FULL SPEED I TJÄNSTESEKTORN

Transkript

1 FULL SPEED I TJÄNSTESEKTORN Almegas Tjänsteindikator Q Efterfrågan är fortsatt stark och resurser utnyttjas till max.

2 Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig. Detta visade sig också stämma. Likaså prickade tjänsteindikatorn in den följande vändningen andra kvartalet 2011, då produktionstillväxten för den privata tjänstesektorn skulle börja vika av, alltså upphöra att accelerera. Början till återhämtning från och med tredje kvartalet 2013 prickade tjänsteindikatorn också in. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av produktion, prisutveckling och arbetsmarknad, och ligger 2-3 månader före publiceringen av det faktiska utfallet för tjänsteproduktionen enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 52 procent av BNP, och 46 procent av den totala sysselsättningen. För ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn kontakta: Lena Hagman chefekonom Almega tel , lena.hagman@almega.se Linnea Kvist ekonomisk analytiker Almega tel , linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har nära medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt drygt anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet IT&Telekomföretagen inom Almega Almega Tjänsteförbunden Medieföretagen Almega Tjänsteföretagen Vårdföretagarna Bemanningsföretagen 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Fortsatt drag i tjänstesektorn... 6 Fortsatt drag i hushållens efterfrågan Tjänstesektorns bidrag till Sveriges BNP-tillväxt Sysselsättningen ökar allt mindre trots ökade anställningsbehov De senaste trenderna för jobben inom tjänstesektorn Integrationen försämras men fångas det i statistiken? Tjänstepriserna fortsatt svaga Fortsatt mycket låg inflation Tjänstepriserna i KPI ökar svagt

4 Det här är Tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn bygger från och med fjärde kvartalet 2013 på en ny skattning utifrån tidsserierna i KI-barometern i förhållande till utfallet enligt tjänsteproduktionsindex från SCB för tjänsteproduktionens tillväxt per kvartal, se faktarutan nedan. Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indika- torn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet och täcker in omkring 90 procent av den privata tjänstesektorn, räknat i både produktionsvärde och sysselsättning. De branscher som saknas i KI- barometern är utbildning, hälso- och sjukvård, kultur, nöje och fritid samt samhälleliga tjänster samt hushållsnära tjänster inom näringslivet. Dessa branscher täcks å andra sidan in i Tjänsteproduktionsindex, som däremot inte inkluderar den finansiella sektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen per kvartal enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbaro- metern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis tjänsteproduktionsindex, de svenska nationalräkenskaperna, SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik, Arbetskraftsundersökning samt prisstatistik. 4

5 1 Sammanfattning Nu pekar Almegas tjänsteindikator för årets fjärde kvartal på en ännu starkare tillväxt för tjänsteproduktionen än under det tredje kvartalet, då den låg på hela 3,7 procent. Efterfrågan på tjänster har accelererat under året, och nu används resurserna till max inom en växande andel av tjänsteföretagen. Den privata tjänstesektorn har bidragit mest till Sveriges starka BNP-tillväxt hittills i år på 3,4 procent jämfört med 1-3 kvartalet Drygt 57 procent av BNP-tillväxten hittills i år förklaras av den privata tjänstesektorn. Tjänsteproduktionen hade emellertid kunnat öka ännu snabbare om inte en allt större andel av tjänsteföretagen slagit i kapacitetstaket. Ett nytt mönster som avviker från det historiska har inträffat under senare tid. En stigande andel av tjänsteföretagen har rapporterat att otillräcklig efterfrågan är främsta hindret för deras verksamhet, samtidigt som andelen företag som anger brist på arbetskraft som det främsta hindret har ökat. En möjlig förklaring kan vara att företagen i vissa kunskapsintensiva branscher möter svagare efterfrågan på delar av deras tjänsteutbud i samband med ökad specialisering, effektivisering och outsourcing till utlandet. Ökad brist på högkvalificerad arbetskraft i Sverige, samt fortsatt hård prispress från utländsk konkurrens, leder till ökad outsourcing av tjänsteproduktion till utlandet. Produktionen i Sverige riskerar därmed att tappa marknadsandelar. Almegas arbetsmarknadsindikator fortsätter att peka uppåt, men indikatorn har pekat mot en klart starkare ökning för sysselsättningen i år än den utveckling vi faktiskt sett hittills. Indikatorn speglar att företagen haft mycket expansiva anställningsplaner, men som inte fullt ut kunnat infrias. Under de senaste åren från 2012 har utrikes födda bidragit alltmer till den ökade sysselsättningen i Sverige. Men med den kraftigt ökade invandringen i år och en ny prognos för Sveriges ökade befolkning kan sysselsättningsgraden för utlandsfödda ändå väntas minska framöver. En trend som Almega förutspår kommer att fortsätta, delvis till följd av ineffektiva system för integrering av invandrare på arbetsmarknaden. Almegas prisindikator pekar på att tjänstepriserna kommer öka i ungefär samma takt under fjärde kvartalet som under det föregående. Med andra ord avbryts uppgången av prisökningstakten som vi sett sedan slutet av Det är fortfarande bland företag inom handeln som prisutvecklingen väntas bli mest positiv, även om indikatorn pekar på viss avmattning under fjärde kvartalet. Inom övriga privata tjänstebranscher väntas prisökningstakten fortsätta öka svagt. Att priserna ökar inom detaljhandeln beror i hög grad på högre importpriser i år jämfört med förra året. Det är inom dagligvaruhandeln som priserna ökar mest. Den främsta orsaken till de högre importpriserna är framförallt att kronan försvagats mot dollarn. Lena Hagman, chefekonom Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Linnea Kvist, ekonomisk analytiker Almega, 14 december

6 2 Fortsatt drag i tjänstesektorn Tjänsteproduktionen fortsatte att öka starkt under tredje kvartalet, med hela 3,7 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året, se diagram 1. Hittills i år har produktionen i den privata tjänstesektorn ökat med i genomsnitt 3,5 procent, enligt SCB:s Tjänsteproduktionsindex. Nu pekar tjänsteindikatorn för årets fjärde kvartal på en ännu starkare tillväxt i den privata tjänstesektorn än under tredje kvartalet. Flertalet tjänstebranscher har mött ökad efterfrågan under året, och nu används resurserna till max inom en växande andel av företagen. Frågan är om resurserna kommer att räcka till för att hålla kvar tillväxten på en hög nivå även under fjärde kvartalet. Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för produktionstillväxten i privat tjänstesektor Även om Almegas tjänsteindikator nu tyder på att produktionen i den privata tjänstesektorn kommer att öka starkt även under fjärde kvartalet, fortsätter de oroande tecknen på kapacitetsbrist inom tungt vägande tjänstebranscher. Särskilt mot bakgrund av att det är främst kunskapsintensiva branscher som bidragit mest till tillväxten i tjänstesektorn i år, alltså just de branscher som rapporterar ökad personalbrist. Det kan innebära att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn kan komma att bli svagare än vad indikatorn tyder på för fjärde kvartalet. 6

7 Tabell 1: Bidrag till tjänstesektorns tillväxt under andra och tredje kvartalet :a kvartalets 3:e kvartalets tillväxt, fasta priser tillväxt, fasta priser 3,6 3,7 Tjänstenäringar exklusive kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. Bidrag i procentenheter till ökningen av produktionen i privata tjänstesektorn: 2:a kvartalet 3:e kvartalet 0,2 0,3 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar 0,0 0,4 Parti - och provisionshandel utom med motorfordon 0,5 0,5 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar - 0,1 0,0 Transport- och magasineringsföretag 0,0 0,2 Hotell och restauranger 0,2 0,1 Telekommunikationsbolag 0,5 0,4 Programvaruproducenter, datakonsulter o.d. 0,2 0,0 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 0,9 0,9 Företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0,4 0,5 Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster - 0,1 0,0 Utbildningsväsendet 0,3 0,2 Enheter för vård och omsorg, socialtjänst 0,2 0,2 Kultur, nöje och fritid samt annan serviceverksmahet 0,3 0,2 Övriga branscher Källa: SCB, Almega. De branscher som bidrog mest till den starka tillväxten i den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet var olika typer av företagstjänster 1. Sammantaget bidrog de med 1,9 procentenheter till den samlade tillväxten på 3,7 procent, vilket alltså motsvarar hälften av hela produktionsökningen för tjänstenäringarna totalt, se tabell 1. Företagstjänsternas bidrag till tillväxten var ännu något större under andra kvartalet, omkring 56 procent av tillväxten på 3,6 procent, se tabell 1. Företagstjänsterna som finns med i tjänsteproduktionsindex svarar sammantaget för 30 procent av tjänstesektorns produktion, enligt SCB:s beräkning av branschernas vikter i tjänsteproduktionsindex enligt tabellen ovan, dvs. deras andelar av produktionen i tjänstesektorn exklusive kreditinstitut och försäkringsbolag. Den fortsatt starka tillväxten inom företagstjänster speglar en stark efterfrågan på dessa tjänster. Företagen har hittills kunnat upprätthålla en hög tillväxt, trots att resursutnyttjandet i dessa branscher stigit och blivit alltmer ansträngt. Andelen företag inom den samlade privata tjänstesektorn som svarat att de kan öka sin produktion med befintliga resurser 2 har gradvis krympt sedan 2013, se diagram 2. 1 Till företagstjänster räknar Almega branscherna telekomföretag, datakonsulter och programvaruproducenter, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster enligt SCB:s indelning i tabell 1. 2 Tjänsteföretagens produktionsresurser består i huvudsak av personal. 7

8 Endast 65 procent av arkitekter och tekniska konsulter ansåg att de kunde öka produktionen med befintliga resurser under tredje kvartalet i år, se diagram 2. Branschen har visat en nedåtgående trend sedan 2013 för denna andel av företagen som kan öka sin produktion med givna resurser. Under tredje kvartalet 2013 nåddes en topp då lite över 80 procent av företagen kunde öka produktionen med befintliga resurser. Nu är andelen nere på 65 procent av företagen i branschen. Motsvarande andel är ännu något lägre bland reklam- och marknadsundersökningsbyråer, 62 procent, efter att ha uppgått till 86 procent av företagen så sent som i slutet av förra året. Bland datakonsulter var det endast 60 procent av företagen som kunde öka sin produktion under tredje kvartalet med befintliga resurser. För denna bransch har kapaciteten ändå ökat något jämfört med början av Diagram 2: Andel företag som kan öka produktionen med givna resurser, procent, säsongsrensat För den privata tjänstesektorn totalt var det knappt 70 procent av företagen som kunde öka sin produktion med befintliga resurser under tredje kvartalet i år, se diagram 2. Andelen tjänsteföretag som kan öka sin produktion givet sina resurser har gradvis minskat, från en topp på 77 procent i slutet av Det är som nämnts främst kunskapsintensiva branscher som står bakom denna trend. Varje bransch som helhet kan fortfarande öka sin produktion, men alltfler företag inom respektive bransch har slagit i taket. Inom den privata tjänstesektorn var det följaktligen cirka 30 procent av företagen 8

9 som inte kunde öka sin produktion under tredje kvartalet i år på grund av brist på resurser, vilket inom tjänstesektorn i huvudsak handlar om personalresurser. Efterfrågan vände uppåt för alltfler tjänsteföretag mot slutet av 2014, och i år har den fortsatt att klättra uppåt. Tjänsteföretagens förväntningar om efterfrågans utveckling har dessutom stigit efter sommaren enligt KI-barometern, se diagram 3. Diagram 3: Privata tjänstenäringar, förväntningar och utfall för efterfrågan på företagens tjänster, nettotal, säsongsrensat 3 Inom företagstjänster förväntar sig flertalet branscher fortsatt stark efterfrågan under fjärde kvartalet i år, såsom datakonsulter, konsulttjänster till huvudkontor och tekniska konsulter. Några branscher inom företagstjänster förväntar sig till och med ännu starkare efterfrågan jämfört med utfallet för tredje kvartalet. Det är främst juridiska och ekonomiska konsulter, arkitekter, reklam- och marknadsundersökningsbyråer samt uthyrningsfirmor som räknar med starkare efterfrågan under fjärde kvartalet, enligt KIbarometern. Ett undantag är bemanningsföretag och arbetsförmedlingar som räknar med svagare efterfrågan under fjärde kvartalet jämfört med utfallet för tredje kvartalet. Efter en 3 Med nettotal menas andelen företag som, i det här fallet, svarat att efterfrågan ökat minus andelen som svarat att den minskat. Nettotalet för vad företagen förväntar sig för utveckling av efterfrågan under det närmast kommande kvartalet beräknas på motsvarande sätt, dvs. hur stor andel som räknar med ökad efterfrågan minus andelen som räknar med att efterfrågan kommer att minska. 9

10 ökning av efterfrågan för 40 procent av företagen inom denna bransch under årets tredje kvartal räknar nu endast 22 procent med ökad efterfrågan under fjärde kvartalet. En möjlig förklaring kan vara att de räknar med en svagare efterfrågan från exportindustrin, eftersom världsmarknadstillväxten försvagats under hösten. Bland bemanningsföretagens största yrkesområden svarar industri och tillverkning för 28 procent. 4 Att bemanningsbranschen nu avviker och visar nedskruvade förväntningar om efterfrågan är sannolikt en indikation om svagare efterfrågan från åtminstone vissa stora exportmarknader. Den globala världsmarknadstillväxten har legat historiskt lågt i år, främst till följd av svagare efterfrågan från Kina. Det har i sin tur dragit ned den globala BNP-tillväxten, som väntas bli lägre i år än förra året. Utsikterna för 2016 har också skruvats ned rejält, exempelvis av OECD i sin senaste prognos från november 5, som förutspår en betydligt svagare uppgång för den globala BNP-tillväxten än de räknade med för ett år sedan. Almegas medlemsföretag som tillhör företagstjänster (där bemanningsbranschen ingår) räknade i augusti med starkare efterfrågan under andra halvåret i år jämfört med första halvåret, främst från offentlig sektor samt från tillverkningsindustrin. 6 Mot bakgrund av tecken på svagare konjunktur för exportindustrin under årets andra halvår är det möjligt att företagen i enkätundersökningen i somras hade för optimistiska förväntningar om efterfrågan från industrin. Däremot kan ökad efterfrågan från tjänstesektorn på företagstjänster möjligen motverka en försvagning från industrin. Det går emellertid ännu inte att utläsa om så är fallet i någon statistik. 7 I mars nästa år kommer Almegas egen undersökning bland våra medlemsföretag inom företagstjänster ge svar på hur efterfrågan på deras tjänster utvecklats från olika sektorer av svensk ekonomi under andra halvåret 2015, samt vilka förväntningar de kommer att ha på efterfrågan från de olika sektorerna under första halvåret Ett nytt fenomen har uppenbarats inom tjänstesektorn under senare tid, då en stigande andel av företagen rapporterar att otillräcklig efterfrågan är främsta hindret för deras verksamhet samtidigt som andelen företag som anger brist på arbetskraft som det främsta hindret ökar, se diagram 4. Detta mönster avviker från det normala. Historiskt sett brukar dessa indikatorer visa en spegelbild av varandra, dvs. då exempelvis alltfler företag anser att främst svagare efterfrågan bromsar deras verksamhet brukar bristen på arbetskraft samtidigt minska som hinder för verksamheten. Detta eftersom företagens behov av att öka personalstyrkan normalt blir mindre då efterfrågan viker. 4 Bemanningsföretagens kvartalsrapport, Q OECD Economic Outlook, november Enligt Almegas enkätundersökning bland medlemsföretag inom företagstjänster, dvs. inom Svenska Teknik&Designföretagen, IT&Telekomföretagen samt Bemanningsföretagen. Se vidare Tjänsteindikatorn för tredje kvartalet Almegas egen enkätundersökning bland medlemsföretag inom olika företagstjänster är unik i Sverige då den får fram svar om utvecklingen av efterfrågan på företagstjänster från olika sektorer i ekonomin. Enkätresultaten presenteras av Almega i Tjänsteindikatorn två gånger per år, i mars respektive september. 10

11 Hur kan det då komma sig att allt fler tjänsteföretag anser att både brist på arbetskraft samt otillräcklig efterfrågan är främsta hindren för verksamheten? En möjlig delförklaring kan vara att det nya mönstret gäller särskilda delar av produktionen, och inom vissa tungt vägande branscher inom tjänstesektorn. Med andra ord kan det handla om företag som möter svagare efterfrågan på delar av deras tjänsteutbud i samband med ökad specialisering, effektivisering och outsourcing till utlandet. Både ökad brist på högkvalificerad arbetskraft i Sverige, samt fortsatt hård prispress från utländsk konkurrens, leder till ökad outsourcing av tjänsteproduktion till utlandet. Produktionen i Sverige riskerar därmed att tappa marknadsandelar. Den ökade bristen på personal kan leda till att företagen inte förmår öka sin produktion och möta ökad efterfrågan, vilket i sin tur kan leda till att de tappar kunder som vänder sig till andra leverantörer, sannolikt till konkurrerande tjänsteföretag i utlandet. Diagram 4: Främsta hindret för företagens verksamhet (andel företag), säsongsrensat 11

12 De tjänstebranscher som under senare tid sticker ut med en stigande andel av företagen som anser att både otillräcklig efterfrågan samt brist på arbetskraft är främsta hindren för deras verksamhet är datakonsulter och programvaruproducenter, finans- och försäkringsverksamhet samt uthyrningsfirmor. För arkitekter och tekniska konsulter är det främsta hindret för verksamheten brist på arbetskraft, och samtidigt ökar andelen företag som anser att främst otillräcklig efterfrågan håller tillbaka verksamheten. Till denna ökning är det tekniska konsulter som bidrar, medan andelen arkitekter som anser att otillräcklig efterfrågan är främsta hindret har minskat marginellt, från 23 procent i juli till 20 procent i oktober. I oktober ansåg däremot 35 procent av teknikkonsulterna att efterfrågan var främsta hindret för verksamheten, en ökning från 29 procent av företagen i juli. Fortsatt drag i hushållens efterfrågan Under 2013 visade tjänstebranscher som främst riktar sig mot hushållens konsumtion starkast tillväxt inom tjänstesektorn, som hälso- och sjukvård samt omsorg, utbildningsbranschen, hotell och restaurang, kultur, nöje och fritid. Under 2014 visade dessa branscher en avmattning i början av året, men tog åter fart under andra halvåret. I år har tillväxten varit fortsatt hög i flertalet tjänstebranscher, se tabell 2. Trots fortsatt drag i hushållens konsumtion har den utvecklats svagare än vad flertalet prognosmakare räknade med i början av Hushållen har hållit uppe sitt höga sparande, trots att deras realinkomster ökat, och trots historiskt låga bolåneräntor. En förklaring kan vara att hushållen i år har blivit mer pessimistiska när det gäller utvecklingen för Sveriges ekonomi under det närmaste året. De är fortfarande betydligt mer pessimistiska jämfört med det historiska genomsnittet, enligt KI-barometern. Hushållens förväntningar om utvecklingen i svensk ekonomi är nu den lägsta på tre år. Dessutom förväntar sig hushållen en ökad arbetslöshet på ett års sikt. 8 Denna ökade pessimism påverkar sannolikt hushållens benägenhet att konsumera. 8 Se KI-barometern från november 2015, Konjunkturinstitutet. 12

13 Tabell 2: Produktionstillväxt enligt tjänsteproduktionsindex, fasta priser kalenderkorrigerat, procentuell förändring jämfört med motsvarande period 2014 Ranking efter tillväxttakt hittills i år Januari- oktober Oktober Motorhandel 9,7 15,9 Datakonsultverksamhet o.d. 7,1 3,1 Kultur, nöje och fritid 6,8 13,5 Telekommunikation 6,6-0,1 Detaljhandel 5,7 6,2 Övriga företagstjänster 5,6-0,8 Uthyrnings-, samt resetjänster 5,3 3,7 Hälso- och sjukvård, omsorg 4,8 2,0 Hotell och restaurang 3,2 2,6 Partihandel 2,4 5,6 Fastighetsverksamhet 0,0-0,4 Transport och magasinering - 0,4 0,2 Utbildningsväsendet - 3,1-4,0 Privat tjänstesektor totalt 3,5 3,0 Anm. Fasta priser och kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB, tjänsteproduktionsindex, 4 december Diagram 5: Produktionstillväxt, fasta priser, kalenderkorrigerat, trend, procentuell förändring över 12 månader 13

14 Produktionstillväxten för hälso- och sjukvård samt omsorg har klart bromsat in sedan i våras, från att ha varit relativt stark, se diagram 5 samt tabell 2. Det kan knappast bero på svagare efterfrågan från hushållen, med en åldrande befolkning och kraftigt ökad invandring. Förklaringen till avmattningen torde framför allt vara att den politiska osäkerheten om villkoren för branschen skärpts under våren. I mars presenterades direktiven till den statliga utredning som ska föreslå olika former av vinstbegränsningar. Direktiven var mer långtgående än väntat, bland annat omfattades ytterligare en stor bransch, Personlig assistans, av de planerade begränsningarna. Osäkerheten påverkar både företagens egen vilja att nyanställa och expandera sin produktion, och bankers och investerares intresse av att ställa kapital till förfogande för detta. I vår tjänsteindikator för första kvartalet i år varnade vi också för att osäkerheten kring vad den statliga utredningen kommer mynna ut i om två år kan komma att hämma tillväxten inom privat vård och omsorg. Detta eftersom utredningen flaggat för ökad kontrollstyrning av verksamheter och reglering av på vilket sätt eventuella vinster inom branschen ska kunna användas. Produktionstillväxten för företagstjänster har som tidigare nämnts hållits uppe i år av stark efterfrågan, se diagram 6. Diagram 6: Produktionstillväxt för olika företagstjänster, fasta priser, kalenderkorrigerat, procentuell förändring över 12 månader 9 9 I diagram 5 och 6 är månadsstatistiken trendskattad av SCB, det vill säga rensad för tillfälliga variationer. Detta gör det lättare att följa den långsiktiga trenden för produktionens utveckling. 14

15 Tjänstesektorns bidrag till Sveriges BNP-tillväxt Tillväxttakten för Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, har accelererat under Under tredje kvartalet steg BNP med hela 3,9 procent jämfört med tredje kvartalet Under årets första kvartal låg takten på 3 procent. Det är främst den privata tjänstesektorn som dragit upp tillväxten för Sveriges BNP i år. Eftersom den utgör lite över hälften av Sveriges BNP slår en ökad tillväxt i tjänstesektorn igenom starkt på BNP-förändringen. Förädlingsvärdet för den privata tjänstesektorn ökade med hela 4 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2014, kalenderkorrigerat. Hittills i år har tillväxten för den privata tjänstesektorns förädlingsvärde legat på 3,9 procent medan BNP ökat med 3,4 procent. 11 Den privata tjänstesektorn förklarar över hälften, 56,3 procent, av BNP-tillväxten under tredje kvartalet. Gruv- och tillverkningsindustrin förklarar cirka 21 procent och byggindustrin cirka 16 procent, se tabell 3. Även hittills i år är det den privata tjänstesektorn som främst ligger bakom den starka tillväxten i svensk ekonomi. Till och med tredje kvartalet står den för 57,5 procent av BNP-tillväxten jämfört med motsvararande period förra året. Tabell 3: Bidrag till Sveriges BNP-tillväxt räknat i procent 12 Hittills i år Tredje 1-3 kvartalet kvartalet Jordbruk, skogsbruk, fiske 0,8 0,7 Gruv- och tillverkningsindustri 16,7 20,9 Försörjning av el., gas, värme 2,6 6,0 och kyla, vatten, avlopp, avfall, sanering Byggverksamhet 18,4 16,1 Privat tjänstesektor 57,5 56,3 Offentliga myndigheter 4,0 0,0 Sammanlagt 100,0 100,0 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 30 november Enligt SCB, nationalräkenskaperna, 30 november Tillväxttalet avser här kalenderkorrigerade tal. 11 Kalenderkorrigerat. 12 Räknat på förädlingsvärdet för hela ekonomin, faktiska (ej kalenderkorrigerade) tal i fasta priser. 15

16 3 Sysselsättningen ökar allt mindre trots ökade anställningsbehov 3.1 De senaste trenderna för jobben inom tjänstesektorn Almegas arbetsmarknadsindikator fortsätter att peka uppåt medan den faktiska utvecklingen för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn inte följt med i samma takt, se diagram 7. Under tredje kvartalet ökade sysselsättningen något starkare än under det föregående, med 1,4 procent 13 från en ökning på 1,1 procent under andra kvartalet. Almegas indikator har emellertid pekat mot en klart starkare uppgång i år än den faktiska. Indikatorn speglar att företagen haft mycket expansiva anställningsplaner, som inte kunnat infrias fullt ut. Om företagen hade kunnat rekrytera i den takt de önskat hade sysselsättningen kunnat stiga betydligt starkare än utfallet hittills i år. Diagram 7: Arbetsmarknadsindikatorn 14 och den faktiska sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn. Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 13 Enligt SCB, nationalräkenskaperna, 30 november Almegas arbetsmarknadsindikator bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner samt uppgifter om brist på arbetskraft, som hämtats från Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet. Almegas indikator bygger i sin tur på en skattning mot utfallet för sysselsättningens tillväxt inom den privata tjänstesektorn enligt de svenska nationalräkenskaperna från SCB. Värdet 100 enligt arbetsmarknadsindikatorn anger genomsnittet för hela den observerade period som den täcker (startåret är 2003). 16

17 För många tungt vägande branscher inom företagstjänster har bristen på personal stigit sedan efterfrågan på deras tjänster tog fart under förra året, Några exempel är datakonsulter, tekniska konsulter och arkitekter samt konsulttjänster till huvudkontor, se diagram 8. Inom dessa branscher har en stigande andel av företagen uppgett att brist på personal är det främsta hindret mot verksamheten. För exempelvis teknikkonsulter och arkitekter ansåg 45 procent av företagen i oktober att detta är det främsta hindret för deras verksamhet, enligt KI-barometern. Diagram 8: Datakonsulter, programvaruproducenter o.d., antal anställda, nettotal, säsongsrensat Enligt IT&Telekomföretagen 15 är efterfrågan på exempelvis mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare mycket stark. Tillgången på dessa och en rad andra specialkompetenser inom branschen är för liten. Enligt en kartläggning uppskattas bristen på personal med IT-kompetens i Sverige i år uppgå till omkring personer. Om inget görs för att öka tillgången på den arbetskraft som det är brist på uppskattas underskottet på arbetskraft växa till personer år Ökningen av Sveriges totala sysselsättning i åldrarna år har gradvis trappats ned under Från en ökning på cirka under första kvartalet uppgick den till knappt under tredje kvartalet i år, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning 15 Se Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn, IT&Telekomföretagen, mars

18 (AKU). Det motsvarar en ökning med 0,9 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014, se diagram 9. Trots den ökade sysselsättningen totalt sett har arbetslösheten minskat långsamt. I oktober i år uppgick den till 7,2 procent, säsongsrensat (för åldrarna år). Hittills i år har den i genomsnitt legat på 7,5 procent. Att arbetslösheten varit fortsatt hög trots den ökade sysselsättningen beror på att arbetskraften också fortsatt att öka. Men, arbetskraften ökar inte lika starkt som tidigare. Under första kvartalet i år ökade den med personer, men med endast cirka under tredje kvartalet, enligt AKU. Det kan tyckas konstigt med tanke på den mycket omfattande invandringen till Sverige i år, som borde innebära en kraftig ökning av arbetskraften. Förklaringen varför det inte syns i statistiken ger vi i avsnitt 3.2. Diagram 9: Sveriges sysselsättning, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Alltfler inrikes födda har lämnat arbetskraften, dels i samband med ökade pensionsavgångar, vilket vi belyst i tidigare tjänsteindikator från Almega. 16 Särskilt under finanskrisen minskade sysselsättningen bland inrikes födda, se diagram Se Almegas tjänsteindikator för första kvartalet 2014, 11 mars 2014 (sidan 21-23). 18

19 Under de senaste åren från 2012 har utrikes födda bidragit alltmer till den ökade sysselsättningen i Sverige. Bara i år har de hittills (t.o.m. oktober) i genomsnitt bidragit med fler sysselsatta. Inrikes födda bidrog betydligt mindre, med i genomsnitt fler sysselsatta. Diagram 10: 12-månaders förändring av antalet sysselsatta uppdelat på inrikes och utrikes födda, förändring i tusental, tre månaders glidande medelvärde Även om utrikes födda bidragit alltmer till den ökade sysselsättningen har det inte räckt för att få ned arbetslösheten bland utrikes födda. Andelen arbetslösa av Sveriges totala arbetslöshet har fortsatt att stiga, se diagram 11. De utrikes föddas andel av arbetslösheten har nästan fördubblats, från drygt 20 procent för tio år sedan. Med andra ord har en ökad andel utrikes födda av arbetskraften också inneburit att en växande andel av dem fått allt svårare att rekryteras till de lediga jobben. Det speglar också svårigheter med dagens regelverk att mer effektivt ta till vara den kompetens som finns bland utrikes födda och åstadkomma en snabbare integrering av invandrare på arbetsmarknaden, både vad gäller högkvalificerade jobb samt jobb som inte kräver hög utbildning. Antalet arbetslösa bland utrikes födda i åldrarna år uppgick till personer senast i oktober i år, vilket motsvarar 44 procent av det totala antalet arbetslösa i 19

20 Sverige i oktober. 17 För tio år sedan uppgick antalet arbetslösa bland utrikes födda till knappt i genomsnitt För inrikes födda har andelen arbetslösa av det totala antalet arbetslösa gradvis minskat, från i genomsnitt drygt år 2005 till omkring hittills i år, vilket motsvarar en andel på knappt 60 procent av antalet arbetslösa totalt, se diagram 11. Den minskade andelen arbetslösa inrikes födda speglar också den minskade andelen inrikes födda i Sveriges totala arbetskraft, vilket i hög grad hör samman med ökade pensionsavgångar under de senaste åren. Inrikes födda har under de senaste tio åren minskat sin andel av arbetskraften, från 87 procent till 81 procent. Följaktligen har andelen utrikes födda ökat sin andel av arbetskraften, från 13 till 19 procent hittills. Diagram 11: Andel av Sveriges totala arbetslöshet, procent 17 Räknat på säsongsrensade tal för antalet arbetslösa, enligt AKU. 20

21 3.2 Integrationen försämras men fångas det i statistiken? Flyktingströmmarna till Sverige innebär ett rekordhögt tillskott till befolkningen i arbetsför ålder. Med utgångspunkt i Migrationsverkets huvudprognoser och nu gällande beviljandegrad kan vi utgå från att invandringen ökar med cirka personer under 2015, varav asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Diagram 12: Antal beviljade uppehållstillstånd , samt prognos för Prognoser över integrationen och arbetsmarknadsutvecklingen kommer att bli allt svårare att göra. En osäkerhetsfaktor är invandringens storlek nästa år, eftersom det är oklart i vilken utsträckning som Migrationsöverenskommelsen, införda gränskontroller samt regeringens beslut om skärpta regler för asylmottagning får effekt på antalet asylsökande. En annan osäkerhetsfaktor är att de långa väntetiderna på asyl (i dagsläget 15 månader) innebär att det vistas många nyanlända i landet som inte ännu räknas i den officiella arbetsmarknadsstatistiken, som exempelvis i arbetskraftsundersökningen, AKU. De nyanlända räknas inte som arbetslösa förrän de inträder i Arbetsförmedlingens etableringsinsats, vilket sker först efter beviljad asyl och ytterligare väntan på 18 Siffran för 2015 baseras på data t.o.m. oktober samt Migrationsverkets prognos. 21

22 programstart. Det innebär att arbetslösheten och sysselsättningsgraden bland utlandsfödda riskerar att vara kraftigt missvisande i kommande mätningar. I en kommande rapport från Almega analyseras sysselsättningsutvecklingen bland utlandsfödda det kommande året mer i detalj. Med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets senaste prognos för sysselsättningen 2016 samt effektiviteten i nu gällande politik görs en prognos över sysselsättningsgraden bland utlandsfödda Resultaten pekar på att sysselsättningsgraden bland utlandsfödda faller. I oktober uppgick den bland utlandsfödda till 60,4 procent. Vår bedömning är att sysselsättningsgraden kommer att minska till 59,3 procent under Den kraftiga invandringen till Sverige i kombination med bristande effektivitet i integrationspolitiken tyder på att vi snarare ser början på en nedåtgående sysselsättningsspiral för utlandsfödda. Bedömningen utgår också från antagandet att befintlig effektivitet i insatserna kvarstår. Det höga inflödet av nyanlända riskerar dock påfresta utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser i den grad att sysselsättningsgraden faller ännu mer än befarat. Det finns också anledning att tro att fallet blir ännu större bland grupper av utlandsfödda som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, såsom kortutbildade. Den negativa utvecklingen för sysselsättningsgraden bland utlandsfödda sker också trots att utlandsfödda generellt är efterfrågade på arbetsmarknaden. Som vi tidigare belyst har huvuddelen av sysselsättningsökningen den senaste tiden gått till utlandsfödda i takt med ökade pensionsavgångar. Denna demografiska trend är dock otillräcklig för att lösa utmaningarna med integrationen på arbetsmarknaden. Tabell 4: Utfall och prognos integration på arbetsmarknaden för utlandsfödda med nu gällande politik. Andel sysselsatta utlandsfödda av befolkningen AKU Oktober 2016* Ny prognos Andel sysselsatta utlandsfödda 60,4 59,3 Källa: SCB, Migrationsverket, Konjunkturinstitutet, egna beräkningar för 2015 och * Egna beräkningar för

23 4 Tjänstepriserna fortsatt svaga Almegas prisindikator 19 pekar på att tjänstepriserna kommer öka i ungefär samma takt under fjärde kvartalet som under det föregående. Med andra ord avbryts uppgången av prisökningstakten som vi sett sedan slutet av 2014, se diagram 13. Det är fortfarande bland företag inom handeln som prisutvecklingen väntas bli mest positiv, även om indikatorn pekar på viss avmattning under fjärde kvartalet. Inom övriga privata tjänstebranscher väntas prisökningstakten fortsätta öka svagt. Från mitten av 2011 till och med förra året har vi sett en gradvis negativ trend i försäljningspriserna från tjänsteföretag totalt sett, men i början av 2015 bröts den negativa trenden. Priserna inom handeln vände uppåt redan under 2013, och har utvecklats snabbare än övriga tjänstepriser sedan dess. Diagram 13: Almegas prisindikator 19 Prisindikatorn visar prisförändringar mellan innevarande och kommande kvartal. Den är inget mått på prisnivån utan visar om priserna väntas öka, minska eller vara oförändrade. Är index över 50 indikerar det en ökning av priserna och under 50 innebär det en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär ungefär oförändrade priser, alltså att andelen som planerar höja priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser. 23

24 Prisindikatorn ligger nu på indextalet 55, fortfarande nära 50-strecket, den punkt där priserna är ungefär oförändrade. Om prisindikatorn faller under 50-strecket indikerar det fallande priser. Att priserna ökar inom detaljhandeln beror i hög grad på högre importpriser i år jämfört med förra året. Det är inom dagligvaruhandeln som priserna ökar mest. Den främsta orsaken till de högre importpriserna är framförallt att kronan försvagats mot dollarn. Enligt Svensk Handel utgör cirka 70 procent av detaljhandelns totala omsättning av import och de dyrare importpriserna driver upp priserna inom handeln. Sedan i mars 2014 har dollarn stärkts med nästan 40 procent mot kronan. En hård konkurrenssituation från e-handel och utländska aktörer samt en digital pristransparens och utökade reor och kampanjer leder dessutom till en ökad prispress inom detaljhandeln. Detta gör det svårt för företagen att kompensera fullt ut för de högre priserna på importerade varor. 20 Enligt KI-barometern var det en något större andel än förväntat inom de privata tjänstenäringarna som höjde sina priser under tredje kvartalet, 16 procent. Nästan dubbelt så stor andel än förväntat sänkte dock sina priser, 11 procent. 73 procent av företagen hade oförändrade försäljningspriser under perioden. Störst andel företag som höjt sina priser återfinns inom hotellbranschen. Där höjde 45 procent av företagen sina priser under tredje kvartalet. Störst andel företag inom de privata tjänstenäringarna som sänkte sina priser under denna period återfinns inom finans- och försäkringsverksamhet samt bland annan serviceverksamhet 21. Där sänkte 34 procent av företagen sina priser. Starkast total prisutveckling bland de privata tjänstenäringarna enligt nettotalen 22 hade personaluthyrningsföretag, följt av arbetsförmedlingar och rekryteringsföretag med nettotal på 39 respektive 38, se tabell 5. Inom handeln var det en lika stor andel som förväntat som höjde sina priser under tredje kvartalet, 29 procent. En ungefär lika stor andel som väntat sänkte sina priser, 7 procent. 63 procent av företagen hade en oförändrad prisutveckling. Störst andel företag inom handeln som höjde sina priser finns inom partihandel för livsmedel och tobak. Där höjde 69 procent av företagen sina priser. Störst andel som sänkte sina priser återfinns inom butiker för kultur- och fritidsartiklar, där 29 procent av företagen sänkte sina priser. Starkast total prisutveckling inom handeln enligt nettotalen hade livsmedelshandeln följd av butiker för övriga hushållsvaror, med nettotal på 55 respektive 48. Prisutvecklingen inom livsmedelshandeln drar upp priserna totalt inom handeln. Sedan mitten av 2014 har livsmedelshandeln haft en betydligt positivare prisutveckling än inom handeln generellt sett, se diagram Handelns Utrednings Institut (HUI), Med Handel avses här näringsgrensindelningen enligt SNI 47 (exkl detaljhandel med drivmedel). 21 Med annan serviceverksamhet avses: reparation av datorer, hushållsartiklar och personliga artiklar samt andra typer av konsumenttjänster som tvätteri, skönhetsvård med mera. 22 Nettotalen avser här saldot mellan företag som uppgett en ökning respektive minskning för utvecklingen av försäljningspriserna. 24

25 Diagram 14: Prisutveckling, nettotal 25

26 Tabell 5: Prisutveckling, nettotal 23, 2014 Q Q3 Källa: KI-barometern oktober 2015 Under fjärde kvartalet i år förväntar sig de övriga privata tjänstenäringarna (branscher utanför handeln) en något förbättrad prisutveckling jämfört med tredje kvartalet. Handeln väntar sig däremot en något försämrad utveckling under fjärde kvartalet. 23 Nettotalen avser här saldot mellan företag som uppgett en ökning respektive minskning för utvecklingen av försäljningspriserna. 26

27 Framförallt är det företag inom livsmedelshandel som väntar sig en sämre prisutveckling under fjärde kvartalet i år. Störst andel företag som förväntas kunna öka sina priser finns inom partihandel för informations- och kommunikationsutrustning samt bland arkitekter och uthyrningsfirmor där 35, 33 respektive 33 procent av företagen räknar med att kunna höja sina priser. SCB:s tjänsteprisindex (TPI) 24 steg med 1,0 procent under tredje kvartalet 2015 jämfört med tredje kvartalet Det innebär en något lägre årsförändringstakt jämfört med under andra kvartalet i år då den låg på 1,3 procent. Det var framförallt tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik som bidrog till ökningen av tjänstepriserna tredje kvartalet, med 0,31 procentenheter. Uppgången motverkades av en nedgång för tjänstepriserna inom informations- och kommunikationsbranscher, med minus 0,2 procentenheter. TPI var oförändrat från andra kvartalet till tredje kvartalet i år. Priser för informationsoch kommunikationstjänster bidrog med 0,2 procentenheter nedåt, samt transport- och magasineringstjänster med 0,1 procentenhet nedåt. Högre priser på hotell- och restaurangtjänster, tjänster inom juridik och ekonomi samt fastighetstjänster motverkade dock nedgången med vardera 0,1 procentenhet. 4.1 Fortsatt mycket låg inflation Jämfört med föregående månad sjönk inflationen i november med 0,2 procent, enligt konsumentprisindex. Inflationstakten, det vill säga 12-månaderstakten för KPI, var i november 0,1 procent, oförändrad från oktober. Det är fortfarande långt under inflationsmålet på 2 procent. Sverige har hitintills haft deflation, det vill säga fallande konsumentpriser under fem av årets första 11 månader, se diagram 15. Prishöjningar på livsmedel, alkoholhaltiga drycker och restaurangbesök bidrog till inflationstakten i november med 0,3, 0,2 respektive 0,2 procentenheter vardera. Uppgången motverkades av lägre räntekostnader, som bidrog nedåt på inflationstakten med 0,7 procentenheter. Prissänkningar på teletjänster och drivmedel bidrog med 0,3 respektive 0,2 procentenheter nedåt i november. Teletjänster och utrustning har ända sedan 2002, haft en negativ prisutveckling, och har sedan början av 2015 fallit än kraftigare. 24 Tjänsteprisindex (TPI) mäter prisutvecklingen på tjänster producerade av svenska företag. TPI har ett producentperspektiv vilket innebär att prisindex ska spegla förändringen av den faktiska intäkt producenten erhåller. 27

28 Diagram 15: Sveriges inflation långt under inflationsmålet. KPI, KPIF samt KPIF exkl. energi november 2015 Även den underliggande inflationen KPIF (KPI med fast ränta) har varit låg, och legat runt 1 procent per år Under förra året var den ännu lägre, i genomsnitt 0,5 procent. Den underliggande inflationen vände emellertid uppåt redan under Räknar man bort effekten av både förändringar i räntor och energikostnader (KPIF exklusive energi) ser man att inflationstakten verkar ha bottnat i mars förra året och att utvecklingen sedan dess varit gradvis uppåtgående, se diagram 15. Detta tyder på en bred, om än svag, vändning av den underliggande inflationen. Under perioden låg KPIF exklusive energi på i genomsnitt 1,4 procent, att jämföra med 0,7 procent under Både KPIF och KPIF exklusive energi har fortsatt att öka gradvis under året, och låg i november månad på 1,0 respektive 1,4 procent. Att använda KPI som målvariabel för penningpolitiken innebär svårigheter eftersom Riksbankens egna reporänteförändringar får stora direkta effekter på KPI. Dessa effekter går dessutom åt fel håll. En räntesänkning i syfte att höja inflationen leder ju på kort sikt till att KPI-inflationen sjunker. De kraftiga räntesänkningarna under senare år, exempelvis under förra året och även i år, har haft en neddragande effekt på KPI. Därför 28

29 blir KPIF (KPI med fast ränta) ett mer relevant mått för att följa prisutvecklingen. 25 Men även den underliggande inflationen ligger alltså för närvarande långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Det låga oljepriset i år har också påverkat inflationsutvecklingen. Lägre oljepriser påverkar inflationen både direkt när priset på oljerelaterade produkter faller och indirekt när produktionskostnader för andra produkter sjunker. Rensat för olja och andra energiprodukter har den underliggande inflationen stigit i år. 4.2 Tjänstepriserna i KPI ökar svagt Tjänstepriserna i KPI ökade i genomsnitt med 2 procent per år under perioden Från slutet av 2012 började dock tjänsteprisutvecklingen mattas av och under 2013 var ökningstakten i genomsnitt endast 1,2 procent. Under 2014 ökade tjänstepriserna i snitt med endast 0,9 procent. Den negativa trenden vände dock med början i april förra året, och under början av 2015 steg ökningstakten för tjänstepriserna gradvis. Nu verkar ökningstakten dock ha bromsat in. Under november månad ökade de med enbart 1,0 procent, vilket är lägre jämfört med oktober då ökningstakten låg på 1,2 procent. Tjänstepriserna har under årets första elva månader i genomsnitt ökat med 1,3 procent, vilket är lägre än genomsnittet för de senaste tio åren. 25 Riksbanken, Ekonomiska kommentarer, Hur mäts inflationen? nr , Jesper Johansson 29

30 Diagram 16: Tjänstepriserna som ingår i KPI, 2000 t.o.m. november 2015 Till ökningen av tjänstepriserna under november bidrog framförallt höjda priser på hyror, restaurangbesök och utrikesresor. Fallande priser för teletjänster motverkade uppgången. Det negativa bidraget från teletjänster har ökat succesivt sedan februari i år. I november drog de ner den totala tjänsteprisutvecklingen med 0,6 procentenheter. Sett till KPI totalt sett hade teletjänster ett negativt bidrag på minus 0,3 procentenheter. Priser för teletjänster har sjunkit under hela 2013 och 2014 och har alltså gjort så även i år. 26 Orsaken till detta kan antas vara strukturella förändringar i näringslivet, något som en sänkt reporänta inte kan påverka. Globalisering och digitalisering är två starka trender som har haft en dämpande inverkan på inflationsutvecklingen SCB 27 Riksbanken, Cecilia Skingsley, tal hos Almega 22 maj

31 Diagram 17: Olika tjänsters bidrag till tjänsteprisutvecklingen i KPI november 2015, procentenheter - 0,59 Total FÖRTÄRING UTOM HEMMET KONTROLLBES, KÖRSKOLEUTB, BILFÖRSÄKR EGNAHEM: AVSKRIVNINGAR BEGRAVN, HEMFÖRSÄKR, BANK, UTBILDNING VIN, SPRIT, ÖL: RESTAURANG EGNAHEM: VATTEN, AVLOPP, RENH, SOTN EGNAHEM: FÖRSÄKRINGSAVGIFTER TANDLÄKARARVODE LOTTERI, TIPS O TOTO REPARATION, HUSHÅLLSTJÄNSTER 0,22 0,11 0,10 0,07 0,07 0,07 0,07 0,05 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,01 0,00 0,00 0,00-0,01 TELE 0,36 0,32-0,80-0,60-0,40-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,02 Källa: SCB Sammanfattningsvis väntar sig Almega att prisökningstakten för producentpriserna inom den privata tjänstesektorn kommer öka i ungefär samma takt fjärde som tredje kvartalet i år. Det är fortfarande bland företag inom handeln som prisutvecklingen väntas bli starkast, även om indikatorn pekar på viss avmattning under fjärde kvartalet. Inom övriga privata tjänstebranscher väntas prisökningstakten fortsätta öka svagt. 31

32 32