Livsmedelssektorn i Halland

Transkript

1 Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & Simpler (Bisnode)

2 Sysselsättning Antal sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland uppgick till år Det är en ökning med 420 personer eller 5,0 procent från år Det är en sämre utveckling än Sverige i övrigt (ökning med personer eller 14 procent). Bland de halländska kommunerna hade Halmstad flest sysselsatta år 2012 med personer. Kungsbacka kommun tillsammans med Falkenberg har haft den högsta sysselsättningsökningen sedan I Halland har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män (14 män eller 0,2 procent, 406 kvinnor 12 procent). Bara Falkenbergs kommun hade en minskning av sysselsatta män från år Även i övriga Sverige har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män (Män 13 procent och kvinnor 16 procent).

3 Sysselsättning Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland. E ndast inom restaurangverksamhet är det fler kvinnor än män sysselsatta. Inom övriga delområden råder det motsatta förhållandet.

4 Sysselsättning Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren utom delområdena livsmedelsoch dryckestillverkning samt jordbruk. I länet minskade jordbruk med 348 personer (237 män) och (111 kvinnor) och livsmedelsoch dryckestillverkning med 144 män. I Sverige minskade sysselsättningen inom livsmedelsoch dryckestillverkning med personer eller -7 procent (2 700 män och kvinnor). Restaurangverksamheteni Halland stod för den största sysselsättningsökningen (667 personer) sedan år 2007 tätt följt av delområdet partihandel med livsmedel.

5 Sysselsättning I Halland har livsmedelssektorns andel av den totala sysselsättningen varit oförändrad mellan åren jämfört med övriga Sveriges ökning. Delområdena livsmedelsoch dryckestillverkning samt jordbruk har däremot minskat sin andel av den totala sysselsättningen i Halland. Detta kan förklaras med att sysselsättningen inom dessa delområden minskade under perioden Restaurangverksamhet och partihandel med livsmedel har istället ökat sin andel av den totala sysselsättningen i länet, framförallt restaurangverksamhet. Halland hade både år 2007 och år 2012 en högre andel sysselsatta inom jordbruk samt livsmedelsoch dryckestillverkning än övriga Sverige.

6 Utbildningsnivå I Halland och i Sverige har livsmedelssektorn generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund närmare 60 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning är också låg, 15,0 procent medan Sverige som helhet låg på 18,0 procent Under perioden ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i Sverige än i Halland. Andelen sysselsatta inom gruppen högst grundskola minskade i Halland (-5 procent) och i vissa kommuner utom i Hylte och Falkenbergs kommun.

7 Utbildningsnivå Partihandel med livsmedel samt livsmedelsoch dryckestillverkning i Halland hade år 2012 en högre andel sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund än övriga delområden, 67 respektive 62 procent. Andelen var också något högre än övriga Sverige. Samma delområden hade även den högsta andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning år Mellan åren har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat inom samtliga delområden. Inom livsmedelsoch dryckestillverkning ökade bara gruppen eftergymnasial utbildning längre än tre år. Ökningen kan förklaras av den positiva sysselssättningsutvecklingen för kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. Trots en ökning av andelen sysselsatta i grupperna med eftergymnasial utbildning ligger Hallands delområden fortfarande lägre än Sverige-genomsnittet.

8 Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0 eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan år Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som försvagats sedan Jordbruket samt livsmedel- och dryckestillverkning i Halland visade på en hög specialisering år Dock har bara jordbruket sjunkit i specialisering fram till år Fisket i Halland sticker ut med en klart högre specialisering än övriga delområden.

9 Geografisk lokalisering Statistiken i denna digitala rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var livsmedelssektorns olika delbranscher är lokaliserade. På kartbilderna visas sysselsatt dagbefolkning per 500 m ruta vilket indikerar att det även finns arbetsställen i rutan. Jordbrukets lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild men med en viss koncentration av sysselsättningstäta rutor utmed kusten. Fiskenäringen (sid 10) är i norra Halland koncentrerad till kusten samtidigt som det förekommer verksamhet i inlandet i södra delen av länet. Livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet (sid 10-11) är också till stor del koncentrerade till kusten och hade år 2012 fler sysselsättningstäta rutor jämfört med jordbruket och fisket.

10 Geografisk lokalisering

11 Geografisk lokalisering

12 Ekonomisk utveckling, Simpler Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje). Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRmindex). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företagsom ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanförlinjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft. Livsmedelssektorns position i Simpler-diagrammet visar att verksamheten i stora drag är personalintensiv samt att fiske och jordbruket hade en låg effektivitet år 2012 mer än det genomsnittliga näringslivet i Sverige (utanför 1:1 linjen).

13 Ekonomisk utveckling Livsmedelssektorn som helhet har förbättrat sin effektivitet efter år 2007 och var dessutom något mer effektiv än det genomsnittliga halländska näringslivet åren År 2012 låg livsmedelssektorn på 0,93 i GRm-index medan det halländska näringslivet hade ett GRm-index på 0,95. ). Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period. Fiske som delområde har haft en fluktuerad tillvaro där effektiviteten var riktigt hög precis efter finanskrisen år 2008 men har sedan försämrat sin effektivitet fram till år Livsmedels- och dryckestillverkning hade en låg effektivitet fram till år 2007 men vände sedan trenden fram till år 2010 för att åter försämra den fram till år Restaurangverksamhet hade en försämrad effektivitet mellan åren men har sedan hållt sig på rätt sida om GRmsträcket.

14 Ekonomisk utveckling Delområde Hallands näringsliv Livsmedel totalt Livsmedelstillv Restaurang Livsmedelssektorns förädlingsvärde uppgick till 2,3 miljarder kronor år Mellan åren ökade förädlingsvärdet med 45 procent vilket var en sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom livsmedelsoch dryckestillverkning, 17 procent. Livsmedelssektorn samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 6 procent år 2012.

15 Ekonomisk utveckling Delområde Hallands näringsliv Livsmedelstillv Produktivitet mäter hur mycket ett företag producerar per anställd. Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är. Diagrammet visar hur produktiviteten inom livsmedelssektorn och det halländska näringslivet utvecklats sedan Den långsiktiga utvecklingen visar på en ökad produktivitet, det vill säga att livsmedelsföretagen skapat allt större värden per anställd. Både år 2004 och 2012 hade livsmedelsföretagen en lägre produktivitet än det genomsnittliga näringslivet i Halland men utvecklingen sedan år 2004 har varit procentuellt bättre för livsmedelsföretagen. Samtliga delområden har ökat sin produktivitet under perioden och efter år 2010 är det bara restaurangverksamhet samt partihandel med livsmedel som ökat sin produktivitet medan de andra delområdena stagnerat.

16 Sammanfattning och reflektioner Trots att livsmedelssektorn totalt sett har haft en positiv sysselsättningsutveckling i länet, speciellt för kvinnor, och i resten av landet så har sysselsättningen inom delområdet livsmedelsoch dryckes-tillverkning samt jordbruk minskat i länet. I övriga Sverige minskade sysselsättningen bara inom livsmedelsoch dryckestillverkning. Enligtbranschorganisationen Livsmedelsföretagen kommer antalet sysselsatta förmodligen att minska även de kommande åren, som en effekt av att företagen går mot en högre grad av automation vilket är en del i företagens framtida investeringsstrategi för att bibehålla konkurrenskraften. I Halland har produktiviteten ökat inom livsmedelssektorn och dessutom mer än det halländska näringslivet. En förklaring till produktivitetsökningen är förmodligen sysselsättningsminskningen inom delområdena jordbruk samt livsmedelsoch dryckestillverkning. De sistnämnda har även dragits med lönsamhetsproblem enligt Simpler-metoden som på sikt kan leda till ytterligare sysselsättningsminskning. Utbildningsnivånär generellt låg inom livsmedelssektorn, både i länet som i resten av landet. Även om antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat något mellan har Halland haft en sämre utveckling av den gruppen än i övriga Sverige. Inom livsmedelssektorns olika delområden är andelen sysselsatta med högst grundskola samt högst gymnasial utbildning hög. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har dock ökat under perioden vilket kan förklaras av den positiva sysselsättningsökningen av kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som även där försvagats sedan I rapporten Branschöverskridande kompetensknippen 1 beskrivs det halländska näringslivet på ett nytt sätt, Skill relatedness-analys. Med den beskrivs vilka branscher som är närvarande i regionen, deras specialisering och hur sammanlänkade de är med varandra i så kallade kompetensknippen. Rapporten konstaterar att Halland har en stark specialisering inom livsmedel och jordbruk men är även omgivna av viktiga relaterade branscher som skapar ett väl inbäddat branschsystem. Företagen som ingår i inbäddade branschsystem kan dra nytta av detta genom tillgång till kvalificerad arbetskraft, kunskapsöverföring och samarbete med andra aktörer. Starka kompetensknippen i en region kan också ge en indikation och diskussion om framtida möjligheter för regionen. Författare: Urmas Kömmits 1.Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur 2014 (Martin Henning, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet).