"TJÄNSTEPRODUKTIONEN MINSKAR ÄVEN UNDER ANDRA KVARTALET- MEN LJUSNING I SIKTE"

Transkript

1 TJÄNSTEINDIKATORN, 4 JUNI 2009, RAPPORT: "TJÄNSTEPRODUKTIONEN MINSKAR ÄVEN UNDER ANDRA KVARTALET- MEN LJUSNING I SIKTE" Efter djupdykningen för tjänsteproduktionen i slutet av förra året ligger den kvar på den lägre nivån under både första och andra kvartalet i år, enligt Tjänsteindikatorn. Jämfört med de relativt höga nivåerna under första och andra kvartalet 2008 faller produktionen kraftigt. Det finns emellertid några tecken på en förbättring för vissa delbranscher, och inom flera branscher ser företagen ljusare på konjunkturläget mot slutet av året. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i tjänstesektorn kan börja minska under andra kvartalet jämfört med den höga nivån andra kvartalet förra året. Utvecklingen i tjänstesektorn talar emellertid för att sysselsättningen kommer att krympa i betydligt mindre omfattning än i övriga ekonomin. Under årets första kvartal steg sysselsättningen i den privata tjänstesektorn fortfarande, med nära personer. Neddragningar har till största delen kommit inom industrin. Bland de delbranscher inom tjänstesektorn som tidigt visade på en nedgång kan vi redan nu se visa tecken på en begynnande återhämtning, Detta kan tyda på att nedgången för tjänstesektorn kan komma att bli relativt kortvarig. Dessutom ser flera delbranscher något ljusare på efterfrågeutvecklingen under de närmaste sex månaderna.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna, MIA Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Indikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, dvs. BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar totalt för 43 procent av BNP, och 44 procent av den totala sysselsättningen. Almegas tjänsteindikator ger med andra ord en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel , , lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll Sammanfattning Fakta om tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn Arbetsmarknadsindikatorn Prisindikatorn Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 och utvecklades av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3

4 Sammanfattning Vår förra tjänsteindikator från februari tydde på att produktionen i den privata tjänstesektorn skulle fortsätta att minska kraftigt under första kvartalet i år, vilket också blev utfallet enligt SCB: s nya siffror från nationalräkenskaperna, som kom den 29 maj. Produktionen föll emellertid något mindre än väntat, med 3,8 procent, jämfört med första kvartalet 2008, då kalendereffekter rensats bort. Det var ett något mindre fall jämfört med det föregående kvartalet, då tjänsteproduktionen minskade med 4,3 procent. Tjänsteindikatorn visar nu att produktionen i tjänstesektorn fortsätter att falla under andra kvartalet. Förändringstalet bör hamna i ungefär samma härad som första kvartalet, och speglar den fortsatt lägre produktionsnivån i relation till en relativt hög nivå under andra kvartalet förra året. Tjänsteindikatorn tyder också på att produktionen börjar falla i branscher som tidigare hållit sig relativt väl uppe, som exempelvis datakonsulter, redovisning och bokföring samt reklamverksamhet. Samtidigt är det första gången på ett år som flera andra delbranscher börjar visa tecken på en begynnande återhämtning, dvs. resebyråer, hotell och restaurang samt fastighetsmäklare. Dessutom ser flera delbranscher något ljusare på efterfrågeutvecklingen under de närmaste sex månaderna. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kan börja falla under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året. Utvecklingen speglar även i det här fallet en jämförelse mot en relativt hög nivå för ett år sedan, då sysselsättningen fortsatte att stiga i framför allt den stora sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster, som i fjol sysselsatte över personer. Denna kunskapsintensiva bransch har fortsatt att möta relativt god efterfrågan, trots lågkonjunkturen. Tjänsteproducenterna följer normalt efter industrin i konjunkturcykeln, men verkar stå emot nedgången i efterfrågan betydligt bättre än industrin den här gången. Minskad efterfrågan från främst industrin samt en fortsatt fallande produktivitet i tjänstesektorn väntas ändå medföra ökade personalneddragningar bland tjänsteproducenter och särskilt inom företagstjänster framöver. Lönsamheten försämras och företagen tvingas skära i sina kostnader. Neddragningarna väntas ändå inte bli alls lika omfattande som för industrin, eftersom efterfrågan från andra sektorer motverkar en större nedgång i produktionen. Almegas prisindikator tyder på att priserna på privata tjänster sammantaget väntas bli ungefär oförändrade under andra kvartalet. En övervägande andel av datakonsulterna sänker emellertid sina priser, vilket hör samman svagare efterfrågan, men även med ökat konkurrenstryck. Inflationstrycket i tjänstesektorn är nu mycket svagt jämfört med de senaste två åren och tidigare högkonjunkturer. Prisindikatorn är nu nere på tidigare bottennivåer. 4

5 Tjänsteproduktionen väntas minska kraftigt första halvåret Almegas tjänsteindikator visar nu ett fortsatt fall i tjänsteproduktionen under andra kvartalet i år, se diagram 1. Produktionsfallet kan komma att bli ungefär lika stort som under första kvartalet, dvs. kring fyra procent, jämfört med motsvarande period förra året. Utfallet enligt nationalräkenskaperna för andra kvartalet kommer den 31 juli. Tjänsteindikatorn talar alltså för att produktionen i tjänstesektorn under hela första halvåret i år kommer att falla betydligt jämfört med första halvåret 2008, då produktionen ännu låg kvar på en relativt hög nivå. Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall, och ger en indikation om riktningen för den totala privata tjänsteproduktionen två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Vår förra tjänsteindikator från februari indikerade att produktionen i den privata tjänstesektorn skulle fortsätta minska kraftigt under första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Indikatorn tydde på ett något större fall än under fjärde kvartalet 2008, men utfallet, som kom den 29 maj, visade ett något mindre fall, på 3,8 procent, jämfört med första kvartalet Under fjärde kvartalet uppgick minskningen till 4,3 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. De tidigare uppgifterna per månad från Tjänsteproduktionsindex till och med mars, hade, liksom Tjänsteindikatorn, talat för en större nedgång första kvartalet än fjärde kvartalet. Tjänsteproduktionen enligt detta index minskade med 6,9 procent under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2008, korrigerat för skillnader i kalendereffekter mellan åren samt räknat i fasta priser. Nedgången var därmed ännu något kraftigare än under fjärde kvartalet i fjol, som uppgick till 6 procent enligt tjänsteproduktionsindex. Tjänsteproduktionsindex täcker emellertid inte in hela den privata tjänstesektorn, utan lite över 90 procent av dess förädlingsvärde. De delbranscher som saknas är i huvudsak finansiella tjänster samt bostäder. Därför brukar utvecklingstalen enligt detta index skilja sig något från nationalräkenskaperna, som ska täcka in 100 procent av tjänstesektorn. Enligt nationalräkenskaperna föll alltså tjänsteproduktionen inom näringslivet med 4,3 procent under fjärde kvartalet, och motsvarande siffra enligt tjänsteproduktionsindex var ett fall med 6 procent. Skillnaden mellan tjänsteproduktionsindex och nationalräkenskaperna vad gäller första kvartalets förändringstal var något större än för fjärde kvartalet, dvs. omkring tre procentenheter. Det var främst en relativt bättre utveckling för fastighetsförvaltning och bostäder än för övriga delar av tjänstesektorn som förklarar skillnaden. 5

6 Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn Fallet för tjänstesektorns produktion kom senare än för industrin förra året. Medan tillverkningsindustrins produktion började minska redan under andra kvartalet, inleddes fallet för tjänsteproducenterna under fjärde kvartalet. Normalt ligger tjänstesektorn senare i konjunkturcykeln, och drabbas med andra ord normalt senare av en konjunkturnedgång. Det historiska mönstret har gällt under lång tid, se diagram 2, men det finns också vissa avvikande perioder, som exempelvis 1998, då industrin inledde en avmattning, men då tjänstesektorns tillväxt hölls uppe och fortsatte att öka fram mot millennieskiftet. I vissa fall kan efterfrågan på tjänster skilja sig från industrins, och gynna tjänsteproduktionen. Att tjänstesektorn normalt följer industrin i både upp- och nedgångar i konjunkturen visar ändå att det fortfarande finns ett starkt samband mellan tjänstesektorn och industrin. Sambandet har dessutom förstärkts över tiden, vilket gäller både och 2000-talet. Det hör samman med ökad specialisering av produktionen inom industrin och tjänstesektorn. 1 1 Se vidare Det nya näringslivet sambandet mellan industrin och tjänstesektorn, Almega och Unionen, december

7 Den största delen av tjänsteproduktionen genereras emellertid av efterfrågan från andra sektorer än industrin. Bara tjänstesektorn i sig genererar dubbelt så många sysselsatta i tjänstesektorn som industrin, genom efterfrågan på tjänster som insats i produktionen. Under årets första kvartal steg fortfarande produktionen för branschen utbildning, hälsooch sjukvård och omsorg inom näringslivet. Produktionen ökade med lite över 9 procent, vilket till och med var starkare än genomsnittet för 2008, på 7 procent. Den gynnsamma utvecklingen hör samman med att kommuner och landsting köper in alltfler privata tjänster från denna bransch, som utgör cirka 6 procent av den privata tjänstesektorns förädlingsvärde och sysselsätter omkring personer. Diagram 2 Produktionen i tillverkningsindustrin och privata tjänstesektorn, förädlingsvärdet, fasta priser, procentuell förändring, t.o.m. 1a kvartalet 2009 Tjänsteindikatorn tyder nu på att produktionen börjar falla under andra kvartalet i branscher som tidigare hållit sig relativt väl uppe, som exempelvis datakonsulter, redovisning och bokföring samt reklamverksamhet. 7

8 Enligt Almegas senaste konjunkturprognos från den 6 april 2 väntas Sveriges BNP falla med 3,5 procent under helåret 2009 jämfört med Almega räknade också med en fortsatt kraftig nedgång i den totala produktionen under första halvåret, men en viss återhämtning, om än svag, under andra halvåret. Under andra kvartalet kan en viss ljusning skönjas för ett antal delbranscher i tjänstesektorn, dvs. för hotell och restauranger, resebyråer och researrangörer samt livsmedelshandeln. För fastighetsmäklare vände det lite uppåt redan under första kvartalet. Där pendlar nu aktiviteten något, men indikatorn för branschen ligger ännu över index 50, vilket tyder på fortsatt ökad produktion. Livsmedelshandeln har gått bäst bland dessa branscher, och pekar mot ökad tillväxt under andra kvartalet. Diagram 3 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn För hotell och restauranger samt resebyråer och researrangörer visar indikatorn att nedgången i produktionen inte blir lika stor som tidigare jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Att det ser lite ljusare ut för dessa två branscher kan bland annat ha att göra med en ökning av utländska besökares konsumtion i Sverige, vilket 2 Se Almegas konjunkturrapport Ut ur finanskrisens järngrepp, 6 april 2009, som kan hämtas från 8

9 nationalräkenskaperna visar för första kvartalet. Ökningstakten för utländska besökares konsumtion i Sverige låg på samma takt som år 2007, och klart högre än motsvarande för förra året. Ökningen kan delvis höra samman med att den svenska kronan försvagats kraftigt sedan förra sommaren, vilket kan locka hit fler utländska besökare från länder med starkare valutor. Dessutom visar den senaste Konjunkturbarometern för maj att de svenska hushållen ser ljusare på utvecklingen i svensk ekonomi, vilket återspeglas i en oväntat stark uppgång i detaljhandelns försäljning i april, med 5 procent, räknat i fasta priser och kalenderkorrigerat. Hushållens ökade optimism och konsumtion kan följaktligen också ha gynnat hotell och restauranger samt resebyråer. Diagram 4 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Avmattningen för tjänsteproduktionen inleddes under första kvartalet förra året, och var då mest markerad för researrangörer och resebyråer, för hotell och restaurang samt fastighetsmäklare. Nu är det alltså dessa branscher som visar de första tecknen på en återhämtning. Det kan sannolikt kopplas samman med hushållens positiva reaktioner på det kraftiga fallet för både bolåneräntor och inflationen sedan oktober förra året, men även med inkomstskattesänkningar och ökad optimism inom vissa branscher. Den pågående försvagningen på arbetsmarknaden bidrar sannolikt ändå till att hushållen fortsätter att vara försiktiga i sin konsumtion och ökar sitt sparande. 9

10 För företag inom reklamverksamhet samt redovisning och bokföring tyder nu Almegas indikator på att deras produktion börjar minska under andra kvartalet. För juridisk uppdragsverksamhet ligger produktionen ungefär oförändrad jämfört med andra kvartalet i fjol, medan den fortfarande ökar för organisations- och informationskonsulter. Tillväxttakten fortsätter emellertid att trappas ned för denna bransch. Samtliga av de nämnda branscherna har följt den allmänna konjunkturnedgången, även i början av 1990-talet och Särskilt har redovisningsoch bokföringsuppdrag påverkats och visat på relativt kraftiga och snabba produktionsfall under de tidigare lågkonjunkturerna. Det ser ut att ske även denna gång. För arkitekterna, som tidigare haft en relativt gynnsam utveckling, kom avmattningen först under tredje kvartalet Tjänsteindikatorn visar nu att produktionen för arkitekter minskade första kvartalet, och att även andra kvartalet pekar mot en minskning. Arkitekternas uppdragsvolym påverkas naturligtvis starkt av byggkonjunkturen. 60 procent av företagen inom byggindustrin rapporterar minskad produktion under första kvartalet. Under andra kvartalet är det en mindre andel, drygt 40 procent, som räknar med minskad produktion. Samtidigt väntas byggandet vara oförändrat för drygt 40 procent av företagen. Detta kan tolkas som att nedgången i byggandet bromsar in något. För 14 procent väntas byggandet öka under andra kvartalet, vilket är en uppgång jämfört med första kvartalet, då endast 6 procent av företagen rapporterade ökat byggande. En del av byggföretagen är också mer optimistiska om byggkonjunkturen på ett års sikt. Nu tror en femtedel att utsikterna för byggmarknaden förbättras, att jämföra med endast fem procent av företagen då de svarade på samma fråga i början av året. Den ökade optimismen kan sannolikt förklaras av att byggbranschen delvis gynnas av uppgången för infrastrukturinvesteringar. Däremot ser utvecklingen för bostadsbyggandet fortsatt mycket svag ut. Nära hälften av arkitekterna räknar med minskad efterfrågan under det närmaste halvåret, medan ungefär lika många räknar med oförändrad efterfrågan. Alltså är det en mycket liten andel av arkitektföretagen som räknar med ökad efterfrågan. För tekniska konsulter tyder tjänsteindikatorn på ungefär oförändrad produktion under andra kvartalet. Det är också en bransch som nu delvis gynnas av ökat byggande inom offentlig verksamhet och ökade infrastrukturinvesteringar. Efterfrågan för tekniska konsulter totalt sett ser ut att stabiliseras under andra kvartalet och bli ungefär oförändrad. Det är nu en mindre andel som räknar med minskad efterfrågan, dvs. en femtedel av företagen, jämfört med den dryga tredjedel som gjorde det under första kvartalet. Det är dessutom en större andel, ca 30 procent av företagen, som nu räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret, medan drygt 40 procent räknar med oförändrad efterfrågan och följaktligen en fjärdedel med minskad efterfrågan. Nu tyder tjänsteindikatorn på att produktionen inom datakonsultbranschen börjar minska under andra kvartalet, vilket i så fall blir första kvartalet i denna lågkonjunktur 10

11 som branschen totalt sett kommer visa en produktionsminskning jämfört med motsvarande kvartal förra året. Indikatorn säger ju emellertid ingenting om hur stor nedgången kan bli. Det är fortfarande en större andel av företagen som räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret än andelen som räknar med minskad efterfrågan. Andelen som tror på en ökning är ungefär en tredjedel av företagen, medan andelen som tror på en minskning utgör en fjärdedel. Det talar för att nedgången i aktiviteten inte behöver bli så stor och långvarig. Branschen påverkas negativt av att främst industrin avvaktar med investeringar. Det handlar exempelvis om investeringar i hårdvaror eller nyinvesteringar i IT-system. Industrin drar också ned på konsulttjänster, och teknikkonsulter som är mer beroende av enskilda industribranscher, som fordonsindustrin, drabbas hårdast. Branschen gynnas å andra sidan av att företagen har långa kontrakt med stora kunder, levererar tjänster till olika sektorer och typer av kunder och i vissa fall får nya beställningar till följd av outsourcing och effektiviseringar inom kundföretag. Det förklarar varför branschen normalt ligger sent i konjunkturcykeln, både i förhållande till industrin och vissa delbranscher inom tjänstesektorn. Datakonsultföretagen har med andra ord hållit sig relativt andra branscher väl uppe långt in i den innevarande lågkonjunkturen. Ännu en rimlig förklaring till att branschen klarat sig relativt väl jämfört med andra branscher i den här konjunktursvackan är det etablerade beroendet av IT-system, IT-service och uppgraderingar av IT-system med mera inom de flesta verksamheter i ekonomin, som gör IT-branschen mindre konjunkturkänslig. Diagram 5 Aktiviteten för arkitekter, tekniska konsulter samt datakonsulter 11

12 Bemanningsföretagen har tidigare stuckit ut bland delbranscherna i tjänstesektorn med att se ljusare på efterfrågeutvecklingen på ett halvårs sikt. En svagare efterfrågan än väntat under de två senaste kvartalen har dragit ned förväntningarna framåt. Nu märks emellertid en viss ökad optimism jämfört med företagens svar i början av året. Nu räknar drygt 40 procent av bemanningsföretagen med ökad efterfrågan det närmaste halvåret, mot 30 procent i början av året. Omsättningen för bemanningsföretagen minskade kraftigt under första kvartalet i år, jämfört med det föregående kvartalet, med 20 procent enligt Bemanningsindikatorn. 3 Särskilt har industrins minskade efterfrågan dragit ned omsättningen från personaluthyrning och rekrytering. Däremot ökar efterfrågan på omställningstjänster. Industrins neddragningar av inhyrd personal märks i SCB:s AKU-siffror för april, där sysselsättningen inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster minskade med totalt jämfört med samma månad förra året. Sysselsättningen minskar jämfört med en hög nivå Almegas arbetsmarknadsindikator har nu hamnat på ungefär samma nivå som den senaste bottennoteringen år 2004, se diagram 6. Indikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner och brist på arbetskraft. Värdet 100 anger genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker. Sysselsättningen i tjänstesektorn ökade med 0,8 procent, dvs. med nära personer under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet 2008, enligt nationalräkenskaperna. Däremot minskade sysselsättningen i övriga ekonomin, och med totalt drygt De varsel som kommit inom tjänstesektorn ser inte ut att ha börjat verkställas i någon större omfattning under första kvartalet. Varslen inom den privata tjänstesektorn uppgick till totalt under förra året. Att varslen inte märks mer på utvecklingen under första kvartalet har därför överraskat positivt. Sysselsättningen främst inom företagstjänster ökade stadigt fram till hösten 2008, och låg kvar på en hög nivå till och med första kvartalet i år. Konjunkturbarometern visar dessutom att anställningsplanerna inom vissa branscher för andra kvartalet är lite mer positiva jämfört med planerna för första kvartalet. 3 Se Bemanningsindikatorn från den 29 april, från 12

13 Diagram 6 Almegas arbetsmarknadsindikator Det var framför allt industrin som drog ned antalet sysselsatta under första kvartalet, med personer, medan sysselsättningen fortfarande steg för den stora sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster, med nära Denna sektor sysselsatte drygt personer under förra året, enligt SCB:s nya branschklassificering av företagen, som började tillämpas i AKU (SCB:s Arbetskraftsundersökning) från och med januari i år. Därutöver var drygt sysselsatta inom information och kommunikation 4, som ingick i branschen företagstjänster enligt den tidigare klassificeringen. 4 I branschen information och kommunikation ingår bland annat förlagsverksamhet, film-,video- och TV-programverksamhet, telekommunikation, datakonsultverksamhet, informationstjänster. Enligt nya klassificeringen, alltså SNI 2007, ingår branscherna

14 Diagram 7 Sysselsättningen inom finansiell verksamhet och företagstjänster, Tusental, säsongrensad serie, 3-månaders glidande medelvärde AKU redovisar också en tidsserie av finansiell verksamhet och företagstjänster enligt den gamla klassificeringen, se diagram 7. Den visar att sysselsättningen i denna sektor steg stadigt ända fram till och med september, från månad till månad säsongrensat 5. Därefter planade den ut på en hög nivå kring nära sysselsatta. Det kan jämföras med nivån under 2005 som låg kring drygt Sysselsättningen i finansiell verksamhet och företagstjänster steg alltså med cirka under första kvartalet i år. Det handlar i huvudsak om tjänster som har ett högt kunskapsinnehåll, och som klarat sig relativt bättre än andra tjänstebranscher under konjunkturnedgången. I april noteras en första minskning av sysselsättningen för denna sektor jämfört med motsvarande månad Då steg ju sysselsättningen fortfarande inom finansiell verksamhet och företagstjänster, så en nedgång i april i år är från en hög nivå i april Över hälften av neddragningen i april inom denna sektor skedde inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, som ingår i sektorn. Att en nedgång i sysselsättningen inom företagstjänster skulle komma var väntat, eftersom det ju är den bransch inom tjänstesektorn där flest drabbats av varsel om 5 Säsongrensningen är gjord i programmet ReutersEcowin. 14

15 uppsägning sedan förra hösten. Omkring 16 procent av det totala antalet som berörts av varsel har kommit inom företagstjänster. Varslen där uppgick till totalt drygt under förra året. De steg kraftigt i oktober, men har trappats ned gradvis i år. De toppade på nära 4000 varslade i december och var hälften så många varslade i april. Bristen på arbetskraft fortsätter ned i samtliga delbranscher i tjänstesektorn, även för datakonsulter som tidigare utgjorde ett undantag (se diagram 8). Andelen företag som har brist på arbetskraft ligger nu på låga nivåer för samtliga delbranscher. Från att 56 procent av datakonsultföretagen rapporterade brist på arbetskraft för tredje kvartalet var det bara 17 procent av företagen som gjorde det för årets första kvartal. För industri- och detaljhandelsföretag ligger motsvarande andelar av företagen nu på under 10 procent. För tekniska konsulter inom byggandet ligger bristtalet högst, dvs. knappt en fjärdedel av företagen hade brist på arbetskraft under första kvartalet. Även om bristtalen nu kommit ned betydligt inom tjänstesektorn betyder det inte att flaskhalsproblemen är bortblåsta. Då efterfrågan åter tar fart kommer problemen att återvända om inte tillgången på den arbetskraft som företagen behöver ökar under lågkonjunkturen. Det skulle kunna ske genom att fler lockas till utbildningar som motsvarar de kompetenskrav som företagen efterfrågar och där det uppstått matchningsproblem mellan företagens efterfrågan och utbudet av arbetskraft. Det finns också exempel på företag inom industrin som nu satsar på att vidareutbilda sin personal inför en kommande konjunkturuppgång. Andelen företag som planerar att öka antalet anställda under andra kvartalet i år har nu stigit lite grann för vissa branscher jämfört med första kvartalet, exempelvis för hotell och restauranger, se tabell nedan. Det är fortfarande cirka en femtedel av datakonsulterna som planerar att öka antalet anställda. Organisations- och informationskonsulter samt tekniska konsulter har störst andel företag som planerar nyrekryteringar, dvs. omkring en fjärdedel av företagen. För tekniska konsulter har andelen ökat lite jämfört med första kvartalet, vilket också kan sättas i samband med att delar av branschen ser positiva effekter av regeringen stimulansåtgärder när det gäller byggandet. 15

16 Diagram 8 Andel företag med brist på arbetskraft, säsongrensade uppgifter Däremot är planerna på att nyanställa närmast obefintliga eller ytterst begränsade inom resebyråer, post- och telekommunikation, redovisning och bokföring, arkitektföretag och reklamverksamhet. 16

17 Andelen företag inom respektive bransch som planerar att nyanställa 1:a kvartalet 2:a kvartalet Dagligvaruhandel Hotell & restauranger 5 20 Transporter 13 7 Resebyråer 0 1 Post- och telekommunikation 0 0 Fastighetsförvaltare och mäklare Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 2 8 Datakonsulter Juridisk uppdragsverksamhet Redovisning- och bokföring 24 3 Marknadsundersökning 9 7 Organisations- o informationskonsulter Arkitekter 4 6 Bygg- och andra tekniska konsulter Reklamverksamhet 19 4 Bemanningsföretag Privata tjänster exkl. handel Källa: Konjunkturbarometern, KI. Inflationen fortsätter att falla och lönsamheten pressas Almegas prisindikator visar att ännu färre tjänsteföretag planerar att höja priserna under andra kvartalet i år jämfört med första kvartalet. Indikatorn pekar på ungefär oförändrade priser för privata tjänster totalt under andra kvartalet, då ungefär lika många planerar för prisökningar som prissänkningar. Prisindikatorn är nu nere på tidigare bottennivåer. För datakonsulter fortsätter försäljningspriserna att dras ned av alltfler företag, och en större andel sänker nu priserna än andelen som höjer priserna. Det liknar prispressen under tidigare lågkonjunkturer, exempelvis , se diagram 9. Prisutvecklingen inom branschen kan förklaras av flera faktorer, som svagare efterfrågan, ökad konkurrens samt ökad outsourcing till lågkostnadsländer. För dagligvaror fortsätter priserna att öka, men trenden med allt färre företag som höjer sina priser fortsätter, se diagram 9. 17

18 Diagram 9 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). Den allt svagare efterfrågan på tjänster och inbromsningen av produktionstillväxten i tjänstesektorn påverkar priserna nedåt. Dessutom har priserna pressats ned av ett ökat konkurrenstryck. Samtidigt har produktiviteten fallit inom tjänstesektorn sedan år Den fortsatte att falla under första kvartalet i år, med 3,7 procent. Almega räknade i sin 18

19 senaste bedömning med att produktiviteten i den privata tjänstesektorn i år kommer att vara oförändrad, vilket innebär att vi räknar med att antalet arbetade timmar kommer att minska lika mycket som produktionen i tjänstesektorn. Den fortsatt fallande produktiviteten drar upp företagens produktionskostnader samtidigt som priserna och lönsamheten pressas. Företagen tvingas nu i allt högre grad att skära i kostnader och dra ned personalstyrkan. Diagram 10 Lönsamhet i privat tjänstesektorn och produktivitetsutvecklingen 19