TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

Transkript

1 TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets första kvartal, och därmed på ungefär samma ökningstakt som under helåret Tjänsteföretagen överlag räknar alltså med en fortsatt stark efterfrågan under första kvartalet i år. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn väntas fortsätta öka under första kvartalet i år, men i något långsammare takt jämfört med det föregående kvartalet, vilket delvis beror på arbetskraftsbrist inom kunskapsintensiva branscher. Detta håller tillbaka produktionstillväxten, såväl som produktivitetstillväxten i tjänstesektorn, som alltså kunde ha varit ännu högre utan flaskhalsar. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under första kvartalet i år och bidra till högre inflation. Den fortsatt starka efterfrågan på tjänster och den allmänt gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige bidrar till prisuppgången. 1

2 Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman chefekonom Almega tel , lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel , linnea.kvist@almega.se Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Tillväxten bromsas av kompetensbrist Sysselsättningstillväxten mattas av Prisökningar väntas i en allt större andel av företagen Fakta om tjänsteindikatorn Observera att Tjänsteindikatorn från och med tredje kvartalet 2010 baseras på den nya svenska näringsgrensindelningen SNI Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli Urvalet av företag har förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KI-barometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den privata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik. 3

4 1 Sammanfattning Almegas nya tjänsteindikator pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets första kvartal. Det kan jämföras med tillväxten under helåret 2010 som uppgick till 4,7 procent. Tjänsteföretagen överlag räknar med en fortsatt stark efterfrågan under första kvartalet i år. Utfallssiffran för första kvartalets tillväxt i tjänstesektorn kommer den 27 maj från SCB. Från och med första kvartalet i år presenterar Almega sin nya tjänsteindikator. Den bygger på en ny skattning av sambandet mellan företagens svar i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer och utfallet enligt SCB:s nationalräkenskaper. Almegas nya tjänsteindikator visar en lägre produktionstillväxt än vår tidigare indikator, och fångar bättre än den gamla indikatorn in de senaste årens utveckling. Under fjärde kvartalet 2010 översteg näringslivets tjänsteproduktion den tidigare toppnotering som inföll andra kvartalet Denna noterades innan det kraftiga produktionsraset i svensk ekonomi i slutet av 2008 till följd av finanskrisen. Tjänsteproduktionen föll med sammanlagt cirka 6 procent under krisen, men började repa sig redan från och med andra kvartalet Tillverkningsindustrin drabbades hårdare och tidigare än tjänstesektorn av krisen. Tillverkningsindustrins produktion föll från och med första kvartalet 2008 till och med tredje kvartalet 2009 med sammanlagt cirka 25 procent. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn väntas fortsätta öka under första kvartalet i år, men i något långsammare takt jämfört med det föregående kvartalet, då ökningen av antalet sysselsatta uppgick till 3,5 procent jämfört med fjärde kvartalet Ökningstakten kan väntas ligga omkring 3 procent första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. Jämförelsen är mot ett kvartal då sysselsättningen i tjänstesektorn hade börjat öka. Vändningen kom redan i slutet av Under fjärde kvartalet 2010 märktes en tendens till inbromsning i ökningen av antalet anställda för flera kunskapsintensiva branscher. Dessa branscher har tillsammans svarat för 3/4 av den totala sysselsättningsökningen i den privata tjänstesektorn under de senaste tio åren. Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden för att kunna möta efterfrågan. Produktionstillväxten kunde alltså ha varit ännu högre om inte dessa flaskhalsar funnits. Härmed hålls även produktivitetstillväxten inom tjänstesektorn tillbaka, vilket också motverkar en starkare produktivitetstillväxt i hela näringslivet. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fotsätta stiga under första kvartalet i år. Det gäller både inom handeln och tjänstesektorn i övrigt. Den fortsatt starka efterfrågan på tjänster och den allmänt gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige bidrar till prisuppgången. 4

5 2 Tillväxten bromsas av kompetensbrist Almegas tjänsteindikator 1 indikerade i december att produktionstillväxttakten i den privata tjänstesektorn skulle plana ut under fjärde kvartalet. Med andra ord skulle den enligt indikatorn ligga kvar på ungefär samma höga nivå som under tredje kvartalet, det vill säga omkring 6 procent. Almega förutspådde emellertid ändå att tillväxttakten skulle växla ned något under fjärde kvartalet, och inte heller nå upp till de starka tal på över 8 procents tillväxt som indikatorn pekade mot. Även SCB:s månadsstatistik över tjänsteproduktionen tydde på en något lägre tillväxt fjärde kvartalet. Den 1 mars kom utfallet för fjärde kvartalet som visade en produktionsökning på hela 6,8 procent jämfört med fjärde kvartalet Ökningen för tjänsteproduktionen under fjärde kvartalet 2010 blev alltså inte riktigt så hög som tjänsteindikatorn hade pekat mot. Det statistiska underlaget för hur tjänsteproduktionen utvecklades fjärde kvartalet visade en lägre ökning, med 5,3 procent, i linje med Almegas tolkning av tjänsteindikatorn för fjärde kvartalet. SCB gjorde emellertid en uppjustering av tjänsteproduktionen, till 6,8 procent för att få ihop beräkningarna av Sveriges totala produktion, BNP, för fjärde kvartalet. SCB har alltså gjort bedömningen att beräkningarna av BNP från produktionssidan underskattat BNPtillväxten. SCB redovisar en faktisk BNP-tillväxt på hela 7,7 procent för fjärde kvartalet, och på 5,5 procent för helåret Tjänsteindikatorn pekar nu mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under första kvartalet i år, se diagram 1. (Utfallet för första kvartalet från SCB kommer den 27 maj). Tillväxttakten kan alltså väntas bli fortsatt stark, men något lägre än den starka siffran för fjärde kvartalet. Ökningstakten räknad från föregående kvartal, säsongrensat, mattades redan under fjärde kvartalet, till 1,3 procent, från att under de tre föregående kvartalen 2010 legat på 1,6 procent i genomsnitt per kvartal. Tjänsteproduktionsindex för januari visar på en fortsatt avmattning. Tjänsteproduktionen ökade med 0,8 procent från den föregående tremånadersperioden, säsongrensat. Eftersom utvecklingen under 2010 liknade utvecklingen 2007, med återkommande flaskhalsar på arbetsmarknaden, bedömde Almega under förra året att produktionsnivån inte heller då skulle följa tjänsteindikatorn lika högt som den indikerade. För att tjänsteindikatorn ska fånga in de senaste årens utveckling bättre har Almega gjort en ny skattning av sambandet mellan företagens svar i Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer och utfallet enligt SCB:s nationalräkenskaper. Från och med denna rapport presenterar Almega sin nya tjänsteindikator utifrån den nya skattningen. 1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder följaktligen på motsatsen. 5

6 Under den ännu starka konjunkturen år 2007 överskattade Almegas gamla tjänsteindikator tillväxten i tjänstesektorn. Då, liksom under 2010, steg efterfrågan på tjänster och indikatorn pekade mot en tillväxttakt på över 8 procent. Utfallet blev betydligt lägre 2007, eller ungefär hälften så starkt, cirka 4 procent. Även med vår nya skattning skiljer sig tjänsteindikatorn från den faktiska produktionstillväxten under 2007, se diagram 1, men överskattningen är inte lika stor som tidigare. Den tidigare tjänsteindikatorn byggde på en skattning som gjordes för tio år sedan, som följaktligen inte riktigt fångade in de senaste årens diskrepans mellan företagens svar och utfallet enligt SCB. Trots överskattningen i Almegas gamla indikator har den ändå varit till god hjälp för att analysera flaskhalsproblemen och förstå varför produktionstillväxten inte blivit ännu högre trots den starka efterfrågan, både under 2007 och förra året. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 6

7 Almegas nya tjänsteindikator är skattad utifrån de nya tidsserierna från KI-barometern som bygger på den nya branschklassificeringen SNI 2007, som introducerades i barometern under 2010, se fakta om tjänsteindikatorn på sidan 3. De nya tidsserierna gäller från och med år Under fjärde kvartalet 2010 översteg näringslivets tjänsteproduktion den tidigare toppnotering som inföll andra kvartalet Denna noterades innan det kraftiga produktionsraset i svensk ekonomi till följd av finanskrisen i slutet av Tjänsteproduktionen föll med sammanlagt cirka 6 procent under krisen, men började repa sig redan från och med andra kvartalet Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn fjärde kvartalet 2010, kalenderkorrigerat 4 kvartalet 2010/ 4 kvartalet 2009 Tjänsteproducenter i näringslivet, procentuell förändring 6,5 Bidrag till tillväxten, procentenheter: Parti- och detaljhandel 2,4 Hotell och restaurang 0,2 Transport och kommunikation 1,1 Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,1 Fastighetsförvaltning 0,1 Uthyrning, data och andra företagstjänster 1,9 Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg 0,7 Samhälleliga och personliga tjänster exkl ren.verk 0,0 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 1 mars 2011, Almega. 7

8 Almega noterade i Tjänsteindikatorn i augusti 2009 att tjänstesektorn kom sist in och först ut ur lågkonjunkturen. Tillverkningsindustrin drabbades hårdare och tidigare av krisen, då dess produktion föll från och med första kvartalet 2008 till och med tredje kvartalet 2009, med sammanlagt cirka 25 procent. Tjänsteföretagen överlag räknar med en fortsatt stark efterfrågan under första kvartalet i år enligt KI-barometern. Efterfrågan på tjänster väntas till och med vara högre under första kvartalet i år än under fjärde kvartalet Efterfrågan väntas öka i över hälften av företagen, inom exempelvis följande branscher: datakonsulter, finans- och försäkringsbolag, juridiska och ekonomiska konsultbyråer, arkitekter och teknikkonsulter, uthyrningsfirmor, arbetsförmedlingar, bemanningsföretag, övriga företagstjänster samt researrangörer och resebyråer. I tabell 1 framgår att det främst var parti- och detaljhandeln samt företagstjänster som bidrog till produktionstillväxten inom tjänstesektorn under fjärde kvartalet, med vardera 2,4 respektive 1,9 procentenheter till den totala ökningen på 6,5 procent, kalenderkorrigerat. 2 2 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan jämförelseåren. 8

9 2 Sysselsättningstillväxten mattas av Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn väntas fortsätta öka under första kvartalet i år, men i något långsammare takt jämfört med det föregående kvartalet, då tillväxttakten uppgick till 3,5 procent. Takten kan väntas ligga omkring 3 procent första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året, då uppgången för sysselsättningen i tjänstesektorn fortsatte från slutet av Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn under helåret 2010 ökade med totalt cirka , vilket stämmer väl med Almegas senaste bedömning från november, då vi räknade med en ökning på cirka Diagram 2 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 3 Se Almegas konjunkturbedömning från den 10 november 2010, Svensk ekonomi sticker ut, som kan hämtas från 9

10 Inom tjänstesektorn väntas, enligt KI-barometern, antalet anställda att öka i 37 procent av företagen under första kvartalet i år. Över hälften av företagen planerar att öka antalet anställda inom bland annat datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter, konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företagsorganisation, arkitekter och tekniska konsulter, uthyrningsfirmor, rekryterings- samt bemanningsföretag samt researrangörer och resebyråer. Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under första kvartalet finns hos personaluthyrnings- och rekryteringsföretag, där hela 87 procent av företagen räknar med en ökning. Inom handeln respektive hotell och restaurang räknar mindre andelar av företagen, cirka procent, med att öka antalet anställda under första kvartalet. Att den faktiska utvecklingen av sysselsättningen i den privata tjänstesektorn under de senaste kvartalen varit ännu starkare än vad arbetsmarknadsindikatorn pekat på förklaras till stor del av att utbildnings- och vårdbranschen inte täcks in av KIbarometern och därmed inte heller i Almegas indikator. Dessa två branscher bidrog relativt starkt till uppgången av sysselsättningen i tjänstesektorn under de senaste tre åren; privat vård, omsorg och socialtjänst med cirka fler anställda, och privata utbildningsföretag med cirka fler. Jämfört med år 2000 hade antalet anställda ökat med hela respektive drygt i dessa två branscher, se tabell 2. Den årliga ökningstakten i antal anställda inom utbildnings- respektive vårdbranschen låg kvar på en hög nivå under 2010, det vill säga på drygt 7 procent för utbildningsbranschen respektive 9 procent för vård, omsorg och socialtjänst. För den sistnämnda avtog emellertid ökningstakten under fjärde kvartalet något, till 6 procent. Tabell 2 Antal anställda, privat sektor, tusental samt procentuell förändring Bransch År 2010 År 2000 Förändring Förändring Antal Procent Utbildningsväsendet ,7 Vård och omsorg, socialtjänst ,8 Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), SCB, februari Under de senaste åren är det särskilt utbildnings- och vårdbranschen, företagstjänster samt samhälleliga och personliga tjänster som svarat för större delen av sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn. 10

11 De branscher som definieras som kunskapsintensiva 4 har tillsammans svarat för 3/4 av ökningen av antalet anställda i den privata tjänstesektorn under perioden , se tabell 3. De kunskapsintensiva tjänstebranscherna har vuxit under det senaste decenniet till över hälften av den privata tjänstesektorn, se tabell 3, motsvarande cirka en miljon anställda. Under fjärde kvartalet 2010 märks emellertid en tendens till inbromsning i tillväxttakten i antalet anställda för flera kunskapsintensiva branscher. Exempelvis bromsade utvecklingen in eller till och med minskade för några av följande branscher jämfört med fjärde kvartalet 2009, enligt SCB:s statistik (KS): Programvaruproducenter, datakonsulter Juridiska och ekonomiska konsultbyråer Rederier och flygbolag Förlag Radio- och tv-bolag Telekommunikationsbolag Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Reklam och marknadsföringsbyråer Bevakning och säkerhetstjänst Kontors- och andra företagstjänstföretag Företag inom kultur, nöje och fritid Bland de ovan nämnda branscherna har flygbolag, förlag samt telekombolag dragit ned på antalet anställda under flera år under det senaste decenniet, men inbromsningen för övriga branscher kan tyda på de ökade svårigheterna att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden för dessa branscher, trots att konjunkturen är fortsatt god. 4 Här ingår flygbolag, rederier, post- och telekommunikationsföretag, kreditinstitut och försäkringsbolag, fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsserviceföretag, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, utbildning, hälso- och sjukvård, rekreation, kultur m.m. 11

12 Tabell 3 Antal anställda inom några sektorer i privat sektor, tusental, samt procentuell förändring Bransch Förändring Förändring Tusental Tusental Tusental Procent Tillverkningsindustri ,5 Byggindustri ,0 Privat tjänstesektor ,8 Kunskapsintensiva tjänstebranscher ,3 Andel av privata tjänstesektorn 52,9 47,7 74,6 Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS), SCB, februari En bransch som sticker ut med en markant ökning av antalet anställda under förra året, förutom vårdbranschen, är arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag och bemanningsföretag. Från en personalneddragning med cirka 2000 anställda under krisåret 2009 ökade antalet med nära under Under fjärde kvartalet förra året uppgick antalet anställda i branschen till Tillväxttaken i antal anställda jämfört med motsvarande kvartal föregående år accelererade över året, och låg på hela 35 procent fjärde kvartalet. Följaktligen ökade även omsättningen kraftigt, och även den accelererade under året. För bemanningsföretagen ökade den under 2010 med 27 procent jämfört med Efterfrågan på bemanningstjänster ökade främst från industrin samt byggsektorn under förra året. Uthyrning till dessa två branscher genererade störst ökning av omsättningen inom bemanningsbranschen. Industrin genererade en omsättning på 3,7 miljarder, vilket motsvarade en andel på 22 procent av den totala omsättningen för branschen. En del av de jobb som försvann från industrin under finanskrisen ser nu ut att dyka upp inom bemanningsbranschen under återhämtningen. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin började öka under fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal Ökningen uppgick till drygt anställda. Från år 2000 har tillverkningsindustrin emellertid dragit ned antalet anställda kraftigt, med drygt , se tabell 3. Därmed hade antalet anställda minskat från drygt inom tillverkningsindustrin år 2000 till cirka En del av de jobb som 5 Se Bemanningsindikatorn, Bemanningsföretagen, 9 februari

13 försvann flyttades ut till tjänsteleverantörer i Sverige, vilket har gjort industrin och tjänstesektorn alltmer integrerade. Enligt statistik från SCB sysselsatte industrin i mitten av 2000-talet drygt personer inom företagstjänster 6 som leverantörer av tjänster till industrins insatsförbrukning. I dag är den siffran sannolikt ännu större. Tjänstesektorns egen efterfrågan på företagstjänster som insats i produktionen av tjänster genererade år 2005 motsvarande drygt jobb. Under 2010 var totalt sysselsatta inom företagstjänster. Förutom till industrin levereras företagstjänster alltså också till andra sektorer, framför allt till tjänstesektorn. Dessutom säljs företagstjänster direkt till konsumtion och investeringar i Sverige, samt till kunder utomlands. 7 Diagram 3 Andel företag med brist på personal, procent 6 Företagstjänster enligt branschklassificeringen SNI 71-74, dvs. uthyrning, data- och andra företagstjänster, (SNI 2002). Statistiken är hämtad från SCB:s senaste input-output-data. 7 Se även Almegas konjunkturrapport Pressat läge, 9 november

14 Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta kompetens på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Diagram 3 visar ett par exempel på kunskapsintensiva tjänstebranscher där personalbristen ökat Bland arkitekter och tekniska konsulter samt datakonsulter hade 75 procent respektive cirka 60 procent av företagen brist på personal under fjärde kvartalet. Datakonsulterna har brist på exempelvis teknikspecialister, IT-arkitekter och produkt- och systemutvecklare. Flaskhalsarna inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade alltså möjliggjort en snabbare produktionstillväxt inom tjänstesektorn, vilket belysts i tidigare rapporter om tjänsteindikatorn. Härmed bromsas även produktivitetstillväxten inom tjänstesektorn, vilket också motverkar en starkare uppgång för produktivitetstillväxten i hela näringslivet, se diagram 4. Diagram 4 Produktivitetstillväxten 8 8 Produktivitetstillväxten mäts här som förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser per arbetad timme. Siffrorna är kalenderkorrigerade, det vill säga, SCB har korrigerat för förändringar som beror på olika antal arbetsdagar mellan åren. 14

15 3 Prisökningar väntas i en allt större andel av tjänsteföretagen Almegas prisindikator 9 visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under första kvartalet i år, och i en större andel av företagen än under föregående kvartal. Delar av tjänstesektorn kan i viss mån väntas bidra till stigande konsumentpriser under första kvartalet. Diagram 5 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar första kvartalet Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser under det närmast följande kvartalet. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. 15

16 Den årliga inflationstakten låg i januari på 2,5 procent, upp från 2,3 procent i december. Stigande boendekostnader bidrog till stor del till denna ökning, men även ökade livsmedels- och drivmedelspriser. Från december till januari sjönk dock inflationen med 0,5 procent, främst beroende på säsongsnormala prissänkningar på kläder och skor. Den starkare kronan bidrar också till att prisutvecklingen hålls tillbaka. Försäljningspriserna inom tjänstesektorn ökade under fjärde kvartalet 2010, främst inom handeln. Fyrtio procent av företagen inom partihandeln, samt en nästan lika stor andel inom livsmedelshandeln, höjde enligt KI-barometern sina priser under fjärde kvartalet. Under första kvartalet i år räknar en ännu större andel av företagen med att höja sina priser, det gäller både inom handel och övrig tjänstesektor. Även SCB:s tjänsteprisindex (TPI) för fjärde kvartalet 2010 visar på en höjning av priserna inom den privata tjänstesektorn. TPI täcker drygt 60 procent av tjänstesektorn och visar en samlad bild av prisutvecklingen för tjänster producerade i Sverige. Jämfört med föregående kvartal steg enligt TPI tjänstepriserna med 0,1 procent under fjärde kvartalet 2010, och med 0,9 procent sedan fjärde kvartalet Främst bidrog prisökningar på transporttjänster samt på ekonomi-, teknik- och finanstjänster till höjningen på 0,9 procent. Priserna på hotell- och restaurangtjänster steg mest räknat i procentuell förändring över det senaste året, det vill säga med 2,9 procent, men bidraget till prisuppgången för TPI totalt var inte störst eftersom vikten för hotell- och restaurangtjänster i TPI är relativt liten. Andelen tjänsteföretag som räknar med oförändrade samt fallande försäljningspriser kommande kvartal har minskat överlag. Ett undantag är finans- och försäkringsverksamhet där ett ökat antal företag (en fjärdedel) räknar med att försäljningspriserna kommer att sjunka under första kvartalet. Andelen företag inom de privata tjänstenäringarna som räknar med att höja priserna det närmaste kvartalet har fördubblats, och uppgår nu till nära 30 procent. Även inom handeln har andelen företag som väntar sig en prisökning under kommande kvartal ökat och ligger nu på nästan 45 procent. Inom livsmedelshandeln förväntar sig hela 52 procent av företagen prisökningar under första kvartalet. Den fortsatt starka efterfrågan på tjänster och den allmänt gynnsamma konjunkturutvecklingen i Sverige bidrar till prisuppgången. Försäljningspriserna i livsmedelsindustrin påverkas i hög grad av de stigande världsmarknadspriserna på livsmedel. 16

17 Diagram 6 Prishöjningar, förväntningar och utfall Källa: Konjunkturinstitutet Diagram 7 Försäljningsprisernas utveckling, nettotal,

18 Datakonsulternas försäljningspriser steg inte, som företagen hade förväntat, under fjärde kvartalet. Priserna var oförändrade i cirka 70 procent av företagen och i övrigt höjde och sänkte ungefär lika många företag sina priser. Nära 30 procent av datakonsultföretagen räknar med att höja priserna under första kvartalet i år och hälften räknar med oförändrade priser. I uthyrningsbranschen har 35 procent av företagen höjt sina försäljningspriser under det senaste kvartalet. Enligt SCB beror prisökningen till stor del på höjda priser på tjänster avseende uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon. Under första kvartalet i år väntar sig 46 procent av företagen inom branschen prisökningar. 18

19 19