TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!
|
|
- Ludvig Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna?
2 Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska centralbyrån, SCB, reviderad statistik över svensk ekonomi. Syftet med den här korta rapporten är att skärskåda dessa revideringar och dra slutsatser om den svenska ekonomin under 199-talet. Hela ekonomin nivå och tillväxt I diagram 1 presenteras den svenska BNP-nivån med nya och gamla data samt den absoluta skillnaden mellan dessa. Av diagrammet framgår, för det första, att den nya statistiken genererar en högre BNP-nivå under samtliga år sedan 1993 och att avvikelserna successivt växer i absoluta termer under 199-talet (men med en nedgång mellan år 2 och 21). Den genomsnittliga absoluta höjningen mellan 1993 och 21 uppgår till drygt 7 miljarder kronor. I relativa termer var höjningen som störst under år 2, då den uppgick till 4,9 procent av den gamla BNP-nivån; den genomsnittliga relativa avvikelsen uppgick under samma period till 3,9 procent. 2 Diagram 1. Real BNP-nivå, nya och gamla data, samt skillnaden mellan dessa, , källa: SCB och egna beräkningar Miljoner kr Miljoner kr BNP-nivå, gamla data BNP-nivå, nya data nya minus gamla I kronor är avvikelserna betydande. För 21 innebär höjningen om drygt 9 miljarder kronor att BNP per person ökar med 1 kronor från 224 till 234 kronor. 3 I termer av köpkraftsjusterade priser inom EU innebär revideringen att Sveriges BNP per person ökar från 21 4 prisjusterade euro till 22 3 dito, vilket motsvarar en ökning om 4,5 procent. 1 Rapporten har skrivits av TCO-ekonomen Daniel Lind. För ytterligare information kontakta chefsekonom Roland Spånt ( ) eller Daniel Lind ( ). 2 Med tanke på att avvikelsen för 1993 är betydande kan man misstänka att en kommande revidering av perioden kommer innebära en höjning av BNP-nivån för åren närmast före BNP per sysselsatt ökar med drygt 2 kronor. 2
3 I termer av real BNP-tillväxt får vi en bild som i diagram 2. Där framgår att den reviderade statistiken ger en högre BNP-tillväxt under alla år utom för 21. Genomsnitten för hela perioden, vilka framgår av sista stapelparet, indikerar att den genomsnittliga BNP-tillväxten ökar från 3 till 3,2 procent per år. Procent 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Diagram 2. Real BNP-tillväxt, nya och gamla data, , källa: SCB och egna beräkningar BNP-tillväxt, gamla data BNP-tillväxt, nya data 3
4 Näringslivet olika BNP-nivåer Näringslivets reala förädlingsvärde kan beräknas antingen i termer av baspris eller marknadspris. Skillnaden mellan dessa definitioner utgörs av att den förra exkluderar produktskatter och subventioner medan de inkluderas i den senare. I diagram 3 presenteras den absoluta avvikelsen mellan den nya och gamla statistiken för de två olika definitionerna. Av diagrammet framgår att de positiva avvikelserna är mycket större i termer av marknadspriser än i baspriser; det årliga genomsnittet uppgår till nästan 7 i stället för 28 miljarder kronor. Skillnaden mellan dessa genomsnitt utgörs m a o av produktskatter och subventioner; av en genomsnittlig avvikelse om 7 miljarder kronor utgör skatterevideringar klart mer än hälften. Notera också att andelen skatteavvikelse av total var mycket större i början av 199-talet än under senare år avvikelserna har mer och mer att göra med ökad produktion. 12 Diagram 3. Näringslivets BNP-nivå till baspris och marknadspris, skillnad mellan nya och gamla data, , källa: SCB och egna beräkningar 1 Miljoner kr BNP-nivå, näringsliv, till baspris BNP-nivå, näringsliv, till marknadspris OECD menar att ur ett produktions- och produktivitetshänseende är näringslivet till marknadspris den korrekta definitionen. Argumentet är att det är den som bidrar till BNPnivån/tillväxten i hela ekonomin. 4
5 Näringslivet tillväxt Av det första stapelparet i diagram 4 framgår att näringslivets genomsnittliga tillväxt mellan 1994 och 21 ökar med tre tiondels procentenheter genom revideringen av nationalräkenskaperna 4 i stället för 3,7 procent. Av diagrammet framgår också att den allra största delen av denna ökning kan härledas till den varuproducerande delen av näringslivet. Där ökar genomsnittet från 4,6 till 5,5 procent. För den privata tjänstesektorn uppgår det ökade genomsnittet till två tiondels procentenheter från 3,5 till 3,7 procent. Procent Näringsliv Diagram 4. Genomsnittlig produktionstillväxt i näringslivet och dess olika delsektorer, nya och gamla data, , källa: SCB och egna beräkningar gamla data nya data Varusektor Jordbruk och skog Gruv och mineral Tillv.industri El och gas Byggindustri Tjänstesektor Inom varusektorn är det, enligt diagram 4, huvudsakligen tillverkningsindustrin som förklarar varusektorns ökade tillväxt; tillverkningsindustrins genomsnittliga tillväxt ökade från 6,5 till 8 procent. Bland varusektorns övriga delsektorer är det endast el och gas som uppvisar ett (något) högre genomsnitt med den reviderade statistiken. Från ett svagt positivt genomsnitt innebär revideringen att jordbrukets/skogens tillväxten blev negativ under perioden Nästa fråga blir: vilka branscher har bidragit till att industrins tillväxt revideras uppåt så kraftigt (nästan med en fjärdedel). I diagram 5 presenteras de olika industribranschernas skillnad i genomsnittlig produktionstillväxt beräknad med den nya och den gamla datan. 5
6 Industrin för teleprodukter är, enligt diagram 5, den industribransch inom viklen som den genomsnittliga tillväxten ökar klart mest. Ökningen om 13,9 procentenheter innebär att dess genomsnittliga produktionstillväxt mellan 1994 och 21 uppgår till hela 58,5 procent. Utöver teleproduktindustrin är det transport och annan elektronik som fått se sina genomsnittliga ökningstakter stiga mest. I deras fall rör det sig emellertid om modesta skillnader 3, respektive 2,4 procentenheter. I övrigt kan nämnas att 11 av 15 industribranscher ökar sitt genomsnitt samtidigt som 4 får se sitt genomsnitt sjunka. Dessa fyra branscher utgjorde under år 21 ungefär en tredjedel av industrins förädlingsvärde. Procentenheter Teleprodukter Diagram 5. Skillnad i genomsnittlig produktionstillväxt, nya och gamla data, industribranscher, , källa: SCB och egna beräkningar Transport Annan elektronik Trävaror Jord och sten Gummi Övrig tillv. Maskin Stenkol och petroleum Kontorsmask och datorer Livsmedel Textil Metallverk Kemi Massa och papper Precision och medicin I den resterande delen av rapporten kommer fokus att ligga på revideringens effekt på ekonomins, näringslivets och olika delsektorers produktivitetstillväxt. 6
7 Hela ekonomin produktivitetstillväxt I diagram 6 presenteras ekonomins produktivitetstillväxt med den nya och gamla statistiken. Av det sista stapelparet framgår att den reviderade statistiken höjer den genomsnittliga ökningstakten med tre tiondels procentenheter från 1,9 till 2,2 procent. Av övriga stapelpar framgår att den reviderade produktivitetstillväxten ger en lägre ökningstakt under åren 1994 och 21. För övriga år har den legat klart över eller i paritet med de beräkningar som baseras på den gamla datan. 4, Diagram 6. Hela ekonomin. Produktivitetstillväxt, nya och gamla data, , källa: SCB och egna beräkningar 3,5 3, Procent 2,5 2, 1,5 1,,5, Hela ekonomin, gamla data Hela ekonomin, nya data När det gäller nämnaren i produktivitetsrelationen antalet arbetade timmar innebär revideringen att nivån höjs något samtidigt som tillväxttakten sjunker något. I det förra fallet uppgår det reviderade, genomsnittliga antalet arbetade timmar i hela ekonomin till i förhållande till med den äldre statistiken. När det gäller den genomsnittliga ökningstakten mellan 1994 och 21 uppgår den till,97 procent med den nya datan och till 1,5 procent med den gamla. 7
8 Näringslivet produktivitetstillväxt Avslutningsvis behandlas näringslivets produktivitetstillväxt med den nya och gamla datan. Av diagram 7 framgår att näringslivets genomsnittliga produktivitetstillväxt mellan 1994 och 21 ökar med tre tiondels procentenheter med den reviderade statistiken från 2,1 till 2,4 procent. Denna ökning kan, enligt det andra och sista stapelparet, huvudsakligen härledas till näringslivets varuproducerande sektor. Där ökade genomsnittet från 4 till 5,1 procent. För tjänstesektorn är ökningen bara två tiondels procentenheter från 1,2 till 1,4 procent. Procent Diagram 7. Genomsnittlig produktivitetstillväxt i näringslivet och dess delsektorer, nya och gamla data, , källa: SCB och egna beräkningar gamla data nya data Näringsliv Varusektor Jordbruk och fiske Gruvor och mineral Tillv.industri El och gas Byggindustri Tjänstesektor Av diagram 7 framgår också att två av varusektorns delsektorer jordbruk/fiske samt byggindustrin uppvisar ett lägre genomsnitt med den reviderade statistiken än med den gamla. Dessutom framgår av det femte stapelparet att den allra största delen av varusektorns ökade genomsnitt kan härledas till tillverkningsindustrin. För denna delsektor uppgår ökningen till 1,6 procentenheter från 5,3 till 6,9 procent. I diagram 8 presenteras avvikelserna mellan gamla och nya data vad gäller industrins genomsnittliga produktivitetstillväxt mellan 1994 och 21. 8
9 Av diagram 8 framgår att det, i likhet med tillväxten i produktion, är industrin för teleprodukter som förklarar industrins högre produktivitetstillväxt med den reviderade statistiken. Med en ökning om 13,9 procentenheter uppgår telekomindustrins genomsnittliga produktivitetstillväxt till 51,9 procent under perioden , och detta trots att den var negativ under 21 (-1,4 procent). Övriga industribranscher som ökar sin genomsnittliga produktivitetstillväxt mest är transport, trävaror och övrig tillverkning. I andra änden av skalan är det fyra branscher som får se sitt genomsnitt sjunka i o m revideringen. Bland dessa utmärker sig branschen för kontorsmaskiner och datorer, vars genomsnittliga produktivitetstillväxt reduceras med 1,5 procentenheter med den nya datan. Procentenheter Teleprodukter Transport Diagram 8. Skillnad i genomsnittlig produktivitetstillväxt, nya och gamla data, industribranscher, , källa: SCB och egna beräkningar Trävaror Övrig tillv. Maskin Jord- och sten Gummi Annan elektro Livsmedel Metallverk Precision och medicin Kemi Textil Massa och papper stenkol och petroleum Kontorsmask och datorer Avslutande diskussion Hur har revideringen av nationalräkenskaperna påverkat bilden av svensk ekonomi under 199-talet? Två tydliga slutsatser växer fram. För det första har den gamla statistiken underskattat den svenska ekonomins utveckling i termer av produktions- och produktivitetstillväxt. Det samma gäller också för BNP-nivåerna i hela ekonomin och näringslivet. Svensk ekonomi gjorde bättre ifrån sig än vad man tidigare trott. Den andra, mycket tydliga, slutsatsen är att revideringarna främst har förbättrat produktionsoch produktivitetstillväxten inom ekonomins varusektor, och då särskilt inom tillverkningsindustrin. Anledningen till industrins förbättringar ligger huvudsakligen i den kraftiga upprevideringen av telekomindustrins reala förädlingsvärde. Kontentan av detta är att svensk ekonomi var ännu mer beroende av telekomindustrin under 199-talet än vad man 9
10 tidigare kalkylerade med. Med tanke på att telekomindustrin svarade för 2-3 procent av produktions- och 3-5 procent av näringlivets produktivitetstillväxt redan innan revideringen, kan man tänka sig dessa bidrag nu har ökat med ett tiotal procentenheter. Detta beroende av en liten del av näringslivet gör svensk ekonomi mycket känslig för branschförändringar, vilket vi såg under år 21 och fortfarande under 22 lider av. Ekonomisk politik handlar mycket om att belägga teser med objektiv statistik. Vad revideringen av NR visar är att allt för mycket fokus på enskilda data riskerar att förflacka den ekonomisk-politiska analysen. Därför bör ekonomer och andra NR-användare däribland journalistkåren undvika att dra alltför långtgående slutsatser utifrån begränsade datamaterial. Ett helhetsperspektiv kräver ett bredare synfält. Därför gäller det att vid bland annat internationella jämförelser ta hänsyn till schablonantaganden, definitioner och beräkningsmetoder. Under senare år har den hedoniska deflatorn hamnat i fokus för dessa svårigheter, eftersom dess effekt på datorindustrins priser i olika länder är betydande. Ett annat för svenskt vidkommande centralt antagande är det om noll produktivitetstillväxt i den offentliga sektorn. Utan korrigeringar för dessa metod- och schablonskillnader jämför vi äpplen och päron. 1
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Läs merRepliker och kommentarer
I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning DANIEL LIND IKT-sektorns betydelse för den svenska tillverkningsindustrin en kommentar
Läs merProduktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor
Läs merTillväxtens drivkrafter
DANIEL LIND Tillväxtens drivkrafter Produktion och användande av informationsteknologi i svensk ekonomi Produktivitetstillväxten i den amerikanska ekonomin tog fart under den senare delen av 1990-talet.
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merFÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merDefinitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merNationalräkenskapsdata
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Nationalräkenskaper 2004:1 10.3.2004 Nationalräkenskapsdata 1997-2001 Förädlingsvärdet 2001 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2001
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merNationalräkenskapsdata
Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Nationalräkenskaper 2007:1 Tel. 018-25494 5.7.2007 Nationalräkenskapsdata 1997-2004 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merStrukturstudie av näringslivet i Sverige 2003
S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat
Läs merSmåföretagsbarometern
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merHANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merStrukturstudie av näringslivet i Sverige 2004
S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Värmlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län... 4 Småföretagsbarometern Värmlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merS2004:006. Utlandsägda företag
S2004:006 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001 2002 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001-2002 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Utlandsägda företag
Läs merTJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merUtvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen
Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merNationalräkenskapsdata
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:1 15.4.2008 Nationalräkenskapsdata 1998-2005 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merSmåföretagsbarometern
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Hallands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Hallands län... 3 Småföretagsbarometern Hallands län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merNationalräkenskapsdata
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:4 23.9.2008 Nationalräkenskapsdata 1999-2006 Det här statistikmeddelandet innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merPressmeddelande från SCB
1(6) 2002-12-05 kl 13:00 Nr 2002:308 Sveriges ekonomi tredje kvartalet 2002: Sveriges BNP: + 2,0 procent tredje kvartalet 2002 Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,0 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna
Läs merTILLVÄXTEN KUNDE HA VARIT ÄNNU HÖGRE I TJÄNSTESEKTORN
TJÄNSTEINDIKATORN 13 DECEMBER 2010 RAPPORT: TILLVÄXTEN KUNDE HA VARIT ÄNNU HÖGRE I TJÄNSTESEKTORN Tjänsteindikatorn från Almega tyder på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn planar ut
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gävleborgs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län... 4 Småföretagsbarometern Gävleborgs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merPressmeddelande från SCB
1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merRekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016
Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merDet svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Läs merTabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner
Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner Källa: OECD februari 2016, för Spanien OECD november 2015 och för de nordiska länderna: Konjunkturinstitutet Index Basår 2005=100 300 Diagram 2.1 Råvaruprisutvecklingen
Läs merUTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30 Facken inom industrin (FI)
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs mer2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.
2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merKonjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008
Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt
Läs merFull fart på den svenska hotellmarknaden
Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merKonjunkturbarometern Kvartal. April 2005
Konjunkturbarometern Kvartal April 25 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 28 april 25 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver
Läs merag föret små om Smått
Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merNationalräkenskapsdata 2015
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2017:1 20.12.2017 Nationalräkenskapsdata 2015 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2015.
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs merInnehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-03-21 Facken inom industrin (FI)
Läs merBILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89
BILAGA 2 Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk var en bransch som sysselsatte relativt få ungdomar. Bara en (1) procent av samtliga ungdomar 19 22 år som arbetade
Läs merAnmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren
PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSoliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet
Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1 Rapport från Soliditet 1 Sammanfattning För riket som helhet och samtliga län, med undantag för Jämtland, har andelen sena betalare minskat. Detta kan till stor del
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merNationalräkenskapsdata 2013
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2016:1 11.2.2016 Nationalräkenskapsdata 2013 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2013.
Läs merAnvändningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018
Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merSmåföretagsbarometern
Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst 2012 2012-11-27 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur...
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merÖ R E S U N D S R E G I O N E N
WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merÖsterbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015
Österbottens handelskammare Bransch- och statistiköversikt April 2015 Branschstruktur handelskammarområdet 2012 tot. ca 110 000 sysselsatta 7 % 32 % Primärproduktion 23 % Industri Byggnadsindustri Handel
Läs merStatistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun
Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merLöner i privat sektor, mars 2007
Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER
Läs merNationalräkenskapsdata 2008
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år
Läs merHandel med teknikvaror 2016
217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde
Läs merTillväxtindikatorer Fyrbodal
Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs mer