RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Transkript

1 RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE AUGUSTI 217 Box 3546, Stockholm, Telefon Box 44, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Efterfrågan... 4 Stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum... 4 Privatgästerna driver efterfrågan... 4 Både svenska och utländska gäster bidrar till tillväxten... 6 Utbud... 8 Tillväxten i utbudet på hotellrum har tagit fart igen... 8 Beläggningsgrad... 9 Beläggningsgraden på nya rekordnivåer... 9 Logiintäkt per belagt rum... 1 Högt kapacitetsutnyttjande driver upp den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum... 1 Hotellrumspriserna ökar för privatgäster... 1 Lönsamhet Högre snittpris och bättre beläggningsgrad förbättrar RevPAR och hotellens lönsamhet Lokal utveckling Positiv utveckling på hotellmarknad i de flesta större kommuner Hotellkonjunkturen Stark optimism i den kortsiktiga synen på efterfrågan på hotellrum i Sverige Tillväxt i svensk ekonomi ger tillväxt i efterfrågan på hotellrum Prognos God tillväxt på den svenska hotellmarknaden Appendix Appendix Appendix Sida 2 av 21

3 SAMMANFATTNING Efterfrågan på hotellrum i Sverige fortsätter att öka snabbt. Antalet belagda hotellrum har ökat med 5 procent under första halvåret 217 jämfört med motsvarande period föregående år. 75 procent av ökningen står privatgäster för och efterfrågan från både svenska och utländska gäster ökar starkt på hotellen. Efter att ha minskat något under de senaste åren har hotellrumskapaciteten börjat öka igen. Antalet disponibla rum har ökat med 2,9 procent under första halvåret, vilket innebär ca 3 fler hotellrum. Beläggningsgraden har forsatt att öka då efterfrågan växt snabbare än utbudet och är, sett över den sista 12-månaders perioden, på en rekordnivå på 58,5 procent. Det höga kapacitetsutnyttjandet bidrar till att logiintäkten per belagt rum ökar, 2,1 procent under första halvåret. Högre beläggningsgrad och högre logiintäkten per belagt rum har gett ett förbättrat RevPAR. RevPAR steg med 4,2 procent under första halvåret 217 jämfört med motsvarande period 216. Detta har bidragit till att hotellföretagens syn på lönsamheten ligger högt i ett historiskt perspektiv. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för andra kvartalet 217. Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan på tre till sex månader är mycket optimistiska. Detta i kombination med en god ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin gör att vi bedömer att utvecklingen under andra halvåret 217 blir ungefär som under första halvåret. Sett över helåret 217 får vi en ny rekordnotering på nivån på beläggningsgraden på 59 procent. Snittintäkten per belagt hotellrum ökar med ca 2 procent, vilket i kombination med den förbättrade beläggningsgraden ger en tillväxt i RevPAR för helåret 217 på nästan 4 procent. Den svenska ekonomin fortsätter att växa i god takt under 218. BNP-tillväxten bedöms ligga på runt 2,5 procent, vilket är på samma nivå som under 217. Med hotellmarknadens starka koppling till den övergripande ekonomiska aktiviteten i ekonomin så bedömer vi att utvecklingen av den svenska hotellmarknaden också blir positiv under 218. Den svenska kronan bedöms stärkas något under 218, men vi bedömer dock att påverkan på hotellmarknaden blir marginell. Ett mycket högt kapacitetsutnyttjande på hotellen (begränsad kapacitet vid efterfrågetoppar) kommer att hålla ner tillväxten något i utvecklingen av belagda hotellrum till 3 procent. Detta kommer dock att ytterligare driva upp beläggningsgraden till nästan 6 procent sett över helåret. Det höga kapacitetsutnyttjandet leder till att den genomsnittliga intäkten per belagt rum fortsätter att öka under 217. Vi bedömer ökningstakten till 3 procent. Detta i kombination med en något förbättrad beläggningsgrad ger en ökning av RevPAR på 4 procent även under 218. Sida 3 av 21

4 %-utveckling %-utveckling EFTERFRÅGAN Stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum Efterfrågan på hotellrum har under 217 fortsatt att öka i hög takt, se diagram 1. Första halvåret belades drygt en halv miljon fler hotellrum jämfört med motsvarande period 216, motsvarande en ökning med 5, procent. Detta kan jämföras med den genomsnittliga tillväxten av belagda hotellrum under hela 2-talet på 2,7 procent. Efterfrågan på hotellrum har en tydlig koppling till den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin som för närvarande är relativt god (se diagram 13). Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden tom juni 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -2 Privatgästerna driver efterfrågan Det är privatgästerna (turisterna) som driver efterfrågan på hotellrum i Sverige under första halvåret 217, se diagram 2. Av ökningen på drygt en halv miljon fler belagda hotellrum så var nästan 4 av ökningen från privatgäster, motsvarande 75 procent. Detta samtidigt som andelen av det totala antalet belagda hotellrum som beläggs av privatgäster under första halvåret uppgick till 41 procent. Den procentuella ökningen av privatgäster under första halvåret var 9,5 procent. Även för de övriga kundsegmenten, affärsgäster respektive konferensgäster, har en viss ökning skett hittills under 217. Det är vad man kan förvänta sig under en relativt god konjunktur med hög aktivitet i näringslivet. Belagda rum av affärsgäster ökade med 2,3 procent och av konferensgäster med,5 procent. Kopplingen till konjunkturen är särskilt stark för utvecklingen av belagda hotellrum för konferensgäster. Sida 4 av 21

5 Index dec 25=1 Index dec 25=1 Diagram 2 Utveckling av belagda hotellrum i olika kundgrupper på den svenska hotellmarknaden tom juni 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 8 När andelen privatgäster ökar på hotellen så ökar också det genomsnittliga antalet personer som bor per belagt rum. I diagram 3 nedan visas utvecklingen av antalet gästnätter per belagt rum på den svenska hotellmarknaden samt andelen av hotellrummen som enligt hotellen beläggs av privatgäster. Som diagrammet visar är sambandet mycket tydligt. Sida 5 av 21

6 Procent Gästnätter/belagda hotellrum Diagram Utveckling av belagda hotellrum av privatgäster samt av kvoten gästnätter per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom juni 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde 1,58 1,56 1,54 1,52 1,5 1,48 1,46 1,44 1,42 1, Andel privatgäster (vänster skala) Gästnätter per belagt rum (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 1,38 Både svenska och utländska gäster bidrar till tillväxten Efterfrågan på hotellrum under 217 stiger snabbt från både svenska och utländska gäster, se diagram 4. Totalt ökade antalet gästnätter på svenska hotell under första halvåret 217 jämfört med samma period 216 med 95, motsvarande en ökning med 6,1 procent. 62, motsvarande 65 procent av ökningen, stod svenska gäster för. Den procentuella ökningen av svenska gäster uppgick till 5,2 procent och för utländska gäster var ökningen 8,7 procent. Totalt sett utgjorde de svenska gästerna 75 procent av samtliga gäster första halvåret och utländska gäster utgjorde 25 procent. Av utländska gäster står besökare från Norge för den största andelen med 13,5 procent 216, vilket motsvarar nästan 1,2 miljoner gästnätter. Under första halvåret var ökningen av gästnätter 8,5 procent från Norge. Av de 1 största besökarländerna var ökningarna under första halvåret störst från USA och Kina med ökningar på 34 respektive 21 procent jämfört med motsvarande period 216, se appendix 1 tabell 3. Utvecklingen av gästnätter från andra länder påverkas av kostnaderna för att besöka Sverige. Hur den svenska kronans värde förändras i förhållande till andra valutor påverkar därför antalet besökare från dessa länder. Detta är särskilt tydligt när det sker större förändringar över tid, se appendix 2 diagram 14. Konjunkturinstitutet bedömer inte att det kommer att ske några större förändringar av kronans värde i förhållande till de valutorna som är av störst intresse för besökare till Sverige. Undantaget är det brittiska pundet som bedöms tappa i värde i förhållande till den svenska kronan under såväl 217 som 218. Besökare från Storbritannien stod 216 för 8,5 procent av de utländska besökarna under 216 och ett relativt stort tapp i det brittiska pundets värde kommer sannolikt att innebära att antalet besökare på de svenska hotellen minskar något under 218. Det finns anledning att tolka utvecklingen av utländska gäster, framförallt från utanför Europa, med viss försiktighet. Orsaken är att hotellen rapporterar in okänd nationalitet på ett antal gästnätter och den andelen har dessutom ökat kraftigt. SCB hanterar dessa gästnätter på så sätt att de antas vara utländska gäster från utanför Europa. Huruvida det är ett bra sätt att göra är svårt att veta. Det man kan säga är att det spelade mindre roll Sida 6 av 21

7 Index dec 25=1 Index dec 25=1 tidigare då andelen med okänd nationalitet var relativt mindre. 28 utgjorde gästnätter med okänd nationalitet en procent av det totala antalet gästnätter, vilket motsvarade 25 gästnätter. Nu utgör de 3,5 procent av samtliga gästnätter, vilket motsvarar nästan 1,3 miljoner gästnätter, se appendix 3 diagram 15. Diagram 4 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster tom juni 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Totalt Svenska gäster Utländska gäster Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 7 av 21

8 %-utveckling %-utveckling UTBUD Tillväxten i utbudet på hotellrum har tagit fart igen Efter att hotellrumskapaciteten under ett antal år krympte på den svenska hotellmarknaden har den nu börjat öka igen i god takt, se diagram 5. År 215 och 216 krympte antalet disponibla hotellrum som var möjliga att belägga under åren med,4 respektive,1 procent. Det var i huvudsak orsakat av att ett antal hotellanläggningar ställde om sin verksamhet till att inkvartera asylsökande då många asylsökande kom till Sverige under den perioden. Under första halvåret 217 uppgick antalet disponibla hotellrum i Sverige till i genomsnitt 19 5 rum per dag, vilket kan jämföras med 16 4 under motsvarande period 216. En ökning med drygt 3 hotellrum, motsvarande en ökning med 2,9 procent. Nästan 4 procent av tillväxten har skett i Stockholms kommun. 55 procent av tillväxten sker dock utanför de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Diagram 5 Utveckling disponibla hotellrum tom juni 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 8, 8, 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, -4, -6, Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6, Sida 8 av 21

9 Procent Procent BELÄGGNINGSGRAD Beläggningsgraden på nya rekordnivåer Under perioden 198 till 213 låg beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden på årsbasis aldrig över 51 procent. Under perioden 214 och 216 steg beläggningsgraden till rekordnivåer, se diagram 6. För 216 slutade beläggningsgraden på hela 58 procent. Orsaken till denna exceptionella utveckling var en kombination av snabb tillväxt i efterfrågan samt ett krympande utbud av hotellrum. Hade hotellkapaciteten under 215 och 216, istället för att krympa, ökat med en historisk normaltillväxt på 1,5 procent per år hade beläggningsgraden, allt annat lika, legat två procentenheter lägre. Dock är det inte säkert att en sådan utveckling inte påverkat efterfrågan (och därmed beläggningsgrad) och då sannolikt i en positiv riktning. Den starka tillväxten i efterfrågan på hotellrum, har trots att utbudet på hotellrum stigit kraftigt, gjort att beläggningsgraden stigit ytterligare under första halvåret 217. Beläggningsgraden under första halvåret landade på 55,5 procent, vilket är en dryg procentenhet högre än första halvåret 216 då den låg på 54,4 procent. I Stockholm där kapacitetsutbyggnaden varit kraftig, plus 6,1 procent, sjönk beläggningsgraden något trots en stark tillväxt i efterfrågan. För storstäderna i sin helhet ökade beläggningsgraden med,3 procentenheter medan den i övriga riket ökade med 1,4 procentenheter. Diagram 6 Utveckling av beläggningsgraden på den svenska hotellmarknadentom juni 217 Index dec 25=1, 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 4 Sida 9 av 21

10 %-utveckling %-utveckling LOGIINTÄKT PER BELAGT RUM Högt kapacitetsutnyttjande driver upp den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum Den genomsnittliga logiintäkten per belagt hotellrum låg i princip oförändrad under perioden 213 till mitten på 215, se diagram 7. Därefter har det skett en tydlig uppgång. Nivån låg i juni, sett över det senaste året, drygt fyra procent högre än motsvarande nivå i juni 215. Under första halvåret 217 ligger logiintäkten per belagt hotellrum i Sverige på 931 kronor. Det är 2 kronor högre än under första halvåret 216, motsvarande en ökning på 2,1 procent. Att det skett en ökning av hotellrumspriserna under de senaste åren förvånar inte då kapacitetsutnyttjandet ökat så kraftigt. Dock har sannolikt det faktum att efterfrågetillväxt till största delen kommer från privatgäster hållit tillbaka ökningstakten. Det beror på att privatgästerna i genomsnitt betalar lägre hotellrumspriser och när deras andel av de belagda rummen ökar så pressar det genomsnittspriset, allt annat lika. Diagram 7 Utveckling av genomsnittlig intäkt per belagt rum på den svenska hotellmarknaden tom juni 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -1 Hotellrumspriserna ökar för privatgäster Utvecklingen av hotellrumspriser för olika gästgrupper på hotellen följer i stort efterfrågetillväxten på hotellrum för samma kundgrupper. Mellan första kvartalet 213 och första kvartalet 217 har det genomsnittliga priset som privatgäster betalar för hotellrum i Sverige ökat med nästan 13 procent. Samtidigt har efterfrågan på hotellrum från privatgäster ökat med 4 procent under samma period, se diagram 8. Motsvarande ökningar för affärsgäster var fyra procents ökning på det genomsnittliga hotellrumspriset och en samtidigt ökning av efterfrågan på hotellrum med 17 procent. Slutligen sjönk det genomsnittliga hotellrumspriset som konferensgäster betalar under perioden samtidigt som antalet belagda hotellrum från gruppen ökade med nio procent. När det gäller priset som konferensgäster betalar är det en del av ett totalt pris som gästen betalar för hela konferenstjänsten. Det är inte ovanligt att det är just logidelen i priset på den totala konferenstjänsten man laborerar med när man ger gästerna olika typer av erbjudanden. Sida 1 av 21

11 Index 4:e kv 25=1 Index 4:e kv 25=1 Under första kvartalet 217 har det genomsnittliga hotellrumspriset stigit med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 216. Det är dock skillnad i hur genomsnittspriset för priserna som olika kundgrupper betalat utvecklas. Priset för privatgäster har stigit med 3,2 procent, för affärsgäster med 2,8 procent och slutligen för konferensgäster med,7 procent. Diagram 8 Utveckling av hotellrumspriser för olika kundgrupper tom 1:a kv 217 Index 4:e kv. 25=1, 4:a kvartals rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tjänsteprisindex, SCB, bearbetning Visita Sida 11 av 21

12 %-utveckling %-utveckling LÖNSAMHET Högre snittpris och bättre beläggningsgrad förbättrar RevPAR och hotellens lönsamhet Högre beläggningsgrad och högre intäkt per belagt rum bidrar till att öka RevPAR (intäkten per disponibelt hotellrum) på den svenska hotellmarknaden under första halvåret 217, se diagram 9. Under de senaste åren har RevPAR ökat mycket kraftigt. RevPAR 216 låg 18 procent över nivån 213. Högre beläggningsgrad och högre intäkt per belagt rum har under den perioden bidragit i ungefär lika stor utsträckning till detta. Under första halvåret 217 steg RevPAR på den svenska hotellmarknaden med 4,2 procent jämfört med motsvarande period 216. Högre beläggningsgrad och högre intäkt per belagt rum bidrog ungefär lika mycket till den tillväxten. RevPAR-tillväxten utanför storstäderna var klart högre, 4,9 procent, än i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö totalt där den landade på 2,7 procent. Utvecklingen av intäkten per belagt rum var den samma i storstäderna som övriga landet medan beläggningsgraden förbättrade betydligt mer utanför storstäderna. Diagram 9 Utveckling av RevPAR på den svenska hotellmarknaden tom juni 217 %-utveckling jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -3 En positiv utveckling av RevPAR går hand i hand med hur hotellföretagens ser på sin lönsamhet. I diagram 1 visas hotellföretagens syn på sin lönsamhet enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer (kvartal). Konjunkturinstitutet frågar varje kvartal ett urval av hotellföretag hur de ser på sin lönsamhet. De får svara på frågan om de anser sin lönsamhet för närvarande var god, tillfredställande eller dålig. Tar man sedan andelen av företagen som svarar god minus andelen som svarar dålig får man ett s.k. nettotal. Ju mer positivt nettotal desto nöjdare med lönsamheten är hotellen och tvärtom. I diagram 1 visas utvecklingen av nettotalet över tid. Som framgår av diagrammet har hotellföretagen sedan slutet på 215 varit väldigt nöjda med son lönsamhet i ett historiskt perspektiv. Nettotalet ligger mellan 3 och 4 under perioden därefter, vilket betyder att det är en klart större andel av de tillfrågade hotellföretagen som säger sig har bra lönsamhet jämfört med andelen som säger sig ha dålig lönsamhet. Sida 12 av 21

13 Nettotal Nettotal Diagram 1 Hotellens syn på lönsamheten tom 2:a kvartalet 217 Nettotal 1, kvartalvärden och trend Säsongsrensat Trendat Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Visita Det är tydligt att resultaten i Konjunkturbarometern för hotell ger en bra indikation på den faktiska lönsamheten på hotellmarknaden. Det visar sig när man jämför hotellföretagens faktiska lönsamhet mätt som rörelsemarginalen (EBIT) och nettotalet för hotellföretagens syn lönsamheten enligt Konjunkturbarometern. I diagram 11 visas hur sambandet ser ut över tid. Sambandet är som framgår i det närmaste perfekt. Eftersom uppgifter om hotellmarknadens faktiska lönsamhet (i det här fallet mätt som EBIT) kommer med en stor eftersläpning ger Konjunkturbarometern oss en mycket god fingervisning på vad vi kan förvänta oss för faktisk lönsamhet genom att studera resultaten i Konjunkturbarometern. Med utgångspunkt i hotellföretagens syn på lönsamheten enligt Konjunkturbarometern finns det anledning att tro att lönsamheten på hotellmarknaden kommer att vara god under 217 med en rörelsemarginal på mellan 7 och 8 procent. 1 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. Sida 13 av 21

14 Procent Nettotal Diagram 11 9, 8, 7, 6, Sambandet mellan rörelseresultat (EBIT) för hotellmarknaden och hotellföretagens syn på lönsamheten (årsmedeltal tom 2:a kvartalet 217) Procent och nettotal , 4, 3, 2, 1,, EBIT (vänster skala) Synen på lönsamheten (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & SCB, bearbetning Visita Sida 14 av 21

15 LOKAL UTVECKLING Positiv utveckling på hotellmarknad i de flesta större kommuner Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum har stigit i åtta av de tio kommunerna under 1:a halvåret 217 jämfört med motsvarande period 216, se tabell 1. I Sigtuna och Umeå har det varit en nedgång. Största uppgång var det i Jönköping med 4,8 procent följt av Uppsala med 4,3 procent. I hälften av kommunerna förbättrades beläggningsgraden under 1:a halvåret och i hälften försämrades den. Största förbättring var i Helsingborg. Förbättringen var en kombination av en stark utveckling av efterfrågan samtidigt som hotellkapaciteten minskade något. I Sigtuna försämrades beläggningsgraden kraftigt trots att efterfrågan förbättrades ordentligt. Orsaken var hotellrumskapaciteten ökat med nästan 14 procent. Samma mönster låg bakom den försämrade beläggningsgraden i Umeå. Trots att belagda hotellrum ökade med nästan tre procent sjönk beläggningsgraden 2,5 procentenheter. RevPAR har förbättrats i sju av de tio kommunerna. Störst var förbättringen i Helsingborg med 9,7 procent följt av Jönköping med 6,8 procent. Sämst utveckling hade Sigtuna där RevPAR sjönk med 11,3 procent. Försämringen var en kombination av kraftigt försämrad beläggningsgrad och lägre intäkt per belagt rum. Även Umeå hade en tydlig försämring av RevPAR på -5,7 procent. Även detta en kombination av lägre beläggningsgrad och lägre intäkt per belagt rum jämfört med första halvåret 216. Sammantaget visar detta att det trots en övergripande mycket positiv utveckling på den svenska hotellmarknaden att det finns relativt stora skillnader mellan olika kommuner i landet. Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar 1:a hå 217, 1 stora svenska hotellkommunerna 216 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period 216 1:a halvåret 1:a halvåret ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. kronor Procent Kronor Stockholm , , -,2 2,8 Göteborg , 698,4 2,8 3,2 Malmö , 521,3-1,6-1,3 Sigtuna , 628-4,1-7,5-11,3 Jönköping , ,8 1,9 6,8 Helsingborg , 529 3,3 6,2 9,7 Umeå 85 6, , -3,8-5,7 Uppsala , ,3 -,1 4,2 Linköping , ,1,5 1,6 Lund 92 58, ,5 4,4 5,9 Riket , ,2 2, 4,2 Källa: Tillväxtverket/SCB *Genomsnittlig intäkt per belagt hotellrum exkl. moms och frukost Sida 15 av 21

16 Nettotal %-utveckling HOTELLKONJUNKTUREN Stark optimism i den kortsiktiga synen på efterfrågan på hotellrum i Sverige Hotellföretag har mycket positiva förväntningar på efterfrågan på hotellrum, se diagram 12. Konjunkturinstitutet frågar ett urval av hotellföretag varje månad hur de ser på efterfrågan på företagets tjänster på tre månaders sikt. Resultatet redovisas som s.k. nettotal som visar skillnaden mellan andelen hotell som tror att efterfrågan kommer att öka och andelen som tror att den kommer att minska. Som framgår av diagram 12 har nettotalet mätt som ett rullande 12 månaders medelvärde inte varit så positiv på de dryga 1 år som redovisas i diagrammet. I diagrammet är också inlagt den faktiska utvecklingen av belagda hotellrum under perioden. Sambandet är tydligt om alls inte perfekt. Utifrån detta och hotellföretagens förväntningar är sannolikheten för en positiv utveckling under resten av året på hotellmarknaden stor. I Konjunkturinstitutets kvartalsbarometrar får hotellföretagen också frågan hur de ser på efterfrågan på ett halvårs sikt. I den senaste från i juli 217 var de positiva förväntningarna på de närmaste sex månaderna all-time high. Det positiva nettotalet låg över 6, vilket alltså är det högsta någonsin. Diagram 12 6 Hotellens förväntningar på efterfrågan på 3-månaders sikt respektive faktisk utveckling av belagda hotellrum tom juli respektive juni 217 Nettotal 2 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 1, , 6, 4, 2,, -2, -4, Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6, 2 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - 1 (samtliga företag svarar negativt) och +1 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 16 av 21

17 %-utveckling %-utveckling Tillväxt i svensk ekonomi ger tillväxt i efterfrågan på hotellrum Utvecklingen av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden följer utvecklingen av den allmänna ekonomiska konjunkturen väl. Sambandet mellan utvecklingen av belagda hotellrum och utvecklingen av BNP i volym visas i diagram 13. Som framgår av diagrammet är sambandet mycket starkt. Utvecklingen av belagda hotellrum och BNP ligger på olika skalor för att göra sambandet extra tydligt. När det gäller efterfrågan på hotellrum så är kopplingen till den ekonomiska tillväxten olika för olika typer av kundgrupper. Precis som man kan förvänta sig så ökar affärsresandet och boendet kopplat till konferenser när det är god tillväxt i ekonomin och hög ekonomisk aktivitet. När det gäller efterfrågan från privatgäster är kopplingen till den ekonomiska aktiviteten svagare. Efterfrågan från privatgäster ökar trendmässigt och variationen över åren överensstämmer inte alls lika mycket med variationen i BNP som efterfrågan från affärs- och konferensgäster gör. Det innebär att större svängningar i efterfrågan på hotellrum styrs i stor utsträckning av förändringar i efterfrågan från affärs- och konferensgäster. I diagram 13 har Konjunkturinstitutets senaste prognos för tillväxten under andra halvåret 217 och helåret 218 lagts in. Som framgår av diagrammet så bedöms tillväxten i BNP sjunka från 2,5 procent 217 till ca 2,4 procent 218. Det historiska sambandet indikerar en positiv tillväxt av efterfrågan påhotellrum på runt fyra procent under såväl 217 som 218. Diagram 13 1, Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden %-utveckling jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8, 8, Prognos Konjunkturinstitutet 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, -4, -6, -6, , Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 17 av 21

18 PROGNOS God tillväxt på den svenska hotellmarknaden 218 Hotellföretagen är fortsatt mycket optimistiska i synen på utvecklingen på kort sikt på den svenska hotellmarknaden. Detta i kombination med en god ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin gör att vi bedömer att utvecklingen under andra halvåret 217 blir ungefär som under första halvåret. Sett över helåret 217 får vi en ny rekordnotering på nivån på beläggningsgraden på 59 procent. Snittintäkten per belagt hotellrum ökar med ca 2 procent, vilket i kombination med den förbättrade beläggningsgraden ger en tillväxt i RevPAR för helåret 217 på nästan 4 procent, se tabell 2. Den svenska ekonomin fortsätter att växa i god takt under 218. BNP-tillväxten bedöms ligga på runt 2,5 procent, vilket är på samma nivå som under 217. Med hotellmarknadens starka koppling till den övergripande ekonomiska aktiviteten i ekonomin så bedömer vi att utvecklingen av den svenska hotellmarknaden också blir positiv under 218. Den svenska kronan bedöms stärkas något under 218, men vi bedömer dock att påverkan på hotellmarknaden blir marginell. Ett mycket högt kapacitetsutnyttjande på hotellen (begränsad kapacitet vid efterfrågetoppar) kommer att hålla ner tillväxten något i utvecklingen av belagda hotellrum till 3 procent. Detta kommer dock att ytterligare driva upp beläggningsgraden till nästan 6 procent sett över helåret. Det höga kapacitetsutnyttjandet leder till att den genomsnittliga intäkten per belagt rum fortsätter att öka under 217. Vi bedömer ökningstakten till 3 procent. Detta i kombination med en något förbättrad beläggningsgrad ger en ökning av RevPAR på 4 procent även under 218. Tabell 2 Prognos 217 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Prognos 218 Prognos 217 Avvikelse mot tidigare prognos 217, %-enheter Disponibla rum, %-för. 2, 2,7 +,7 Belagda rum, %-för. 3, 4,4 +1,4 Beläggningsgrad, % 59,6 59, +1, ARR, %-för. 3, 2,1 -,9 RevPAR, %-för. 4, 3,8 -,2 Sida 18 av 21

19 APPENDIX 1 Tabell 3 Gästnätter på hotell i Sverige från de 1 största besökarländerna 216 Land Antal gästnätter 216 Andel av utländska gästnätter 217 Antal gästnätter första halvåret 217 %-förändring gästnätter första halvåret Norge , ,4 Tyskland , ,4 Storbritannien , ,4 Danmark , ,6 USA , ,1 Finland , ,7 Kina , ,1 Frankrike , , Nederländerna , ,8 Italien , ,8 Totalt ,7 Sida 19 av 21

20 %-förändring växelkursen mot SEK APPENDIX 2 Diagram 14 6 Sambandet mellan förändringar i växelkursen mot den svenska kronan för olika valutaområden och förändringen i gästnätter på svenska hotell från dessa valutaområden perioden %-utveckling 216 jämfört med 28 Schweiz 4 USA 2 EURO Sverige Storbritannien -2 Norge -4 Ryssland %-förändring gästnätter från olika valutaområden Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 2 av 21

21 Antal Andel APPENDIX 3 Diagram Utvecklingen av andelen och antalet gästnätter med okänd nationalitet på svenska hotell 12-månaders rullande medelvärde 4, 1 2 3, , 2,5 2, 1,5 1, 2, Okänd nationalitet, antal (vänster skala) Okänd nationalitet, andel (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita, Sida 21 av 21