LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING FÖR TJÄNSTEPRODUKTION OCH TJÄNSTEPRISER

Transkript

1 LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING FÖR TJÄNSTEPRODUKTION OCH TJÄNSTEPRISER Almegas Tjänsteindikator Q Splittrad konjunkturutveckling i tjänstesektorn.

2 Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig. Detta visade sig också stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av produktion som priser och arbetsmarknad, och ligger 2-3 månader före publiceringen av det faktiska utfallet för tjänsteproduktionen enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 52 procent av BNP, och 46 procent av den totala sysselsättningen. För ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn kontakta: Lena Hagman chefekonom Almega tel , lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel , linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har drygt medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Tillväxten väntas öka, men långsamt Splittrad utveckling inom tjänstesektorn Optimismen håller ändå i sig Företagstjänster går bättre i början av året Sysselsättningstillväxten kan väntas bromsa in Svag ökning av tjänstepriserna under första kvartalet Månadsförändringen av KPI den lägsta på fem år Fördjupning: Pressade tjänstepriser

4 Det här är Tjänsteindikatorn Tjänsteindikatorn bygger från och med fjärde kvartalet 2013 på en ny skattning utifrån tidsserierna i KI-barometern i förhållande till utfallet enligt tjänsteproduktionsindex från SCB för tjänsteproduktionens tillväxt per kvartal, se faktarutan nedan. Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas i KI-barometern är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Dessa branscher täcks å andra sidan in i Tjänsteproduktionsindex, som däremot inte inkluderar den finansiella sektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen per kvartal enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis tjänsteproduktionsindex, de svenska nationalräkenskaperna, SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik, Arbetskraftsundersökning samt prisstatistik. 4

5 1 Sammanfattning Tjänsteindikatorn pekar på att tjänsteproduktionen ska ta mer fart under första kvartalet i år. Återhämtningen som inleddes under tredje kvartalet förra året väntas fortsätta, men den har hittills gått långsammare än väntat. Under helåret 2013 ökade tjänsteproduktionen i den privata sektorn med endast 0,9 procent från 2012, enligt tjänsteproduktionsindex. Utvecklingen av tjänsteproduktionen var splittrad under förra året och skiljde sig betydligt mellan olika branscher. Högst tillväxttakt hade tjänstebranscher som är orienterade mot inhemsk efterfrågan och hushållens konsumtion, såsom hushållsnära tjänster, kultur, nöje, fritid, hotell och restaurang. Dessa branscher hade också starkast ökningstakt av antalet anställda under förra året. Däremot visade tungt vägande företagstjänstbranscher en betydligt svagare utveckling under förra året än tidigare. Företagstjänster bidrar i hög grad till Sveriges export och påverkades av den långsamma återhämtningen i omvärlden. Det visade sig även i en inbromsning av anställningstakten inom företagstjänster under andra halvåret. Nu pekar tjänsteindikatorn på att företagstjänster får bättre fart i produktionen i början av De branscher som visade fallande produktion under förra året väger tyngre i tjänstesektorn än de tre branscher som toppade tillväxtligan 2013, och bidrog därmed till den dämpade tjänsteproduktionen under förra året. Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt uppgång för sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn under första kvartalet i år. Men den oväntat starka återhämtningen av sysselsättningen förra året i kombination med den långsamma återhämtningen av efterfrågan gör att Almega räknar med en inbromsning för anställningstakten i år jämfört med förra året. Almegas prisindikator pekar på att prisökningstakten för privata tjänster vänder svagt uppåt under första kvartalet Det innebär att den avmattning vi sett sedan mitten av 2011 kan vara på väg att vända. Fortfarande ligger dock indikatorn på en nivå nära 50, en punkt där priserna är ungefär oförändrade. Tjänstepriserna utvecklades ovanligt svagt under 2013 i jämförelse med andra återhämtningsfaser i konjunkturen. I ett fördjupningsavsnitt undersöker vi närmare vilka tjänstepriser som ingår i konsumentprisindex, hur stor deras inbördes betydelse är för inflationen samt ger möjliga förklaringar till den låga prisutvecklingen. Historiskt låga bolåneräntor, fallande importpriser och ökad internationell konkurrens för tjänsteföretagen är några av förklaringarna till den ovanligt svaga ökningen för tjänstepriserna under förra året. Lena Hagman och Linnea Kvist, 11 mars

6 2 Tillväxten väntas öka, men långsamt Tjänsteindikatorn pekar på att tjänsteproduktionen ska ta mer fart under första kvartalet i år, se diagram 1. Återhämtningen, som inleddes under tredje kvartalet förra året väntas fortsätta, men den har hittills gått långsammare än väntat. Tjänstesektorn lade inte in tvåans växel under fjärde kvartalet i fjol så som Almegas tjänsteindikator indikerat. I stället låg den kvar i ettans växel, enligt utfallet från SCB:s tjänsteproduktionsindex. Med andra ord var produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn ungefär lika låg fjärde kvartalet som under tredje kvartalet, 1 procent. 1 Därmed blev utvecklingen sämre än vad företagen förväntat, då Almegas indikator baseras på företagens egna förväntningar om det kommande kvartalets utveckling. Under helåret 2013 ökade tjänsteproduktionen i den privata sektorn med endast 0,9 procent från 2012, enligt tjänsteproduktionsindex. 2 Diagram 1: Almegas tjänsteindikator för produktionstillväxten i privat tjänstesektor 1 Tjänsteproduktionen ökade med 1,0 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012, enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex, i fasta priser och kalenderkorrigerat, då effekter på produktionstillväxten av olika antal arbetsdagar mellan åren har rensats bort. 2 Tjänsteproduktionsindex täcker in större delen av den privata tjänstesektorn förutom kreditinstitut och försäkringsbolag. 6

7 Medan både industrin och tjänstesektorn visade en långsam återhämtning under förra året tog byggproduktionen bättre fart redan från mitten av året, se diagram 2. Näringslivets samlade produktion steg med endast 0,4 procent under fjärde kvartalet I januari i år drogs tillväxten upp främst av en fortsatt stark byggproduktion, men även av en ökning för industrin och tjänstesektorn. Produktionen inom näringslivet steg i januari med 1,3 procent jämfört med samma månad föregående år, kalenderkorrigerat. Både tjänste- och industriproduktionen steg med 0,9 procent samtidigt som byggproduktionen ökade med över sex procent i januari. 4 Diagram 2: Produktionsvolym, 12-månaders förändring 5 SCB:s uppgifter för både hela näringslivets och den privata tjänstesektorns produktion skiljer sig kraftigt åt mellan grundläggande produktionsdata och de siffror nationalräkenskaperna redovisar för fjärde kvartalet Enligt dessa siffror var 3 Avser här näringslivet exklusive bank och försäkring. 4 Enligt SCB, produktionsindex över näringslivet, fasta priser, kalenderkorrigerat, 7 mars Här inkluderas vatten och avfallshantering i tjänsterproduktionen, medan finans och försäkringsverksamhet exkluderas. Detta index ingår i SCB:s månadsstatistik över näringslivets produktion. 7

8 tillväxten så hög som 4 procent i näringslivet och 4,3 procent för tjänsteproducenter i näringslivet. De starka siffrorna skymmer den underliggande svaga tillväxten som SCB:s produktionsindex visar för fjärde kvartalet. Vad kan då dessa ovanligt stora skillnader mellan SCB:s olika statistik över produktionens utveckling bero på? En skillnad är att finans och försäkringsverksamhet inte ingår i produktionsindex för näringslivet respektive tjänsteproduktionsindex. Finans- och försäkringsbranschen visade en relativt stark tillväxt under fjärde kvartalet på drygt 6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012, enligt nationalräkenskaperna. Den ökningen förklarar 0,5 procentenheter av ökningen för tjänsteproducenternas förädlingsvärde på 4,3 procent under fjärde kvartalet, enligt denna statistik. Återstår ändå en stor skillnad mot ökningen på 1,0 procent som tjänsteproduktionsindex visar. Ytterligare en förklaring är att intäkter från så kallad merchanting, det vill säga handelsmarginalen 6 från ett antal storföretags försäljning utomlands av varor som också producerats utomlands, ingår i nationalräkenskaperna och inte i SCB:s produktionsindex. Intäkterna från merchanting har ökat kraftigt över en längre tid från 1990-talet, och det är ett fåtal multinationella företag som förklarar huvuddelen av denna ökning. Värdet på merchanting steg också under fjärde kvartalet i fjol, med 10 procent jämfört med fjärde kvartalet Merchanting uppgick under hela förra året till drygt 76 miljarder kronor räknat i fasta priser, en ökning med något över 6 miljarder jämfört med 2012 räknat i fasta priser. En tredje förklaring till den stora skillnaden mellan nationalräkenskapernas tillväxtsiffror och SCB:s produktionsindex är att de första skattningarna av BNP från dels produktions- och dels från användningssidan 7 i ekonomin skiljde sig ovanligt mycket fjärde kvartalet. För att få de båda beräkningarna att gå ihop till en slutlig BNPsiffra gör SCB en avstämning mellan dessa beräkningar. Före avstämningen visade det statistiska underlaget en BNP-ökning från användningssidan på 3,8 procent medan produktionssidan uppvisade en betydligt lägre BNP-ökning på 1,4 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. För att få fram en slutlig BNP-siffra valde SCB helt enkelt att främst dra upp förädlingsvärdet, alltså BNP från produktionssidan och i mindre grad dra ned BNP beräknad från användningssidan. Det innebar bland annat att förädlingsvärdet för tjänstesektorn drogs upp kraftigt, med drygt 10 miljarder kronor. 8 Eftersom produktionens utveckling kan skilja sig markant vissa kvartal mellan nationalräkenskaperna och SCB:s produktionsindex, har Almega valt att följa den utveckling som avser produktion i Sverige och som stämmer bättre med företagens egen redovisning av utvecklingen enligt både SCB:s tjänsteproduktionsindex och 6 Handelsmarginalen avser här omsättningen för sålda varor minus kostnaden för inköpta varor utomlands. 7 BNP beräknas dels från produktionssidan, dvs. som summan av förädlingsvärdet i samtliga sektorer av ekonomin. BNP beräknas också från den s.k. användningssidan, dvs. summan av konsumtion, fasta brutto- samt lagerinvesteringar, export minus import. 8 Se vidare Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2013, nationalräkenskaperna, SCB, 28 februari

9 Konjunkturbarometern. Med hjälp av denna statistik och Almegas tjänsteindikator kan vi därför lättare tolka och följa den underliggande konjunkturen för tjänstesektorn i Sverige Splittrad utveckling inom tjänstesektorn Utvecklingen av tjänsteproduktionen var splittrad under förra året och skiljde sig betydligt mellan olika branscher. De branscher som tidigare gått starkt tappade i tillväxt, exempelvis hälso- och sjukvård samt omsorg. Branschen hade starkast tillväxt bland tjänstebranscherna under 2012, hela 7 procent. Under 2013 hade takten gått ned till betydligt svagare 2,5 procent 10, se tabell 1. Den svagare produktionstillväxten för hälso- och sjukvård samt omsorg hänger ihop med den politiska osäkerheten kring villkoren för privat driven vård och omsorg. I Vårdföretagarnas och SCB:s konjunkturbarometer 11 som presenterades i juni 2013 angav hälften av företagen politisk osäkerhet som det största hindret för tillväxt. Företagen vågar inte utnyttja det utrymme som finns för expansion utan håller tillbaka, vilket leder till både färre vårdinsatser och färre nyanställningar. Under 2013 toppade i stället andra tjänstebranscher tillväxtligan, nämligen utbildningsbranschen, kultur, nöje och fritid samt hotell och restaurang, se tabell 1 på sidan 10. Dessa är främst orienterade mot inhemsk efterfrågan och hushållens konsumtion. Dessa branscher visade också starkast ökningstakt av antalet anställda under förra året, se tabell 2 på sidan Tjänsteindikatorn bygger från och med fjärde kvartalet 2013 på en ny skattning utifrån tidsserierna i KIbarometern i förhållande till utfallet enligt Tjänsteproduktionsindex från SCB för tjänsteproduktionens tillväxt per kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 10 Enligt tjänsteproduktionsindex, SCB. 11 Se Konjunkturbarometer för vårdsektorn, våren 2013, Vårdföretagarna, juni

10 Tabell 1: Produktionstillväxt enligt tjänsteproduktionsindex, fasta priser kalenderkorrigerat, procentuell förändring Ranking efter tillväxttakt 2013 december 2013/ helåret 2013/ januari 2014/ december 2012 helåret 2012 januari 2013 Utbildningsväsendet 6,2 6,6-6,8 Kultur, nöje och fritid -2,1 5,2-2,1 Hotell och restaurangverksamhet 3,3 3,6 3,0 Uthyrnings- och resetjänster 0,8 2,6 5,4 Hälso- och sjukvård, omsorg 3,2 2,5 0,4 Detaljhandel 1,0 1,9 2,3 Fastighetsverksamhet 0,8 0,9 0,1 Företagstjänster -4,2 0,4 2,8 Transport och magasinering -0,4-0,1-1,2 Motorhandel 3,5-0,2 1,7 Partihandel -0,4-0,5-0,1 Datakonsulter o.d. 0,7-0,9 6,4 Telekommunikation -6,8-2,5-5,9 Privat tjänstesektor totalt -0,5 0,8 0,9 Källa: SCB, tjänsteproduktionsindex, 7 februari samt 5 mars Andra delar av tjänstesektorn, som delvis levererar tjänster till exportindustrin och påverkas av den svaga efterfrågan från omvärlden, visade under 2013 en betydligt svagare utveckling än tidigare. Dessa är till exempel transporter, företagstjänster, datakonsulter och telekommunikation, se tabell 1. Branscherna med fallande produktion under förra året väger tyngre i tjänstesektorn än de tre branscher som toppade tillväxtligan De fem med fallande produktion har över fyra gånger så stor andel av tjänsteproduktionen än de tre som låg i topp. Det innebär alltså att fallande produktion i dessa branscher får en relativt stor inverkan på tjänstesektorn som helhet. Med andra ord bidrog dessa branscher till den dämpade tillväxten i tjänstesektorn under förra året. I början av mars kom siffror för tjänsteproduktionens utveckling i januari som visar en svagare utveckling för de tre branscher som toppade tillväxtligan under Däremot återhämtade sig företagstjänster något, där produktionen ökade med 2,8 procent jämfört med januari förra året, se tabell 1. För datakonsulter tog tillväxten fart med en ökning på 6,4 procent. För privata tjänstesektorn sammantaget ökade produktionen med 0,9 procent i januari jämfört med januari 2013, kalenderkorrigerat. Därmed visar tjänsteproduktionen ännu ingen stark uppgång jämfört med fjärde kvartalet i fjol. 10

11 2.2 Optimismen håller ändå i sig Under förra året förbättrades efterfrågan för tjänsteföretagen, men inte lika starkt som man förväntat, se diagram 3. Efterfrågan ökade ändå för 36 procent av tjänsteföretagen under fjärde kvartalet och minskade för endast 12 procent av dem. Man skulle kunna tro att uppgången i efterfrågan under 2013 enligt detta sätt att mäta skulle motsvara en stark tillväxt i tjänstesektorn. Men som vi visat utvecklades produktionen svagt under förra året. Det går alltså inte att översätta nettotalen i kvantitativa termer, som till någon procentsiffra för tillväxten. Nettotalen visar bara andelen som svarat att efterfrågan ökat minus andelen som svarat att den minskat, men inte i vilken omfattning. Det är alltså viktigt att kunna tolka nettotalen och sätta dem i relation till den utveckling som visas i kvantitativa utvecklingstal från annan statistik. Diagram 3: Privata tjänstenäringar, förväntningar och utfall för efterfrågan på företagens tjänster, nettotal Med nettotal menas andelen företag som, i det här fallet, svarat att efterfrågan ökat minus andelen som svarat att den minskat. Nettotalet för vad företagen förväntar sig för utveckling av efterfrågan under det närmast kommande kvartalet beräknas på motsvarande sätt, dvs. hur stor andel som räknar med ökad efterfrågan minus andelen som räknar med att efterfrågan kommer att minska. 11

12 Trots den svaga återhämtningen under förra året håller optimismen bland tjänsteföretagen i sig, då man räknar med en något starkare efterfrågan under första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet i fjol. 39 procent av tjänsteföretagen räknar nu med ökad efterfrågan under första kvartalet, att jämföra med en ökning för 36 procent av företagen under fjärde kvartalet, enligt KI-barometern. 13 Skillnaden är dock inte så stor. Det är också möjligt att företagen fortsätter att överskatta utvecklingen. Almega tolkar den fortsatta optimismen som att återhämtningen kommer att fortsätta, men fortfarande motsvara en svag produktionstillväxt, i närheten av den låga tillväxten under fjärde kvartalet Det förklaras också av att tillväxten var relativt hög under första kvartalet 2013, då den steg med 1,4 procent, enligt tjänsteproduktionsindex. Produktionen första kvartalet i år ska alltså ställas mot den relativt höga nivån för ett år sedan. Det finns fler indikatorer som visar att efterfrågan för tjänsteföretagen var fortsatt svag i slutet av förra året. Exempelvis ökade andelen tjänsteföretag som ansåg att för liten efterfrågan utgjorde främsta hindret för verksamheten till 43 procent under fjärde kvartalet, se diagram 4. Diagram 4: Främsta hindret för företagets verksamhet, privata tjänstenäringar 13 Enligt KI-barometern för första kvartalet 2014, januari

13 Dessutom minskade andelen som ansåg att brist på personal var främsta hindret, till endast 8 procent. Den låga bristen på personal i slutet av 2013 speglar det fortsatt svaga konjunkturläget. Med ökad efterfrågan kan bristen på personal däremot komma att stiga relativt snabbt mot bakgrund av den försämrade matchningen på arbetsmarknaden (se tidigare rapporter från Almega). 2.3 Företagstjänster går bättre i början av året Den svaga återhämtningen på Sveriges exportmarknader är en av orsakerna till den låga tillväxten för olika branscher inom företagstjänster under förra året. 14 Diagram 5: Produktionstillväxt för olika företagstjänster, fasta priser, kalenderkorrigerat, trend Almega definierar här företagstjänster utifrån nya näringsgrensindelningen (SNI 2007) och inkluderar följande branscher i företagstjänster: SNI samt 61-63, dvs. juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och stödtjänster, telekommunikation, dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster. 15 I diagram 5 är månadsstatistiken trendskattad av SCB, det vill säga rensad för tillfälliga variationer, vilket gör det lättare att följa den långsiktiga trenden för produktionens utveckling. 13

14 Olika företagstjänster bidrar i hög grad till Sveriges export, dels med direkt export av färdiga tjänster och dels indirekt genom att vara underleverantörer till exportindustrin. Uthyrnings- och resetjänster återhämtade sig bäst bland företagstjänsterna under förra året, och ökade sin produktion med 2,6 procent under 2013, enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. I övrigt var utvecklingen svag för företagstjänster, se diagram 5. I januari i år fortsatte uppgången för uthyrnings- och resetjänster, då tillväxttakten uppgick till 5,4 procent. Produktionstillväxten inom övriga företagstjänster, där bland andra tjänsteföretag inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik ingår, visade under förra året en nedåtgående trend, se diagram 5. I december var produktionsnivån 4,2 procent lägre än i december Datakonsulternas produktion minskade också under 2013, med nära en procent, och i slutet av året hade tillväxten fortfarande inte tagit fart, enligt tjänsteproduktionsindex. Däremot visar branschen ett uppsving i januari, med en tillväxt på 6,4 procent jämfört med januari förra året. Datakonsulternas produktion mattades gradvis under de senaste åren, från en hög tillväxttakt kring 11 procent i slutet av Efterfrågan på datakonsulternas tjänster utvecklades betydligt sämre under större delen av 2013 än vad företagen inom branschen förväntat. Datakonsulternas optimism höll sig ändå uppe, och till slut infriades deras förväntningar om ökad efterfrågan i slutet av förra året och även i januari i år. Under fjärde kvartalet ökade efterfrågan för drygt hälften av företagen, och nu räknar drygt 70 procent av dem med att efterfrågan ska öka under första kvartalet i år. Den positiva orderingången ser nu ut att visa sig även i produktionstillväxten i början av året. För en annan bransch inom företagstjänster, bemannings- och rekryteringsföretag, blev efterfrågans utveckling under fjärde kvartalet 2013 sämre än väntat. Efterfrågan ökade för endast cirka 1/5 av företagen, att jämföra med en ökning för cirka 1/3 av företagen under tredje kvartalet. Nära hälften av företagen hade räknat med ökad efterfrågan under fjärde kvartalet. För de företag som mött ökad efterfrågan steg omsättningen ändå starkt under kvartalet, med 5,4 procent, enligt Bemanningsindikatorn. 16 Trots svagare efterfrågan än väntat under fjärde kvartalet fortsätter optimismen inom bemanningsföretagen inför inledningen av Drygt hälften av företagen räknar nu med att efterfrågan ska öka under första kvartalet i år. En del av sektorn företagstjänster som stått emot konjunkturnedgången relativt väl är teknikkonsulter och arkitekter. En början till återhämtning inleddes under andra halvåret 2013, även om företagen då ännu i hög grad ansåg att uppdragsvolymen var för liten, enligt KI-barometern. Under fjärde kvartalet ansåg 37 procent av företagen inom arkitekter och teknikkonsulter att volymen av inneliggande uppdrag var för liten. Det 16 Se Bemanningsindikatorn, Bemanningsföretagen, 5 mars

15 var fortfarande en stor andel, men i alla fall mindre än i oktober, då den uppgick till 52 procent. Konjunkturen för branschen ser ut att fortsätta förbättras i början av 2014, och drygt 40 procent av företagen räknar nu med ökad efterfrågan under första kvartalet. Trots den gradvisa återhämtning som förväntas av företagen i denna bransch har det redan skett en snabb ökning av andelen företag som anser att brist på arbetskraft utgör främsta hindret för verksamheten. I januari ansåg hela 40 procent av företagen att brist på personal var främsta hindret, att jämföra med drygt 30 procent i oktober. Även konjunkturbarometern från Svenska Teknik & Designföretagen, Investeringssignalen, signalerade senast i början av mars 17 en fortsatt efterfrågeökning för samtliga delar av branschen, det vill säga för teknik- och industrikonsulter samt arkitektföretag. Företagen väntar sig ökande orderingång för nästan samtliga delsektorer och kundsegment. Förbättringen av efterfrågan hör samman med att byggsektorn fått fart och att bygginvesteringarna väntas öka under Det är framförallt bostadsinvesteringarna som ökar, en utveckling som inleddes under Infrastrukturinvesteringarna minskade under 2013, men ökar igen från och med Detta innebär ökande orderingång för teknikkonsulterna inom bygg och anläggning redan i år. Även om företagen utgår från låga nivåer och väntar en långsam återhämtning är trenden positiv. De stora utmaningarna ligger i den dåliga prisutvecklingen samt kompetensbristen, framhåller rapporten. 17 Se Investeringssignalen, Svenska Teknik&Designföretagen, 4 mars

16 3 Sysselsättningstillväxten kan väntas bromsa in Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt uppgång för sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn under första kvartalet i år, se diagram 6. Men eftersom sysselsättningen ökade betydligt mer än väntat under förra året, medan tillväxten i tjänstesektorn blev svagare än vad företagen förväntat, räknar Almega med att tillväxten för sysselsättningen kommer att bromsa in i år. Det är också en ovanligt stor skillnad mellan arbetsmarknadsindikatorn och utfallet enligt SCB. Vår tolkning av den faktiska utvecklingen för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn är att företagen i ett tidigt skede byggde upp en buffert av personal inför den väntade konjunkturuppgången. Men eftersom uppgången gick långsammare än väntat och produktiviteten därmed försämrades, bedömer vi att företagen kommer dra ned på anställningstakten i år tills efterfrågan tagit mer fart. Antalet sysselsatta personer i den privata tjänstesektorn ökade med hela under förra året, enligt SCB:s nationalräkenskaper. Diagram 6: Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 16

17 Arbetsmarknadsindikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner samt uppgifter om brist på arbetskraft, enligt Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet. För denna indikator anger värdet 100 genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker (startåret är 2003). Indikatorn ligger ännu under det historiska genomsnittet, men närmar sig det under första kvartalet i år, se diagram 6. Enligt månadsstatistiken från SCB:s arbetskraftsundersökning har tillväxttakten för den totala sysselsättningen börjat vika nedåt från slutet av förra året, se diagram 7. I januari i år låg årstakten på 0,9 procent, säsongrensat. Under helåret 2013 ökade sysselsättningen med 1,1 procent. Enligt Almegas senaste prognos, från oktober 2013, bedöms sysselsättningen totalt öka med 0,5 procent i år. 18 Diagram 7: Sveriges sysselsättning, 12-månadersförändring, procent Ökningen av antalet sysselsatta under 2013 kom främst inom den privata tjänstesektorn. Även offentlig sektor bidrog till ökningen, med fler sysselsatta. Däremot drog varuproducenter ned antalet sysselsatta med , varav gruv- och 18 Almega kommer att presentera en ny bedömning i slutet av april. 17

18 tillverkningsindustrin med , enligt SCB:s nationalräkenskaper. Inom byggverksamhet var antalet sysselsatta oförändrat mellan år 2012 och I samband med den ökade sysselsättningen förra året visade arbetslösheten en nedåtgående trend. Den hade minskat till 7,9 procent i oktober 19, men i januari i år steg den oväntat till 8,2 procent, säsongrensat. Arbetslösheten under förra året låg på 8 procent i genomsnitt. Siffran för den ökade arbetslösheten i januari är dock osäkrare än normalt, eftersom det var ovanligt mycket helger och ledigheter under januari jämfört med tidigare år. Det återstår att se om det högre arbetslöshetstalet kommer att hålla i sig framöver. Diagram 8: Förändringen av antalet anställda inom företagstjänster t.o.m Detaljerad statistik över antalet anställda i olika tjänstebranscher 20 visar vilka branscher som främst förklarar uppgången för sysselsättningen under förra året. Här framgår stora skillnader mellan tjänstebranscher. Man kan också se vilka branscher som visat en vikande ökningstakt i antalet anställda. Den sektor som bidragit mest till ökad 19 Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU). 20 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), SCB, 19 februari

19 sysselsättning inom tjänstesektorn under de senaste åren, det vill säga företagstjänster 21, visade under förra året en markant inbromsning i anställningstakten. Bemanningsbranschen drog ned redan i slutet av 2012 och fortsatte att minska antalet anställda under förra året, se diagram 8. Från att företagstjänster ökat antalet anställda under 2012 med cirka personer, blev uppgången under 2013 endast cirka 6300 fler anställda. Inbromsningen under förra året kan jämföras med den mycket starka ökningen under hela perioden , då antalet anställda inom företagstjänster steg med totalt nära jobb. Inbromsningen för företagstjänster under förra året speglar den långsamma återhämtningen i omvärlden och i svensk ekonomi. Almega har i sina konjunkturrapporter förutsett och varnat för den långsamma återhämtningen samt inbromsningen av antalet anställda inom företagstjänster, som väger så tungt i ekonomin och bidragit så starkt till ökad sysselsättning. Under förra året var det i stället branscher som är mer orienterade mot att sälja tjänster till hushållen som bidrog mest till den ökade sysselsättningen. Det gäller hushållsnära och individuella tjänster, hotell och restaurang, vård och omsorg, kultur, nöje och fritid, se tabell 2. Övriga serviceföretag avser bland annat hushållsnära tjänster, reparationer av hushållsartiklar, hår- och skönhetsvård med mera. Övriga serviceföretag har visat en uppåtgående trend för antalet anställda från år 2009, se diagram 9. Tabell 2: Förändring av antalet anställda inom tjänstebranscher, 4:e kvartalet kv 4/2012 kv kv 4/2012 kv 4 Antal anställda Förändring Förändring Tusental Antal Procent 4:e kvartalet 2013 Övriga serviceföretag ,8 92,2 Enheter för vård och omsorg, socialtjänst ,4 224,0 Hotell och restauranger ,1 145,1 Företag inom kultur, nöje och fritid ,7 57,1 Utbildningsväsendet ,5 89,0 Företagstjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ,7 233,7 Transport- och magasineringsföretag ,5 215,7 Handel totalt; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar ,9 527,9 Informations- och kommunikationsföretag ,6 164,6 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare -13 0,0 56,2 Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m ,4 87,0 Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster ,3 228,0 Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, 19 februari Ökningen av antalet anställda inom hotell och restaurang uppgick till cirka jobb under fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal Under helåret 2013 uppgick ökningen till drygt 9000 fler jobb jämfört med år Notera dock att antalet 21 Se vilka branscher som Almega räknar till företagstjänster i fotnot 13 på sidan

20 anställda inom branschen hotell och restaurang svängt kraftigt under de senaste åren, se diagram 9. Hittills har sänkningen av restaurangmomsen från och med januari 2012 resulterat i en ökad sysselsättning i enbart restaurangbranschen med uppskattningsvis jobb, enligt Konjunkturinstitutet. 22 Diagram 9: Tjänstebranscher med stark ökning av antal anställda 4:e kvartalet 2013, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Under förra året tappade branschen hälso- och sjukvård samt omsorg sin topposition från år 2012 i tillväxttakt bland tjänstebranscherna, vilket återspeglas i en inbromsning av ökningen för antalet anställda i branschen. En rekyl uppåt inträffade emellertid under fjärde kvartalet, då antalet anställda ökade med hela 10,4 procent, motsvarande drygt fler anställda jämfört med fjärde kvartalet Det var i huvudsak branschen vårdhem och bostäder med omsorg; sociala öppenvårdsenheter, socialkontor som stod för den stora ökningen fjärde kvartalet. Under helåret 2013 ökade antalet anställda inom hela sektorn hälso- och sjukvård samt vård, omsorg och socialtjänst med cirka fler jobb, vilket var något lägre än ökningen 2012 som uppgick till personer Se Specialstudier, Nr 36, Konjunkturinstitutet, 3 december

21 Trots den svaga konjunkturen under förra året steg sysselsättningen oväntat starkt inom tjänstesektorn. I Almegas föregående tjänsteindikator från december lyfte vi fram flera möjliga förklaringar till denna utveckling. En är att företagen sannolikt förutspått att bristen på arbetskraft kommer stiga relativt snabbt när konjunkturen väl blir starkare, och därför ökat antalet anställda i ett tidigt skede inför en förväntad stark konjunktur längre fram. Detta för att undvika ännu större svårigheter att hitta den särskilda kompetens som behövs för att möta efterfrågan i högkonjunktur. Det gäller främst de branscher som har en relativt hög andel högutbildad arbetskraft, bland annat inom olika företagstjänster, samt andra kunskapsintensiva branscher där bristen på arbetskraft kan förväntas stiga relativt snabbt när konjunkturen blir starkare. Sysselsättningen ökade också inom företagstjänster i början av förra året, men takten bromsade in rejält under andra halvåret, vilket sannolikt kan förklaras av den för företagen oväntat långsamma återhämtningen i efterfrågan. Det är emellertid inte enbart företagstjänster som ingår i den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn, det gör även exempelvis hälso- och sjukvård, som också har stort behov av högkvalificerad arbetskraft. Denna bransch bidrog relativt starkt till den ökade sysselsättningen under förra året- sammanlagt med en femtedel till den totala ökningen av antalet anställda inom privat tjänstesektor. De kunskapsintensiva tjänstebranscherna bidrog sammantaget med nära hälften av den totala ökningen av antalet anställda i privat tjänstesektor under förra året, som uppgick till lite drygt , enligt SCB. 24 Bland KIS-branscherna bidrog främst vård, omsorg och socialtjänst, kultur, nöje och fritid, utbildningsföretag, teknikkonsulter och arkitekter samt datakonsulter och programvaruproducenter. Förutom att företagen behöver en högre andel högutbildad arbetskraft i dag jämfört med tidigare decennier 25 finns flera tecken på att tillgången på denna arbetskraft i Sverige ökat för långsamt, främst under de senaste åren. Exempelvis har Konjunkturinstitutet konstaterat, utifrån sina beräkningar, att matchningen på den svenska arbetsmarknaden försämrats från år Det finns också fler förklaringar till den försämrade matchningen under senare år. I Almegas föregående tjänsteindikator lyftes också den demografiska utvecklingen fram som en förklaringsfaktor. 27 Vi visade att stora pensionsavgångar bland inrikes födda inletts under de senaste åren, vilket lett till att inrikes födda i yrkesverksamma åldrar inte längre bidragit till ökad sysselsättning under de senaste åren. I stället var det främst utrikes födda i dessa åldrar som bidrog till ökningen av antalet sysselsatta i Sverige 23 Enligt SCB:s Kortperiodiska statistik över antal anställda i privat sektor. 24 Enligt SCB:s Kortperiodiska Sysselsättningsstatistik (KS). 25 Se avsnittet om arbetsmarknadens utveckling mot ökad andel högutbildad arbetskraft i Almegas konjunkturrapport från april 2012, som kan hämtas från 26 Se exempelvis Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport, oktober Se Almegas tjänsteindikator, Tjänstesektorn lägger in tvåans växel fortsatt långsam återhämtning, 12 december

22 under perioden , se diagram 11 nedan. Denna grupp utrikes födda bidrog med drygt 60 procent till ökningen. Utrikes födda i samtliga åldrar bidrog totalt med cirka 65 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta under perioden. Inrikes födda yngre än 25 år samt äldre än 64 år bidrog sammantaget med 35,5 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta. Tack vare en ökning av andelen utrikes födda i befolkningen samt att i första hand en större andel av befolkningen jobbar vidare efter 65, har sysselsättningen ändå kunnat öka från mitten av 2000-talet. Andelen sysselsatta av befolkningen har ökat bland dem som är äldre än 64 samt yngre än 25. Den ökningen har emellertid inte räckt för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Med andra ord behövs ett ännu större inflöde av arbetskraft med den kompetens som efterfrågas för att kompensera för de stora pensionsavgångar som kan väntas fortsätta. Förutom den demografiska utvecklingen handlar den ökade arbetskraftsbristen alltså om ökad brist på högutbildad arbetskraft med just den kompetens som företagen efterfrågar. Under de senaste åren, från 2005, har utrikes födda bidragit med totalt fler sysselsatta med eftergymnasial utbilning, enligt AKU. Bland de inrikes födda har antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat med totalt närmare mellan 2005 och Eftersom de inrikes födda i de aktiva yrkesåldrarna inte bidragit alls till den ökade sysselsättningen från 2005 talar det för att ökningen av högutbildad arbetskraft bland de sysselsatta varit alltför begränsad. Det faktum att sysselsättningstillväxten från mitten av 2000-talet främst kommit inom kunskapsintensiva tjänstebranscher samtidigt som tillflödet av högutbildad arbetskraft varit begränsat, har bidragit till den försämrade matchningen på arbetsmarknaden. Ett uttryck för denna redan befintliga brist på högkvalificerad arbetskraft kan vara att företagen i ett tidigt skede av en konjunkturuppgång dammsuger arbetsmarknaden på den begränsade tillgången på högkvalificerade arbetskraft, för att i möjligaste mån försöka undvika brist på kompetens längre fram i den väntade högkonjunkturen. 22

23 Diagram 10: Andelar i procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta i Sverige under perioden % 4% 90% 80% 36% 70% 60% 50% 40% Utrikes födda övriga Inrikes födda yngre än 25 år och äldre än 64 år Utrikes födda år 30% 61% 20% 10% 0% 23

24 4 Svag ökning av tjänstepriserna under första kvartalet Almegas prisindikator 28 visar på att prisökningstakten för privata tjänster pekar svagt uppåt för första kvartalet Det innebär att den avmattning vi sett sedan mitten av 2011 kan vara på väg att vända. Fortfarande ligger indikatorn på en nivå nära 50, en punkt där priserna är ungefär oförändrade. Indikatorn för första kvartalet ligger på 54,3. Om prisindikatorn faller under 50-strecket indikerar det fallande priser. Diagram 11: Almegas prisindikator för prisutvecklingen i den privata tjänstesektorn En något lägre andel av företagen än förväntat inom de privata tjänstenäringarna höjde sina priser under fjärde kvartalet, 11 jämfört med 15 procent. Även inom handeln var det en något lägre andel än väntat som höjde sina priser, 13 jämfört med 15 procent. Inom de privata tjänstenäringarna väntar sig nästan dubbelt så många företag jämfört med utfallet för fjärde kvartalet att kunna höja sina priser under första kvartalet i år, 21 procent. Även inom handeln är det en betydligt större andel av företagen som räknar med att kunna höja sina priser under årets första kvartal, 22 procent. 28 Prisindikatorn visar prisförändringar mellan innevarande och kommande kvartal. Den är inget mått på prisnivån utan visar om priserna väntas öka, minska eller vara oförändrade. Är index över 50 indikerar det en ökning av priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär ungefär oförändrade priser, alltså att andelen som planerar höja priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser. 24

25 Inom handeln är det framförallt partihandel med jordbruksråvaror och levande djur som sänkte sina priser under fjärde kvartalet förra året, 68 procent. Störst andel företag inom övriga privata tjänstenäringar som sänkte sina priser var inom hotell samt finans- och försäkringsverksamhet, 38 respektive 36 procent. Störst andel företag inom handeln som höjde sina priser under fjärde kvartalet förra året finns inom livsmedelshandeln, 32 procent. Inom övriga privata tjänstenäringar är det störst andel företag som höjde sina priser inom datakonsulter och programvaruproducenter samt restauranger, 28 respektive 26 procent. SCB:s tjänsteprisindex (TPI) steg med 0,9 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med fjärde kvartalet Det innebär samma årsförändringstakt som under tredje kvartalet. Dessförinnan föll tjänsteprisindex fem kvartal i rad. Det var framförallt fastighetstjänster som bidrog till ökningen av tjänstepriserna fjärde kvartalet, med 0,36 procentenheter. TPI steg med 0,3 procent från tredje till fjärde kvartalet Till den ökningen bidrog främst en prisökning på transport- och magasineringstjänster, med 0,22 procentenheter. Kvartalshöjningen motverkades av en nedgång av priserna för informations- och kommunikationstjänster. Bland datakonsulter och programvaruproducenter var det under fjärde kvartalet förra året en större andel än väntat som höjde sina priser, 28 procent jämfört med förväntade 18 procent. Under första kvartalet i år väntar sig en något lägre andel kunna höja sina priser, 21 procent. Även SCB:s Tjänsteprisindex visar på en ökning av priserna för datakonsult- och dataprogrameringetjänster under fjärde kvartalet. Jämfört med tredje kvartalet ökade de med 0,4 procent. Trenden för prisutvecklingen har varit svagt positiv sedan slutet av 2010, men under tredje kvartalet 2013 sjönk priserna jämfört med andra kvartalet. Under fjärde kvartalet ökade dock priserna, om än fortfarande mycket svagt. Tittar man på årstakten av prisutvecklingen har den varit positiv under hela 2013 och under fjärde kvartalet ökade den till 1,1 procent jämfört med fjärde kvartalet IT-företagen förhandlar ofta fram de nya priserna för det kommande året under december månad. En möjlig förklaring till att utfallet blev starkare än förväntat under fjärde kvartalet kan vara att de förväntade prisökningarna för 2014 spiller över på decembersvaren. Det tillsammans med att efterfrågan verkar ha vänt uppåt under fjärde kvartalet och ökade för hälften av företagen, enligt KI-barometern. Enligt KI-barometern var det mindre än hälften så många arkitekt- och teknikkonsultföretag än förväntat som höjde priserna under fjärde kvartalet 2013, endast 6 procent jämfört med förväntade 14 procent. Det är framförallt för de tekniska konsulterna som prisutvecklingen varit sämre än förväntat. Bland arkitekterna var det tvärtom en större andel än förväntat som höjde sina priser under fjärde kvartalet. 25

26 Prispressen förväntas avta under första kvartalet i år, för både arkitekter och teknikkonsulter. Men eftersom företagen tidigare haft en tendens att överskatta möjligheten att höja priserna, är den utvecklingen osäker. Företagen i arkitekt- och teknikkonsultbranschen har under en längre tid haft en svag prisutveckling, inte minst om man jämför med kostnadsökningarna. Detta har man sedan flera år tillbaka kompenserat med successivt högre debiteringsgrader, vilket bidragit till en någorlunda bibehållen lönsamhet. Men den strategin har en tydlig begränsning. Man kan inte gå högre i debiteringsgrad än maximalt kapacitetsutnyttjande. Den gränsen kommer allt närmare. Efter det måste man hitta andra strategier som antingen bygger på högre arvoden eller ökad produktivitet. Diagram 12: Försäljningspriserna, utfall, nettotal, glidande medelvärde, 2002 jan 2014 Enligt Svenska Teknik&Designföretagen har prispressen för teknikkonsulter inom bygg och anläggning fortsatt medan den har planat ut för industrikonsulter. För teknikkonsulterna beror detta delvis på att andelen av uppdragen mot offentliga beställare ökat, vilket alltså innebär ökad andel offentlig upphandling och hårdare priskonkurrens. När andelen uppdrag mot privata beställare ökar genererar det generellt 26

27 högre priser. Prisutvecklingen för arkitekter har vänt upp en aning, vilket huvudsakligen förklaras av att bostadsbyggandet ökar, vilket innebär fler privata beställare och därmed en något lägre prispress Månadsförändringen av KPI den lägsta på fem år Inflationstakten, det vill säga 12-månaderstakten för konsumentprisindex (KPI), var i januari minus 0,2 procent, vilket är en nedgång sedan december då den var minus 0,1 procent. Till den nedgången bidrog främst sänkta räntekostnader, med 0,3 procentenheter. Även lägre el- och transportpriser bidrog nedåt, med 0,2 procentenheter vardera. Nedgången motverkades av högre hyreskostnader vilka bidrog med 0,2 procentenheter uppåt. Diagram 13: Sveriges inflation långt under inflationsmålet. KPI samt KPIF januari Svenska Teknik & Designföretagen, Investeringssignalen, mars

28 Almega räknade i sin senaste prognos i oktober förra året med en inflationstakt på i genomsnitt 0,7 procent under Det förutsätter att prisutvecklingen tar fart under andra delen av året. Inflationstakten enligt KPIF (KPI med fast ränta) var 0,4 procent i januari vilket är en nedgång från december då den var 0,8 procent. Som tidigare nämnts hade minskade räntekostnader en stor neddragande effekt på KPI, vilket återspeglas i det högre KPIFtalet där räntesänkningarna alltså inte ingår. Jämfört med föregående månad sjönk KPI i januari, med 1,2 procent. Det är den största minskningen sedan slutet på Prissänkningar på kläder och skor bidrog framförallt till den nedgången. Vid varje årsskifte ändras den varukorg samt de konsumtionsvikter som ligger till grund för beräkningen av KPI. Denna så kallade varukorgseffekt påverkade månadstalet i januari med minus 0,1 procentenhet. För att behålla prisstabilitet har Riksbanken ett inflationsmål på 2 procent. Inflationen (mätt med KPI) låg under hela förra året under inflationsmålet (se diagram 13). En utdragen återhämtning i både Sverige och omvärlden håller nere prisnivån samtidigt som den starkare kronan dämpat importprisernas utveckling. Almega räknar med att inflationen kommer att förbli låg och ligga under inflationsmålet även i år. Sammanfattningsvis så väntar sig Almega alltså att prisökningstakten inom den privata tjänstesektorn kommer att öka något under första kvartalet men alltså fortfarande ligga kvar på en svag utveckling. En långdragen återhämtning av efterfrågan från omvärlden samt hård konkurrens från utländska producenter som säljer tjänster i Sverige är fortsatt bidragande orsaker till den låga prisutvecklingen. 28

29 5 Fördjupning: Pressade tjänstepriser Riksbanken överaskades av oväntat svag utveckling för tjänstepriserna under Följande avsnitt beskriver vilka tjänstepriser som ingår i KPI, hur stor deras inbördes betydelse är samt hur prisutvecklingen har sett ut de senaste åren. Vi försöker även ge ett antal möjliga förklaringar till den låga prisutvecklingen samt ge svar på hur 2013 års utveckling förhåller sig jämfört med prisutvecklingen under andra återhämtningsfaser i konjunkturen. Som tidigare nämnts låg inflationen (KPI) under hela perioden under Riksbankens inflationsmål på 2 procent och väntas göra det även i år. Sedan inflationsmålet infördes för tjugo år sedan har inflationen med fast ränta, KPIF 30, legat under inflationsmålet 80 procent av tiden. Årsmedeltalet för KPI 2013 hamnade på 0 procent, vilket var helt i enlighet med Almegas prognos från oktober förra året. En historiskt svag utveckling för tjänstepriserna under 2013 bidrog till den oförändrade inflationen. KPI består av ett antal olika varu- och tjänsteslag som speglar hushållens konsumtion. Prisutvecklingen för dessa varor och tjänster vägs samman till KPI totalt utifrån hur mycket de väger som andel av hushållens konsumtion (se diagram 14). Diagram 14: KPI:s beståndsdelar Livsmedel 17,2% Energi 8,9% Varor 24,9% Räntekostnader 5,4% Tjänster 43,7% 2,0% 2,8% 3,1% 3,4% 4,4% 5,4% 8,9% 0,2% 0,4% 0,8% 0,9% Posttjänster Övriga tjänster Logi Egnahem. Vatten och bostadsanknutna tjänster Sjuk- och tandvård Personlig hygien Transporttjänster Teletjänster och utrustning 11,4% Rekreationstjänster och kulturella tjänster Restauranger Egnahem. Nyttjande av bostaden Hyres- och bostadsrättslägenhet. Hyra 30 Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar. KPIF är ett mått på underliggande inflation som SCB beräknar på uppdrag av Riksbanken. 29

30 Riksbanken överraskades av den svaga utvecklingen för tjänstepriserna under Almegas egen prisindikator har däremot under en längre period pekat på den mycket svaga prisutvecklingen bland tjänsteföretagen. Sedan mitten av 2011 har den visat på en allt svagare utveckling för producentpriserna för tjänsteföretagen sammantaget. Det är rimligt att anta att det finns ett samband mellan vissa tjänstepriser i producentledet och tjänstepriserna i konsumentledet. Almegas prisindikator kan alltså ge en grov indikation om prisutvecklingen för tjänstepriser som ingår i KPI. Tjänstepriser utgör cirka 43,7 procent av totala KPI och har stor inverkan på inflationens utveckling. Bland tjänsterna utgör gruppen Hyra störst andel. Näst störst andel av tjänstepriserna utgör Egna hem och nyttjande av bostaden. I gruppen priser för egna hem ingår olika typer av kapitalkostnader kopplade till hemmet, såsom räntor, försäkringar, fastighetsavgifter, reparation och underhåll med mera. 32 Alla komponenter i KPI, med undantag för livsmedel, ökade långsammare under 2013 än genomsnittet sedan år Varor, energi samt räntekostnader bidrog negativt till KPI under Tjänstepriserna ökade i genomsnitt med 2 procent per år under perioden Under 2013 föll dock ökningstakten successivt och hamnade i genomsnitt på 1,2 procent. Den grupp tjänstepriser som gav det största positiva bidraget till KPI under 2013 var boenderelaterade tjänster (hyror, vatten, avlopp, renhållning m.m.). Priserna inom gruppen post, tele, TV-licens och spel sjönk. Det positiva bidraget till KPI har minskat i samtliga tjänsteprisgrupper 2013 jämfört med Tabell 3: Utvecklingen i KPI och dess komponenter Genomsnitt per år Tjänster 2,0 1,2 Varor -0,5-1,0 Livsmedel 1,9 2,1 Energi 5,1-1,7 Räntekostnader 3,0-9,9 KPI 1,5 0,0 Källa: SCB, Riksbanken 31 Riksbanken, Penningpolitiskt protokoll från 16 dec Vikterna baseras på SCB:s vägningstal för de olika tjänstegrupperna av totala KPI. Grupperingen av tjänsterna skiljer sig något från den tjänsteindelning som Riksbanken tar fram (se diagram 15), dock är den totala andelen tjänster samma vid båda beräkningssätten. För de specifika vikttalen se SCB:s Statistiskt meddelande december Riksbanken, Penningpolitisk rapport, februari

31 Diagram 15: Tjänstepriser, bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20 Övriga tjänster (10,3) Nöjen och rekreation (8,4) Post, tele, TV-licens och spel (5,3) Resor (4,5) Boenderelaterade tjänster (15,3) Totalt bidrag till KPI (43,7) -0,40 Källa: SCB, Riksbanken Tittar man närmare på olika tjänsteslag så ser man en betydligt svagare prisutveckling sedan 1990-talet jämfört med 1980-talet. Till exempel har gruppen teletjänster samt utrustning (telefoner), vilka nu utgör cirka 8 procent av tjänsterna i KPI (3,4 av totala KPI), haft en tydlig avmattning av prisutvecklingen de senaste 30 åren (se diagram 16). 31

32 Diagram 16: Årlig procentuell förändring av teletjänster Jämför man den årliga procentuella förändringen för de olika tjänstegrupperna 2013 med medelvärdet av de årliga förändringarna under tidigare uppgångsfaser för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn sedan 1980-talet, ser man att de för samtliga grupper har en svagare prisutveckling 2013 än medelvärdet under tidigare uppgångsfaser. 34 Uppgångsfaserna i diagram 17 är bestämda efter perioder med stigande produktionstillväxt enligt den årliga tillväxttakten Beräkning av årförändring utifrån SCB:s KPI - årsmedeltal , enligt COICOP. 35 Enligt nationalräkenskaperna, SCB. 32

33 Diagram 17: Upp- samt nedgångsfaser för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn Vad beror då den historiskt sett svaga prisutvecklingen för tjänstepriserna under 2013 på? En förklaring är de historiskt låga bolåneräntorna som minskat hushållens räntekostnader och som haft en neddragande effekt på KPI. Dessutom har importpriserna som ingår i KPI fallit, i genomsnitt med 0,8 procent under Ytterligare en förklaring till de svaga tjänstepriserna kan vara att inhemska tjänsteföretag i allt större utsträckning utsätts för internationell konkurrens vilket pressar ner prisutvecklingen. Andelen importerade insatstjänster, det vill säga tjänster som används i produktion av produkter i Sverige, har ökat från 12 procent 1995 till 16 procent Något som visar att svenska tjänsteföretag i allt större utsträckning utsätts för internationell konkurrens, eftersom alltfler utländska företag levererar insatstjänster till produktion i Sverige 37. Om priserna pressas i producentledet så kan det också påverka priserna nedåt i konsumentledet. 36 Riksbanken, Penningpolitisk rapport, juli OECD, Service industry value added embodied in gross exports by source, (TiVA). 33

34 Diagram 18: Försäljningspriser privata tjänstenäringar, nettotal, Efterfrågan för tjänsteföretagen blev oväntat svag generellt sett under 2013 vilket också har en hämmande effekt på prisutvecklingen (läs mer från sidan 10). Prisutvecklingen blev under hela förra året lägre än vad företagen hade förväntat sig (se diagram 18). Sedan början av 2011 kan man även se att tjänsteföretagens uppfattning om deras lönsamhet försämrades. Under hela förra året ansåg en övervägande andel av företagen att lönsamheten var dålig, även om denna andel minskade något under andra halvan av Vad gäller telekom och teletjänster så beror avmattningen i prisutvecklingen på den hårda inhemska konkurrens som rått efter avregleringen av telemarknaden 1993 då Televerket bolagiserades. Sverige har numera väldigt låga tele- och datatrafikpriser vilket är resultatet av en mycket effektiv marknad med hård konkurrens Enligt IT & Telekomföretagen. 34

35 35