Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Transkript

1 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden någonsin på den svenska hotellmarknaden... 5 Utländska gäster ökade rekordsnabbt Stora regionala skillnader i utveckling på hotellmarknaden... 7 Hotellföretagens syn på lönsamheten allt positivare... 8 Fortsatt optimism bland hotellföretagen... 9 Konjunkturen stödjer en positiv utveckling på hotellmarknaden Utfall för den svenska hotellmarknaden 2015 och en reviderad prognos för

3 Sammanfattning 2015 var ett bra hotellår i Sverige. Tillväxten i efterfrågan var mycket stark, där antalet belagda hotellrum ökade med 6,8 procent. Det betydde att det belades nästan 1,4 miljoner fler hotellrum i Sverige 2015 jämfört med Tillväxten i efterfrågan kom för första gången sedan 2011 från samtliga kundkategorier. Den förbättrade konjunkturen gjorde att efterfrågan ökade för första gången på flera år från såväl affärs- som konferensgäster. Då hotellrumskapaciteten sett över hela året var oförändrad drev den kraftiga tillväxten i efterfrågan upp beläggningsgraden. På helåret var beläggningsgraden över 55 procent, vilket med råge är den högsta som uppmätts på den svenska hotellmarknaden sedan Statistiska Centralbyrån började redovisa inkvarteringsstatistik för hotell Nivån på beläggningsgraden har aldrig tidigare legat över 52 procent för Sverige i sin helhet. Tillväxten i gästnätter från utländska besökare ökade med nästan 14 procent under året, vilket är en rekordtillväxt. Totalt hade de svenska hotellen nästan 8,5 miljoner utländska gästnätter under Den relativt svaga svenska valutan är en förklaring till det stora antalet utländska gästnätter. Den höga beläggningsgraden i kombination med ökade efterfrågan från affärs- och konferensgäster på hotellen innebar att den genomsnittliga intäkten per belagt rum steg med två procent under året. Ökningen kom efter en period på tre år då den varit oförändrad. Den höga beläggningsgraden i kombination med ökningen av den genomsnittliga intäkten per belagt rum ledde till att den genomsnittliga intäkten per disponibelt rum (RevPAR) steg med 8,9 procent. Sammantaget gjorde detta att företagens syn på lönsamheten förbättrades kraftigt under året efter att ha varit dämpad under flera år. Även om hotellmarknaden i sin helhet utvecklades positivt under 2015 så finns det stora regionala skillnader. Av de 10 största hotellkommunerna hade två negativ tillväxt i RevPAR. Den relativt positiva synen på konjunkturläget under 2016 kommer att ge draghjälp till hotellmarknaden. Visita gör bedömningen att tillväxten i efterfrågan på hotellrum kommer att landa på tre procent under En fortsatta ökning av efterfrågan från affärsgäster är en av förklaringarna. Då tillväxten i hotellrumskapacitet kommer att vara lägre än efterfrågetillväxten bedömer Visita att beläggningsgraden kommer att fortsätta stiga något under året. Ökningen av den genomsnittliga intäkten av per belagt rum vi såg under 2015 bedömer vi kommer att fortsätta med samma tillväxttakt under Detta ger en tillväxt i RevPAR på runt tre procent för helåret 2016.

4 Index dec 2002= Index dec 2002= Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten 2015 blev ett bra hotellår med stark tillväxt. Efterfrågan på hotellrum ökade relativt kraftigt under i stort sett varje månad jämfört med motsvarande månad Antalet belagda hotellrum ökade med 6,8 procent under 2015, vilket är den snabbaste tillväxten under hela 2000-talet. Den genomsnittliga ökningstakten under 2000-talet är 2,6 procent. Totalt belades 21,8 miljoner hotellrum i Sverige under 2015, vilket är 1,4 miljoner fler än under Från att efterfrågetillväxten på hotellmarknaden drivits av enbart privatsegmentet under fler år började även efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten att öka under andra halvåret 2015, se diagram 1. Ökningen av efterfrågan från affärs- och konferensgäster sammanhänger med att det allmänna konjunkturläget börjat förbättras. Efterfrågan på hotellrum ökade med 5,2 procent för affärsgäster och med 3,4 procent från konferensgäster för helåret. Tillväxttakten var i båda fallen betydligt starkare under andra halvåret än första halvåret. Ökningstakten i efterfrågan var trots detta betydligt snabbare från privatsegmentet där antalet belagda hotellrum ökade med 9,5 procent jämfört med Här var dock tillväxttakten högre under första halvåret. Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum olika kundgrupper tom dec 2015 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Källa: Tillväxtverket/SCB 80 Den genomsnittliga intäkten per belagt hotellrum (ARR) har varit i princip oförändrat under perioden Detta trots att efterfrågan på hotellrum ökat under perioden och beläggningsgraden legat på rekordnivåer. Den viktigaste förklaringen till detta, enligt Visitas uppfattning, är att efterfrågetillväxten helt kommit ifrån privatgästerna. Belagda hotellrum från privatgäster ökade med 22 procent mellan 2011 och Efterfrågan från affärs- och konferensgäster tillsammans var de facto lägre 2014 jämfört med Detta har betydelse för

5 Index 4:e kv 2005= Index 4:e kv 2005= ARR då privatgäster i genomsnitt betalar lägre hotellrumspriser än vad affärs- och konferensgäster gör. Det betyder allt annat lika att ARR går ned om andelen privatgäster ökar. Att utvecklingen av efterfrågan från olika kundgrupper påverkar vilka hotellrumspriser de olika grupperna betalar syns tydligt i diagram 2. Sedan 2012 har efterfrågan på hotellrum från privatgäster ökat kraftigt och det har också hotellrumspriser för privatgäster gjort. Efterfrågan på hotellrum från affärsgäster var i stort sett oförändrad under perioden och det var också de hotellrumspriser affärsgäster i genomsnitt betalar. Efterfrågan från konferensgäster sjönk perioden och det gjort också de hotellrumspriser som gruppen betalar. Under 2015 har hotellrumspriserna för alla kundgrupperna ökat i takt med att efterfrågan på hotellrum från samtliga kundgrupper ökat. Diagram 2 Utveckling av hotellrumspriser för olika kundgrupper tom dec 2015 Index 4:e kv. 2005=, 4:a kvartals rullande medelvärde Källa: SCB Affärsgäster Privatgäster Konferensgäster Högsta beläggningsgraden någonsin på den svenska hotellmarknaden Efterfrågan på hotellrum har alltså ökat kraftig på den svenska hotellmarknaden under Efterfrågetillväxten kom dessutom från samtliga kundsegment. I kombination med att det inte skedde någon tillväxt i den disponibla hotellrumskapaciteten1 under 2015 drev detta upp beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden till över 55 procent, se diagram 3. Det motsvarar mer än tre procentenheter högre än vad som noterats sedan statistiken över hotellens beläggningsgrad började produceras av Statistiska centralbyrån En orsak till att den disponibla kapaciteten inte ökat är att ett antal hotell ställt om sin verksamhet till att istället för att bedriva hotell öppna boende för asylsökande.

6 Index dec 2000= Index dec 2000= Den kraftigt förbättrade beläggningsgraden i kombination med att det genomsnittliga hotellrumspriset började stiga under 2015 gav en mycket kraftig ökning av den genomsnittliga intäkten per disponibelt rum (Rev PAR). Ökning för helåret 2015 landade på 8,9 procent, vilket är den näst starkaste tillväxten under 2000-talet. Ökningen var något starkare 2007, vilket kan förklaras av att det var på toppen en mycket stark hög konjunktur där den genomsnittliga intäkten per belagt rum ökade med drygt sex procent. Nu har konjunkturläget inte alls varit lika bra men trots det har utvecklingen varit stark. Diagram 3 Utveckling av viktiga hotellparametrar tom dec 2015 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Belagda rum ARR Beläggningsgrad RevPAR Källa: Tillväxtverket/SCB 90 Utländska gäster ökade rekordsnabbt 2015 Antalet utländska gäster på de svenska hotellen växt rekordmycket under 2015, se diagram 4. Antalet ökade med hela 13,6 procent jämfört med Det motsvarar en ökning på mer än 1 miljon utländska gäster. Inte något annat år under 2000-talet har den procentuella ökningen av utländska gäster varit över 10 procent. Den relativt svaga svenska kronan har varit en bidragande orsak till att fler utländska gäster besökt de svenska hotellen. Den svagare svenska kronan har gjort det relativt billigare att besöka Sverige och bo på hotell i Sverige. Det har exempelvis haft en tydlig effekt på gästnätter från Storbritannien som ökade 18 procent. Även från Euroområdet har tillväxten i gästnätter varit mycket stark och Euron har stärkts mot den svenska kronan under Den ryska rubeln tappade mycket i värde mot den svenska kronan under 2015 och detta bidrog till antalet gästnätter från ryska besökare minskade med drygt 30 procent samma period.

7 Index dec 2002= Index dec 2002= Även tillväxten av svenska gäster var den högsta under 2000-talet, 6,6 procent. Totalt ökade antalet gäster med drygt 2,5 miljoner under 2015 och det totala antalet gästnätter var 33,6 miljoner på de svenska hotellen. Diagram 4 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster tom dec 2015 Index dec 2005=, 12-månaders rullande medelvärde Totalt Svenskar Utländska Källa: Tillväxtverket/SCB 90 Stora regionala skillnader i utveckling på hotellmarknaden 2015 var ett rekordår på den svenska hotellmarknaden. Det gäller både nivån och tillväxten på efterfrågan på hotellrum. Trots detta är bilden relativt splittrad när man studerar utvecklingen i olika delar av landet. I tabell 1 jämförs utvecklingen av genomsnittlig intäkt per belagt rum (ARR), beläggningsgrad och genomsnittlig intäkt per disponibelt rum (RevPAR) i Sveriges 10 största hotellkommuner. Av tabellen framgår, att trots ett generellt bra hotellår i Sverige 2015, är skillnaderna mellan olika delar av landet betydande. I sju av de tio kommunerna ökade snittintäkten per belagt rum medan den sjönk i tre. Mest steg den i Göteborg med 6,7 procent och mest sjönk den i Umeå med 4,7 procent. Beläggningsgraden steg i nio av de tio kommunerna. Den enda kommun där den försämrades var i Umeå. Förklaringen till Umeås svaga utveckling under 2015 var att 2014 var ett mycket bra år i Umeå. Det beroende i sin tur på att Umeå under 2014 var en av Europas kulturhuvudstäder, vilket gav många turister till staden. För det viktigaste av hotellens nyckeltal, RevPAR, steg det i åtta av de tio kommunerna. RevPAR tar hänsyn till både utvecklingen av snittintäkten per belagt rum och utvecklingen av beläggningsgraden. Tre av tio kommuner hade en RevPAR tillväxt på över 10 procent. Snabbast tillväxt hade Sigtuna på 11,6 procent. Förutom Umeå hade även Jönköping sjunkande RevPAR under 2015, minus drygt fyra procent.

8 Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar helåret 2015, 10 största svenska hotellkommunerna 2014 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period : tertialet 1-2: tertialet ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. kronor Procent Kronor Stockholm , ,6 4,7 7,3 Göteborg , ,7 3,2 10,1 Malmö , ,8 2,4 1,5 Sigtuna , ,8 6,5 11,6 Jönköping , ,2 3,4-1,0 Helsingborg , ,8 2,7 4,5 Uppsala , ,1 5,7 11,1 Umeå , ,7-3,6-8,1 Linköping , ,9 7,8 9,9 Lund , ,3 6,2 6,5 Riket , ,0 6,8 8,9 Källa: Tillväxtverket/SCB *exkl. Moms och frukost Hotellföretagens syn på lönsamheten allt positivare Den positiva utvecklingen av hotellrumspriser, beläggningsgrad och RevPAR har gjort att hotellföretagens syn på lönsamheten har förbättrats ordentligt under Det framgår tydligt av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, se diagram 5. För sista kvartalet 2015 var andelen hotellföretag som svarade att lönsamheten för närvarande var god hög jämfört med andelen som svarade att den var dålig, vilket gav ett nettotal 2 på 35. Under den sista 10- årsperioden var det bara i slutet på 2007 som hotellen såg lika positivt på lönsamheten som de gör just nu. 2 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom.

9 Nettotal Nettotal Diagram 5 50 Hotellens syn på lönsamheten Nettotal, kvartalvärden och trend Kvartal Trend Källa: Konjunkturinstitutet Fortsatt optimism bland hotellföretagen Hotellens förväntningar 3 på efterfrågan på hotellrum har succesivt förbättras sedan början på 2014, enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för hotell och konferensanläggningar, se diagram 6. Hotellföretagen svarar på frågan hur de ser på efterfrågan på företagets tjänster på tre månaders sikt. Som framgår av diagrammet finns historiskt ett tydligt samband mellan hotellens förväntningar på utvecklingen på kort sikt och hur det faktiska utfallet av belagda hotellrum blir för samma period. Sedan början på 2013 har dock utfallet varit något bättre än vad man hade kunna förvänta sig av det historiska sambandet mellan förväntningar och faktiskt utfall. Som diagrammet indikerar förväntar sig hotellen än fortsatt mycket stark utveckling av efterfrågan på hotellrum under början på Det positiva nettotalet visar att det är betydligt fler hotellföretag som tror på ökad efterfrågan på kort sikt jämfört med andelen som tror på minskat efterfrågan. Det historiska sambandet med det faktiska utfallet av belagda hotellrum indikerar en tillväxt i belagda rum på fortsatt höga nivåer under början på Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - (samtliga företag svarar negativt) och + (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över 0 indikerar positiva förväntningar för branschen i stort.

10 Nettotal %-utveckling Diagram 6 50 Hotellens förväntningar på efterfrågan respektive faktiskt utfall av belagda hotellrum jan resp. dec 2015 Nettotal respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärde 10,0 40 8,0 30 6,0 20 4,0 10 2,0 0 0, , , ,0 Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB Konjunkturen stödjer en positiv utveckling på hotellmarknaden 2016 Utvecklingen på den svenska hotellmarknaden är tydligt kopplade till den allmänna ekonomiska konjunkturen. När bruttonationalprodukten (BNP) ökar snabbt ökar också efterfrågan på hotellrum snabbt och vice versa. Sambandet illustreras i diagram 7 nedan som visar tillväxten i BNP i volym och tillväxten av belagda hotellrum i Sverige på kvartalsbasis. I diagrammet har en prognos för BNP för 2016 och 2017 lagts in som kommer från Konjunkturinstitutet. Som framgår av diagrammet är utvecklingen av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden för närvarande starkare än vad man kunnat förvänta sig av det historiska sambandet. En förklaring är att den svenska kronans värde gentemot många av våra stora besökarländer har varit svag under året. Detta har bidragit till att många utländska turister besökt Sverige och att många svenskar har förlagt sin semester i Sverige. Det historiska sambandet indikerar en tillväxt i belagda hotellrum på ca 5 procent 2016 och 4 procent 2017.

11 %-utveckling %-utveckling Diagram 7 10,0 Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden tom dec 2015 %-utveckling jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8,0 8,0 6,0 Prognos Konjunkturinstitutet 6,0 4,0 4,0 2,0 2,0 0,0 0,0-2,0-2,0-4,0-4,0-6,0-6, ,0 Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Tillväxtverket/SCB Utfall för den svenska hotellmarknaden 2015 och en reviderad prognos för 2016 Efterfrågan på hotellrum i Sverige växte med nästan 7 procent under 2015 jämfört med Det är den starkaste tillväxten något år under 2000-talet. Samtidigt skedde ingen tillväxt i disponibla hotellrum under året, vilket innebar att beläggningsgraden förbättrades kraftigt. Nivån på beläggningsgraden på 55,2 procent är den klart högsta som uppmäts på den svenska hotellmarknaden sedan SCB började publicerad statistik Beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden har aldrig tidigare legat högre än 52 procent. Den höga beläggningsgraden i kombination med att efterfrågan på hotellrum från affärs- och konferensgäster började öka under året ledde till att det genomsnittliga hotellrumspriset började öka efter att varit i stort sett oförändrat sedan Kraftigt förbättrad beläggningsgrad i kombination med en stigande genomsnittlig intäkt per belagt rum gav en mycket stark tillväxt genomsnittlig intäkt per disponibelt hotellrum (RevPAR). Tillväxten i RevPAR var hela 8,9 procent under Den starka tillväxten i den svenska ekonomin kommer att fortsätta att bidra till god tillväxt på den svenska hotellmarknaden under Dock kommer en prognostiserad förstärkning av den svenska kronans värde mot de flesta andra valutor att dämpa tillväxten i efterfrågan. Enligt Konjunkturinstitutet bedöms detta leda till att den utländska konsumtionen i Sverige ökar med runt två procent samtidigt som den svenska konsumtionen utomlands ökar med det dubbla. Den höga beläggningsgraden i kombination med att efterfrågan från affärs- och konferensgäster

12 kommer att öka under året kommer fortsätta att sätta press på priserna uppåt. Det kommer också att ha en viss dämpande effekt på efterfrågans tillväxt. Vår bedömning är att antalet belagda hotellrum ökar med 3 procent under Detta innebär att beläggningsgraden fortsätter att förbättras och landar på 55,5 procent för helåret Det genomsnittliga hotellrumspriset stiger med 2 procent, vilket tillsammans med den förbättrade beläggningsgraden leder till att RevPAR stiger med 3 procent. Tabell 2 Utfall för 2015 och prognos 2016 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Utfall 2015 Avvikelse mot prognos Prognos 2016 Avvikelse mot tidigare prognos Disponibla rum, %-för. 0,0-2,0 2,0 +-0,0 Belagda rum, %-för. 6,8 +0,8 3,0 +-0,0 Beläggningsgrad, % 55,2 +0,8 55,7 +0,8 ARR, %-för. 2,0 +-0,0 2,0 +-0,0 RevPAR, %-för. 8,9 +1,9 3,0 +-0,0