"TILLVÄXTEN I TJÄNSTESEKTORN FORTSÄTTER ATT FALLA FJÄRDE KVARTALET"

Transkript

1 TJÄNSTEINDIKATORN, DECEMBER 2008, RAPPORT: "TILLVÄXTEN I TJÄNSTESEKTORN FORTSÄTTER ATT FALLA FJÄRDE KVARTALET" Tjänsteindikatorn visar nu att tillväxten i tjänstesektorn fortsätter att falla under fjärde kvartalet i år. Mycket talar för att tillväxten kan bli negativ fjärde kvartalet, vilket i så fall skulle vara första gången sedan Då var tillväxten i tjänstesektorn negativ under ett kvartal. Almega räknar med en BNP-tillväxt i år på endast 1,1 procent. Almegas arbetsmarknadsindikator fortsätter också att peka nedåt, det vill säga sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn fortsätter att mattas av. Ändå planerar en relativt stor andel företag inom flera delbranscher att öka antalet anställda under fjärde kvartalet.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna, MIA Vårdföretagarna Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den växande privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, det vill säga BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar totalt för cirka 42 procent av BNP, och 43 procent av den totala sysselsättningen. Tjänsteindikatorn ger en tydlig signal i den kortsiktiga konjunkturanalysen och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium få reda på vändpunkterna i konjunkturcykeln. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel , , lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Almegas tjänsteindikator... 5 Fakta om tjänsteindikatorn Nedgång för samtliga delbranscher fjärde kvartalet Arbetsmarknadsindikatorn fortsätter nedåt Prisindikatorn tyder på allt svagare inflation

4 1 Sammanfattning Vår förra tjänsteindikator från augusti indikerade att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle falla under tredje kvartalet i år. Den 28 november kom utfallet enligt nationalräkenskaperna, som mycket riktigt visade en svagare tillväxt, och en kraftig inbromsning. För tjänsteproducenterna föll tillväxten, från 1,8 procent andra kvartalet till endast 0,2 procent tredje kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal förra året (kalenderkorrigerat), närmast en tvärnit. Tjänsteindikatorn indikerar nu att tillväxten i tjänstesektorn faller ytterligare under fjärde kvartalet. Efterfrågan och produktion mattas av för samtliga delbranscher. Mycket talar för att tillväxten kan bli negativ. Inte sedan 2001 har tjänstesektorn visat negativ tillväxt. Då minskade produktionen under ett kvartal. Det var också det enda tillfället som tjänsteproduktionen minskade sedan mitten av 1990-talet. Nedgången i tillväxten för tjänsteproducenterna talar för att även BNP-tillväxten kommer att dämpas ytterligare under fjärde kvartalet. Under tredje kvartalet var BNP oförändrad jämfört med motsvarande kvartal 2007 (kalenderkorrigerat). I vår senaste konjunkturprognos räknade vi med att Sveriges BNP kommer att öka med endast 1,1 procent i år, en prognos som fortfarande ser rimlig ut. Under årets tre första kvartal steg BNP med 1,4 procent jämfört med motsvarande period Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på en allt svagare sysselsättningstillväxt inom tjänstesektorn. Den kommer alltså att bli ännu svagare än ökningen på 2,4 procent, som blev utfallet för tredje kvartalet enligt nationalräkenskaperna. En relativt stor andel av företagen inom flera delbranscher i tjänstesektorn planerar emellertid fortfarande för att öka sysselsättningen under fjärde kvartalet. Det gäller exempelvis datakonsulter, juridiska konsulter, marknads- och opinionsundersökningar, organisations- och informationskonsulter, arkitekter, bygg- och tekniska konsulter, reklamverksamhet och bemanningsföretag. Personalneddragningar kommer normalt först inom industrin, och med en viss fördröjning även inom tjänstesektorn. Om konjunkturnedgången blir relativt kortvarig nästa år skulle det kunna innebära att det väntade fallet för tjänstesektorns sysselsättning kan komma att begränsas. Om konjunkturnedgången däremot blir mer utdragen och fortsätter in på år 2010, kommer effekterna på arbetsmarknaden bli betydligt kraftigare. Särskilt de kunskapsintensiva tjänstebranscherna, som haft ökade problem att hitta högkvalificerad arbetskraft, kommer sannolikt att försöka behålla sin arbetskraft så långt det är möjligt, även under den svagare konjunkturen. Även om dessa branscher tappar uppdrag från exportindustrier ser efterfrågan från andra sektorer något ljusare ut, åtminstone på kort sikt. Almegas prisindikator tyder nu på att allt färre företag inom olika typer av uppdragsverksamhet planerar att höja sina priser. Det kan tyda på både svagare efterfrågan och ett ökat konkurrenstryck. Det gäller både inom handeln och olika typer av uppdragsverksamhet. Det bidrar till ett allt svagare inflationstryck i svensk ekonomi. 4

5 2 Almegas tjänsteindikator Vår förra tjänsteindikator från augusti indikerade att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle falla under tredje kvartalet i år. Indikatorn är ledande och bygger på företagens förväntningar om det närmast kommande kvartalet (se faktaruta nedan). Utfallet som kom den 28 november från nationalräkenskaperna visade mycket riktigt en svagare tillväxt, och dessutom en kraftig inbromsning, dvs. tillväxten i tjänstesektorn steg med endast 0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året (kalenderkorrigerat). Inbromsningen i år har gått mycket snabbt. Från en stark tillväxt för tjänstesektorn förra året på 3,7 procent ser den i år ut att hamna omkring endast 1,5 procent. Tjänsteindikatorn indikerar nu att tillväxten i tjänstesektorn kommer att falla ytterligare under fjärde kvartalet. Indikatorn ligger fortfarande över indexvärdet 50, som tyder på positiv tillväxt, men mycket talar för ett omslag till negativ tillväxt fjärde kvartalet. Företagen har blivit ännu mer pessimistiska om efterfrågeutvecklingen efter deras barometersvar i oktober. Dessutom ligger utfallet enligt nationalräkenskaperna redan nära nolltillväxt för tredje kvartalet. Då Tjänsteindikatorn nu pekar mot en ännu svagare tillväxt fjärde kvartalet är det mest troligt att den då blir negativ. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn 5

6 Efterfrågan och produktion mattas nu av för samtliga branscher som täcker in företag som ingår i Tjänsteindikatorn. Avmattningen inom tjänstesektorn talar för att även BNP-tillväxten kommer att dämpas ytterligare under fjärde kvartalet. Under tredje kvartalet var tillväxten oförändrad jämfört med tredje kvartalet 2007, kalenderkorrigerat. Under de två senaste kvartalen minskade BNP säsongrensat från föregående kvartal, med 0,1 procent per kvartal. Alltså, två kvartal i rad med fallande BNP, vilket brukar definieras som recession. Under första till tredje kvartalet steg ändå BNP med 1,4 procent jämfört med motsvarande period förra året. Vi räknar med att Sveriges BNP i år kommer att öka med endast 1,1 procent, vilket kan jämföras med den årliga tillväxttakten på 3,2 procent i genomsnitt per år under de senaste fem årens högkonjunktur. Vi har tidigare noterat att det normalt mycket starka sambandet mellan tjänsteindikatorn och den faktiska produktionen enligt nationalräkenskaperna brutits under de två senaste åren. Medan tjänsteföretagen förväntade sig en fortsatt ökning av efterfrågan och produktion, vände den faktiska produktionstillväxten ned ett år tidigare än tjänsteindikatorn. Efterfrågan på tjänster visade sig också öka under förra året, men produktionstillväxten drogs ändå ned i tjänstesektorn. Vår förklaring till detta motstridiga nya mönster är att tjänstesektorn hamnade i kapacitetsbrist, och särskilt i form av brist på kvalificerad arbetskraft, och kunde därmed inte öka produktionen i takt med efterfrågan. Bristen på arbetskraft viker nu emellertid ned i samtliga delbranscher i tjänstesektorn, även för datakonsulter som tidigare utgjorde ett undantag (se diagram 2). Andelen företag som har brist på arbetskraft ligger ändå kvar på en hög nivå för datakonsulter, kring 60 procent (enligt de säsongrensade uppgifterna). För industri- och detaljhandelsföretag ligger motsvarande andelar av företagen nu på under 20 respektive 10 procent, se diagram 2. Även om bristtalen nu fortsätter att minska inom tjänstesektorn betyder det inte att flaskhalsproblemen är bortblåsta. Då efterfrågan åter tar fart kommer flaskhalsproblemen att återvända, om inte tillgången på den arbetskraft som företagen söker kommer att öka. 6

7 Diagram 2 Andel företag med brist på arbetskraft Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator har tagits fram och utvecklats sedan år 2001 av Owe Danemar, chefekonom för Almega från samma år. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 7

8 2.1 Nedgång för samtliga delbranscher fjärde kvartalet Tjänsteindikatorn pekar nu på en allt svagare produktionstillväxt för delbranscherna, se diagram 4, som visar några exempel. Avmattningen inleddes i år under andra kvartalet, och var då mest markerad för researrangörer och resebyråer samt för fastighetsmäklare och förvaltare. Utvecklingen för dessa branscher hör nära samman med den allt svagare hushållskonsumtionen, och nedgången på bostadsmarknaden. För arkitekterna, som tidigare haft en relativt mycket gynnsam utveckling, kom avmattningen först under tredje kvartalet. Arkitekternas uppdragsvolym påverkas naturligtvis starkt av byggkonjunkturen. I vår senaste konjunkturprognos (20 oktober) 1 räknade vi med att bostadsinvesteringarna kommer att minska med 2,5 procent i år, och med 8 procent Prognosen för den totala byggproduktionen låg på 4 procent i år och endast 1 procent nästa år. Enligt Konjunkturbarometern har andelen byggföretag som räknar med ökad byggproduktion stadigt minskat sedan förra året. Nu räknar endast 7 procent av byggföretagen med ökad produktion under fjärde kvartalet, och hälften med minskat byggande. Bristen på arbetskraft inom branschen har också fallit kraftigt från förra hösten, se diagram 3. På ett års sikt räknar nu nära 70 procent av byggföretagen med sämre byggkonjunktur. 1 Se vidare vår konjunkturrapport "Finansiell åtstramning och fallande inflation", som kan hämtas från 8

9 Diagram 3 Andel företag med brist på arbetskraft Avmattningen i tjänsteproduktionen har i år också märkts tydligt inom parti- och detaljhandeln. Tredje kvartalet visar en produktionsökning med 2,2 procent, enligt den färska siffran från nationalräkenskaperna (kalenderkorrigerat jämfört med tredje kvartalet 2007). Det kan jämföras med förra årets tillväxt på 3,9 procent. Tjänsteindikatorn talar för att omsättningen inom parti- och detaljhandeln mattas av ytterligare under fjärde kvartalet. Den pågående försvagningen på arbetsmarknaden bidrar sannolikt till att hushållen fortsätter att vara mer försiktiga i sin konsumtion. Inflationen är emellertid på väg att falla. Den toppade i september på årstakten 4,4 procent. I oktober kom den ned på 4 procent, och vi förutspår en snabb nedtrappning framöver. Förutom en mer dämpad prisutveckling inom tjänstesektorn, kommer de fallande räntorna och energi- samt spannmålspriserna att bidra till en snabbt fallande inflation. Den finansiella åtstramningen i samband med finanskrisen, samt kraftiga 9

10 inbromsningen i efterfrågan och produktion, bidrar till den låga inflationen, som vi räknar med hamnar under inflationsmålet på 2 procent nästa år. 2 Bemanningsföretagen sticker ut bland delbranscherna och ser ljusare på efterfrågeutvecklingen på ett halvårs sikt, då hela 65 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan. Företagen tecknar ofta långa kontrakt med sina kunder, och efterfrågan från inte minst offentlig sektor är ännu god. Dessutom expanderar bemanningsföretagen genom att de erbjuder tjänster inom alltfler yrkesområden. Diagram 4 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn 2 Se vidare Almegas senaste konjunkturbedömning från den 20 oktober, "Finansiell åtstramning och fallande inflation", som kan hämtas från 10

11 Efterfrågan för bemanningsföretagen blev emellertid betydligt svagare än vad företagen förväntat under tredje kvartalet i år. Under fjärde kvartalet räknar företagen med ungefär oförändrad efterfrågan. Även datakonsulterna är relativt optimistiska på ett halvårs sikt, då 45 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan. Här kanske vi kan se ett samband med optimismen inom bemanningsföretagen, som också säljer tjänster till datakonsultföretag. 2.2 Arbetsmarknadsindikatorn fortsätter nedåt Almegas arbetsmarknadsindikator förutspådde vändpunkten för tjänstesektorns sysselsättningsutveckling, dvs. att sysselsättningsökningen skulle börja mattas av under andra kvartalet i år. Försvagningen fortsatte under tredje kvartalet, och nu visar indikatorn att fjärde kvartalet blir ännu svagare. Indikatorn för fjärde kvartalet tyder på att sysselsättningstillväxten kommer att hamna under ett historiskt genomsnitt, som motsvarar indexvärdet 100 för denna indikator. Det är första gången som indexvärdet hamnar under 100 i den innevarande konjunkturnedgången, se diagram 5. 11

12 Diagram 5 Almegas arbetsmarknadsindikator Arbetsmarknadsindikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner och brist på arbetskraft. För denna indikator anger värdet 100 genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn steg med 2,4 procent tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året, enligt de färska siffrorna från nationalräkenskaperna. Ökningstakten har gradvis trappats ned i år, från 4,1 procent första kvartalet. Ökningen tredje kvartalet motsvarade en uppgång i antalet sysselsatta i tjänstesektorn med personer jämfört med tredje kvartalet För industrin minskade sysselsättningen med omkring personer. För offentliga myndigheter minskade sysselsättningen med personer, delvis i samband med nedläggningar av statliga myndigheter och omstruktureringar. Den totala ökningen för sysselsättningen i Sverige tredje kvartalet uppgick till personer. Även den totala sysselsättningstillväxten borde fortsätta att mattas av under 12

13 fjärde kvartalet, eftersom tjänsteproducenterna väger så tungt i den totala sysselsättningen. De branscher där en relativt stor andel av företagen trots allt planerar att öka antalet anställda finns fortfarande inom olika typer av företagstjänster, som exempelvis datakonsulter, marknadsundersökningar, organisations- och informationskonsulter, bemanningsföretag samt bygg- och tekniska konsulter, se tabell 1. Se även diagram 6 nedan. Tabell 1 Andelen företag i respektive bransch som planerar att nyanställa under det kommande kvartalet Fjärde kvartalet 2008 Dagligvaruhandel 26 Hotell & restauranger 10 Transporter 8 Resebyråer 0 Post- och telekommunikation 2 Fastighetsförvaltare och mäklare 28 Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 11 Datakonsulter 47 Juridisk uppdragsverksamhet 26 Redovisning- och bokföring 23 Marknadsundersökning 50 Organisations- o informationskonsulter 46 Arkitekter 26 Bygg- och andra tekniska konsulter 35 Reklamverksamhet 20 Bemanningsföretag 53 Privata tjänster exkl. handel 20 Källa: Konjunkturbarometern, KI. Däremot är planerna på att nyanställa betydligt lägre inom hotell och restauranger, transporter samt uthyrningsföretag (exkl. bemanning). Bland resebyråer samt post- och telekommunikation är det så gott som inga företag som planerar att nyanställa under fjärde kvartalet. 13

14 Diagram 7 Anställningsplaner för fjärde kvartalet 2008 i några delbranscher, nettotal Datakonsulter Tekniska konsulter Arkitekter Juridisk rådgivning Redovisning, bokföringsverksamhet m.m. Källa: Konjunkturbarometern, KI. De allt svagare anställningsplanerna avspeglas i ett fallande kapacitetsutnyttjande inom flertalet tjänstebranscher. Andelen tjänsteföretag med fullt kapacitetsutnyttjande ökade snabbt under 2007, särskilt för konsulter på olika områden. Kapacitetsutnyttjandet var fortfarande högt under andra kvartalet i år för de flesta av tjänstesektorns delbranscher, men en nedgång har därefter märkts för flertalet branscher, se tabell 2. Särskilt för branscherna "övriga företagstjänster" 3 samt bemanningsföretag märks en nedgång jämfört med fjärde kvartalet Bemanningsföretagen är den bransch som har störst andel företag som planerar att nyanställa under fjärde kvartalet. Branschen utökar därmed sin kapacitet, även om kapacitetsutnyttjandet för närvarande är lågt jämfört med tidigare. Optimismen om efterfrågeutvecklingen under det närmaste halvåret ligger sannolikt bakom de relativt expansiva anställningsplanerna. 3 I "övriga företagstjänster" ingår bland annat arbetsförmedling, rekrytering, kontorsservice, översättningsverksamhet, bokföring, databasverksamhet, callcenters och grafisk formgivning. 14

15 Tabell 2 Andel företag med fullt kapacitetsutnyttjande 4 kv kv 2008 Privata tjänster, exkl. handel Uppdragsverksamhet totalt Arkitekter Datakonsulter Juridisk uppdragsverksamhet Organisation & information Marknadsundersökningar Transporter Övriga företagstjänster Uthyrning (exkl. bemanning) Fastighetsförvaltning Bygg- o tekniska konsulter Redovisning, skatterådgivning Reklamverksamhet Resebyråer Hotell & restauranger Bemanningsföretag Källa: Konjunkturbarometern, KI. 2.3 Prisindikatorn tyder på allt svagare inflation Almegas prisindikator visar att ännu färre tjänsteföretag planerar att höja priserna under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Det är fortfarande fler än hälften av företagen som tänker höja sina priser under det närmaste kvartalet, men det är en mindre andel jämfört med tredje kvartalet. Den tidigare prisuppgången förklaras främst av priserna inom dagligvaruhandeln (främst livsmedel). 15

16 Diagram 7 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). 16