 LOKAL UTVECKLING Splittrad bild av utvecklingen på hotellmarknad i de större kommunerna Den något svagare utvecklingen på hotellmarknaden totalt i Sverige under 217 jämfört med tidigare år syns också när vi tittar på de 1 största hotellkommunerna under 217. RevPAR-tillväxten var positiv i fem av kommunerna och negativ i fem, se tabell 1. Klart bäst var utvecklingen i Örebro där RevPAR växte med drygt 11 procent. Det var en bra tillväxt i både logiintäkten per belagt rum (ARR) och beläggningsgraden. I Jönköping växte RevPAR med drygt sju procent och i Göteborg med nästan fem. Sämst var utvecklingen i Sigtuna där RevPAR sjönk med drygt sex procent. Även Malmö utvecklades svagt med ett RevPAR-tapp på nästan fem procent. I både Sigtuna och Malmö var det en kombination av lägre ARR och sjunkande beläggning som gav ett lägre RevPAR. Även i Stockholm sjönk RevPAR något trots en mycket stark tillväxt i antalet belagda rum. Orsaken var en mycket kraftig utbyggnad av hotellrumskapaciteten under året som gjorde att, trots kraftig tillväxt i efterfrågan, så sjönk beläggningsgraden med nästan tre procent. Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar helåret 217, 1 största svenska hotellkommunerna 217 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. kronor Procent Kronor Stockholm , ,9-2,6 -,8 Göteborg , ,9,7 4,6 Malmö , , -3,8-4,8 Sigtuna , ,8-2,4-6,1 Jönköping , ,9 3,3 7,3 Helsingborg , ,2,7 1,8 Umeå ,4 52, -2,6-2,6 Uppsala 96 62, ,6-2,4,2 Linköping , ,9-4,6 -,9 Örebro , ,9 6,1 11,2 Riket , ,3,4 2,8 Källa: Tillväxtverket/SCB *Genomsnittlig intäkt per belagt hotellrum exkl. moms och frukost Sida 15 av 22

16 Nettotal %-utveckling HOTELLKONJUNKTUREN Fortsatt positiv syn på efterfrågan på hotellrum i Sverige Trots en lägre tillväxt i efterfrågan under 217 fortsätter de svenska hotellföretagen att vara relativt optimistiska i sin syn på efterfrågan på kort sikt, se diagram 12. Det är betydligt fler hotellföretag som i den senaste Konjunkturbarometern som tror på ökad efterfrågan på tre månaders sikt än andelen som tror på minskad efterfrågan. Historiskt sett har det funnits ett ganska tydligt samband mellan hotellföretagens syn på efterfrågan och det faktiska utfallet av belagda hotellrum. Som framgår av diagram 12 så har sambandet sett något annorlunda ut sedan 213 och framåt. Den faktiska utvecklingen har varit, i ett historiskt perspektiv, bättre än vad man kunnat förvänta sig av hotellföretagens syn på efterfrågan. Dock har tillväxten i belagda rum börjat bromsa upp efter 216 medan hotellföretagens förväntningar på efterfrågan fortsatte att förbättras. Från och med mitten på 217 har dock förväntningarna börjat dämpas något, men från en hög nivå. Diagram 12 6 Hotellens förväntningar på efterfrågan på 3 månaders sikt respektive faktisk utveckling av belagda hotellrum tom januari 218 respektive december 217 Nettotal 2 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 1, , 6, 4, 2,, -2, -4, Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6, 2 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - 1 (samtliga företag svarar negativt) och +1 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 16 av 22

17 %-utveckling %-utveckling Högkonjunkturen ger tillväxt i efterfrågan på hotellrum Utvecklingen av belagda hotellrum har under de senaste dryga 1 åren haft en mycket tydlig koppling till den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin, mätt som utvecklingen av bruttonationalprodukten i fasta priser, se diagram 13. Notera att utvecklingen av belagda hotellrum och BNP ligger på olika axlar och i olika skalor för att tydliggöra samvariationen dem emellan. I diagrammet är Konjunkturinstitutets senaste prognos för BNPtillväxten i den svenska ekonomin inlagd. Med utgångspunkt från det historiska sambandet indikerar denna prognos en tillväxt i belagda hotellrum på ca fyra procent såväl 217 som 218. Det är i detta sammanhang intressant att notera att kopplingen till BNP ser olika ut för belagda rum av olika kundgrupper. Den starkaste kopplingen finns till konferensgäster följt av affärsgäster. Det finns en koppling till privatgäster men den är svagare än för de andra kundgrupperna. Det är inte förvånande att affärsresandet och konfererandet ökar i en stark konjunktur med hög aktivitet i näringslivet. En tydlig koppling mellan konjunktur och boende på hotell bland privatpersoner är inte lika självklar. Detta inte minst då hotellen i tider av lägre efterfrågan från affärsgäster försöker locka fler privatgäster med förmånliga erbjudanden. Diagram 13 1, Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden %-utveckling jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8, 8, Prognos Konjunkturinstitutet 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, -4, -6, -6, , Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 17 av 22

18 PROGNOS Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden blev ett starkt år på den svenska hotellmarknaden med god tillväxt för belagda hotellrum, den högsta beläggningsgraden som noterats samt en tillväxt i RevPAR i nivå med genomsnittet för hela 2-talet. Utfallet blev mer positivt än den prognos som vi lade för 217 för ett drygt år sedan. Det var framförallt en underskattning av tillväxten i belagda rum som blev en dryg procent högre än vad vi prognosticerat. Trots det landade vår prognos i stort sett rätt vad gäller beläggningsgraden då vi hade underskattat tillväxten i hotellrumskapaciteten med en procent. Mot bakgrund av att den ekonomiska konjunkturen bedöms fortsätta vara stark under 218 så är vår bedömning att hotellmarknaden kommer att fortsätta att växa under året. Då hotellens förväntningar på efterfrågan dämpats de sista månaderna, att bokningsläget i nuläget i Stockholm för 218 är sämre än vid motsvarande tidpunkt föregående år och för att efterfrågetillväxten på hotellrum bromsade in under andra halvan 217 bedömer vi att tillväxten i belagda hotellrum blir lägre än vad en historisk koppling till den ekonomiska tillväxten i svensk ekonomi indikerar. Vår prognos landar på en tillväxt i belagda hotellrum på två procent 218, vilket motsvarar en ökning i belagda rum på nästan en halv miljon. Då vi bedömer att tillväxten i hotellrumskapacitet blir runt en procent så kommer beläggningsgraden att hamna på en ny rekordnivå på nästan 59 procent. Efterfrågetillväxten kommer under 217 att fortsätta att drivas av privatsegmenet, vilket har en dämpande effekt på tillväxten i logiintäkten på belagt rum som vi bedömer öka med runt en procent. Sammantaget ger detta en tillväxt i RevPAR på två procent 218. Tabell 2 Prognos 218 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Prognos 218 Utfall 217 Avvikelse mot prognos inför 217, %-enheter Disponibla rum, %-för. 1, 3, +1, Belagda rum, %-för. 2, 3,4 +1,4 Beläggningsgrad, % 58,8 58,2 +,2 ARR, %-för. 1, 2,3 +,3 RevPAR, %-för. 2, 2,8 +,8 Sida 18 av 22

19 APPENDIX 1 Tabell 3 Gästnätter på hotell i Sverige från de 1 största besökarländerna 217 Land Antal gästnätter 217 Andel av utländska gästnätter 217 %-förändring gästnätter jämfört med 216 Norge ,9 1,2 Tyskland ,1 1,4 Storbritannien ,,7 USA ,9 45,3 Danmark ,7,4 Finland ,4,2 Kina ,7 13,7 Nederländerna ,5 13,9 Frankrike ,4 5,7 Italien ,3 7,9 Totalt ,1 Sida 19 av 22

20 %-förändring växelkursen mot SEK APPENDIX 2 Diagram Sambandet mellan förändringar i växelkursen mot den svenska kronan för olika valutaområden och förändringen i gästnätter på svenska hotell från dessa valutaområden perioden %-utveckling 217 jämfört med 28 R² =,9748 Schweiz 3 2 USA EURO Norge Sverige Storbritannien -4-5 Ryssland %-förändring gästnätter från olika valutaområden Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 2 av 22

21 Antal 1-tal Andel APPENDIX 3 Diagram Utvecklingen av andelen och antalet gästnätter med okänd nationalitet på svenska hotell tom december månaders rullande medelvärde 4, 1 2 3,5 1 3, ,5 2, 1,5 1, 2, Okänd nationalitet, antal (vänster skala) Okänd nationalitet, andel (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita, Sida 21 av 22

22 APPENDIX 4 Diagram 16 Utvecklingen av beläggningsgraden på hotellrum för olika kundgrupper tom dec 217 Procent, 12-månaders rullande medelvärde Procent Procent Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 22 av 22