Kommentarer till beräkningarna av första kvartalet 2014

Transkript

1 till beräkningarna av första kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget ann at anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 5 Offentlig konsumtion... 7 Investeringar Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Produktivitet Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån

3 BNP-utvecklingen Dämpning av tillväxten BNP-tillväxten dämpades något första kvartalet efter den mycket starka avslutningen på fjolåret. Återigen var det den inhemska efterfrågan som drog upp utvecklingen, där hushållskonsumtionen och bostadsinvesteringarna för närvarande utgör motorn i Sveriges ekonomi. Aktiviteten i utrikeshandeln fortsatte också att öka, men nettobidraget till BNP blev kraftigt negativt då ökningen i importen översteg exporten. Den faktiska BNP-tillväxten första kvartalet var 1,9 procent, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Första kvartalet innehöll samma antal arbetsdagar som motsvarande kvartal året innan och således uppstod ingen kalendereffekt. Utvecklingen från fjärde kvartalet 2013 till första kvartalet 2014 var dock svagare och BNP minskade med 0,1 procent under perioden i säsongrensade tal. Den svaga kvartalstillväxten bör dock ses i ljuset av den kraftiga uppgången fjärde kvartalet 2013 och kan utgöra ett andrum i konjunkturåterhämtningen. BNP, procentuell förändring, säsongjusterad och jämfört med kvartalet innan, kalenderkorrigerad jämfört med motsvarande kvartal året innan. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Tyskland och Storbritannien drar trög europeisk återhämtning Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsatte uppåt med trevande steg första kvartalet. De uppgifter som hittills sammanställts indikerar att BNP för EU-området steg med 1,4 procent i årstakt första kvartalet. Korrigerad för säsongvariationer var tillväxten 0,3 procent jämfört med föregående kvartal. Det var fjärde kvartalet i följd med uppgång i kvartalstakt men återhämtningen fortgår i långsamt takt och utvecklingen i medlemsländerna är spretig. Bland de största ekonomierna stegrades tillväxten i Tyskland, Spanien och Storbritannien medan utvecklingen stagnerade i Frankrike, och Italien säsongrensat. Statistiska centralbyrån 3

4 BNP kvartal Tillväxten i USA dämpades kraftigt första kvartalet, vilket troligtvis till stor del var en tillfällig effekt av de kraftiga vinterstormarna i januari och februari som bland annat tyngde bostadsinvesteringar och transporter. Stark efterfrågan från hushållen lyfte tillväxten I takt med att konjunkturen i omvärlden sakta förbättras fortsatte aktiviteten i den svenska utrikeshandeln uppåt första kvartalet. Exportens handelsvolymer steg för andra kvartalet i rad och uppvisade den snabbaste tillväxten i årstakt på över två år. Än kraftigare importökningar ledde dock till att bidraget från nettoexporten kraftigt höll tillbaka BNP-tillväxten. Liksom de senaste kvartalen var det den inhemska efterfrågan som drog upp tillväxten första kvartalet. Hushållens konsumtionsutgifter var återigen tongivande och bidrog med 1,0 procentenheter till den faktiska BNP-tillväxten i årstakt. Goda reallöneökningar och något mer positiva konjunktursignaler har satt fart på försäljningen av kapitalvaror som återigen steg kraftigt. Utfallet första kvartalet ger en kluven bild av företagens investeringsvilja då maskininvesteringarna fortsatte att minska. De fasta bruttoinvesteringarna steg dock totalt sett och stod för det största bidraget till BNP första kvartalet. Den kraftiga återhämtningen för bostadsinvesteringarna lyfte utvecklingen. Minskade lagerinvesteringar höll tillbaka BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter. Bidrag till BNP-utvecklingen 2013, procentenheter kv 1 kv kv kv kv 1 Hushållens konsumtion 0,8 1,0 1,1 1,0 1,0 Offentlig konsumtion 0,0 0,7 0,5 0,9 0,4 Fast bruttoinvestering -1,3-0,3 0,7 0,1 1,3 Lagerinvestering 0,9 0,0-1,5 1,2-0,1 Exportnetto 0,6-0,1 0,5-0,2-0,7 BNP (faktiska tal) 0,9 1,3 1,2 3,0 1,9 Efter uppgången fjärde kvartalet vände p roduktionen inom tillverkningsindustrin ned första kvartalet och fortsatte den negativa trend som inleddes i slutet på Både bygg- och tjänsteproduktionen uppvisade dock solida uppgångar vilket drog upp produktionen inom näringslivet totalt. Antalet arbetade timmar inom näringslivet steg något snabbare än produktionstillväxten, vilket ledde till en svagare arbetsproduktivitet. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta ökade med 1,0 procent och faktiskt arbetade timmar för hela ekonomin steg med 2,3 procent på årsbasis. I säsongrensade tal steg antalet arbetade timmar med 0,7 procent från kvartalet innan. 4 Statistiska centralbyrån

5 Hushållskonsumtionen Bilinköp drog upp konsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 2,1 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till den faktiska BNP-tillväxten uppgick till 1,0 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter steg med 2,1 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Ökningstakten på årsbasis var därmed ungefär i nivå med de senaste kvartalen. Uppgången innebär att hushållskonsumtionen drog upp den faktiska BNP tillväxten med 1,0 procentenhet. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent I likhet med fjärde kvartalet 2013 var det konsumtion en utomlands samt inköp av bilar som bidrog mest till den totala ökningen. Hushållens konsumtion i utlandet ökade med 13 procent på årsbasis och drog upp hushållskonsumtionen med 0,6 procentenheter. Inköp av nya och begagnade bilar ökade med 18 respektive 20 procent, vilket tillsammans med övriga transportkostnader bidrog med 0,5 procentenheter till den totala konsumtionsökningen. Även utgifter för fritid och underhållning gav en positiv inverkan på den totala konsumtionen med ett bidrag på 0,4 procentenheter. Det var framför allt inköp av audiovisuell utrustning, och andra fritidsvaror såsom leksaker, blommor och trädgårdsväxter som stod bakom bidraget och steg 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. Statistiska centralbyrån 5

6 BNP kvartal med 17 respektive 6,6 procent, samtidigt som utlägg för tidningar och böcker höll emot uppgången med en minskning på 9,0 procent på årsbasis. Inköp av kläder och skor uppvisade den kraftigaste ökningen på två år och steg med 4,2 procent jämfört med första kvartalet året innan. Utlägg för möbler fortsatte med den starka tillväxten som noterats de senaste kvartalen och ökade med 6,3 procent. Utgifter för bostäder minskade med 0,8 procent och drog därmed ned den totala konsumtionen med 0,3 procentenheter. Minskningen förklaras av betydligt lägre utgifter för uppvärmning som föll med 12,3 procent till följd av ett varmare första kvartal i år än i fjol. Inköp av alkohol och tobak minskade i sin tur med 1,8 procent. Det var det fjärde kvartalet i rad då utgifter för tobak föll på årsbasis. Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 9,7 procent. Då hushållskonsumtionen ska återspegla konsumtionen i svenska hushåll dras utländska besökares konsumtion ifrån den totala konsumtionen, vilket drog ner utvecklingen med 0,5 procentenheter. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 första kvartalet 2014, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,1 0,8 02 Alkohol och tobak -0,1-1,8 03 Kläder och skor 0,2 4,2 04 Bostad -0,3-0,8 05 Möbler 0,3 6,3 06 Hälso- och sjukvård 0,0 0,9 07 Transporter 0,5 4,5 08 Kommunikation 0,0 1,3 09 Fritid och Underhållning 0,4 4,4 10 Utbildning 0,0 1,8 11 Hotell och restaurang 0,3 4,3 12 Övriga varor och tjänster 0,4 3,8 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,9 1,9 15 Svensk konsumtion utomlands 0,6 12,8 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,5 9,7 TOTALT 2,1 2,1 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) 6 Statistiska centralbyrån

7 Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 1,4 procent första kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas konsumtion ökade med 1,4 procent, medan landstingen och staten steg med 2,1 respektive 0,6 procent. Sammantaget gav offentlig konsumtion ett bidrag till BNP-tillväxten på 0,4 procentenheter. Det är fjärde kvartalet i rad som konsumtionen ökat och bidraget till BNP-tillväxten första kvartalet var därmed positivt. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skyd d är de stora utgiftsposterna. Första kvartalet ökade konsumtionen med 1,4 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Att antalet barn inom den kommunala förskolan har ökat under första kvartalet bidrog därmed positivt till konsumtionen. På samma sätt påverkade antalet elever i kommunala grundskolan positivt. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor fortsatte att minska första kvartalet i år jämfört med i fjol dels beroend e på att elevunderlaget har minskat. Äldreomsorgen höll tillbaka konsumtionen något, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket istället redovisas som sociala naturaförmåner. Sociala naturaförmåner ökade med 5,5 procent och är en stor utgiftspost för kommunerna. Det beror dels på en fortsatt ökning av privat hemtjänst, men även av privata vårdboenden. Kommunernas försäljning under fjärde Statistiska centralbyrån 7

8 BNP kvartal kvartalet ökade med 2,6 procent. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten så reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Första kvartalet 2014 ökade landstingens konsumtion med 2,1 procent. Förbrukningen ökade med 3,5 procent, där köp av verksamhetsanknutna tjänster ökade kraftigt. Där ingår bland annat köp av laboratorie-, röntgenoch ambulanstjänster. I landstingens förbrukning ingår även inköp av material och tjänster, som också ökade detta kvartal. I material och tjänster ingår bland annat sjukvård och läkemedel men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Arbetade timmar ökade med 1,3 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan 2011 har ökningstakten dämpats. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av land stingens sociala naturaförmåner. Båda dessa ökade första kvartalet 2014 vilket ledde till att landstingens totala utgifter för sociala naturaförmåner ökade med 1,9 procent. Försäljningen hos landstingen ökade med 2,4 procent. Statens konsumtion ökade första kvartalet med 0,6 procent. Statens förbrukning minskade med 1,4 procent i volym. Där bidrog Försvarsmakten till stor del genom minskade inköp av varor och tjänster. Även Arbetsförmedlingen minskade sina inköp av varor och tjänster. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte däremot att öka med 1,3 procent mätt i volym. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning. Antalet anställda inom staten ökade med 1,6 procent första kvartalet, och även antalet arbetade timmar steg i motsvarande takt. Försäljningen inom staten ökade med 6,6 procent, vilket främst beror på att Trafikverkets försäljning ökade jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Statens sociala naturaförmåner minskade i volym med 0,9 procent. Arbetsförmedlingens anslag för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade första kvartalet, efter att ha ökat under fem kvartal i följd. Anslaget avseende ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare steg däremot. 8 Statistiska centralbyrån

9 Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun Landsting Statistiska centralbyrån 9

10 BNP kvartal Investeringar Bostadsinvesteringarna växlade upp De fasta bruttoinvesteringarna steg med 7,7 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Likt föregående kvartal ökade bostadsinvesteringarna starkt medan maskininvesteringarna inom tillverkningsindustrin fortsatte att falla. De fasta bruttoinvesteringarna bidrog med 1,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. De fasta bruttoinvesteringarna inledde året starkt och steg med 2,1 procent mellan fjärde och första kvartalet, säsongrensat. Det följde en ökning med 1,6 procent från tredje till fjärde kvartalet. Uppsvinget de senaste kvartalen kan främst tillskrivas bostadsinvesteringarna. Nya uppgifter från Investeringsenkäten avseende fastighetsförvaltning och transportmedel har lett till revideringar av fjolårets fyra kvartal. Det har även skett smärre revideringar av bostadsinvesteringarna. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 20, , , , , , , , , Procentuell förändring Miljarder kronor Bredare förankrad uppgång Samtliga investeringstyper förutom maskininvesteringarna steg första kvartalet mätt i årstakt. Det är en betydligt bredare uppgång än vad fjärde kvartalets siffror visade då såväl maskiner, transportmedel som övrig bygg- och anläggning minskade i årstakt. Bostadsinvesteringarna som har ökat i tilltagande takt sedan andra kvartalet i fjol utvecklades starkt och 10 Statistiska centralbyrån

11 steg med 22 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Nybyggda flerbostadshus och småhus som främst baseras på SCB:s statistik över påbörjade lägenheter steg med 44 respektive 13 procent. Även om- och tillbyggnadsinvesteringarna ökade, med 14 p rocent för flerbostadshus och med 10 procent för småhus. Dessa baseras till skillnad från nybyggnation på uppgifter från Investeringsenkäten. Bostadsinvesteringarna bidrog med 4,1 procentenheter vilket motsvarar mer än hälften av uppgången i fasta bruttoin vesteringarna totalt. Övriga bygg- och anläggningsinvesteringar ökade med 7,7 procent. Uppgången förklaras bland annat av ökade väginvesteringar. Därutöver steg transportmedelsinvesteringarna med 18 procent, bland annat till följd av en ökad billeasing. Programvaruinvesteringarna ökade med 7,3 procent mätt i årstakt. Däremot minskade den största investeringstypen maskiner och inventarier med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året före. Maskininvesteringarna höll tillbaka de fasta bruttoinvesteringarna med 0,8 procentenheter. Tjänsteproducenter lyfte näringslivets investeringar Näringslivets investeringar ökade med 7,7 procent i årstakt varav tjänsteproducenterna stod för i stort sett hela uppgången och ökade med 11,6 procent. Inom tjänstesektorn var det främst fastighetsförvaltning som ökade men även transport och transporttjänster, företagstjänster och informationstjänster bidrog till uppgången. Bland de varuproducerande branscherna ökade energiinvesteringarna med 18 procent, medan investeringarna inom mineralutvinning minskade med 8,4 procent. Tillverkningsindustrins investeringar minskade med 4,0 procent. Volymutveckling samt bidrag första kvartalet 2014 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 0,2 0,1 därav: tillverkningsindustrin C10-C33-4,0-0,5 Tjänstebranscher 11,6 6,6 därav: bostäder 21,7 4,1 Näringslivet 7,7 6,6 Offentliga myndigheter 7,8 1,1 Totalt 7,7 7,7 Offentliga investeringar ökade De offentliga myndigheternas investeringar steg med 7,8 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Landstingens investeringar ökade med 21,4 procent vilket bland annat förklaras av byggprojektet Nya Karolinska i Stockholm. Kommunernas investeringar ökade med 12,4 procent. Norrtälje kommun, som bland annat är medfinansiär för Västra vägen (den så kallade förbifart Norrtälje), bidrog till uppgången. Även för Järfälla, Nyköping och Lund noterades betydande ökningar. Inom staten minskad e investeringarna med 1,6 procent. Järnvägsinvesteringarna sjönk medan väginvesteringarna ökade något. Statistiska centralbyrån 11

12 BNP kvartal Lager Svagt negativ lagereffekt Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen första kvartalet trots att både industrins och handels lager ökade. Den negativa lagereffekten på BNP-tillväxten var 0,1 procentenheter. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP. I en normal årscykel sker en lageruppbyggnad första kvartalet. Så blev utfallet även första kvartalet Både tillverkningsindustrin och handeln byggde upp sina lager, men i mindre omfattning än under första kvartalet Lageromslaget i årstakt blev således negativt. Inom industrilagren var det främst färdigvarulagren som visade en uppbyggnad. Även inom lagren av insatsvaror och produkter i arbete sked d e en uppbyggnad. Tillverkningsind ustrins totala lagereffekt på BN P- tillväxten var -0,2 procentenheter. Inom handeln byggdes lagren upp inom såväl motor-, parti- som detaljhandeln. Ökningen av detaljhandelns och partihandelns lager förklarades främst av beklädnadsvaror och motorhandelns lageruppbyggnad av nya bilar. H and elslagren höll tillbaka BNPutvecklingen med 0,1 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, lyfte BNP-tillväxten med 0,2 procentenheter. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

13 Utrikeshandel Ökad aktivitet i utrikeshandeln Första kvartalet 2014 ökade exporten 3,0 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013 medan importen steg 5,2 procent. Ökningen fick genomslag både på varu- och tjänstesidan. Exportnettot dämpade dock BNP-tillväxten eftersom importen ökade mer än exporten. Utrikeshandeln med varor vände uppåt första kvartalet Det var första gången sedan 2011 som både varuimporten och varuexporten ökade. Varuexporten ökade med 2,9 procent och importen av varor ökade med 3,5 procent mätt i fasta priser och jämfört med samma kvartal året innan. Utrikeshandeln med tjänster fortsatte att öka första kvartalet, importen med hela 9,4 procent och exporten med 3,2 procent. Exportnettot blev 46 miljarder kronor i fasta priser vilket var lägre än motsvarande kvartal föregående år. Det lägre exportnettot höll därmed tillbaka BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Exportnettot var uppdelat på en handelsbalans som uppgick till 25 miljarder och en tjänstebalans på 21 miljarder kronor i 2013 års priser. Export och import, mkr i 2013 års priser Export Import Varuexporten vände upp Varuexporten ökade första kvartalet med 2,9 procent mätt i årstakt, men bilden är splittrad om man ser till de olika produktgrupperna. Stora Statistiska centralbyrån 13

14 BNP kvartal produktgrupper såsom motorfordon, datorer, samt metaller steg kraftigt med 14 procent, 6 procent respektive 3 procent. Betydligt svagare gick det för exporten av petroleumprodukter, läkemedel och kemikalier som uppvisade negativ volymutveckling. Både petroleumprodukter och kemikalier minskade med 8 procent medan läkemedel föll med 4 procent. Inom tjänstehandeln steg exporten inom de flesta större produktgrupperna. Trepartshandeln, så kallad m erchanting, steg med 13 procent och uthyrning och leasing med 8 procent. Resevaluta, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 10 procent. Mot strömmen gick forskning och utveckling som föll kraftigt med hela 30 procent. Fortsatt kraftig ökning av tjänsteimporten Tjänsteimporten fortsatte att öka kraftigt även första kvartalet Resevalutan, vilken avser svenskars konsumtion i utlandet, ökade kraftigt med 11 procent. Andra produktgrupper som gick bra är land - och sjötransporterna som steg 10 respektive 28 procent. Sämre gick det för lufttransporter samt uthyrning och leasing där importen av tjänster minskade med 6 respektive 9 procent. Även varuimporten ökade på bred front. Det är endast importen av råpetroleum och naturgas som minskade av de större produktgrupperna, nedgången var dock hela 26 procent. Importen av motorfordon ökade med 15 procent, metaller med 11 procent och petroleumprodukter med 25 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Kv Export -2,6-0,8-0,2 1,9 3,0 Export varor -4,6-3,0-2,8-0,6 2,9 Export tjänster 2,5 4,5 5,3 6,7 3,2 Import -4,2-0,6-0,1 1,6 5,2 Import varor -5,1-2,2-1,7-0,1 3,5 Import tjänster -1,6 3,9 3,9 5,9 9,4 Näringslivets produktion Produktionen i näringslivet ökade Näringslivets produktion ökade med 2,3 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var framförallt tjänsteproducenterna som bidrog till uppgången. Från fjärde kvartalet 2013 till första kvartalet 2014 var produktionen inom näringslivet oförändrad, säsongrensat. Första kvartalet uppvisade produ ktionen i näringslivet en ökning med 2,3 procent jämfört med första kvartalet föregående år. De tjänsteproducerande 14 Statistiska centralbyrån

15 branscherna steg med 3,4 procent, vilket gav ett BNP-bidrag på 1,5 procentenheter. De varuproducerande branscherna ökade med 0,3 procent, vilket bidrog marginellt till BNP-ökningen. Korrigerat för säsongvariationer ökade tjänsteproduktionen med 0,4 procent första kvartalet 2014 jämfört med fjärde kvartalet Varuproduktionen minskade samtidigt med 0,9 procent. Sammantaget var produktionen inom näringslivet oförändrad mellan kvartalen i säsongrensade tal. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2013, säsongrensade värden, första kvartalet 2000= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Liten uppgång för varuproduktionen Varuproducenterna ökade produktionsvolymen med 0,3 procent första kvartalet 2014, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Byggindustrin uppvisade en kraftig uppgång på 9,5 procent. Det var främst nyproduktion av flerbostadshus och småhus som bidrog till uppgången. Jordbruk, skogsbruk och fiske noterade en ökning med 1,3 procent. Produktionen inom tillverkningsindustrin föll med totalt 3,1 procent första kvartalet, med en kraftig minskning inom stenkolsprodukter, raffinerade, kemiska och farmaceutiska basprodukter. Produktionen av motorfordon ökade dock med 17,0 procent i årstakt. Fortsatt tillväxt för tjänsteproduktionen Totalt ökade tjänsteproduktionen med 3,4 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Den största produktionsökningen återfanns inom kultur och övrig service samt inom utbildning och sjukvård. Även branschen för fastighetsverksamhet utvecklades starkt. Statistiska centralbyrån 15

16 BNP kvartal Produktionen inom parti- och detaljhandeln totalt steg med 4,2 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Produktionen inom handeln med motorfordon steg med 7,8 procent vilket drog upp utvecklingen totalt. I övrigt fortsatte produktionen av hotell- och restaurangtjänster samt utbildning- och sjukvårdtjänster att stiga, så även produktionen inom banker och försäkringsbolag. Transport och kommunikation visade endast en mindre ökning. Den offentliga produktionen ökade med 1,2 procent i årstakt första kvartalet. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 2013 Kv Kv Kv Kv Kv1 SNI A01-F43 Varuproducenter -0,9-1,2-2,3 2,9 0,3 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,9 4,8 3,2 2,4 1,3 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -6,4-2,1 4,4 2,2 7,0 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri -1,7-3,1-4,4 3,1-3,1 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk 5,4-4,2-4,3-3,6 0,1 SNI F41-F43 Byggindustri -0,1 2,2 3,3 5,9 9,5 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 3,3 2,1 1,8 4,5 3,4 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 0,4 4,4 0,2 4,2 4,2 SNI H49-H53 Transport o kommunikation -0,1-0,1-0,9 1,2 0,7 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 3,2 2,9 3,0 5,4 3,5 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 1,7-2,1 0,5 2,3 2,7 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag 10,0 0,1 2,9 10,4 1,7 SNI L68 Fastighetsverksamhet 1,7 2,8 2,5 4,3 4,6 SNI M69-N82 Företagstjänster 6,1 1,2 1,9 3,9 2,8 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 7,0 6,6 4,9 7,1 5,0 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 3,4 5,1 6,9 6,6 5,6 Totalt 1,8 1,0 0,4 4,0 2,3 Sysselsättning Fortsatt uppåt för sysselsättningen Antalet sysselsatta steg med 1,0 procent första kvartalet 2014, jämfört med första kvartalet Ökningen har pågått under de senaste fyra åren. Antalet arbetade timmar ökade med 2,3 procent. Säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2013 var uppgången 0,7 procent. I näringslivet ökade antalet sysselsatta med 1,0 procent första kvartalet 2014 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utvecklingen var liksom under de senaste åren tudelad. I tillverkningsindustrin minskade sysselsättningen med 2,7 procent. Nedgången var bred och omfattade de flesta branscherna. Antalet sysselsatta inom tjänstesektorn ökade däremot med 2,0 procent. Vård och omsorg var den bransch som ökade mest. Sysselsättningen i de offentliga myndigheterna ökade med 0,8 procent. Särskilt stark var uppgången i staten, där ökningen var 1,6 procent. I både kommuner och landsting steg sysselsättningen med 0,6 procent. 16 Statistiska centralbyrån

17 Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Arbetskraftsinsatsen 3 Antalet arbetade timmar ökade med 2,3 procent första kvartalet 2014 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Någon kalendereffekt förekom inte. I näringslivet steg antalet arbetade timmar med 2,7 procent. Liksom för antalet sysselsatta var utvecklingen tudelad. I tillverkningsindustrin minskade de arbetade timmarna med 0,4 procent som slog mot flertalet branscher. Tjänstebranscherna ökade å andra sidan med 3,4 procent, där istället arbetsinsatsen steg inom flertalet branscher. Särskilt accentuerad var ökningen inom vård och omsorg. Antalet arbetade timmar i de offentliga myndigheterna ökade med 1,7 procent. Svagast var uppgången i landstingen där de arbetade timmarna ökade med 1,3 procent. Inom både staten och kommunerna var uppgången 1,9 procent. Medelarbetstiden för hela ekonomin steg med 1,3 procent första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. För näringslivet som helhet ökade medelarbetstiden med 1,7 procent. I tillverkningsindustrin ökade medelarbetstiden med 2,3 procent trots att det totala antalet arbetade timmar minskade svagt. Det beror på att antalet arbetade timmar inte minskade lika mycket som antalet sysselsatta. I tjänstebranscherna steg antalet arbetade timmar mer än antalet sysselsatta. Det ledde också till en ökad medelarbetstid på 1,4 procent. I de offentliga myndigheterna gick medelarbetstiden upp med 0,9 procent. 3 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. Statistiska centralbyrån 17

18 BNP kvartal Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal är bilden likartad. För hela ekonomin steg antalet arbetade timmar med 0,7 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,8 procent, men uppgången gällde enbart de tjänsteproducerande branscherna som ökade med 1,5 procent. Tillverkningsindustrin minskade med 0,4 procent. I de offentliga myndigheterna steg antalet arbetade timmar med 0,5 procent, säsongrensat. Arbetade timmar, procentuell förändring. Säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2013 Arbetade timmar totalt Näringslivet Tillverkningsindustri Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Produktivitet Näringslivets arbetsproduktivitet minskade med 0,4 procent första kvartalet 2014 jämfört med första kvartalet Produktivitetsminskningen beror på att produktionen ökade med 2,3 procent samtidigt som antalet arbetade timmar steg snabbare, med en uppgång på 2,7 procent. I de varuproducerande branscherna ökade produktionen med 0,3 procent, medan arbetade timmar steg med 1,4 procent. Det resulterade i att arbetsproduktiviteten gick ned med 1,1 procent. Inom de tjänsteproducerande branscherna var produktiviteten oförändrad, eftersom arbetade timmar och produktion ökade lika mycket. Ökningen var i bägge fallen 3,4 procent. Säsongrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2013 gick produktiviteten i näringslivet ned med 0,8 procent. Båda delarna av näringslivet minskade, där produktiviteten inom varuproduktionen föll med 0,4 procent och inom tjänstesektorn med 1,1 procent. 18 Statistiska centralbyrån

19 Inkomster och sparande Hushållen ökade det individuella sparandet Hushållens disponibla inkomster 4 uppgick till 456 mdkr första kvartalet 2014, vilket var en nominell ökning med 3,8 procent jämfört med motsvarande kvartal Den individuella sparkvoten var högre än första kvartalet 2013 och uppgick till 4,0 procent. Inte sedan 1993 har hushållen uppvisat ett så högt individuellt sparande ett första kvartal. Det finansiella sparandet ökade med 3,2 mdkr jämfört med första kvartalet 2013 och uppgick till 41 mdkr första kvartalet Disponibel inkomst uppgick till 456 mdkr vilket var en ökning med 3,8 procent nominellt och 3,1 procent realt under första kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal Det var den starkaste reala löneökningstakten sedan första kvartalet ifjol. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster första kvartalet 2014 kan förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 13 mdkr till 377 mdkr, en ökning med 3,5 procent jämfört med samma kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, dvs. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 6,1 procent till 24 mdkr första kvartalet Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 1,5 procent till 203 mdkr, framförallt till följd av ökade utbetalade tjänstepensioner. Transfereringsutgifterna steg med 0,9 procent till 291 mdkr. Ökade sociala avgifter bidrog mest till ökningen. De sociala avgifterna steg med 2,4 procent till 123 mdkr. 4 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d vs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. Statistiska centralbyrån 19

20 BNP kvartal Kapitalinkomstnettot minskade med 0,6 mdkr till 18 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 5, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter och ränteutgifter, är negativt. Räntenettot uppgick till -20 mdkr första kvartalet Lägre räntesatser bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 1,8 mdkr till 24 mdkr och intäkterna minskade med 0,8 mdkr till 3,4 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 377 3,5% Sociala avgifter 111 2,5% Driftsöverskott egna hem 14 2,6% Sammansatt förvärvsinkomst 27 8,0% Kapitalinkomster 28-9,1% Kapitalutgifter 11-17,3% Primärinkomstsaldo 544 3,1% Transfereringsinkomster 203 1,5% Sociala förmåner 163 1,8% Andra löpande transfereringar 40 0,1% Transfereringsutgifter 291 0,9% Inkomst- och övr. löpande skatter 140 0,6% Sociala avgifter 123 2,4% Sociala förmåner, användning 4-3,7% Andra löpande transfereringar 24-3,3% Disponibel inkomst 456 3,8% Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,8 procent i löpande priser till 437 mdkr första kvartalet Den individuella sparkvoten ökade med 0,9 procentenheter till 4,0 procent. Det är ovanligt starkt för ett första kvartal och inte sedan 1993 har hushållen uppvisat så högt sparande under ett första kvartal. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 4,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2013 till 52 mdkr under första kvartalet 2014 och sparkvoten ökade med 0,6 procentenheter till 10,6 procent. Det finansiella sparandet blev 41 mdkr, en ökning med 3,2 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Underskott i offentlig sektor Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn visade ett underskott på 15 miljarder kronor första kvartalet Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med motsvarande kvartal året innan. En bidragande orsak är inkomstsidan, och i synnerhet inkomstskatterna, som utvecklades 5 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 20 Statistiska centralbyrån

21 svagt. För helåret 2013 har det finansiella sparandet reviderats upp med närmare 5 miljarder till ett underskott på 44 miljarder kronor. Underskottet första kvartalet 2014 förklaras av en svagare utveckling av inkomsterna medan utgifterna fortsatte att öka i ungefär samma takt som tidigare. Skatteinkomsterna har mattats av jämfört med tidigare år och minskade under första kvartalet, medan främst konsumtionsutgifterna fortsatte att öka. Samtidigt var transfereringar och investeringar höga. Staten visade ett underskott under första kvartalet på 19 miljarder kronor, vilket är drygt 10 miljarder mer än motsvarande kvartal föregående år. Underskottet förklaras i huvudsak av lägre inkomster eftersom inkomstskatterna är lägre än motsvarande kvartal föregående år, samtidigt som utgifterna ökade. Bland utgifterna var det främst transfereringar till andra delsektorer inom offentliga sektorn som ökade samt BNI-avgiften som var hög under kvartalet. Ålderspensionssystemet visade överskott under årets första kvartal. Överskottet uppgick till 1,0 miljard er kronor vilket är en förbättring med 2,6 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Förbättringen beror på att utgifterna steg med endast med 0,4 miljarder. Det var pensionsutbetalningarna, vilka ökade kraftigt under 2013, som mattades av under första kvartalet då balanseringen (den så kallade bromsen som ska se till att pensionssystemet är hållbart på lång sikt) slog in. Pensionsavgifterna på inkomstsidan ökade något jämfört med föregående år. Även kommunerna visade överskott under första kvartalet, med 1,8 miljarder kronor. Överskottet var dock 2,5 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal föregående år. Transfereringsinkomsterna från staten och konsumtionsutgifterna ökade ungefär lika mycket. Det som påverkade det finansiella sparandet nedåt var istället en ökning av köp av mark som ökade med 2,1 miljarder. En del av dessa köp syns även hos landstingen, då landstingen var motpart i denna transaktion. De påverkar alltså inte den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. Landstingens försäljning av mark ökade med 1,8 miljarder kronor, vilket är en förklaring till att det finansiella sparandet förbättrad es något jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt visade landstingen ett överskott på 0,5 miljarder första kvartalet. Utöver nämnda markförsäljning ökade transfereringsinkomsterna från staten. Konsumtions- och investeringsutgifterna ökade mest på utgiftssidan. Statistiska centralbyrån 21

22 BNP kvartal Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2013 Kv Kv Kv Kv Helår 2014 Kv1 Offentlig sektor -5,6 23,2-16,9-45,2-44,5-15,5 Statlig sektor Exkl. SFS -8,6 18,1-10,6-29,3-30,4-18,9 Socialförsäkringssektorn (SFS)/Ålderspensionssystemet -1,6 2,2-3,2-4,0-6,5 1,0 Primärkommuner 4,3 1,5-3,1-10,2-7,5 1,8 Landsting 0,3 1,5-0,1-1,7-0,0 0,5 I samband med beräkningen av första kvartalet 2014 har även föregående år uppdaterats. År 2013 reviderades i huvudsak till följd av ny information om inkomstskatter och mervärdesskatter, vilka reviderades upp med ungefär 2 respektive 3 miljarder kronor för offentliga sektorn. Totalt reviderades det finansiella sparandet upp med nästan 5 miljarder kronor till att nu visa ett underskott på 44,5 miljarder. Den statliga sektorn påverkades mest av upprevideringen, medan ålderspensionssystemet reviderades ner med 0,5 miljarder. Kommuner och landsting reviderades endast marginellt. Avstämning Avstämning första kvartalet 2014 Den generella bilden av kvartalsberäkningarna under 2013 har varit att skattningarna av BNP från användningssidan i utgångsläget har gett högre utveckling än skattningarna av BNP från produktionssidan. Förhållandet var dock det omvända för första kvartalet Före avstämning visade det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 1,4 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 2,1 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 6,3 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser var produktionen 0,6 miljarder högre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdena i näringslivet ned med sammanlagt 2,5 miljarder i föregående års prisnivå. På användningssidan gjordes sammanlagda uppjusteringar på 3,8 miljarder i föregående års prisnivå och 0,6 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes p å lagerinvesteringarna, import av tjänster och import av varor. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller 22 Statistiska centralbyrån

23 korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Avstämning första kvartalet 2014, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2,1 2,1 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 7,7 7,7 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -0,4-0,1 0,3 2,8 0,6 Export varor 2,9 2,9 0,0 0,0 0,0 Export tjänster 3,2 3,2 0,0 0,0 0,0 Import varor 3,7 3,5-0,2-0,5 0,0 Import tjänster 9,9 9,4-0,5-0,5 0,0 BNP från användningssidan 1,4 1,9 0,5 3,8 0,6 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -1,4-2,6-1,2-1,5 0,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 4,5 4,5 0,0 0,0 0,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 4,0 3,4-0,6-1,0 0,0 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 2,1 1,9-0,2-2,5 0,0 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2010:1 2014:1 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Extremvärde för: Kvartal Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Förädlingsvärde i tillverkningsindustri Kvartal Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Kvartal Arbetade timmar Jordbruk, jakt, skogsbruk o fiske Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 Statistiska centralbyrån 23

24 BNP kvartal 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar Revideringar 2013 Vid beräkningen av första kvartalet 2014 tas reviderade statistikuppgifter in för beräkningar av samtliga kvartal föregående år. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första, andra, tredje respektive fjärde kvartalet 2013 samt helåret Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen i årstakt vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal och år 2013 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal, procentenheter Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 jul-13 0,7 0,0-1,3 0,7 0,6 0,8 Kv 1 sept-13 0,7 0,0-1,4 0,7 0,5 0,4 Kv 1 nov-13 0,6-0,1-1,2 0,7 0,7 0,7 Kv 1 feb-14 0,8 0,0-1,2 0,9 0,4 0,8 Kv 1 maj -14 0,8 0,0-1,3 0,9 0,6 0,9 Kv 2 jul-13 0,8 0,5-0,5 0,6-0,3 1,1 Kv 2 sept-13 0,9 0,5-0,6 0,4-0,7 0,6 Kv 2 nov-13 1,0 0,6-0,3 0,0-0,1 1,1 Kv 2 feb-14 1,0 0,7-0,3 0,0-0,3 1,1 Kv 2 maj -14 1,0 0,7-0,3 0,0-0,1 1,4 Kv 3 nov-13 1,1 0,5 0,6-1,6 0,2 0,7 Kv 3 feb-14 1,1 0,5 0,6-1,7 0,6 1,0 Kv 3 maj -14 1,1 0,5 0,7-1,5 0,5 1,0 Kv 4 feb-14 1,0 0,9 0,0 1,5-0,3 3,1 Kv 4 maj -14 1,0 0,9 0,1 1,2-0,2 3,1 Helår 2013 feb-14 1,0 0,5-0,2 0,2 0,1 1,5 Helår 2013 maj -14 1,0 0,5-0,2 0,2 0,2 1,6 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. I samband med beräkningarna av första kvartalet sker ett byte av referensår för redovisningen i fasta priser och volymförändringar. Vid 24 Statistiska centralbyrån

25 beräkningen av första kvartalet 2014 har referensår bytts från år 2012 till år Även om inga revideringar i grunddata sker så kan bytet av referensår påverka volymutvecklingen för kvartalen under det år som blir nytt referensår och det tidigare referensåret. Jämfört med beräkningen som publicerades i februari har den faktiska BNP-utvecklingen för helåret 2013 reviderats upp med 0,1 procentenheter. Det förklaras framförallt av ett något förbättrat exportnetto. Hushållens konsumtionsut gifter har för helåret 2013 reviderats upp en dryg miljard i fasta priser (föregående års prisnivå). Den post som reviderats mest är finansiella tjänster där delar av de statistiska underlagen för beräkningarna inte fanns tillgängliga i februari, men nu kunnat föras in. Revideringarna av offentlig konsumtion har varit små. De fasta bruttoinvesteringarna har reviderats ned något första kvartalet och höjts de övriga kvartalen. För helåret har de fasta bruttoinvesteringarna höjts med en knapp miljard kronor. Revideringarna är i första hand en följd av de kompletteringar som gjordes i Investeringsenkäten som publicerades i maj avseende fastighetsförvaltning och transporter, samt de uppdateringar som löpande inkommit i statistiken för nybyggnationer av bostäder. Lagerinvesteringarna har reviderats upp tredje kvartalet och ned fjärde kvartalet. Bidraget till BNP har höjts respektive sänkts med 0,2 procentenheter dessa kvartal. Revideringarna är i första hand en följd av ändrade korrigeringar i samband med avstämningarna mellan tillgång och användning i ekonomin. Export och import av tjänster är de komponenter av försörjningsbalansen som reviderats mest jämfört med publiceringen i februari. Nya uppgifter har inkommit från ett antal företag avseende 2013 och totalt har tjänsteexporten reviderats upp med 8,5 miljarder kronor och tjänsteimporten upp med 5 miljarder kronor, i fasta priser (föregående års prisnivå). Avstämning 2013 För helåret 2013 var det var det stora skillnader före avstämning mellan BNP beräknat från användningssidan respektive produktionssidan. BNP enligt användningssidan visade i utgångsläget en utveckling på 2,1 procent och BNP mätt från produktionssidan visade en BNP utveckling på 0,8 procent. I de avstämningar som görs för att få tillgång och användning att balansera justerades produktionen upp med 38 miljarder kronor i löpande priser och i fasta priser (föregående års prisnivå) med 27 miljarder kronor. BNP från användningssidan justerades ned med 20 miljarder i löpande priser och med 19 miljarder i fasta priser (föregåend e års prisnivå). Störst var skillnaden mellan de två estimaten under första och fjärde kvartalet. BNP-utvecklingen för 2013 är 1,6 procent. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Statistiska centralbyrån 25

26 BNP kvartal Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2009 till första kvartalet 2014 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, jul -6,6-6,9-5,9-1, sep -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, mar -6,6-7,1-6,4-1, maj -6,6-7,1-6,4-1, jul -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, nov -6,6-6,9-6,3-1, feb -6,4-6,8-6,0-1, maj -6,4-6,8-6,0-1, jul -6,4-6,8-6,0-1, sep -6,4-6,7-5,9-1, nov -6,4-6,7-5,9-1, mar -6,4-6,7-5,9-1, maj -6,4-6,7-5,9-1, jul -6,4-6,7-5,9-1, sept -6,4-6,8-5,9-1, nov -6,4-6,7-5,9-1, feb -6,4-6,7-5,9-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, jul 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, feb 3,4 6,0 6,9 8, maj 3,2 6,0 7,3 8, jul 3,2 6,0 7,3 8, sep 3,7 6,4 7,6 8, nov 3,7 6,4 7,6 8,4 26 Statistiska centralbyrån

27 2013 mar 3,7 6,4 7,6 8, maj 3,7 6,4 7,6 8, jul 3,7 6,4 7,6 8, sept 3,8 6,5 7,6 8, nov 3,8 6,5 7,6 8, feb 3,8 6,5 7,6 8, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4, feb 6,1 4,4 4,5 1, maj 6,3 4,5 4,1 1, jul 6,3 4,5 4,1 1, sep 6,3 4,2 4,3 1, nov 6,1 3,8 4,2 1, mar 6,1 3,8 4,2 1, maj 6,2 3,8 4,4 0, jul 6,2 3,8 4,4 0, sept 5,4 3,0 3,7 0, nov 5,4 3,0 3,7 0, feb 5,4 3,0 3,7 0, maj 1, jul 1,9 1, sep 1,8 0, nov 1,7 0,9 0, mar 1,6 1,0 0,3 0, maj 1,4 1,0 0,0 0, jul 1,4 1,0 0,0 0, sept 1,6 1,1 0,4 0, nov 1,6 1,0 0,3 0, feb 1,6 1,0 0,3 0, maj 0, jul 0,8 1, sept 0,4 0, nov 0,7 1,1 0, feb 0,8 1,1 1,0 3, maj 0,9 1,4 1,0 3, maj 1,9 Statistiska centralbyrån 27