2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling är inte alltid omedelbart och självklart. Under senare år har bland annat orsakerna till så kallad jobless growth varit ett återkommande tema i den ekonomiska debatten. Hur kommer det sig att ekonomin kan växa, samtidigt som jobben inte blir fler? En förklaring, som en del pekat på, till att sysselsättningen i Sverige under vissa perioder utvecklats svagt samtidigt ekonomin vuxit är att det främst är effektivitetsökningen inom industrin som bidragit till den ekonomiska tillväxten, medan de mer arbetskraftsintensiva tjänstenäringarna utvecklats sämre. I vilken utsträckning detta stämmer eller ej har vi inte möjlighet att reda ut i detta sammanhang. För Eskilstunas del kan vi dock konstatera att den ekonomiska tillväxten under senare decennier varit mer omfattande än ökningen av antalet sysselsatta. Under perioden ökade antalet sysselsatta stadigt och totalt med 22 procent. Värdet (i fasta priser) av alla producerade varor och tjänster (BRP) ökade däremot med hela 45 procent. Under åren därefter, vilken bland annat innefattar finanskrisen åren , minskade antalet sysselsatta totalt med 4,1 procent åren , samtidigt som den totala lönesumman 1 i fasta priser ökade med 1,0 procent. Det är uppenbart att en stor del av den ekonomiska tillväxten sker genom en ökad produktivitet. Det är däremot en överdrift att säga, åtminstone i Eskilstunas fall, att den ekonomiska tillväxten inte skulle ha lett till fler jobb. Om inte annat så visar den långsiktiga trenden det. Näringslivets förändring Även under perioder då antalet sysselsatta minskar, så sker det samtidigt en betydande strukturomvandling i näringslivet och på arbetsmarknaden. Det innebär att vissa näringar minskar medan andra ökar. Totalt sett lämnar knappt en tiondel av alla sysselsatta Eskilstunas arbetsmarknad varje år, medan ungefär lika många kommer in på arbetsmarknaden. Människor byter arbetsort, företag och yrken i en långt mycket större omfattning än vad som framgår av den förändring som sker netto av det totala antalet sysselsatta. 1 Lönesumman används här som ett alternativt mått på ekonomisk tillväxt till BRP. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 Av diagram 1 framgår lönesumman per sysselsatt år 2010 och förändring av antalet sysselsatta år per bransch i Eskilstuna. Som synes minskade antalet sysselsatta inom flertalet industribranscher. Istället ökade antalet sysselsatta i flera tjänstenäringar som exempelvis rese-, bevaknings- och fastighetstjänster eller kommunikations-och organisationskonsulter. Diagram 1 Förändring av antal sysselsatta år och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Eskilstuna, index: lönesumma per sysselsatt för hela arbetsmarknaden=100 Diagrammet visar samtidigt ett generellt mönster, där sysselsättningen minskar i branscher med en hög genomsnittlig lönesumma per sysselsatt medan motsatsen gäller för branscher med en lägre. Frågan är dock om vi går mot en långsiktig utveckling där jobb med en högre produktivitets eller lönenivå ersätts av jobb med en lägre? Om så är fallet, vad kan vara orsakerna till detta? En omständighet som skulle tala emot att vi ersätter högre avlönade jobb med lägre avlönade är om det samtidigt pågår en utjämning av lönenivån mellan branscherna, det vill säga om lönenivån ökar snabbare i lågavlönade branscher än i högavlönade. I det korta perspektivet ( ) är det dock inget hittills som tyder på det. Inom exempelvis branschen för företagstjänster, som i en betydande utsträckning utför uppdrag åt industriföretag, ökade lönesumman per sysselsatt lika snabbt som i industrin under perioden. Skillnaden i lönesumma per sysselsatt förändrades med andra ord inte. Ser vi till motsvarande utveckling för hela landet så talar mer för att skillnaderna mellan industrin och branschen för företagstjänster i lönesumma per sysselsatt skulle öka ytterligare. I många kommuner har emellertid utvecklingen varit den motsatta. Något tvärsäkert svar är alltså svårt att komma fram till utan att studera frågan närmare. Jämför vi utvecklingen i Eskilstuna med andra kommuner kan vi emellertid komma en del av förklaringen närmare på spåren. 2(6)

3 I diagram 2 visas utvecklingen i Eskilstuna och Stockholm på en mer aggregerad branschnivå. Mönstret i Eskilstuna är dock det samma som i diagram 1. Sysselsättningen ökar framför allt i branscher med en lägre lönesumma per sysselsatt och minskar huvudsakligen inom industrin, där lönesumman per sysselsatt är högre. I Stockholm är bilden å andra sidan en annan. Diagram 2 Sysselsättningsförändring och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Eskilstuna och Stockholm, index: lönesumma per sysselsatt för hela Eskilstunas arbetsmarknad respektive hela Stockholms arbetsmarknad=100 Eskilstuna Stockholm Även i Stockholm minskade antalet industrisysselsatta, medan i stort sett samtliga övriga branscher ökade antalet sysselsatta. Sysselsättningsökningen skedde i branscher med såväl en hög lönesumma per sysselsatt, som exempelvis finans eller informations och kommunikationsbranscherna, som med en lägre, som exempelvis kultur & fritid eller hotell & restaurang. En påtaglig skillnad mellan Eskilstuna och Stockholm är att växande tjänstenäringar med en högre lönesumma per sysselsatt är mer dominerande i Stockholm, samtidigt som industrin, där sysselsättningen minskat som mest, inte har samma betydelse för arbetsmarknaden som i Eskilstuna. Jämför vi istället Eskilstuna med andra kommuner i Stockholm-Mälarregionen är däremot likheterna större. I diagram 3 visas motsvarande för både större och mindre kommuner i Stockholm- Mälarregionen på både nära och längre avstånd från Stockholms kommun. Även i dessa kommuner känns mönstret från Eskilstuna igen. I branscher med en högre lönesumma per sysselsatt minskar antalet sysselsatta, medan motsatsen gäller för de branscher där antalet sysselsatta ökar. Det finns dock skillnader även i andra avseenden. I vare sig Västerås eller Södertälje har industrisysselsättningen minskat lika mycket som i Eskilstuna eller Köping. I Södertälje och Köping dominerar industrin i än högre grad arbetsmarkanden än i Eskilstuna, samtidigt som företagstjänster inte ha samma betydelse för sysselsättningen. 3(6)

4 Diagram 3 Sysselsättningsförändring och lönesumma per sysselsatt (index) per bransch i Västerås, Södertälje, Strängnäs och Köping, index: lönesumma per sysselsatt för hela arbetsmarknaden inom respektive kommun=100 Västerås Södertälje Strängnäs Köping En bidragande orsak till skillnaderna mellan Stockholm och kringliggande kommuner, när det gäller näringslivets branschsammansättning och förändring, är att Stockholms ekonomi i större utsträckning baseras på kunskapsintensiva verksamheter och innovationer. En hel del forskning tyder på att innovationer gynnas av en tillräcklig täthet och stor kritisk massa. En tydlig trend är också att mer kostnadskonkurrerande verksamheter, vilket vanligen också handlar om mer mogna verksamheter som inte har behov av omedelbar närhet till marknaden, omlokaliseras till platser utanför regioncentrum. Exempelvis är detta mönster tydligt när det gäller omlokalisering av logistikverksamheter från Stockholm till bland annat Eskilstuna eller Västerås. Av diagram 4 framgår att det finns ett generellt samband mellan lönesumman per sysselsatt i industrin respektive företagstjänster och kommuners storlek. Storleksfaktorn förklarar omkring 30 procent av variationerna i lönesumma per sysselsatt för båda branscherna. Tar vi dessutom hänsyn till den lokala arbetsmarknadens storlek ökar förklaringsvärdet ytterligare något. Platsers/regioners storlek och täthet tycks med andra ord spela en väsentlig roll för produktivitets och lönenivån. Diagrammet visar dock att det även måste finnas andra förklaringar till skillnader i lönesumma per sysselsatt mellan kommunerna i dessa branscher. 4(6)

5 Diagram 4 Lönesumma per sysselsatt inom industrin respektive branschen för företagstjäns och antal inånvånare per kommun år 2010, index: Lönesumman per sysselsatt i riket inom industrin respektive företagstjänster=100 Industri Företagstjänster Exempelvis finns det ju små kommuner inom små lokala arbetsmarknader som har en hög lönesumma per sysselsatt. Det gäller bland annat flera mindre stålindustriorter i landet. I diagram 5 visas motsvarande uppgifter för ett antal namngivna jämförelsekommuner. Lönesumman per sysselsatt i Eskilstuna respektive Borås eller Örebro är i stort sett på samma nivå för båda branscherna. I synnerhet Eskilstuna och Borås uppvisar många likheter i övrigt som skulle kunna förklara varför skillnaderna i lönesumma per sysselsatt är liten. Båda kommunerna är traditionella industrikommuner, med ungefär lika många invånare och på i stort sett samma avstånd från en storstad. Diagram 5 Lönesumma per sysselsatt inom industrin respektive branschen för företagstjänster i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2010, index: lönesumma per sysselsatt i riket inom industri respektive företagstjänster=100 Av diagram 5 framgår också att lönesumman per sysselsatt i industrin respektive branschen för företagstjänster tycks följas åt. Ett undantag är Södertälje där skillnaden mellan industrin och företagstjänster är större än i övriga kommuner. 5(6)

6 Sambandet mellan lönesumman per sysselsatt i de båda branscherna skulle alltså kunna innebära att man i regioner/kommuner med en industri med högre produktivitet också kan förvänta sig att det är en gynnsammare jordmån för fler kvalificerade företag inom företagstjänster. En intressant fråga är vilken betydelse en fortsatt utveckling mot en gemensam lokal arbetsmarknad i Stockholm-Mälarregionen har för de skillnader mellan olika kommuner i regionen som vi hittills sett? Det är ställt utom allt tvivel att de förbättrade kommunikationerna mellan Eskilstuna och Stockholm kraftfullt bidragit till både en bättre sysselsättningsutveckling och ekonomisk tillväxt i kommunen. Motsvarande utveckling har vi kunnat se också på andra håll där betydande insatser gjorts för att öka tillgängligheten och vidga arbetsmarknaderna. Vilken betydelse denna utveckling har för vilka näringar som koncentreras till vilka delar av regionen är dock inte lika självklart. Den ökade närheten och integrationen med Stockholm kommer sannolikt även framöver att innebära att fler kostnadskonkurrerande verksamheter omlokaliseras från Stockholm till Eskilstuna och andra kringliggande kommuner. Däremot har inte en fortsatt regionförstoring lika uppenbara positiva fördelar för en etablering av mer kvalificerade verksamheter. Inget tyder dock på att lokaliseringsförutsättningarna skulle ha blivit sämre av de förbättrade kommunikationerna med Stockholm. Exempelvis har det ju ökat förutsättningarna för en rekrytering av specialiserad och kvalificerad arbetskraft till olika verksamheter i Eskilstuna. Fördelen med att successivt bli en del av en större region är mer sannolikt att se som ett nödvändigt med inte tillräckligt villkor för att också mer kvalificerade näringar skall utvecklas. För kunskapsintensiva och innovativa branscher verkar faktorer som täthet och kritisk massa hos närmiljön också spela en väsentlig roll. 6(6)