"PRODUKTIONEN HÅLLER ANDAN EFTER DJUPDYKNING 2008"

Transkript

1 TJÄNSTEINDIKATORN, FEBRUARI 2009, RAPPORT: "PRODUKTIONEN HÅLLER ANDAN EFTER DJUPDYKNING 2008" Tjänstesektorns produktionsvolym dök oväntat djupt under fjärde kvartalet 2008 och håller sig kvar på låg nivå under årets första kvartal. Jämfört med första kvartalet 2008 faller produktionen kraftigt. Ännu syns alltså inga tecken på en konjunkturvändning för tjänstesektorn. Endast för fastighetsmäklare märks ett avbrott från tidigare nedgång. Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på ett snabbt fall för sysselsättningen i tjänstesektorn. Jämfört med den höga nivån i början av 2008 kan sysselsättningen väntas minska.

2 Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka medlemsföretag i sju förbund som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden ingår i Svenskt Näringsliv och bildar tillsammans Almega. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen inom Almega IT&Telekomföretagen inom Almega Medie- och Informationsarbetsgivarna inom Almega Vårdföretagarna inom Almega Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher. Från och med andra kvartalet 2006 täcker Tjänsteindikatorn cirka 80 procent av den totala privata tjänstesektorn. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger ett till två kvartal före publiceringen av den faktiska statistiken. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion, det vill säga BNP. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar totalt för nära 44 procent av BNP, och drygt 45 procent av den totala sysselsättningen. Tjänsteindikatorn ger med andra ord en tydlig signal om utvecklingen i tjänstesektorn och är väl lämpad för att på ett tidigt stadium få reda på vändpunkterna i konjunkturen. Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn: Lena Hagman, chefekonom, Almega, tel , , lena.hagman@almega.se 2

3 Innehåll Fakta om tjänsteindikatorn Sammanfattning Djupdykning för tjänsteproduktionen Sysselsättningen minskar i år Inflationen fortsätter att falla och lönsamheten pressas Fakta om tjänsteindikatorn Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 och utvecklades av Owe Danemar, chefekonom för Almega från Indikatorn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in cirka 80 procent av den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanalyser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för de flesta delbranscher inom den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Utifrån dessa tidsserier över företagens barometersvar har Owe Danemar konstruerat en skattning av produktionen inom tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Motsvarande skattning har även gjorts för delbranscher. Skattningen utgår från sambandet mellan företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänsteproduktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även en arbetsmarknads- samt prisindikator har tagits fram av Owe Danemar, som bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbarometern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde ett till tre kvartal framåt. Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt annan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna. 3

4 1 Sammanfattning Vår förra tjänsteindikator från december visade att produktionen i den privata tjänstesektorn skulle minska under fjärde kvartalet. Nu tyder SCB:s tjänsteproduktionsindex till och med december på att fallet under fjärde kvartalet kan väntas bli ovanligt kraftigt, vilket ingen prognosmakare hittills räknat med. Om produktionen dök så kraftigt fjärde kvartalet, kan tillväxten i tjänstesektorn för helåret 2008 närmast ha utraderats. I så fall innebär det att den inte längre höll uppe Sveriges BNP-tillväxt. Eftersom den privata tjänstesektorn har så stor andel av BNP, nära 44 procent, får en så svag tillväxt i sektorn stort genomslag på landets totala produktion. Samtidigt vet vi att industriproduktionen föll ännu kraftigare under fjärde kvartalet. BNP-siffran för 2008 kan bli en rysare då den offentliggörs i slutet av februari. Tjänsteindikatorn visar nu att tillväxten i tjänstesektorn faller kraftigt även under årets första kvartal. Aktiviteten fortsätter att försvagas för så gott som samtliga delbranscher som ingår i indikatorn, med ett undantag, nämligen fastighetsmäklare och förvaltare, som visar en liten uppgång i tillväxten. Men ett så stort produktionsfall i övrigt för tjänstesektorn har vi inte sett sedan den djupa lågkonjunkturen i början på 1990-talet. Det fortsatta produktionsfallet för tjänsteproducenterna talar också för ett fortsatt fall i Sveriges totala produktion i början av Almegas arbetsmarknadsindikator tyder nu på att sysselsättningen i tjänstesektorn kommer att minska i år jämfört med Förra året inleddes med en hög sysselsättningsnivå i tjänstesektorn, som gradvis trappades ned under året. Sysselsättningen ökade, men i allt lägre takt. Nu tyder vår indikator på en minskning av sysselsättningen första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal Utvecklingen i omvärlden och i svensk ekonomi talar för att konjunktursvackan blir mer utdragen än vad vi tidigare räknat med. Därmed kan vi vänta oss en kraftigare neddragning av antalet sysselsatta inom tjänstesektorn i år än vad vi tidigare förväntade. Tjänsteproducenterna är i hög grad integrerade med exportindustrin och har blivit alltmer exportinriktade. Dessutom drabbas tjänsteföretagen av den svagare inhemska efterfrågan från hushåll och företag. En ljusglimt finns ändå från den efterfrågan som ökar från offentlig sektor i samband med ökade infrastrukturinvesteringar. En fortsatt negativ produktivitetsutveckling i tjänstesektorn i stort talar ändå för behovet av personalneddragningar. Lönsamheten försämras och företagen tvingas skära i sina kostnader. Almegas prisindikator tyder på att allt färre tjänsteföretag planerar att höja sina priser. Det kan sannolikt nu främst förklaras av den svagare efterfrågan, men även av ökat konkurrenstryck. Det bidrar sammantaget till ett allt svagare inflationstryck i svensk ekonomi. 4

5 2 Djupdykning för tjänsteproduktionen Vår förra tjänsteindikator från december indikerade att produktionen i den privata tjänstesektorn skulle minska under fjärde kvartalet Nu tyder månadsstatistiken för SCB:s tjänsteproduktionsindex till och med december på att fallet blev betydligt djupare än någon räknat med. Detta index täcker in drygt 80 procent av den privata tjänstesektorn. Under fjärde kvartalet föll det med nära 6 procent jämfört med motsvarande kvartal Ännu har vi inte utfallet för fjärde kvartalet från nationalräkenskaperna, som kommer i slutet av februari, och som beräknar den totala produktionen i den privata tjänstesektorn. En grov uppskattning är att fallet kan ligga kring hela fyra procent jämfört med motsvarande kvartal Inbromsningen i tjänsteproduktionen förra året gick mycket snabbt, och fjärde kvartalet visar alltså en störtdykning, enligt snabbstatistiken. Den tyder på att förra årets tillväxt i tjänstesektorn närmast kan ha utraderats under fjärde kvartalet. Det kan jämföras med den starka tillväxten 2007 för tjänstesektorn på 3,7 procent. Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn 5

6 Tillväxten i tjänstesektorn kommer att fortsätta att falla under första kvartalet i år, enligt vår indikator. Även de branscher som tidigare hållit sig relativt väl uppe, som datakonsulter och bemanningsföretag, visar nu på en mer markerad dämpning. Avmattningen inom tjänstesektorn i stort talar för att även BNP-tillväxten kommer att visa en kraftigt negativ utveckling, både fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år. Efterfrågan och produktion mattas nu av för samtliga delbranscher som ingår i Tjänsteindikatorn med undantag för fastighetsmäklare och förvaltare, som visar ett trendbrott. Efter en stadig avmattning under 2008 bryts den trenden nu under första kvartalet, med en liten uppgång för denna bransch. Det förklaras sannolikt av att bolåneräntorna fallit kraftigt mot slutet av förra året, i samband med Riksbankens kraftfulla räntesänkningar. Diagram 2 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn Avmattningen för tjänsteproduktionen inleddes under första kvartalet förra året, och var inledningsvis mest markerad för researrangörer och resebyråer samt för hotell och 6

7 restaurang samt fastighetsmäklare. Utvecklingen för dessa branscher hör nära samman med den allt svagare hushållskonsumtionen och nedgången på bostadsmarknaden. Nu märks emellertid som sagt ett litet trendbrott uppåt för fastighetsmäklare. Tjänsteindikatorn pekar alltså på en allt svagare eller negativ produktionstillväxt för större delen av tjänstesektorn. För företag inom organisationskonsulter, redovisning och juridisk uppdragsverksamhet tyder indikatorn på att produktionen fortfarande ökar något under första kvartalet, men i ännu svagare takt. Samtliga dessa branscher har följt den allmänna konjunkturnedgången, även i början av 1990-talet och Särskilt har redovisnings- och bokföringsuppdrag påverkats och visat på kraftiga och snabba produktionsfall under de tidigare lågkonjunkturerna. Det ser ut att ske även denna gång. Diagram 3 Aktiviteten i några delbranscher enligt tjänsteindikatorn För arkitekterna, som tidigare haft en relativt gynnsam utveckling, kom avmattningen först under tredje kvartalet Arkitekternas uppdragsvolym påverkas naturligtvis starkt av byggkonjunkturen. Enligt Konjunkturbarometern har andelen byggföretag som räknar med ökad byggproduktion stadigt minskat under förra året. Nu räknar cirka 60 7

8 procent av byggföretagen med minskad produktion under första kvartalet i år. På ett års sikt är det bara fem procent av företagen som räknar med en förbättrad byggkonjunktur. Den pågående försvagningen på arbetsmarknaden bidrar sannolikt till att hushållen fortsätter att vara försiktiga i sin konsumtion. Inflationen har emellertid redan fallit kraftigt och är på väg ned ytterligare. Den toppade i september på årstakten 4,4 procent. I december hade den kommit ned så lågt som till 0,9 procent. Inflationstakten har dragits ned framförallt av sänkta räntekostnader för hushållens bolån, men även av fallande priser på exempelvis bensin, begagnade bilar, kläder och skor, teletjänster, rekreation och kultur. Den finansiella åtstramningen i samband med finanskrisen, samt den kraftiga inbromsningen i efterfrågan och produktion, bidrar till den låga inflationen, som vi räknar med hamnar långt under inflationsmålet på 2 procent i år och nästa år. Bemanningsföretagen stack under förra kvartalet ut bland delbranscherna i tjänstesektorn med att se ljusare på efterfrågeutvecklingen på ett halvårs sikt, då hela 65 procent av företagen räknade med ökad efterfrågan. Nu är det emellertid bara 30 procent av företagen som gör det. Efterfrågan för bemanningsföretagen blev också avsevärt svagare fjärde kvartalet än vad företagen förväntat. Det förklaras främst av minskad efterfrågan från industrin. Från att ha väntat sig ungefär oförändrad efterfrågan fjärde kvartalet blev utfallet en nedgång i efterfrågan för hela tre fjärdedelar av företagen inom bemanningsbranschen. Den ser ut att ha tagits på sängen av den kraftiga inbromsningen i ekonomin, (och då främst industrin) fjärde kvartalet. Omsättningen för bemanningsföretagen fjärde kvartalet minskade för första gången på 16 kvartal, med 4 procent, enligt Bemanningsföretagens egen indikator. För helåret var omsättningen ändå rekordhög, och steg med 13 procent. Även datakonsulterna var relativt optimistiska fjärde kvartalet, då 45 procent av företagen räknade med ökad efterfrågan det närmaste halvåret. Nu har andelen minskat till 34 procent av datakonsultföretagen. Det är i alla fall en större andel än den som räknar med minskad efterfrågan, (som nu uppgår till en fjärdedel av företagen). Det tyder alltså på att efterfrågan under första halvåret väntas öka för branschen i stort. 8

9 3 Sysselsättningen minskar i år Almegas arbetsmarknadsindikator förutspådde vändpunkten för tjänstesektorns sysselsättningsutveckling, det vill säga att sysselsättningsökningen skulle börja mattas av i början av Under andra kvartalet 2008 inleddes en mer markerad avmattning. Indikatorn har förutspått vändpunkter ett till tre kvartal före den faktiska vändpunkten. Försvagningen fortsatte under resten av förra året, och nu tyder indikatorn på att sysselsättningen i tjänstesektorn kommer börja visa minustal första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal Antalet sysselsatta i tjänstesektorn ska nu jämföras mot en hög nivå första kvartalet förra året. Vår arbetsmarknadsindikator har hamnat långt under det historiska genomsnittet, som ligger på indexvärdet 100, se diagram 4. Diagram 4 Almegas arbetsmarknadsindikator Arbetsmarknadsindikatorn bygger på uppgifter om företagens anställningsplaner och brist på arbetskraft. För denna indikator anger värdet 100 genomsnittet för hela den observerade period som indikatorn täcker. 9

10 Bristen på arbetskraft viker nu ned i samtliga delbranscher i tjänstesektorn, även för datakonsulter som tidigare utgjorde ett undantag (se diagram 5). Andelen företag som har brist på arbetskraft ligger nu på låga nivåer för samtliga delbranscher. Från att 56 procent av datakonsultföretagen rapporterade brist på arbetskraft under fjärde kvartalet var det bara 22 procent av företagen som gjorde det under årets första kvartal (enligt säsongrensade uppgifter). För industri- och detaljhandelsföretag ligger motsvarande andelar av företagen nu på under 10 procent. Även om bristtalen nu kommit ned betydligt inom tjänstesektorn betyder det inte att flaskhalsproblemen är bortblåsta. Då efterfrågan åter tar fart kommer problemen att återvända om inte tillgången på den arbetskraft som företagen haft brist på under de senaste högkonjunkturåren nu ökar under lågkonjunkturen. Det skulle kunna ske genom att fler lockas till utbildningar som motsvarar de kompetenskrav som företagen efterfrågar och där det uppstått matchningsproblem mellan företagens efterfrågan och utbudet av arbetskraft. Det finns också exempel på företag som nu behåller sin personal trots vikande efterfrågan, och satsar på att vidareutbilda personalen inför en kommande konjunkturuppgång. Diagram 5 Andel företag med brist på arbetskraft, säsongrensat 10

11 Andelen företag som planerar att öka antalet anställda under första kvartalet i år har nu krympt betydligt jämfört med motsvarande andel under fjärde kvartalet I de branscher där omkring hälften av företagen planerade att nyanställa under fjärde kvartalet är det nu mindre än en fjärdedel som tänker göra det under innevarande kvartal, som exempelvis datakonsulter, bemanningsföretag och marknadsundersökningsföretag. Störst andel företag som planerar nyanställningar nu finns bland organisations- och informationskonsulter, med en andel på 25 procent, se tabellen nedan. Se även diagram 6. Andelen företag inom respektive bransch som planerar att nyanställa 1:a kvartalet 4:e kvartalet Dagligvaruhandel Hotell & restauranger 5 10 Transporter 13 8 Resebyråer 0 0 Post och telekommunikation 0 2 Fastighetsförvaltare och mäklare Uthyrningsföretag (exkl. bemanning) 2 11 Datakonsulter Juridisk uppdragsverksamhet Redovisning och bokföring Marknadsundersökning 9 50 Organisations o informationskonsulter Arkitekter 4 26 Bygg och andra tekniska konsulter Reklamverksamhet Bemanningsföretag Privata tjänster exkl. handel Källa: Konjunkturbarometern, KI. Däremot är planerna på att nyanställa obefintliga, eller nära inpå, inom hotell och restauranger, resebyråer, post- och telekommunikation, uthyrningsföretag (exklusive bemanning) och arkitekter. Det är en större andel av arkitektföretagen som planerar att dra ned antalet anställda än andelen som planerar en ökning, se diagram 6. 11

12 Diagram 6 Anställningsplaner för första kvartalet 2009 i några delbranscher, nettotal 1, säsongrensat 1 Med nettotal menas andelen företag i procent av totalt antal företag i respektive bransch som planerar en ökning av antalet anställda minus andelen som planerar att dra ned antalet anställda. Positiva nettotal indikerar en ökning av antalet anställda, och tvärtom för negativa nettotal. 12

13 4 Inflationen fortsätter att falla och lönsamheten pressas Almegas prisindikator visar att ännu färre tjänsteföretag planerar att höja priserna under första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet Det är fortfarande något fler än hälften av företagen som tänker höja sina priser, men det är alltså en mindre andel jämfört med det föregående kvartalet. Den tidigare prisuppgången förklaras främst av priserna inom dagligvaruhandeln (särskilt livsmedel). Diagram 7 Almegas prisindikator, planerade prisförändringar Almegas prisindikator mäter tjänsteföretagens planer att ändra sina försäljningspriser. I likhet med tjänsteindikatorn kan prisindikatorn anta ett värde mellan 0 och 100. Ett värde på 100 betyder att samtliga företag planerar att höja priserna. Ett värde över 50 innebär alltså att en övervägande majoritet av företagen planerar att höja priserna, och tvärtom om värdet ligger under 50. Ett värde kring 50 kan grovt tolkas som att prisförändringarna totalt sett kommer att vara närmast oförändrade. (Prisindikatorn finns för perioden från mitten av 1995). 13

14 Den allt svagare efterfrågan på tjänster och inbromsningen av produktionstillväxten i tjänstesektorn påverkar priserna nedåt. Dessutom har priserna pressats ned av ett ökat konkurrenstryck, särskilt från år 2007, då produktiviteten började falla inom tjänstesektorn. Företagen har inte kunnat kompensera den försämrade lönsamheten med att höja priserna i högre grad. Företagens kostnader har alltså ökat samtidigt som prisutvecklingen hållits tillbaka. Härmed pressas även lönsamheten, se diagram 8. Företagen tvingas nu i allt större omfattning att skära i kostnader och dra ned personalstyrkan. Diagram 8 Prisindikatorn och lönsamhet i privat tjänstesektor 14