Livsmedelssektorn i Västra Götaland

Transkript

1 Fakta & Analys 212:9 EN RAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Livsmedelssektorn i Västra Götaland Under 211 har Västra Götalandsregionen påbörjat arbetet med att ta fram en ny tillväxt- och utvecklingsstrategi för Västra Götaland som ersättning för det nuvarande tillväxtprogrammet. För regionen behövs kunskapsunderlag om de styrkeområden som prioriteras i strategiarbetet. Livsmedelssektorn är ett av dessa styrkeområden. I rapporten redovisas utvecklingen av livsmedelssektorn i Västra Götaland utifrån sysselsättning, utbildningsnivå och företagsstruktur, Statistiken kommer huvudsakligen från SCB och UC samt baseras på svensk näringslivsindelning SNI 27. SYSSELSÄTTNING sysselsatta i Västra Götaland inom livsmedelssektorn uppgick till ca 39 7 år 21. Det är en ökning med 1 77 personer eller 4,5 procent från 27. Detta är en något lägre ökning än rikets 6, procent. har haft en liknande utveckling som Västra Götaland medan Stockholms län ökat mest procentuellt sett med 8,9 procent. I hela landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom livsmedelssektorn. Sysselsättningsutvecklingen har dock varit bättre för kvinnor än för män i Stockholms- och, samt i övriga riket. I Västra Götaland har dock sysselsättningsökningen varit mer jämn mellan män och kvinnor. sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 sysselsatta inom Livsmedel efter kön Män 21 Kvinnor Västra Götaland Stockholms län Övriga Sverige Västra Götaland Stockholms län Övriga Sverige Sysselsättningsförändring Livsmedel Sysselsättningsförändring efter kön Livsmedel , , , Västra Stockholms Götaland län 6, Övriga Sverige , 1 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, ,5 Män Västra Götaland Kvinnor Män Kvinnor 11,6 7,1 4, Stockholms län 6,6 2, , ,6 Övriga Sverige ,1 4,8 14, 12, 1 8, 6, 4, 2,

2 SYSSELSÄTTNING EFTER DELOMRÅDEN Samtliga delområden inom livsmedelssektorn ökade sin sysselsättning mellan åren i Västra Götaland och i övriga delar av landet utom livsmedels- och dryckestillverkning. I länet minskade delområdet med 913 personer eller 7,7 procent vilket var betydligt sämre än övriga landet. I riket minskade livsmedels- och dryckestillverkning i antal sysselsatta med 3 1 personer eller 5,4 procent. Delområden som har haft en positiv sysselsättningsutveckling både i länet som i övriga Sverige är restaurangverksamhet samt jordbruk. Båda delområdena hade i länet en elvaprocentig ökning vilket var samma som i riket. Skåne och Stockholms län toppade med 16 respektive 14 procents ökning sysselsatta efter delområden Livsmedel 27 och 21 Västra Götaland Endast inom restaurangverksamhet är det fler kvinnor än män sysselsatta både i länet och i övriga landet. För männen ökade antalet sysselsatta med drygt 1 1 personer och för kvinnor med 74 personer, i procent räknat 15 respektive 9. I riket i övrigt är det samma bild som målas upp både i antal som procentuellt. Andelen sysselsatta män ökade med 14 procent mot kvinnornas 13 procent. Andelen sysselsatta kvinnor inom delområdet jordbruk ökade betydligt mer än för männen i länet under perioden Det omvända förhållandet kunde istället ses inom delområdet fiske, där ökade männen mer än kvinnorna sysselsatta efter delområde och kön 21 Västra Götaland 21 Män 21 Kvinnor Sysselsättningsförändring efter delområden Livsmedel 27 och 21 Västra Götaland , 2 15, 1 5, -5, Sysselsättningsförändring efter delområden och kön 27 och 21 Västra Götaland Män Kvinnor Män Kvinnor , 2 15, 1 5, -5, -1 2

3 SYSSELSÄTTNING EFTER DELREGIONER Bland Västra Götalands delregioner hade flest sysselsatta inom livsmedelssektorn både 27 och 21. Samma delregion har också haft den bästa sysselsättningsutvecklingen. vare den enda delregion som minskade i sysselsättning under perioden Också på delregional nivå är det fler sysselsatta män än kvinnor inom livsmedelssektorn. Utvecklingen har varit positiv för männen i samtliga delregioner med störst ökning i. Där har också kvinnor har haft en bättre sysselsättningsutveckling än männen. sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 sysselsatta inom Livsmedel efter kön Män 21 Kvinnor Sysselsättningsförändring Livsmedel , ,5 8, ,2 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, -1, Sysselsättningsförändring efter kön Livsmedel Män Kvinnor M än Kvinnor , 1 8, 6, 4, 2, -2, 3

4 ANDEL SYSSELSATTA Livsmedelssektorns andel av den totala sysselsättningen ökade under åren både i länet som i övriga delar av landet. Ökningen beror både på att antalet sysselsatta i sektorn har ökat i landets olika delar samtidigt som den totala sysselsättningen minskat. Delområdet livsmedels- och dryckestillverkning har däremot minskat sin andel av den totala sysselsättningen i Västra Götaland vilket kan förklaras av att sysselsättningen inom delområdet minskade under perioden Delområdena jordbruk och restaurangverksamhet har istället ökat sin andel av den totala sysselsättningen. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, Andel sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 5,3 5, 4,8 4,6 7, 6,7 4,9 4, ,2 4,9 ANDEL SYSSELSATTA EFTER DELREGION Livsmedelssektorns andel i Västra Götalands olika delregioner var som högst i och som lägst i både 27 och 21. I samtliga delregioner har andelen sysselsatta inom livsmedelssektorn ökat mellan åren , 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Andel sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 4,9 5, ,4 4,7 3,5 3,8 8,1 8,4 1, Västra Götaland Stockholms län Övriga Sverige Andel sysselsatta efter delområden Livsmedel 27 och 21 Västra Götaland 2,5 2, 1, ,6 1,5 2,3 2, 1,,7,8,6,6,5 6,1 4

5 UTBILDNINGSNIVÅ Livsmedelssektorn i Västra Götaland och i Sverige har generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund närmare 6 procent och utbildningsgruppen Övriga utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med forskarutbildning är också låg,,1 procent, och endast har en något högre andel forskare bland de sysselsatta,,2 procent. Under perioden ökade andelen sysselsatta med forskarbakgrund mest i Västra Götaland och minst i Stockholms län. Där ökade istället gruppen med eftergymnasial utbildning längre än tre år. sysselsatta efter utbildningsnivå 21 Forskarutb Eftergym >3 år Övr eftergym VGR Stockholm Skåne Övr Sve Gymnasial Ej gymnasial Totalt VGR Stockholm Skåne Övr Sve UTBILDNINGSNIVÅ EFTER DELOMRÅDEN och livsmedels- och dryckestillverkning hade år 21 en något högre andel sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund än övriga delområden. Samtidigt hade samma delområden en högre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning längre än 3 år jämfört med övriga delområden, 9 respektive 7 procent. Mellan har andelen sysselsatta med forskarbakgrund samt eftergymnasial utbildning längre än 3 år ökat mer inom jordbruk, fiske och livsmedels-dryckestillverkning än inom övriga delområden. sysselsatta efter utbildningsnivå och delområde 21 Forskarutb Eftergym >3 år Övr eftergym Livsmedel Partihandel Restaurang Gymnasial Ej gymnasial Totalt Livsmedel Partihandel Restaurang Andel sysselsatta efter utbildningsnivå inom Livsmedel ,9 11,6 1,9 1,1 8,5 9,8 7,6 5,9 6,8 5,,1,1,2,1,1 Västra Stockholms Övriga Götaland län Sverige Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn Sysselsatta efter utbildningsnivå 21 Delområden Livsmedel, Västra Götaland ,2 11 7,1 9, 7,2 4,2 3,6 5,,2,3,2,1, Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn Sysselsättningsförändring efter utbildningsnivå Livsmedel Sysselsättningsförändring efter utbildningsnivå Delområden Livsmedel Västra Götaland Västra Götaland Stockholms län Övriga Sverige Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn -2 Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn 5

6 UTBILDNINGSNIVÅ EFTER DELREGIONER Bilden av en låg utbildningsnivå är densamma bland Västra Götalands delregioner som i övriga landet. Över 5 procent av de sysselsatta i delregionerna har en gymnasial utbildningsbakgrund år 21. Positivt är att andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat under perioden Trots en kraftig procentuell ökning av sysselsatta med forskarbakgrund i m.fl. är det ändå ett fåtal i faktiska tal Sysselsättningsförändring efter utbildningsnivå Livsmedel sysselsatta efter utbildningsnivå 21 Forskarutb Eftergym >3 år Övr eftergym Göteborg Gymnasial Ej gymnasial Totalt Göteborg Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn 7 6 Andel sysselsatta efter utbildningsnivå Livsmedel , , ,1,1 Forskarutb Eftergymn längre än 3 år Övrig Eftergymn Gymn Ej gymn 6

7 FÖRETAGSSTRUKTUR År 21 fanns i Västra Götaland 9 42 företag inom livsmedelssektorn. En majoritet av företagen fanns inom storleksklasserna 1-9 och 1-49 anställda. företag inom livsmedelssektorn ökade mellan åren med 723 stycken i Västra Götaland, en ökning med 9 procent jämfört med rikets och Skånes 7 procent. Flest antal företag har tillkommit inom storleksklasserna 1-9 samt 1-49 anställda och procentuellt har Västra Götaland haft den bästa utvecklingen inom klassen 1-49 anställda med 19 procent (riket 12), (Stockholms län 15), ( 11). Inom klassen 25 anställda eller fler, har antalet företag minskat under perioden och procentuellt och i antal har förlorat fler företag än övriga län Sverige. SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS Närmare 6 procent av de sysselsatta inom livsmedelssektorn återfinns inom storleksklasserna 1-9 och 1-49 anställda. Bilden är liknande över hela landet. Livsmedelssektorn har mellan haft en positiv sysselsättningsutveckling i hela landet och sysselsättningen har ökat inom de mindre storleksklasserna och minskat inom klassen 25+. Det är också inom den sistnämnda som vi ser en minskning av antal företag. Skåne och Västra Götalands län hade en betydligt kraftigare minskning inom storleksklassen 25+ än övriga landet. sysselsatta efter storleksklass 21 Livsmedel företag efter storleksklass och region anst Totalt VGR Stockholm Skåne Övr Sve Övriga Sverige Stockholms län Förändring antal företag Västra Götaland anst Totalt VGR Stockholm Skåne Övr Sve anst 1-49 anst anst 25+ Andel företag efter storleksklass Livsmedel 21 Förändring antal sysselsatta efter storleksklass Livsmedel Övriga Sverige Stockholms län Västra Götaland Västra Götaland -2 Stockholms län Övriga Sverige anst 1-49 anst anst anst 1-49 anst anst 25+ 7

8 FÖRETAGSSTRUKTUR EFTER DELOMRÅDEN Inom delområdet jordbruk fanns år företag följt av delområdet restaurang med 3 67 företag. I länet har flest antal företag har tillkommit inom storleksklasserna 1-9 samt 1-49 anställda och då inom jordbruk och restaurang. Livsmedels- och dryckestillverkning samt partihandel med livsmedel har istället tappat företag. företag efter storleksklass och delområde 21 SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS Inom delområdena jordbruk och fiske är 9 procent sysselsatta inom storleksklassen 1-9 anställda. Inom övriga delområden är fördelningen mer spridd mellan storleksklasserna. Sysselsättningen har ökat inom de mindre storleksklasserna för de flesta delområdena men inom livsmedels- och dryckestillverkning ökade sysselsättningen endast inom klassen 1-49 anställda mellan åren anst Totalt Livsmedel Partihandel Restaurang Förändring antal företag anst Totalt Livsmedel Partihandel Restaurang sysselsatta efter storleksklass 21 Delområden livsmedel Västra Götaland företag efter storleksklass Livsmedel 21 Delområden Västra Götaland 1-9 anst 1-49 anst anst anst 1-49 anst anst Förändring antal sysselsatta efter storleksklass Delområden livsmedel Västra Götaland 1-9 anst 1-49 anst anst 25+ 8

9 FÖRETAGSSTRUKTUR EFTER DELREGIONER I denna rapport är statistiken på företag hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). För att kunna visualisera geografiskt lokaliseringen av samtliga företag inom livsmedelssektorn och deras arbetsställen i Västra Götaland har uppgifter istället hämtats från UC- Upplysningscentralens branschstatistik. Till skillnad från RAMS har vi valt att exkludera soloföretag och istället visa arbetsställen efter storleksklasser större än 1-4 anställda. Företagens lokalisering i Västra Götaland visar på en koncentration till Göteborg, kustbandet samt sområdet (Västgötaslätten). Framförallt gäller det delområdet livsmedel- och dryckestillverkning medan delområdet jordbruk har en större koncentration till samt östra sområdet. Partihandel med livsmedel är koncentrerad till Göteborg och städer som Skara, Uddevalla och Borås. har föga förvånande, en koncentration till kustbandet. En mer uppdelad beskrivning av företagens lokalisering inom respektive delområde kan ses i avsnittet Företagens ekonomiska utveckling. 9

10 SPECIALISERING Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1, eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet ex, skoaffärer, kiosker etc. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1, eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metalltillverkning eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. För livsmedelsektorn som helhet visar upp den högsta specialiseringen tätt följd av Västra Götaland. Skåne har dock minskat i specialisering sedan 27 medan Västra Götaland ökat något. Skåne har även högre specialisering inom delområdena livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och jordbruk jämfört med övriga delar av landet. Västra Götaland sticker ut med en klart högre specialisering inom fiske. Kvot 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Specialiseringsgrad Livsmedel efter region 27 och 21 1,4 1,3 1,2 1,,94, ,9,93 1, 1, Bland Västra Götalands delregioner hade den högsta specialiseringen 21 (1,6). Minskningen för sedan 27 är marginell samtidigt som det omvända gäller för och som istället ökade något. Kvot 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Specialiseringsgrad efter delregion 27 och 21 Västra Götaland,99 1, ,9,9,71,74 1,64 1,6 FÖRETAGENS EKONOMISKA UTVECKLING blev svaga år för Sveriges livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln med en vikande trend vad gäller alltifrån försäljning till antal anställda och investeringar. En starkt bidragande orsak till det svaga resultatet hör samman med en svag försäljning och framförallt med ökade råvarukostnader som i sin tur ger prisökningar i konsumentledet. Priserna på råvaror har överlag ökat sedan 27. Även jordbruket kämpar med ökande kostnader för insatsvaror men är även utsatt för vädrets effekter på skördarna. För att se företagens ekonomiska utveckling inom livsmedelssektorn i Västra Götaland, gå in på länken Där hittar du ytterligare kommentarer till företagens utveckling. Västra Götalands län Övriga Sverige Stockholms län Livsmedelsföretagens ekonomiska utveckling Specialiseringsgrad livsmedel efter delområden och region 21 2,5 2, 1,5 Kvot 1,,5 Västra Götaland Stockholm Skåne Övr Sverige 1

11 SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER Trots att livsmedelssektorn totalt sett har haft en positiv sysselsättningsutveckling i länet och i resten av landet så har sysselsättningen inom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning minskat. Trenden är lika över landet och enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen 1 har den genomsnittliga personalminskningen varit 1,4 procent per år och trenden verkar hålla i sig. En möjlig förklaring till minskad personalstyrka bland företagen är de senaste årens prisuppgång samt ökade fluktuationer på livsmedelsindustrins viktigaste insatsråvaror, vilket tvingar företagen till kostnadsjakt. Till bilden ska också läggas dagligvaruhandelns lågpris- och EMV-fokus 2 som accentuerats under senare år. Flera av Li:s medlemsföretag nämner i klartext att just råvarornas nyckfulla rörelser förenat med dagligvaruhandelns ständiga jakt på lägre inköpspriser är de största framtida utmaningarna för branschen i Sverige. I stort sett är många livsmedelsföretag nöjda med sin lokalisering inom regionen. De upplever att infrastrukturen i stort sett är bra även om tillgången till välutbildad personal är en bristvara för sföretagen medan företag i Göteborg och Kungälv oftare upplever stora brister i trafikstrukturen: köerna i Tingstadstunneln, de nedlagda snabbtågen till Öresundsregionen, bristen på snabbtåg för att binda ihop Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn. De mer internationella företagen upplever att Landvetter allt mer saknar direktflyg ut till Europa och att anknytningarna till Kastrup och Arlanda inte är synkroniserade. 4 Författare: Urmas Kömmits Positivt är att antalet företag inom livsmedelssektorn ökat mellan åren 27-21, framförallt inom de mindre storleksklasserna 1-9 och 1-49 anställda. Det är också inom dessa storleksklasser vi ser en sysselsättningsökning. Inom klassen 25+ har både antalet företag och antalet sysselsatta minskat. Utvecklingen är densamma i hela landet. Inom de flesta av livsmedelssektorns delområden är det fler små och medelstora företag som har haft en bättre utveckling av rörelseresultatet och nettoomsättningen än de största företagen mellan åren Undantaget är inom restaurangverksamheten där både större kedjor och mindre företag haft en positiv utveckling. Inom flera delområden är dessutom företagen lokaliserade i kommuner som har en lägre andel av befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning än Sveriges och länets genomsnitt. Utbildningsnivån är generellt låg inom livsmedelssektorn, både i länet som i resten av landet. Även om antalet sysselsatta med eftergymnasial- och forskar utbildning ökat något mellan upplever företagen, framförallt i, en stor brist på välutbildad personal. Speciellt personer med utbildning på högskolenivå efterfrågas. Det verkar svårt att få högskoleutbildade att flytta till och det finns en större tröghet i att pendla ut från Göteborg än till Göteborg. De livsmedelsföretag som har sin verksamhet i Göteborg upplever ingen brist på välutbildad personal utan har lätt att rekrytera både personer med livsmedelsteknisk utbildning men även med annan teknisk utbildning samt kvalificerad personal för marknadsföring och försäljning. 3 1 Deltagande företag i Li:s konjunkturenkät Dagligvaruhandelns egna varumärken i butikerna. 3 Rapport från intervjuer med de större och medelstora livsmedelsföretagen i Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatets enhet för näringslivsutveckling, juli Ibid 11

12 BILAGA 1. Livsmedelssektorn i Västra Götaland, SNI Odling av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter 112 Odling av ris 1131 Potatisodling 1132 Sockerbetsodling 1133 Odling av grönsaker (köksväxter) på friland 1134 Odling av grönsaker (köksväxter) i växthus 1135 Svampodling m.m. 114 Odling av sockerrör 116 Odling av fiberväxter 121 Odling av druvor 122 Odling av tropiska och subtropiska frukter 123 Odling av citrusfrukter 124 Odling av kärnfrukter och stenfrukter 125 Odling av andra frukter och bär samt nötter 126 Odling av oljehaltiga frukter 127 Odling av växter för dryckesframställning 128 Odling av kryddväxter, drog- och medicinalväxter 141 Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras 142 Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar 145 Uppfödning av får och getter 1461 Uppfödning av smågrisar 1462 Uppfödning av slaktsvin 1471 Äggproduktion (för försäljning) 1472 Uppfödning av fjäderfä, ej äggproduktion 15 Blandat jordbruk 161 Service till växtodling 164 Bearbetning av utsäde 17 Jakt och service i anslutning härtill 3111 Trålfiske i saltvatten 3119 Övrigt saltvattensfiske 312 Sötvattensfiske 321 Fiskodling i saltvatten 322 Fiskodling i sötvatten Livsmedels- och dryckesvarutillverkning 1111 Kreatursslakt 1112 Styckning av kött 112 Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött 113 Charkuteri- och annan köttvarutillverkning 12 Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt skal- och blötdjur 131 Beredning och hållbarhetsbehandling av potatis 132 Juice- och safttillverkning 139 Annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker 141 Framställning av oljor och fetter 142 Matfettstillverkning 1511 Osttillverkning 1519 Annan mejerivarutillverkning 152 Glasstillverkning 1611 Mjöltillverkning Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av 1612 kvarnprodukter 162 Stärkelsetillverkning 171 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk 1721 Knäckebrödstillverkning 1722 Tillverkning av kex och konserverade bakverk 173 Tillverkning av pastaprodukter 181 Sockertillverkning 1821 Tillverkning av sockerkonfektyrer 1822 Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer 183 Framställning av te och kaffe 184 Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel 185 Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 186 Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat 189 Framställning av andra livsmedel 191 Framställning av beredda fodermedel 192 Framställning av mat till sällskapsdjur 111 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 112 Framställning av vin från druvor 113 Framställning av cider och andra fruktviner 114 Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker 115 Framställning av öl 116 Framställning av malt 117 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 4617 Provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak 4631 Partihandel med frukt och grönsaker 4632 Partihandel med kött- och köttvaror 4633 Partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett 4634 Partihandel med drycker 4636 Partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer 4637 Partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor 4638 Partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk samt skal- och blötdjur 4639 Icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak Cateringverksamhet vid enskilda evenemang Drift av personalmatsalar Centralköksverksamhet för sjukhus Centralköksverksamhet för skolor, omsorgs- och andra institutioner Cateringverksamhet för transportsektorn Övrig cateringverksamhet 563 Barverksamhet BILAGA 2. RAMS databas SCB RAMS omfattar alla företag och organisationer där någon har sin huvudsysselsättning. För gruppen egna företagare finns de företagare med som deklarerar för aktiv näringsverksamhet och har detta som huvudsysselsättning. För de egna företagare som har anställd personal, som har denna anställning som huvudsysselsättning, räcker detta som kriterium för att finnas med i RAMS. Källan är alla Kontrolluppgifter för arbete (anställda) och Standardiserade räkenskapsutdrag (en kopia till företagaredeklarationen) för de egna företagarna. Denna information samkörs med Företagsregistret vid SCB. RAMS innehöll ca 477 företag år 21. Företagsregistret vid SCB innehåller över en miljon företag och organisationer. Den största delen av skillnaden i antal företag mellan registren är de egna företagare som deklarerar för passiv näringsverksamhet eller inte har den aktiva näringsverksamheten som huvudsysselsättning. Begreppet företagsförekomst i en region är en summering av arbetsställen på organisationsnummer och region. Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel