KORT KONJUNKTURAVMATTNING I TJÄNSTESEKTORN?

Transkript

1

2 TJÄNSTEINDIKATORN 13 JUNI 2012 RAPPORT: KORT KONJUNKTURAVMATTNING I TJÄNSTESEKTORN? Almegas tjänsteindikator för årets andra kvartal pekar på en försvagning av tillväxten i tjänstesektorn. Tillväxten under första kvartalet blev däremot betydligt starkare än väntat. Tjänstesektorn har hittills visat en stark motståndskraft mot den svagare utvecklingen i omvärlden och tjänsteföretagen ser dessutom en ljusning i efterfrågan under den närmaste tiden. Detta trots den senaste tidens ökade oro på finansmarknaden kring utvecklingen i euroområdet, vilken också påverkar utsikterna för svensk tillväxt. Fortfarande råder dock stor osäkerhet kring hur återhämtningen under resten av året kommer att se ut. Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på att sysselsättningen ökar allt långsammare inom den privata tjänstesektorn, en trend som inleddes under 2011och som nu väntas fortsätta under andra kvartalet i år. Inom samtliga tjänstebranscher är resursutnyttjandet ändå mycket högt i dagsläget, då det knappt finns någon ledig kapacitet att öka produktionen ytterligare. Almegas prisindikator indikerar en fortsatt inbromsning av företagens prishöjningar. Avmattningen påbörjades under tredje kvartalet förra året och indikatorn pekar på att den kommer att fortsätta även under andra kvartalet i år både inom handeln och inom övriga tjänstenäringar. 2

3 Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för cirka hälften av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel , lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel , linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning Försvagning av tillväxten i tjänstesektorn Allt svagare jobbtillväxt i tjänstesektorn Fortsatt avmattning av prisökningstakten Fakta om tjänsteindikatorn Från och med tredje kvartalet 2010 baseras Tjänsteindikatorn på den nya svenska näringsgrensindelningen SNI Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli Urvalet av företag har förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KIbarometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik. 4

5 1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator för årets andra kvartal pekar på en försvagning av tillväxten i tjänstesektorn. Tillväxten under första kvartalet blev däremot betydligt starkare än väntat. Tjänstesektorn har hittills visat en stark motståndskraft mot den svagare utvecklingen i omvärlden. Medan produktionen i exportindustrin har minskat sedan förra sommaren har tjänsteproduktionen hållits väl uppe till och med första kvartalet i år. Tjänsteföretagen väntar sig dessutom en ökning i efterfrågan under den närmaste tiden, trots den senaste tidens ökade oro på finansmarknaden kring utvecklingen i euroområdet, vilken också påverkar utsikterna för svensk tillväxt. Även de svenska hushållen är mer optimistiska om utvecklingen i såväl sin egen som Sveriges ekonomi jämfört med årsskiftet. Fortfarande råder emellertid stor osäkerhet kring hur återhämtningen under resten av året kommer att se ut. De flesta prognosinstitut har räknat med en gradvis konjunkturförbättring från och med tredje kvartalet i år, så även Almega. Om oron kring skuldkrisen i omvärlden däremot biter sig fast längre än de flesta prognosmakare räknat med, kommer vi sannolikt få se ett bakslag i den ekonomiska återhämtningen även i Sverige. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen ökar allt långsammare inom den privata tjänstesektorn jämfört med motsvarande kvartal förra året, en trend som inleddes under Inom samtliga tjänstebranscher är resursutnyttjandet trots det mycket högt i dagsläget, då företagen knappt har någon ledig kapacitet på personalsidan. Trots att produktionstillväxten mattas av, är produktionsnivån hög samtidigt som företagen i många branscher har svårt att hitta tillräckligt med rätt kompetens på arbetsmarknaden för att kunna öka sin produktionskapacitet. Trots ökade svårigheter att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden har sysselsättningen fortsatt att öka främst inom kunskapsintensiva branscher. Tillverkningsindustrin drog ned antalet sysselsatta med under första kvartalet i år, och ändå ökade sysselsättningen inom företagstjänster med hela fler sysselsatta jämfört med nivån för ett år sedan. Det tyder på att efterfrågan på dessa tjänster i hög grad hållits uppe från andra delar av ekonomin än industrin. Den fortsatta strukturomvandlingen, med ökad outsourcing av olika typer av företagstjänster från alla delar av ekonomin är en viktig förklaring till den fortsatt starka efterfrågan på företagstjänster. Dessutom kom ett uppsving för sysselsättningen inom hotell - och restaurangbranschen under första kvartalet, där ökningen blev fler sysselsatta. Uppsvinget kan sannolikt förklaras av sänkningen av restaurangmomsen och ökat utrymme för nyanställningar. Almegas prisindikator indikerar en fortsatt inbromsning av företagens prishöjningar. Avmattningen påbörjades under tredje kvartalet förra året och indikatorn pekar på att den kommer att fortsätta även under andra kvartalet i år både inom handeln och inom övriga tjänstenäringar. Dämpningen beror förutom på svagare konjunktur i hög grad på ökad prispress och ökat konkurrenstryck inom flera branscher. 5

6 2 Försvagning av tillväxten i tjänstesektorn Almegas tjänsteindikator pekar på en försvagning av tillväxten i tjänstesektorn under årets andra kvartal då vi jämför produktionsnivån andra kvartalet i år med motsvarande nivå andra kvartalet Värt att notera är att jämförelsen görs mot ett mycket starkt kvartal 2011 då tjänsteproduktionen ökade kraftigt till en nivå som översteg den senaste toppnivån innan finanskrisen. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Tillväxten i den privata tjänstesektorn tog oväntat mer fart under första kvartalet i år, och ökade med 1,2 procent från föregående kvartal enligt utfallet från SCB 1. Även Sveriges totala produktion, BNP, ökade mellan kvartalen, med 0,8 procent. Däremot minskade produktionen i tillverkningsindustrin med 0,9 procent från fjärde kvartalet. 1 Enligt nationalräkenskaperna som publicerades den 30 maj. 6

7 Almegas tjänsteindikator 2 från februari pekade mot en svagare tillväxttakt i tjänstesektorn, men utfallet blev alltså starkare än förväntat. 3 Jämfört med första kvartalet förra året steg tjänsteproduktionen under första kvartalet i år med 3,4 procent, 4 vilket alltså var högre än motsvarande årstakt under fjärde kvartalet 2011 som låg på 2,7 procent. Almegas indikator baseras på en skattning utifrån Konjunkturbarometern, som i det här fallet visat ovanligt stor skillnad mellan vad företagen svarat i enkätundersökningen och utfallet enligt nationalräkenskaperna. Diagram 2 Produktionsvolymen i den privata tjänstesektorn, kalenderkorrigerat 2 Tjänsteindikatorn bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder följaktligen på motsatsen. 3 Almegas tjänsteindikator har pekat fel enbart vid tre tillfällen under de senaste 17 kvartalen. Förra gången det inträffade var tredje kvartalet 2011, då tillväxten blev något högre än vad indikatorn visade. 4 Kalenderkorrigerat, dvs. korrigerat för olika antal arbetsdagar mellan åren. 7

8 Även SCB:s tjänsteproduktionsindex avviker från nationalräkenskapernas bild av utvecklingen i tjänstesektorn. Enligt detta index har tillväxttakten fortsatt att mattas av till och med april i år, se diagram 2. Tjänsteproduktionen minskade med 0,5 procent under april jämfört med april förra året. Tillväxttakten för tjänsteproduktionen var mycket stark för ett år sedan, nära 6 procent. Nu har takten för de senaste tre månadernas tjänsteproduktion gått ned till 1,5 procent. Tjänsteproduktionsindex har oftast samvarierat ganska väl med det kvartalsvisa utfallet för tjänstesektorns förädlingsvärde enligt nationalräkenskaperna, men inte första kvartalet i år, då tjänsteproduktionsindex visar fortsatt avmattning. Månadsstatistiken ger ändå en fingervisning om riktningen för tjänsteproduktionen, som alltså visar på avmattning till och med april. Sannolikt kommer utfallet från nationalräkenskaperna för andra kvartalet följa med månadsstatistiken och visa svagare tillväxt jämfört med första kvartalet. Diagram 3 Industriproduktion enligt SCB respektive KI-barometern Någon konjunkturvändning märks ännu inte för industrin i Sverige. Produktionen fortsatte att falla under första kvartalet i år jämfört med föregående kvartal, se diagram 8

9 3, och trenden var fortsatt nedåtgående till och med april. Jämfört med april 2011 minskade produktionen med 6,2 procent i kalenderkorrigerade tal. Industrins exportorderingång minskade även i april, och under den senaste tremånadersperioden minskade den med 4,9 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Jämfört med april förra året var exportorderingången 11 procent lägre. Den negativa utvecklingen talar för fortsatt svag industriproduktion under de närmaste månaderna. Enligt KI-barometern kan produktionen i tillverkningsindustrin väntas bli ungefär oförändrad under andra kvartalet. Det innebär i så fall att produktionsnivån befinner sig långt under den tidigare toppnivån innan finanskrisen, se diagram 3. Värt att notera är att KI-barometern ofta legat efter det faktiska utfallet enligt SCB:s industriproduktionsindex, och särskilt vid vändpunkter nedåt för produktionen. Då den vände nedåt hösten 2008, visade KI-barometern fortsatt produktionsökning. Det kan sannolikt förklaras av att företagen inledningsvis missar vändpunkterna för produktionen och har tendens att överskatta produktionsutvecklingen då konjunkturen vänder nedåt. Företagen tas med andra ord på sängen av en överraskande vändning, som exempelvis under hösten Svacka i bemanningsbranschen Medan industrin drabbades allra först av förra årets turbulens kring statsskuldsproblemen i omvärlden och svagare efterfrågan från exportmarknader, märktes en gradvis konjunkturförsvagning för bemanningsbranschen under andra halvåret 2011, då en växande andel av företagen ansåg att uppdragsvolymen var för liten, se diagram 4. Även denna bransch ligger numera sent i konjunkturcykeln, då tendensen blivit att bemanningsföretag fått längre och mer omfattande uppdrag. Både inhyrningen av akademiker och högkvalificerade tjänstemän har ökat, liksom av andra yrkeskategorier. Å ena sidan påverkas branschen av en konjunkturnedgång för exempelvis industrin, men å andra sidan motverkas nedgången i efterfrågan av strukturomvandlingen, som innebär ökad efterfrågan på inhyrd personal inom alltfler områden. Under andra halvåret i fjol ökade exempelvis efterfrågan från industrin på inhyrd personal med särskild kompetens inom IT och teknik. Företagens uppfattning om uppdragsvolymerna kan användas som ledande indikator för den faktiska utvecklingen av omsättningen inom bemanningsföretagen. Under andra halvåret 2011 svarade en övervägande och ökande andel av företagen inom branschen att uppdragsvolymen då var för liten. Detta talade för att omsättningen med viss fördröjning skulle försvagas alltmer, vilket också skedde. Nu har utfallet för omsättningen första kvartalet 2012 nyligen redovisats från Bemanningsföretagen, som visade att omsättningen ökade med endast 3 procent under första kvartalet jämfört med första kvartalet Se Bemanningsindikatorn, 31 maj

10 Diagram 4 Ledande indikatorer för bemanningsföretag och arbetsförmedling, nettotal 6 Under första kvartalet i år uppfattade cirka 60 procent av bemannings- och arbetsförmedlingsföretagen att uppdragsvolymen var för liten, en något mindre andel än januaris 68 procent av företagen. I maj var siffran cirka 50 procent. Då räknade också hälften av företagen med att efterfrågan kommer att öka under juni-augusti, vilket talar för en förbättring av både uppdragsvolym och omsättning framöver. Med andra ord tyder detta på att svackan i början av året var tillfällig. Det har emellertid under senare tid åter uppstått frågetecken kring den väntade återhämtningen mot bakgrund av den senaste utvecklingen i omvärlden och dess påverkan på svensk ekonomi, se vidare sidan 12. Optimismen om utvecklingen av efterfrågan steg även för tjänstesektorn totalt i början av året, då även den faktiska efterfrågeutvecklingen steg, se diagram 5. Det talade för att 6 Nettotalen i diagram 4 avser dels andelen företag som svarat att volymen av inneliggande uppdrag är förhållandevis stor minus andelen som svarat att den är för liten (staplarna i diagrammet). Negativa nettotal innebär alltså att andelen som svarat för liten uppdragsvolym överväger. Dessutom visas förändringen av omsättningen i procent. Förändringen är beräknad i jämförelse med omsättningen motsvarande kvartal föregående år. 10

11 även produktionstillväxten i tjänstesektorn borde förbättras inom kort, sannolikt under tredje kvartalet. I maj kom emellertid ett bakslag, då en större andel av tjänsteföretagen än föregående månad rapporterade att efterfrågan minskat. Fortfarande överväger emellertid andelen som svarat att efterfrågan ökat, 31 procent av företagen. En ännu större andel tror på ökad efterfrågan under juni-augusti, 36 procent av tjänsteföretagen. Det talar för en kort avmattningsperiod i tjänstesektorn. Dock har frågetecken återkommit under senare tid om den fortsatta statsskuldskrisen i omvärlden och om dess effekter på svensk ekonomi. Det finns med andra ord risk för att konjunkturindikatorerna vänder nedåt igen. Diagram 5 Privata tjänstenäringar, förväntningar och utfall för efterfrågan på företagens tjänster Förutom Almegas tjänsteindikator tyder de två senaste månadernas Inköpschefsindex för tjänster på att tjänsteproduktionen faller från föregående månad, vilket talar för en minskning även mellan första och andra kvartalet. Inköpschefsindex för tjänster minskade till 47,7 i maj jämfört med 48,6 i april, vilket tyder på att produktionen faller (index under 50 tyder på minskning). Även delindexet för orderingången sjönk till 45,5 11

12 i maj jämfört med 47,2 i april, vilket talar för att också orderingången kommer att falla mellan första och andra kvartalet. 7 Frågan är alltså om den stegrade oron kring utvecklingen i Grekland efter parlamentsvalet den 6 maj kommer att resultera i ett bakslag för den förväntade återhämtningen i Sverige. Flera nya frågetecken har uppkommit kring vilken politik Greklands nya regering kommer att föra när det gäller skuld- och budgetsaneringen. Frågan är också om Grekland kommer att kvarstå som medlem i EMU. Efter misslyckandet att bilda ny regering efter valet i maj kvarstår frågetecknen, och ännu ett nyval har annonserats den 17 juni. De två grekiska partier som står bakom de sparpaket som möjliggjort ytterligare nödlån från krisfonden EFSF 8 fick inte majoritet i parlamentsvalet den 6 maj. Om de två partierna får majoritet i nyvalet och kan bilda regering kommer det sannolikt lugna finansmarknaderna och stärka förtroendet för att ytterligare besparingar kommer att godkännas i Greklands parlament, vilket är en förutsättning för att landet ska få ytterligare nödlån som behövs för att kunna betala av landets skuldberg. Under senare tid har även oron kring budget- och skuldsaneringen i Spanien ökat, mot bakgrund av att den spanska staten gått in för att rädda en av landets största banker. Oron gäller risken för att detta kommer att försämra Spaniens statliga finanser ytterligare. Den här osäkerheten har resulterat i stigande räntor på spanska statsobligationer, vilket betyder allt högre kostnader för staten för att få in lånekapital. De stigande räntorna och ökade lånekostnaderna har närmat sig smärtgränsen, vilket är bakgrunden till att EMU-ländernas finansministrar kom överens den 9 juni om att Spanien ska få lån upp till 100 miljarder euro ur krisfonden EFSF och den efterföljande, permanenta krisfonden European Stability Mechanism (ESM). Lånet är tänkt att användas för att rädda krisande banker i Spanien. Förra årets konjunkturnedgång hade sitt ursprung i osäkerheten kring hanteringen av statsskuldskriserna i flera euroländer, främst Grekland, Spanien, Portugal, Italien och Irland. Denna osäkerhet påverkade även svenska företag och hushåll i konsumtions- och investeringsbeslut. De svenska hushållen har emellertid sedan årsskiftet blivit mer optimistiska om utvecklingen i såväl sin egen som Sveriges ekonomi totalt, enligt Konjunkturbarometern. 9 De flesta prognosinstituten har räknat med en gradvis konjunkturförbättring från och med tredje kvartalet i år. Om oron däremot biter sig fast längre än de flesta prognosmakare räknat med, det vill säga fortsätter under andra halvåret i år, kommer vi sannolikt få se ett bakslag i återhämtningen även i Sverige. Det skulle även innebära ett bakslag för både hushållens och företagens optimism som visat sig i början av året. 7 Se Swedbank/Silf, Inköpschefsindex tjänster, 5 juni Krisfonden European Financial Stability Facility (EFSF), som skapades av euroområdets medlemsländer våren 2010, med en utlåningskapacitet på totalt 440 miljarder euro. 9 Se Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet, maj

13 Optimism kvarstår i flera tjänstebranscher De mest optimistiska företagen inom tjänstesektorn vad gäller efterfrågan det närmaste kvartalet och även närmaste halvåret finns bland datakonsulter samt bemanningsföretag. Där räknar cirka 60 procent av företagen med ökad efterfrågan under andra kvartalet och drygt 70 procent av företagen räknar med fortsatt ökning under närmaste halvåret. Inte någon tjänstebransch räknar med minskad efterfrågan under perioden. Med andra ord överväger optimisterna över pessimisterna när det gäller efterfrågan under det närmaste halvåret. Diagram 6 Efterfrågan för datakonsulter, programvaruproducenter o.d. I maj rapporterade datakonsulter och programvaruproducenter att efterfrågan på deras tjänster ökat i en mindre andel av företagen än i början av året, se diagram 6. Samtidigt rapporterade fler företag, cirka en fjärdedel, minskad efterfrågan under de senaste tre månaderna. Ändå är branschen övervägande optimistisk om efterfrågan under juniaugusti, då 46 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan. Ytterligare en bransch som är relativt optimistisk om utvecklingen i år är städ- och servicebranschen. Här överväger optimisterna, då 57 procent av företagen inom 13

14 branschen räknar med ökad omsättning i år, och knappt en femtedel med minskad omsättning. 10 Det ger ett positivt nettotal på 38, se diagram 7. Företagens förväntningar har under de senaste åren stämt ganska väl med utfallet för omsättningsutvecklingen. Diagram 7 Omsättningsutveckling inom städ- och servicebranschen, nettotal Städ- och servicebranschen består av drygt aktiebolag med över anställda och omsatte 27,4 miljarder kronor år 2010/2011. De privata aktörerna står för majoriteten av de anställda som arbetar med städ- och servicetjänster i Sverige. Det pågår en strukturomvandling även inom denna bransch då städpersonal som är anställd inom stat, kommun och landsting minskar årligen. Företagen inom städ- och servicebranschen klarade generellt finanskrisen väl och branschen hade under förra året en positiv ekonomisk utveckling med en tillväxttakt som motsvarar värdena från 2006/2007. Alltfler företag levererar flera typer av tjänster, och cirka 42 procent av företagen har utökat sitt utbud av servicetjänster. Exempel på sådana tjänster är posthantering och reception- och telefonservice. 32 procent av företagen profilerar sig som så kallade Facility Management/Serviceleverantörer. 10 Källa: Serviceentreprenörerna, Almega. 14

15 3 Allt svagare jobbtillväxt i tjänstesektorn Almegas arbetsmarknadsindikator för andra kvartalet i år fortsätter att peka nedåt, om än inte lika brant som tidigare. Indikatorn tyder på att sysselsättningen ökar allt långsammare inom den privata tjänstesektorn jämfört med motsvarande kvartal förra året, en trend som inleddes under Tillväxttakten toppade på 4 procent första kvartalet 2011, och hade under första kvartalet i år kommit ned till 1,3 procent, enligt SCB. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder nu på en ännu något svagare tillväxttakt under andra kvartalet, se diagram 8. Almega räknar i sin senaste konjunkturbedömning 11 med att sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn kommer att öka svagt i år. Det innebär en kraftig inbromsning från förra årets ökning med fler sysselsatta i den privata tjänstesektorn. Diagram 8 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 11 Almegas konjunkturbedömning, Kompetensbristen alltmer akut, 25 april

16 Trenden med fallande arbetslöshet, som startade i början av 2010, bröts mot slutet av 2011 och har därefter rört sig i sidled, se diagram 9. Almega räknar med att arbetslösheten kommer att öka i år, från 7,5 procent i genomsnitt 2011 till 7,8 procent Antalet arbetslösa i åldrarna år i april uppgick till , vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,9 procent. Säsongsrensat uppgick arbetslösheten i april till 7,4 procent i dessa åldrar. Utvecklingen på arbetsmarknaden hittills i år har varit något bättre än väntat. Sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen fick ett uppsving i början av året. Samtidigt fortsätter sysselsättningen att öka inom kunskapsintensiva branscher, exempelvis inom vårdbranschen. Diagram 9 Andel arbetslösa i procent av arbetskraften, säsongsrensat samt trend Även om trycket på arbetsmarknaden försvagats behöver flera tjänstebranscher fortfarande öka antalet anställda under andra kvartalet i år. Det gäller en relativt stor andel av företagen i följande branscher: Hotell och restauranger, fastighetsmäklare, arkitekter, teknikkonsulter, bemanningsföretag och uppdragsverksamhet, samt annan serviceverksamhet, som exempelvis reparationer och olika typer av konsumenttjänster. Även om andelen företag som planerar att anställa under andra kvartalet är relativt stor i vissa branscher, kommer utfallet sannolikt att fortsätta vara lägre än planerat i särskilt 16

17 kunskapsintensiva branscher, eftersom företagen inom denna typ av branscher under en längre period inte lyckats anställa i den grad de räknat med. Med andra ord tar det längre tid än önskvärt för företagen att hitta den kompetens de söker på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst en rad konsultbranscher. För konsulttjänster vid huvudkontor har antalet anställda utvecklats betydligt svagare i år än företagen förväntat, se diagram 10. Företagens anställningsplaner har trappats ned under våren. I april svarade drygt hälften att de planerade öka antalet anställda under de närmaste månaderna. I maj var motsvarande andel knappt 30 procent. Diagram 10 Utvecklingen av antal anställda inom konsulttjänster vid huvudkontor 12, nettotal En bransch som under en längre tid haft relativt stor andel företag med personalbrist är datakonsulter och programvaruproducenter. Fortfarande behöver en övervägande andel öka antalet anställda, drygt 40 procent av företagen mot knappt 20 procent som planerar neddragningar under juni-augusti. Samtidigt rapporterade drygt hälften av företagen 12 Denna bransch erbjuder en rad konsulttjänster till företag och offentliga inrättningar inom deras huvudkontor, exempelvis för deras strategiska planering, företagsledning, effektivitet och styrning, förvaltning av dotterbolag, PR, kommunikation, organisationslösningar, information och liknande. 17

18 senast i april brist på personal. För att lösa flaskhalsproblemet fortsätter outsourcingen av produktion till dotterbolag utomlands där tillgången på den kompetens som behövs är större. Även ökad konkurrens och prispress driver på denna outsourcing. Den fortsatta trenden med ökad outsourcing till utlandet är en möjlig förklaring till att bristen på personal i datakonsultbranschens företag i Sverige minskat under det senaste året. Under första kvartalet i år hade 55 procent av företagen brist på personal, jämfört med nära 80 procent av företagen under första kvartalet förra året. Tabell 1 Nuvarande resursutnyttjande, procent April 2012 Privata tjänstenäringar 95 Landtransporter 97 Datakonsulter, programvaruproducenter 97 Fastighetsmäklare och förvaltare 97 Arkitekter 97 Teknikkonsulter 96 Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor 96 Finans- och försäkringsverksamhet 96 Uthyrningsfirmor (ej bemanningsföretag) 95 Restauranger 95 Annan serviceverksamhet 95 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer 94 Uppdragsverksamhet totalt 94 Reklam- och marknadsundersökningsbyråer 93 Bemannings- och arbetsförmedlingsföretag 93 Resebyråer, researrangörer 92 Hotell 92 Kontors- och andra företagstjänstföretag 91 Förlag 90 Källa: KI-barometern, april Inom samtliga tjänstebranscher är resursutnyttjandet mycket högt i dagsläget. I genomsnitt ligger det för privata tjänstebranscher, exklusive handeln, på 95 procent. Företagen använder alltså sina befintliga resurser, det vill säga främst personal, närmast för fullt, det vill säga resursutnyttjandet ligger på 95 procent i genomsnitt. Med andra ord finns knappt någon ledig kapacitet för företagen att öka produktionen ytterligare. Om resursutnyttjandet hade varit lägre, hade det funnits utrymme för den befintliga 18

19 personalen att bidra till ökad försäljning till företagets kunder. Då resursutnyttjandet går ned i lågkonjunktur kan företagen ändå välja att behålla sin personal, särskilt inom branscher som har svårt att hitta den kompetens på arbetsmarknaden som personalen besitter. De föredrar därmed att behålla personal inför en kommande konjunkturuppgång, vilket brukar kallas hamstring av personal. Under lågkonjunktur kan personalen ändå sysselsättas, men med större inriktning på annat än att öka leveranserna till företagets kunder. Exempelvis kan verksamheten riktas mer mot personalutbildning, kortare arbetstid med mera. Vissa tjänstebranscher har nu så högt kapacitetsutnyttjande som 97 procent av befintliga resurser, se tabell 1. Trots att produktionstillväxten mattas av är produktionsnivån hög, samtidigt som företagen i många branscher har svårt att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden i en sådan utsträckning att de kan öka sin produktionskapacitet. För vissa branscher har efterfrågan upprätthållits relativt väl, särskilt för dem med jämförelsevis långa kontrakt med kunder, som teknikkonsulter och datakonsulter. Även i branscher som tidigare legat relativt tidigt i konjunkturcykeln, som exempelvis bemanningsbranschen, har kontrakten blivit längre. Branschen drabbas nu senare av allmän konjunkturnedgång, se sidorna 9-10, men mot slutet av förra året märktes den alltmer i utvecklingen av uppdragsvolymen och avspeglades i personalneddragningar under första kvartalet i år. Enligt SCB minskade antalet anställda inom branschen med nära under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Den stigande optimismen om efterfrågan inom branschen talar för att nedgången i början av året var tillfällig. 13 Enligt Kortperiodisk sysselsättningsstatistik för privat sektor, SCB, maj

20 Diagram 11 Antal anställda inom personaluthyrning och arbetsförmedling Under första kvartalet märks en svagare utveckling av antalet anställda i flera tjänstebranscher, se diagram 12, bland andra inom information och kommunikation. Ett undantag är vård- och omsorg, där antalet anställda fortsatte att öka. Denna bransch visar en stadig trend uppåt för antalet anställda från mitten av 2000-talet. 20

21 Diagram 12 Antal anställda i några tjänstebranscher t.o.m. 1:a kvartalet 2012 Fler tjänstebranscher som ökar antalet anställda Inom städ- och servicebranschen har drygt 86 procent av företagen nyanställt personal under Antalet anställda i branschen ökade med 37 procent under året. Närmare 37 procent av företagen planerar nu att nyanställa personal under Branschen består till stor del av småföretag, 70 procent av företagen har färre än 11 anställda. 21

22 Tabell 2 Storleksfördelningen bland företagen i städ- och servicebranschen Antal anställda Antal företag Andel i % Totalt * ,0 < , , , ,0 > ,0 * Ovanstående siffror utgör företag som enbart arbetar med städ- och servicetjänster. Om företag som har städ som tilläggstjänst uppgår antalet städ- och serviceföretag till cirka Källa: Serviceentreprenörerna. Efter en avmattning av ökningstakten för antalet sysselsatta inom hotell och restaurang under förra året tog ökningstakten fart i början av Under första kvartalet steg antalet sysselsatta inom branschen med jämfört med motsvarande kvartal Enligt KI-barometern har utvecklingen blivit ungefär som företagen inom branschen väntat, se diagram 13. Uppgången i början av året beror med största sannolikhet på sänkningen av restaurangmomsen från januari som ökat företagens utrymme för att nyanställa. Dessutom tyder konsumentprisindex för restaurangtjänster på att priserna fallit, se vidare sidan 25, vilket bör ha positiv inverkan på efterfrågan för branschen och dess intäkter. Regeringen räknar i sin vårbudget med att momssänkningen ska leda till varaktigt fler jobb inom restaurangbranschen. Den totala sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn uppgick förra året till 2,1 miljoner. 15 Under 2011 översteg sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn högkonjunkturåret 2007 med fler sysselsatta. Under första kvartalet i år ökade sysselsättningen främst inom företagstjänster med hela Jämfört med år 2007 har antalet sysselsatta inom dessa företagstjänster ökat med fler sysselsatta. Tillverkningsindustrin drog ned antalet sysselsatta med under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet förra året, och ändå ökade sysselsättningen inom företagstjänster. Det tyder på att efterfrågan hållits uppe på dessa tjänster i hög grad från andra delar av ekonomin än industrin. Den fortsatta strukturomvandlingen, med ökad outsourcing av olika typer av företagstjänster från både industrin och andra delar av ekonomin, är en viktig förklaring den fortsatt starka efterfrågan på dessa tjänster. 14 Enligt SCB, nationalräkenskaperna, 30 maj Sveriges totala sysselsättning uppgick 2011 till 4,6 miljoner sysselsatta personer. 22

23 Diagram 13 Förändringen av antal anställda inom hotell och restaurang, nettotal 23

24 4 Fortsatt avmattning av prisökningstakten Almegas prisindikator 16 indikerar en fortsatt inbromsning av företagens prishöjningar. Avmattningen påbörjades under tredje kvartalet förra året och indikatorn pekar på att den kommer att fortsätta även under andra kvartalet i år. Indikatorn ligger på 55,6 vilket är en nivå som indikerar fortsatta prishöjningar men i en mindre andel av företagen jämfört med föregående kvartal. Diagram 14 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar första kvartalet 2012 Prisindikatorn pekar på långsammare prisökningar inom både handeln och övriga tjänstenäringar även under årets andra kvartal, se diagram Prisindikatorn visar förändringar mellan innevarande och kommande kvartal, det vill säga den är inget mått på prisnivån utan visar om priserna väntas öka eller minska. Är index över 50 indikerar det en ökning av priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär ungefär oförändrade priser, alltså att andelen som planerar höja priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser. 24

25 Under första kvartalet ändrades försäljningspriserna endast marginellt och det var främst inom partihandel med jordbruk och livsmedel samt inom annan serviceverksamhet 17 som höjningar genomfördes. Inom restaurangbranschen sänkte dock 37 procent av företagen sina priser under första kvartalet, vilket till stor del kan förklaras av halveringen av restaurangmomsen som genomfördes från och med första januari i år. Den sänkta momsen på restaurangtjänster har, enligt SCB:s restaurangindex, inneburit att prisnivån inom restaurangbranschen ligger 2 procent lägre än i december 2011, innan momsen sänktes. Den lägre prisnivån är även en del av förklaringen till den starka omsättningstillväxten inom branschen hitintills under året. Tidigare momssänkningar har visat att kostnadsminskningar hos företagen inte fullt ut förs ut till konsumentledet på kort sikt. Enligt Konjunkturinstitutet 18 var genomslaget av restaurangmomssänkningen cirka 30 procent under januari och februari i år. Det innebär att KPI under denna period var 0,1procentenhet lägre under januari och februari än vad det annars skulle varit. Enligt KI-barometern är det en lägre andel företag inom både handel och övriga privata tjänstenäringar som förväntar sig höjda priser under andra kvartalet jämfört med första, något som bekräftar den bild som Almegas prisindikator ger. Det vill säga, en fortsatt inbromsning av företagens prishöjningar under andra kvartalet. Almega sätter denna fortsatta dämpning av prisökningstakten i samband med den fortsatta försvagningen av konjunkturen under andra kvartalet. Diagram 15 Andel företag som höjt sina försäljningspriser 1:a kvartalet 2012, samt förväntningar om prishöjningar under 2:a kvartalet Källa: Konjunkturinstitutet 17 Reparationer av datorer, kommunikationsutrustning, hushållsartiklar och andra konsumenttjänster som tvätteriverksamhet och skönhetsvård 18 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget, mars

26 Jämfört med förväntningarna på första kvartalet var det en betydligt lägre andel företag som verkligen genomförde prishöjningar i början av året, 20 procent, både inom handeln och inom övriga privata tjänstenäringar, jämfört med förväntade 25 (handeln) respektive 28 (privata tjänstenäringar) procent. Företagen har överskattat prisutvecklingen sedan andra halvåret Med andra ord har priserna i praktiken inte ökat i lika hög grad som företagen inom tjänstenäringarna förväntade. Under första kvartalet steg alltså försäljningspriserna i endast 1/5 av tjänsteföretagen, och nu väntar sig ännu färre företag prishöjningar under andra kvartalet, se diagram 15. En något lägre andel än förväntat av företagen inom datakonsultbranschen genomförde under första kvartalet prisökningar, cirka 25 procent jämfört med förväntade 29 procent. Samma gäller för arkitekter och teknikkonsulter där 34 procent jämfört med förväntade 37 procent höjde sina priser. Trots att en lägre andel företag än förväntat höjt sina priser har ändå andelen företag som gjort det ökat under de senaste månaderna, både bland arkitekter och teknikkonsulter samt bland datakonsulter och programvaruproducenter. Detta är delvis en återspegling av att efterfrågan hållit sig uppe för just dessa branscher, och företagen har varit försiktigt positiva avseende prisutvecklingen under början av året. För datakonsulter är trenden dock tydlig med alltmer ökad prispress inom branschen beroende på ökad konkurrens från företag med verksamhet outsourcad till utlandet, till exempel Indien. Även bemanningsbranschen upplever en ökad prispress, bland annat beroende på ökad konkurrens från internationella företag. Andelen företag i branschen som har höjt sina priser har minskat sedan slutet av Ännu en bransch som utsätts för prispress är städ- och servicebranschen. Även om branschen har klarat sig bra under de senaste åren och tagit ytterligare ett steg framåt, ökar fortfarande prispressen och konkurrensen. Statistik från SCB samt en enkät till företagen visar att deras kostnader ökar mer än priserna på de tjänster som företagen levererar. 26

27 Diagram 16 Försäljningspriserna, utfall, nettotal, glidande medelvärde, maj 2012 SCB:s tjänsteprisindex (TPI) 19 steg med 1,2 procent från fjärde kvartalet 2011 till första kvartalet Jämfört med första kvartalet 2011 har TPI ökat med 2,2 procent. Till kvartalsökningen på 1,2 procent bidrog främst prisökningar på transport- och magasineringstjänster samt fastighetstjänster, vilka bidrog med 0,4 respektive 0,3 procentenheter. En bidragande orsak till ökade priser inom transportbranschen kan vara oljepriset 20, vilket stigit från slutet av förra året fram till om med mars i år, se diagram 17. Dock har en inbromsning av oljepriset skett under april och maj vilket delvis kan förklaras av ett något stabilare läge i Iran, ökad oljeproduktion i bland annat Saudiarabien men även av lägre förväntningar på global tillväxt vilket drar ner efterfrågan på olja. 19 SCB:s tjänsteprisindex (TPI) täcker drygt 60 procent av den privata tjänstesektorn och visar en samlad bild av prisutvecklingen för tjänster producerade i Sverige. 20 WTI, West Texas Intermediate 27

28 Diagram 17 Råoljepris samt Producentprisindex för transport- och magasineringstjänster Hotell och restaurang bidrog negativt till TPI-förändringen under första kvartalet, med 0,1 procentenhet, vilket hör samman med den sänkta momsen på restaurangtjänster. Transport- och magasineringstjänster är det område som främst bidragit till prisökningen för TPI under det senaste året. Enligt KI-barometern från maj väntar sig dock en lägre andel av de privata tjänstenäringarna med att kunna höja sina priser under kommande tremånadersperiod jämfört med under första kvartalet Inflationen som avser konsumentpriser, KPI, fortsätter att mattas av. I maj låg tolvmånaderstakten för KPI på 1,0 procent, att jämföra med 1,3 i april. Störst bidrag till inflationstakten hade ökade boendekostnader som bidrog med 0,4 procentenheter. Det var framförallt högre räntekostnader och hyreshöjningar som bidrog till den uppgången. Lägre priser på rekreation och kultur (framförallt hemelektronik) motverkade uppgången i inflationen och bidrog negativt med 0,3 procentenheter. Räknar man bort effekten av ränteförändringar (KPIF) låg inflationstakten i april på en lägre nivå, 0,9 procent. 28

29 Diagram 18 Reporänta samt 3 månaders bolåneränta i Swedbank och SEB, Riksbanken sänkte i februari i år reporäntan till 1,50 procent och enligt bankens prognos kommer styrräntan att ligga kvar på den låga nivån året ut. Almega räknar däremot med ytterligare en sänkning av reporäntan i år innan den vänder uppåt igen i slutet av 2013, enligt Almegas senaste bedömning. Bolåneräntorna har sjunkit sedan sänkningen av reporäntan inleddes i december förra året, se diagram 18, men inte lika mycket som reporäntan. Skillnaden mellan bolåneräntorna och reporäntan har dessutom stigit under de senaste två åren. Räntornas uppdragande effekt på KPI väntas gradvis falla bort, i takt med att ränteförändringarna jämfört med motsvarande period förra året blir allt mindre. Eftersom räntorna steg under förra året väntas de inom ett par månader hamna på samma nivå och drar därmed inte upp KPI längre. Det skulle innebära att räntorna under tredje kvartalet inte bidrar till en högre inflationstakt. Jämfört med april sjönk KPI med 0,1 procentenheter. Till den senaste månadens nedgång bidrog främst lägre kostnader för drivmedel samt lägre bolåneräntor. Nedgången motverkades av högre priser på livsmedel, logi och paketresor. 29

30 30