Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Transkript

1 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9

2 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas krympa under innevarande år. Det gäller framförallt Sverige och Finland där statliga konjunkturinstitutets senaste prognos för BNP-tillväxten under 9 är minus 5, procent respektive minus 5,6. Motsvarande siffror för Norge och Damark är minus 1,5 procent respektive minus 3,8 procent. Sammantaget har den mycket svaga utvecklingen av ländernas ekonomier påverkat efterfrågan på hotellrum negativt. Nedgången i efterfrågan var mycket stark under andra kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år i samtliga fyra länder. En del av skillnaden förklaras av den s.k. påskeffekten. Det är en kalendereffekt som innebar att påsken bytte månad från mars 8 till april 9. Denna effekt är särskilt tydlig i Sverige och Norge där beroendet av affärs- och konferensgäster är särskilt starkt. Detta får effekten att efterfrågan, allt annat lika, från affärs- och konferensgäster är mycket svagare i april 9 jämfört med april 8. Den kraftigt försämrade efterfrågan i kombination med ett ökat antal disponibla hotellrum har pressat beläggningsgraderna med som minst 9 procent i Sverige och som mest 1 procent i Danmark. Det genomsnittliga hotellrumspriset per belagt hotellrum (ARR) 1 sjönk i Sverige och Finland medan det fortsatte att öka i Norge. Kombinationen sjunkande genomsnittspris och kraftigt sjunkande beläggning sänkte RevPAR dramatiskt i Sverige och Finland, med 1 respektive 11 procent. Nedgången av RevPAR var dock störst i Norge, 13 procent. Detta trots att genomsnittspriset fortsatte att öka. Den svenska hotellmarknaden har under sommaren gynnats av den svaga svenska valutan. Detta har inneburit att många svenskar har valt att semestra hemma samtidigt som det har kommit ett stort inflöde av utländska gäster till de svenska hotellen. De utländska gästerna kommer inte minst från våra nordiska grannländer. Under hösten är dock problemen tillbaka på den svenska hotellmarknaden då det är affärs- och konferensgäster som står för efterfrågan. På grund av den svaga ekonomin i samtliga nordiska länder kommer efterfrågan på hotellrum att vara klart svagare hösten 9 jämfört med hösten 8. Efterfrågan föll fortsatt under andra kvartalet i hela norden Precis som föresågs efter första kvartalet så blev tappet i efterfrågan än större under andra kvartalet, se diagram 1. En viktig förklaring var den kalendereffekt som flytten av påsken från mars till april i år betyder. Effekten är särskilt tydlig i Sverige och Norge där beroendet av efterfrågan från affärs- och konferensgäster är stort på hotellen. Antalet affärs- och konferensgäster på hotellen är lågt under en påskvecka och därför blir effekten stor jämfört med motsvarande månad föregående år när påsken byter månad. Sverige är det land av de fyra nordiska som har haft minst tapp i efterfrågan under första halvåret. En viktig förklaring till det är den svaga svenska kronan som inneburit att utvecklingen av privatgäster på de svenska hotellen utvecklats mycket starkt, plus 6 procent. Det syns inte minst genom den ökade efterfrågan under juni, en ökning av belagda hotellrum med 3,8 procent (plus 9, procent från privatgäster). I de andra nordiska länderna minskade efterfrågan, mätt som belagda hotellrum, i juni i år jämfört med juni 8. I Norge, som klarat sig näst bäst, har också efterfrågan från privatsegmentet ökat under året om än inte lika kraftigt som i Sverige. I samtliga länder är tappet störst på efterfrågan från affärs- och konferensgästerna. Danmark har haft den svagaste utvecklingen av belagda hotellrum med ett tapp på 1,3 procent jämfört med första halvåret 8. Utvecklingen i de nordiska huvudstäderna var likartad den för länderna i sin helhet. Efterfrågan på hotellrum i Stockholm och Oslo har varit negativ men ändå betydligt bättre än 1 Den danska statistiska centralbyrån redovisar inte genomsnittligt hotellrumspris.

3 i Helsingfors och Köpenhamn. Nedgången i antalet belagda hotellrum i Stockholm och Oslo stannade på 7, respektive 9, procent andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period 8. I Helsingfors minskade antalet belagda hotellrum med 1, procent och i Köpenhamn och med 1,7 procent. Diagram 1 - Utvecklingen av belagda hotellrum i de nordiska länderna :a kvartalet och första halvåret 9 jämfört med motsvarande perioder ,5-5,1-9,8,3-9,9-1,7,3 Beläggningsgraden pressas av sjunkande efterfrågan och ökad kapacitet Antalet hotellrum har ökat på samtliga länders hotellmarknader utom Finlands under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 8. Det gör att nedgången i beläggningsgrad är större i Sverige, Norge och Danmark än nedgången i belagda hotellrum, se diagram. Detta syns särskilt tydlig i Norge där antalet disponibla hotellrum under andra kvartalet 9 var 3,9 procent fler än andra kvartalet 8. Nedgången i beläggningsgrad är största i Danmark där den sjönk med hela 1,3 procent andra kvartalet och 11,5 procent första halvåret. Nedgången var nästan lika stor i Norge under andra kvartalet, minus 13, procent. I Finland är faktiskt nedgången i beläggningsgrad marginellt mindre än nedgången i belagda hotellrum Trots att den mycket svaga utvecklingen av beläggningsgraden i Danmark under andra kvartalet var nivån den högsta av samtliga länder, 5 procent. I Sverige och Finland var -9,6-7, beläggningsraden under första kvartalet 8 procent, medan den i Norge var 51 procent. Jämfört med utvecklingen av belagda hotellrum så sjunker beläggningsgraden i Stockholm och Oslo betydligt mer under andra kvartalet. Orsaken är ett ökat antal disponibla hotellrum jämfört med motsvarande period 8. Ökningen var 3, procent i Stockholm och,3 procent i Oslo. Detta innebar att beläggningsgraden sjönk med 1 procent i Stockholm och med nästan 13 procent i Oslo. I Helsingfors och Köpenhamn var nedgången i beläggningsgrad procentuellt den samma som nedgången i antalet belagda hotellrum då antalet disponibla hotellrum var oförändrat. Diagram - Utvecklingen av beläggningsraden på hotell i de nordiska länderna :a kvartalet och första halvåret 9 jämfört med motsvarande perioder ,,6-13, -9, -9, -1,3-11,5 Fortsatt stort ras i efterfrågan från utländska gäster utom i Sverige När det gäller utvecklingen av efterfrågan från utländska gäster skiljer sig Sverige ganska mycket från övriga tre länder. I Sverige ökade antalet utländska gästnätter med 5,5 procent under andra kvartalet i år, se diagram 3. Detta trots att efterfrågan på hotellrum totalt sjönk. Den svaga kronan är förklaringen. I juni ökade antalet utländska gästnätter i Sverige med 1 procent. Ökningen var särskilt stor när det gäller gästnätter från våra nordiska grannländer, 3 procent. I våra nordiska grannländer minskade antalet utländska gästnätter i juni med 13 procent i Norge, 15 procent i Finland och med 7 procent i Danmark. Sett över hela andra kvartalet var,6

4 nedgången 1, procent i Norge, 15,5 procent i Finland och 1, procent i Danmark. Diagram 3 - Utveckling av utländska gäster på hotellen i de nordiska länderna :a kvartalet och första halvåret 9 jämfört med motsvarande perioder ,5 -, -13, -1, -1,7-15,5, -11,7,3, Även när det gäller huvudstäderna så sticker Sverige ut i detta avseende. Stockholm hade under andra kvartalet en ökning av antalet utländska gästnätter på samma nivå som hela Sverige, plus 5 procent. Även i Stockholm var ökningen bland besökare från våra nordiska grannländer extra stark. I de övriga nordiska huvudstäderna var nedgången av utländska gästnätter andra kvartalet som minst från minus 9 procent i Danmark till som mest minus 16 procent i Helsingfors. Hotellrumpriserna stiger i Norge men faller i Sverige och Finland Trots att nedgången i beläggningsgrad i Sverige var procentuellt sett mindre än både i Norge och Finland så utvecklas de genomsnittliga hotellrumspriset (ARR) 1 svagast i Sverige, se diagram. Under andra kvartalet sjönk priserna i Sverige med nästan procent jämfört med motsvarande kvartal 8. Att priserna ligger still och till och med ökar något i Norge kan tyckas märligt vid jämförelse då det är för samma kundsegment nedgången kommit. I ett historiskt perspektiv är dock den nedgång i genomsnittspris vi ser i Sverige kraftig i förhållande till nivån på beläggningsgraden. I Finland sjunker priserna endast svagt trots en mycket kraftiga nedgång i efterfrågan och beläggningsgrad. Diagram - Utvecklingen av det genomsnittliga hotellrumspriset (ARR) i de nordiska länderna :a kvartalet och första halvåret 9 jämfört med motsvarande perioder 8, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5 -, -,5-3, -3,5,,5-3,8-1,9, I de tre nordiska huvudstäderna Stockholm, Oslo och Helsingfors sjunker ARR kraftigare än i respektive land i sin helhet. Den kraftigaste nedgången var i Stockholm där ARR sjönk med 11 procent. Precis som i landet i sin helhet är det i ett historiskt perspektiv mycket i förhållande till nivån på beläggningsgraden i Stockholm. Motsvarande nedgång i Oslo och Helsingfors var,5 respektive 6 procent. RevPAR sjönk dramatiskt andra kvartalet Utvecklingen av intäkten per disponibelt hotellrum (RevPAR) sjönk kraftigt och med i stort sett lika mycket i samtliga länder under andra kvartalet i år, se diagram 5. Detsamma gäller utvecklingen av RevPAR under första halvåret. Orsakerna till den negativa utvecklingen av RevPAR varierar dock något mellan länderna. I Sverige berodde den kraftiga nedgången under andra kvartalet på en kombination av sjunkande beläggningsgrad och sjunkande genomsnittspris. I Finland sjönk genomsnittpriset något men den huvudsakliga förklaringen var en sjunkande beläggningsgrad. I Norge där genomsnittspriset ökat något är hela förklaringen en kraftigt försämrad beläggningsgrad. RevPAR sjönk med nästan procent i Stockholm under andra kvartalet jämfört med motsvarande period 8. Motsvarande nedgångar i Oslo,9-1, Sverige Norge Finland Källa: SCB/Tillväxtverket, Statistics Norway, Statistics Finland, SHR, 1 Den danska statistiska centralbyrån redovisar inte genomsnittligt hotellrumspris.

5 och Helsingfors var 15 respektive 17 procent. Sett över hela första halvåret sjönk RevPAR i Stockholm och Oslo med 1 procent och i Helsingfors med 17 procent. I samtliga städerna förklaras den kraftiga nedgången av en kombination av sjunkande genomsnittspris och försämrad beläggningsgrad. Diagram 5 - Utveckling av den genomsnittliga intäkten per disponibla hotellrum (RevPAR) i de nordiska länderna :a kvartalet och första halvåret 9 jämfört med motsvarande perioder 8 Ordlista ARR (Average room rate): genomsnittlig intäkt per belagt hotellrum Beläggningsgrad: (belagda hotellrum/disponibla hotellrum) x 1 RevPAR (Revenue per available room): intäkt per disponibelt hotellrum ,3,6-9, -1,5-1,9 Sverige Norge Finland Källa: SCB/Tillväxtverket, Statistics Norway, Statistics Finland, SHR