Kommentarer till beräkningarna av tredje kvartalet 2012

Transkript

1 till beräkningarna av tredje kvartalet 2012 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll till beräkningarna av tredje kvartalet BNP-utvecklingen... 2 Hushållskonsumtionen... 4 Offentlig konsumtion... 6 Investeringar... 8 Lager Utrikeshandel Näringslivets produktion Sysselsättning Inkomster och sparande Avstämning Revideringar Statistiska centralbyrån 1

2 BNP-utvecklingen BNP-utvecklingen tredje kvartalet 2012 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämningsfas som varade till och med tredje kvartalet Därefter visar BNP mer modesta ökningstal, runt en procent i årstakt. Tredje kvartalet 2012 ökade BNP med 0,7 procent. En arbetsdag färre än tredje kvartalet 2011 gav en kalendereffekt på 0,4 procentenheter. Den säsongrensade utvecklingen blev nu plus 0,5 procent jämfört med andra kvartalet Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror ändå relativt bra. De uppgifter som hittills har sammanställts för EU27 visar på en minskning med 0,4 procent i årstakt och en uppgång med 0,1 i jämförelse med föregående kvartal. BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Hushållskonsumtionen, gav det största bidraget till tredje kvartalets tillväxtsiffra. Den står för 0,7 procentenheter. Investeringsbidraget blev nu negativt, vilket i huvudsak är ett utslag av dämpat bostadsbyggande. Andra investeringar gav positiva bidrag. Lageruppbyggnaden var n ågot större än för ett år sedan, och bidraget blev 0,3. Första och andra kvartalen var lagerbidraget -2,2 och -0,8. Den offentliga konsumtionen lämnade ett bidrag på 0,3. Exporten gav ett stort negativt bidrag på 1,2, men även importen dämpades och nettot blev -0,9 procentenheter. Näringslivets produktion minskade med 0,1 procent och antalet arbetade timmar minskade med 1,4 procent i faktiska tal. Arbetsproduktiviteten ökade därmed 1,3 procent. 2 Statistiska centralbyrån

3 Den säsongrensade arbetsproduktiviteten i näringslivet växte med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal. Inom varuproduktionen blev förändringen 1,2 procent och för tjänsteproduktionen 0,1 procent. Detta innebär att även om varuproducenterna upprätthöll tillväxttakten för arbetsproduktiviteten från de tidigare kvartalen 2012 så upphörde i stort sett tillväxten återigen i tjänsteproduktionen efter en tillfällig uppgång andra kvartalet. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,6 procent och faktiskt arbetade timmar minskade med 0,7 procent. Den kalenderkorrigerade timutvecklingen för hela ekonomin blev 0,4 procent. Säsongrensat och jämfört med förra kvartalet hamnade timutvecklingen på 0,2 procent. Statistiska centralbyrån 3

4 Hushållskonsumtionen Högsta bidraget till BNP-utvecklingen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 1,3 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,7 procentenheter vilket var det högsta bland alla komponenter på användningssidan. Hushållskonsumtionen växte med 1,3 procent tredje kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Utvecklingen för hushållskonsumtionen har under de senaste fem kvartalen mattats av jämfört med den tillväxt som registrerades mellan det första kvartalet 2010 och det andra kvartalet Trots avmattningen var det hushållens konsumtionsutgifter som gav det högsta bidraget till BNP-tillväxten detta kvartal med 0,7 procentenheter. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent De poster som hade störst positiv inverkan på den totala hushållskonsumtionsutvecklingen var utgifter för boende och för fritid och underhållning. Utlägg för boende, där även uppvärmningskostnader ingår, steg med 1,9 procent och bidrog med 0,5 procentenheter till den totala hushållskonsumtionen. Inom fritid och underhållning var det utlägg för radio, tv och fotografisk utrustning samt rekreation och kultur som gick starkt, med en tillväxt med 11 respektive 4 procent. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 4 Statistiska centralbyrån

5 Konsumtionen av livsmedel ökad e i linje med tidigare kvartal med drygt en procent. Utgifter för kläder och skor var nästan oförändrade jämfört med motsvarande kvartal föregående år medan utgifter för alkoholhaltiga drycker och tobak föll med 0,3 procent. I likhet med andra kvartalet m inskade hushållens utgifter för transporter kraftigt vilket drog ner den totala hushållskonsumtionen med 0,5 procentenheter. En av de mer konjunkturkänsliga posterna är hushållens inköp av bilar. Inköp av både nya och begagnade bilar minskade med 6,6 respektive 13 procent. Samtidigt sjönk driftskostnader för transportmedel med 3,7 procent. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 tredje kvartalet 2012, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,2 1,5 02 Alkohol och tobak 0,0-0,3 03 Kläder och skor 0,0 0,2 04 Bostad 0,5 1,9 05 Möbler 0,1 1,8 06 Hälso- och sjukvård 0,1 4,6 07 Transporter -0,5-3,9 08 Kommunikation 0,1 2,8 09 Fritid och Underhållning 0,5 4,1 10 Utbildning 0,0 3,2 11 Hotell och restaurang 0,1 2,1 12 Övriga varor och tjänster 0,2 1,5 15 Svensk konsumtion utomlands 0,4 8,6 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,4-5,0 TOTALT 1,3 1,3 Svenskarnas konsumtion utomlands steg med 8,6 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol, vilket är den högsta ökningstakten sedan andra kvartalet En förklaring kan vara en regnig sommar i kombination med en stark svensk krona, som gjorde det billigare för svenskar att turista i utlandet. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 5

6 Offentlig konsumtion Staten drar upp konsumtionen Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 1,2 procent tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande period föregående år. Försäljningen ökade för alla delsektorer och var totalt 2,2 procent högre än tredje kvartalet föregående år. Sociala naturaförmåner 3 ökade med endast 0,7 procent, vilket var den lägsta ökningstakten på åtta år. Kommunernas totala konsumtion ökade med 0,6 procent, landstingen med 0,1 och staten med hela 3,6 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade volymen med 0,6 procent. En stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner, vilka ökade med 1,3 procent. De sociala naturaförmånerna har ökat varje enskilt kvartal de senaste tio åren, men ökar inte längre lika kraftigt. Beräkningarna av kommunernas konsumtion påverkas också i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade tredje kvartalet beroende på ett minskat elevunderlag. Antalet elever inom kommunala grundskolan ökade dock något detta kvartal. Att totala konsumtionen för kommunerna ökade beror också på att antalet barn i förskola ökade samt ett ökat stöd till funktionshindrade. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 6 Statistiska centralbyrån

7 Tredje kvartalet ökade landstingens konsumtion med 0,1 procent. Försäljningsvolymen ökade med 1,8 procent vilket drog ned konsumtionen. Försäljning är en intäkt för landstingen och reducerar därför konsumtionsutgifterna. Förbrukningen inom landstingen ökade med 4,1 procent, där framförallt köp av material och tjänster ökade. Antalet arbetade timmar steg med 0,7 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna var oförändrade för landstingen vilket är den lägsta utvecklingen på åtta år. Under senare år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt inom landstingen, men under åren har ökningstakten dämpats. Läkemedelsförm ånerna minskade dessutom detta kvartal, vilket drog ned de sociala naturaförmånerna. Statens konsumtion ökade tredje kvartalet med kraftiga 3,6 procent. Försvarets varaktiga varor 4 var mer eller mindre oförändrade i volym. Däremot ökade Försvarets och Trafikverkets förbrukning kraftigt, vilket leder till att statens förbrukning totalt ökade med 5,7 procent. Statens arbetade timmar steg med hela 3,2 procent tredje kvartalet. Många universitet och högskolor har nyanställt under det senaste året. Även Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen har genomfört rekryteringar. Statens försäljning ökade med 3,0 procent i volym. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Liksom kommunernas konsumtion tar hänsyn till den faktiska utvecklingen av antalet elever i grund - och gymnasieskola, så beror statens konsumtion i viss mån på antalet elever inskrivna vid högskolor och universitet. Dessa ökade med en dryg procent höstterminen 2012, vilket höjde den statliga konsumtionen. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent Stat Kommun 0 Landsting Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. Statistiska centralbyrån 7

8 Investeringar Investeringarna vände svagt nedåt Tredje kvartalet minskade de fasta bruttoinvesteringarna med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det innebär ett omslag efter nio kvartal av investeringstillväxt. Nedgången beror främst på lägre bostadsinvesteringar. De fasta bruttoinvesteringarna minskade tredje kvartalet med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol, vilka kan jämföras med en ökning med 3,0 respektive 12,1 procent de två föregående kvartalen. De fasta bruttoinvesteringarna bidrog därmed negativt till BNP-tillväxten med 0,1 procentenhet. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser Procentuell förändring (vä) Miljarder kronor (hö) Bostadsinvesteringarna drog ned Inbromsningen som har noterats tidigare i år höll i sig tredje kvartalet. Bostadsinvesteringarna stod för det största negativa bidraget till investeringsutvecklingen. Bostadsinvesteringarna minskade med 12,9 procent och höll tillbaka de totala investeringarna med 2,9 procentenheter. Även detta kvartal var nedgången störst för nybyggnadsinvesteringar. Nyinvesteringar i småhus och flerbostadshus minskade med 32,9 respektive 12,6 procent. Samtidigt sjönk maskininvesteringarna med 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Leasingfinansierade investeringar minskade kraftigt medan de egenfinansierade investeringarna var i stort sett oförändrade. Leasingfinansierade maskiner minskade med hela 16,3 procent och tyngde den totala investeringsutvecklingen med 1,2 procentenheter. 8 Statistiska centralbyrån

9 Däremot fortsatte övriga bygg- och anläggningsinvesteringar att utvecklas väl och gav ett bidrag till de totala investeringarna med 2,8 procentenheter. En del av bidraget kom från väginvesteringar som ökade med 11,2 procent. Bra fart inom bygg, energi och gruvor Näringslivets investeringar minskade med 1,3 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det är en ytterligare nedväxling jämfört andra kvartalets ökning med 3,4 procent. Nedgången beror i huvudsak på en svag utveckling inom de tjänsteproducerande branscherna, vilka sjönk med 7,9 procent. I likhet med föregående kvartal var det fastighetsbranschen som drog ned mest och sjönk med 9,0 procent. Fastighetsbranschen som till stora delar utgörs av bostadsinvesteringar drog ned näringslivets totala investeringar med 2,6 procentenheter. Därutöver bidrog parti- och detaljhandeln och företagstjänster negativt med 1,0 respektive 0,9 procentenheter. Bättre gick det inom de varuproducerande branscherna där investeringarna ökade med 12,5 procent. Investeringarna inom energibranschen tog fart på nytt och ökade med 29 procent efter en stark uppgång första kvartalet, men en mer måttlig ökning andra kvartalet. Samtidigt ökade byggindustrins investeringar med nästan 16 procent. Ett annat ljusbloss bland de varuproducerande branscherna var gruv- och mineralindustrin med en investeringsökning på 70 procent tredje kvartalet. Bidrag samt volymutveckling tredje kvartalet 2012 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volymutveckling Varubranscher 3,4 12,5 därav: Industri -0,3-2,2 Tjänstebranscher -4,4-7,9 därav tjänstebranscher exkl. fastighetsbransch -1,8-6,6 därav: Fastighetsbransch -2,6-9,0 Näringslivet -1,1-1,3 Offentliga myndigheter 0,7 4,1 Totalt -0,4-0,4 Offentliga myndigheters investeringar ökade Sammantaget steg de offentliga myndigheternas investeringar med 4,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Uppgången kan helt tillskrivas de statliga investeringarna som steg 10,5 procent. Pågående vägprojekt såsom E20 Norra länken i Stockholm, E45 i Göteborg Trollhättan och det s.k. Västsvenska paketet i Göteborgsområdet bidrog till ökningen. De kommunala investeringarna minskade med 0,2 procent och investeringarna inom landstingen minskade med 4,4 procent.

10 Lager Positivt lagerbidrag Efter två kvartal i rad med negativa bidrag till BNP-utvecklingen gav lager tredje kvartalet åter ett positivt bidrag. Det var främst lagerökningar inom tillverkningsindustrin som stod för uppgången. Totalt bidrog lager med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel sker en lageruppbyggnad tredje kvartalet. Det är främst handelns lager som driver denna uppbyggnad inför julhandeln. Så också detta år. Det som skiljer i år är att industrilagren ökade mer än normalt och att handelns lageruppbyggnad var lägre än motsvarande kvartal Inom tillverkningsindustrin var det främst insatsvarulagren som steg, men även lager av produkter i arbete ökade. Det motverkades av att lagren av färd igvaror m inskad e. Tillverkningsin d ustrins totala lagereffekt på BN P- tillväxten var 0,7 procentenheter. Inom handeln skedde en lageruppbyggnad inom såväl partihandeln som detaljhandeln. För motorhandeln var lagerökningen måttlig. Ökningen inom detaljhandeln dominerades av kläder och skor. Inom partihandeln stod främst råvaror för ökningen. Förändringen av handelslagren bidrog negativt till BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, hade marginell effekt på BNP-utvecklingen. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter Statistiska centralbyrån

11 Utrikeshandel Nettoexporten drog ned BNP Såväl exporten som importen sjönk tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var första gången sedan den stora nedgången 2009 som exporten visade en negativ tillväxt. Exporten minskade med 2,3 procent medan importen backade något mindre med 0,7 procent. Exporten minskade mer än importen och u trikeshandelns bidrag till BNPtillväxten blev därmed negativt och drog ner tillväxten med 0,9 procentenheter. Exportnettot uppgick till 56 miljarder i fasta priser. Export och import, mkr i 2011 års priser Export Import Vikande export Tredje kvartalet var första gången sedan 2009 som exporten minskade jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Såväl varu - som tjänsteexporten minskade. Tjänsteexporten backade med 1,4 procent. Flertalet av de stora produkterna gick fortsatt bra medan t.ex. datatjänster och forsknings- och utvecklingstjänster sjönk med 6,8 respektive 10,4 procent.

12 Även varuexporten som tidigare hållit emot svaga impulser från EUområdet väl svek alltså detta kvartal. Stenkols- och raffinerade petroleumprodukter fortsatte dock starkt även tredje kvartalet med en tillväxt på nästan 11 procent. Sämre gick det för produkter som motorfordon, datorer och metaller som samtliga minskade med mellan 10 och 18 procent. Sammanlagt hamnade varuexporten på -2,8 procent. Tjänsteimporten höll emot Importen minskade tredje kvartalet precis som kvartalet innan, nu med 0,7 procent. Importen av tjänster fortsatte dock att öka om än svagt, med 0,6 procent Tjänsteimporten fick främst hjälp av den största produktgruppen resevaluta som ökade med drygt 7 procent. Arkitekttjänster och datatjänster gick också starkt med 12 procentiga ökningar. Import av huvudkontorstjänster minskade med 6 procent. I princip samtliga större varuproduktgrupper noterade en sjunkande import. Undantaget som stack ut var råpetroleum och naturgas som ökade med drygt 30 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv Kv Kv Kv Export 9,0 1,0 1,7 1,1-2,3 Export varor 9,7 0,9 0,1 0,4-2,8 Export tjänster 7,3 1,0 5,7 2,6-1,4 Import 3,5 1,5 0,4-0,4-0,7 Import varor 4,6 1,4-1,2-2,4-1,2 Import tjänster 0,5 1,8 5,5 5,6 0,6 Kv Statistiska centralbyrån

13 Näringslivets produktion Marginell uppgång för näringslivet Näringslivets produktion ökade med 0,3 procent det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med föregående kvartal ökade produktionen med 0,4 procent i säsongsrensade värden. Varuproducenterna gav ett negativt BNP-bidrag medan tjänsteproducenterna bidrog positivt. De tjänsteproducerande branscherna fortsatte att växa med ökning på 0,8 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det bidrog positivt till BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter. De varuproducerande branscherna vände däremot ned och minskade med 0,4 procent tredje kvartalet. Det gav ett negativt bidrag till BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2011, säsongrensade värden, första kvartalet 2005= Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter Nedgång för tillverkningsindustrin Varuproducenternas produktion har sedan den stora ökningen tredje kvartalet 2011 fluktuerat kring nollstrecket. Tredje kvartalet i år sjönk produktionen med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Nedgången inom tillverkningsindustrin var bred med några få undantag. De branscher som backade mest var sågning och hyvling, trävarutillverkning, gummi- o plastvaror samt stål- och metallframställning. Branscher som gick mot strömmen inom tillverkningsindustrin var petroleum- kemiska- och farmaceutiska produkter.

14 Vid sidan av tillverkningsindustrin ökade produktionen för varuproducenter i de flesta övriga branscher. Bland annat växte produktionen inom branschen skogsbruk samt el, gas, värme och kyla. Elproduktionen ökade till följd av väl fyllda vattenmagasin. medan tjänstebranscherna ökade svagt Produktionen bland de tjänsteproducerande branscherna skilde sig från varuproducenterna och utvecklades överlag positivt. Emellertid var ökningstalen med vissa undantag relativt blygsamma. Totalt ökade tjänsteproducenternas produktion med 0,8 procent. Tillväxttakten fortsatte därmed att avta även tredje kvartalet Bland de branscher som växte ingår luftfart, FOU, uthyrning och leasing, hälso- och sjukvård samt vård med boende. Krympte gjorde exempelvis taxi, förlagsverksamhet samt arkitekter och tekniska konsulttjänster. Handeln som helhet noterade en produktionsökning på 0,6 procent. Detaljhandeln och partihandeln ökade något, medan handeln med motorfordon sjönk relativt kraftigt. Transportbranscherna fortsatte att minska, med undantag för de mindre industrirelaterade branscherna kollektivtrafik, luftfart och sjöfart. Branscherna inom utbildning, vård och sociala tjänster gick fortsatt starkt, medan tillväxttakten avtog inom informations- och kommunikationstjänster samt företagstjänster. Även bank- och försäkring minskade, vilket främst berodde på en nedgång i branschen försäkring och pensioner. Den offentliga produktionen ökade med 1,5 procent. Volymutvecklingstal näringslivets produktion uppdelat per branschaggregat 14 Statistiska centralbyrån

15 Sysselsättning Sysselsättningen svagt uppåt Sysselsättningen ökade med 0,6 procent, i antal personer innebär det att drygt fler personer hade en sysselsättning tredje kvartalet jämförd med motsvarande kvartal föregående år. De offentliga myndigheterna ökade 0,8 procent medan ökningen i näringslivet var 0,5 procent. Tjänstegrenarna ökade med 0,8 procent och de branscher som ökade mest var konsultverksamhet inom teknik, ekonomi och juridik, programmering och informationstjänster samt förvärvsarbete i hushåll. Sysselsättningen inom varuproduktionen minskade med 0,1 procent. Varubranscher med starkast utveckling var gruv- och mineralutvinning, återvinnings- och avfallshantering samt bygg och anläggning. Tillverkningsindustrin fortsatte sin negativa sysselsättningsutveckling och minskade med 2,3 procent. De delbranscher som backade mest var sågning och hyvling, trävarutillverkning, reparation och installation av maskiner. Sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna ökade mest inom de statliga myndigheterna där antalet sysselsatta steg med 2,3 procent. De landstingskommunala myndigheterna och kommunala myndigheterna ökade med 1,0 respektive 0,4 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin Antal arbetade timmar Kalenderkorrigerad och jämfört med motsvarande kvartal 2012 steg antalet arbetade timmar för hela ekonomin med 0,4 procent. Antalet arbetade timmar inom näringslivet sjönk med 0,4 procent. Det var en svag utveckling för de varuproducerande branschernas som låg bakom nedgången i sysselsättningen för näringslivet. De varuproducerande branscherna minskade med 1,8 procent. Arbetsvolymen ökade för de

16 tjänsteproducerade branscherna och de offentliga myndigheterna med 0,4 procent respektive 2,6 procent. Tredje kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mindre än motsvarande kvartal Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin minskade med 0,2 procent jämförd med motsvarande kvartal I näringslivet minskade medelarbetstiden med 0,9 procent samtidigt som de offentliga myndigheterna ökade 1,8 procent. Korrigerat för säsongeffekter och jämfört med föregående kvartal ökade antalet arbetade timmar för hela ekonomin med 0,2 procent. Säsongrensat sjönk de arbetade timmarna inom näringslivet med 0,1 procent och steg för de offentliga myndigheterna med 0,9 procent. Tjänstegrenarna inom näringslivet ökade med 0,3 procent medan de varuproducerande branschernas arbetade timmar minskade 0,9 procent. Antal arbetade timmar Kvartal Säsongrensade och jämfört med kvartal Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Arbetsproduktivitet Näringslivets produktion utvecklades starkare än arbetsvolymen och därför steg således näringslivets produktivitet med 1,3 procent i faktiska värden, jämförd med motsvarande kvartal föregående år 5. De varuproducerande- och tjänsteproducerande branscherna ökade produktiviteten med 1,7 procent respektive 1,2 procent. Säsongrensat och jämfört med förgående kvartal ökade produktiviteten i näringslivet med 0,5 procent, I likhet med föregående kvartal var det varuproduktionen som låg bakom den betydande tillväxten i produktiviteten i näringslivet. Produktiviteten inom varuproduktionen steg med 1,2 procent samtidigt som produktiviteten i tjänsteproduktionen ökade med 0,1 procent. 5 Här anges utvecklingstal med faktiska värden eftersom förädlingsvärde och arbetade timmar kalenderkorrigeras med olika metoder. 16 Statistiska centralbyrån

17 Inkomster och sparande Hushållen ökade sparandet Hushållens disponibla inkomster 6 fortsatte att öka under årets tredje kvartal, en ökning med 3,8 procent till 432 mdkr. Sparandet uppgick till 44 mdkr, en ökning med 9,4 mdkr jämfört med tredje kvartalet Sparkvoten, som var ovanligt hög för ett tredje kvartal, uppgick till 9,5 procent, justerat för avsättningar i premie- och tjänstepensioner var den individuella sparkvoten 2,7 procent. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna fortsatte att öka under årets tredje kvartal, en ökning med 3,2 procent till 373 mdkr jämfört med motsvarande period föregående år. Kapitalinkomstnettot ökade med 3,7 mdkr till totalt 11 mdkr, framförallt till följd av minskade kapitalutgifter. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till -23 mdkr under tredje kvartalet Ränteutgifterna ökade med 0,7 procent till 28 mdkr. Transfereringsinkomsterna ökade med 2,8 procent till 183 mdkr framförallt till en följd av ökade kontanta socialförsäkringsförmåner. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter ökade med 2,0 procent till 175 mdkr, framförallt till följd av en ökning av inkomstskatterna. Dessa ökade med 2,1 mdkr till 132 mdkr under tredje kvartalet. 6 Alla uppgifter avser den konsoliderade hushållssektorn, dvs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer om inget annat anges. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured)

18 Inkomster och utgifter för hushållen och deras icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv Förändring mot kv Egentliga löner 373 3,2% Sociala avgifter 108 4,6% Driftsöverskott egna hem 15-1,5% Sammansatt förvärvsinkomst 22-1,7% Kapitalinkomster 30 2,9% Kapitalutgifter 19-13,5% Primärinkomstsaldo 528 3,8% Transfereringsinkomster 183 2,8% Sociala förmåner 151 3,9% Andra löpande transfereringar 33-2,2% Transfereringsutgifter 280 3,0% Inkomst- och övr. löpande skatter 134 1,7% Sociala avgifter 119 5,0% Sociala förmåner, användning 3,2 9,1% Andra löpande transfereringar 23-0,4% Disponibel inkomst 432 3,8% Disponibel inkomst uppgick till 432 mdkr vilket var en ökning med 3,8 procent nominellt och 2,8 procent realt under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,3 procent till 420 mdkr, jämfört med tredje kvartalet Hushållens sparande ökade med 9,4 mdkr till 44 mdkr. Sparkvoten var ovanligt hög för ett tredje kvartal och ökade med 1,7 procentenheter till 9,5 procent. Justerad för avsättningar i premie- och tjänstepensioner var den individuella sparkvoten 2,7 procent, 1,5 procentenheters ökning jämfört med tred je kvartalet Det finansiella sparandet uppgick till 33 mdkr vilket var en ökning med 12 mdkr jämfört med motsvarande kvartal Hushållens sparkvot, procent Sparkvot Sparkvot, individuell 18 Statistiska centralbyrån

19 Offentliga sektorn i balans Den totala offentliga sektorn visade ett finansiellt sparande nära noll under tredje kvartalet Det är en försämring jämfört med tredje kvartalet förra året som visade ett överskott med 2,3 miljarder kronor. Försämringen förklaras framförallt av att det statliga finansiella sparandet försämrats betydligt. Att offentliga sektorns finansiella sparande ändå uppvisade ett litet överskott på marginella 43 miljoner kronor kan främst tillskrivas ökade inkomster i form av skatter på produktion och import, inkomstskatter och sociala avgifter vilket alltså kompenserar för de ökade utgifterna. På utgiftssidan noteras ökningar för framförallt sociala förmåner och konsumtionsutgifter. Staten visade ett underskott på 1,6 miljarder kronor vilket var en försämring med 3,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Underskottet förklaras av fortsatt höga statsbidrag till de andra delsektorerna inom den offentliga sektorn samt ökade konsumtionsutgifter och investeringar. Även utbetalda sociala förmåner till hushållen ökade för tredje kvartalet i rad. Socialförsäkringssektorn visar stabila överskott hittills i år, om än lägre än tidigare. Tredje kvartalets överskott summerades till 1,4 miljarder kronor och beror på fortsatt höga inbetalda pensionsavgifter. Men eftersom utbetalda pensioner nu ökar mer än de inbetalda avgifterna, ökar utgifterna mer än inkomsterna och finansiellt sparande försämras jämfört med Kommunerna visade ett överskott på 1,0 miljard er kronor under tredje kvartalet vilket är en förbättring med 2,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal året innan. Förbättringen beror på ökad e utdelningar från bolag, ökad e inkomstskatter och ökade erhållna statsbidrag samt minskade investeringar som på så sätt kompenserar för de stadigt ökade konsumtionsutgifterna. Landstingen visade ett underskott på 0,7 miljarder kronor under tredje kvartalet. Det beror på att inkomstökningarna i form av högre inkomstskatter och högre statsbidrag inte tillräckligt kompenserar för de höga utgifterna. De tre första kvartalen i år har ändå inneburit en förbättring av sparandet jämfört med de tre första kvartalen Finansiellt sparande inom offentlig sektor Miljarder kronor 2012 Kv Kv Kv3 Offentlig sektor 5,7 35,4 0,0 Statlig sektor, exkl. SFS -2,8 17,1-1,6 Socialförsäkringssektorn (SFS) 2,7 4,5 1,4 Kommuner 6,9 10,2 1,0 Landsting -1,2 3,6-0,7 Det finansiella sparandet har reviderats både vad gäller 2011 och de två första kvartalen Den offentliga sektorns sparande för helåret 2011 har reviderats från ett överskott på 6,4 miljarder kronor till ett överskott på 5,9 miljarder kronor. Revideringen av första och andra kvartalet i år uppgår till -1,3 respektive -4,6 miljarder kronor till att visa överskott på 5,7 respektive 35,4 miljarder kronor.

20 Avstämning Avstämning tredje kvartalet 2012 BNP räknat från användningen respektive tillgången i ekonomin visade ovanligt samstämmiga resultat för tredje kvartalet Det gällde i synnerhet i fasta priser. Det statistiska underlaget visade en BNPutveckling från både användningssid an och produktionssidan på 0,3 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen endast 0,2 miljarder kronor lägre än användningen och i löpande priser 1,8 miljarder lägre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdet i tjänstebranscherna upp 0,2 miljarder både i fasta och löpande priser. I löpande priser justerades också lagerförändringen ned med 1,6 mdkr. Efter avstämning blev den faktiska BNP-utvecklingen 0,3 procent. Som vid beräkningarna av andra kvartalet visade utländsk konsumtion i Sverige en stor ökning, denna gång på strax över åtta procent. Det har inte gått att fastställa vari denna starka ökning består. Utöver justeringarna i samband med avstämningarna gjordes därför en korrigering av utländsk konsumtion. Posten sänktes med ca 0,9 miljarder kronor i både fasta priser och löpande priser, mot bakgrund av att till exempel statistik över utländska besökares gästnätter i Sverige visade en minskning. Sänkningen av de utländska besökarnas konsumtion medför att de svenska hushållens konsumtion höjs och exporten av tjänster sänks med motsvarande belopp eftersom utländsk konsumtion i Sverige mäts via tjänsteexporten. Justeringen påverkar därmed inte skattningen av BNP. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan Nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det omfattar de justeringar som gjorts av utländsk konsumtion i Sverige. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 20 Statistiska centralbyrån

21 Avstämning tredje kvartalet 2012, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser Första version Publicerad version Förändring i volym Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,3 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,2 1,2 0,0 Fast bruttoinvestering -0,4-0,4 0,0 Korr mdkr FP Korr mdkr LP Lager (effekt på BNP-förändring) 0,3 0,3 0,0-1,6 Export varor -2,8-2,8 0,0 Export tjänster -1,4-1,4 0,0 Import varor -1,2-1,2 0,0 Import tjänster 0,6 0,6 0,0 BNP från användningssidan 0,3 0,3 0,0-1,6 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -2,9-2,9 0,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 2,3 2,3 0,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 0,5 0,5 0,0 0,2 0,2 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,6 0,6 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 1,8 1,8 0,0 BNP från produktionssidan 0,3 0,3 0,0 0,2 0,2 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2008:1 2012:3 i den senaste säsongrensningen gjord av Nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärden för: Arbetade timmar i hushållens icke-vinstdrivande organisationer BNP till marknadspris Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Fast bruttoinvestering Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris

22 Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i transport och magasinering Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Arbetade timmar i hotell och restaurang Import av varor Arbetade timmar i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Produktskatter Arbetade timmar i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här / statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar Revideringar 2011 Enligt normal revideringspolicy har vid denna publicering årsstatistik för offentliga myndigheter förts in i beräkningarna. Dels har förbättrat underlag för beräkningar av de så kallade volymindikatorerna kunnat föras in men också räkenskapssammandrag för kommuner vilka ersatt uppgifter från kvartalsenkäter. Införandet av volymindikatorerna medförde att både produktion och konsumtion i offentliga myndigheter sänktes för I fasta priser reviderades konsumtionen ned för samtliga kvartal med totalt 5,6 miljarder för helåret. I löpande priser sänktes konsumtionen med 2,3 miljarder kronor. BNP-utvecklingen för helåret 2011 reviderades ned från 3,9 procent till 3,7 procent. Revideringen var störst för andra kvartalet d är BNP-utvecklingen sänktes från 4,2 procent till 3,8 procent. Enligt gällande revideringspolicy så förs inte ny eller reviderad primärstatistik för andra delar av beräkningarna in vid detta publiceringstillfälle. En ny avstämning av 2011 medförde emellertid att även lagerinvesteringar och produktionen inom ett antal branscher reviderades för Revideringar 2012 Vid beräkningen av tredje kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter på alla områden in för både första och andra kvartalet I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av första och andra kvartalet Tabellen visar hur 22 Statistiska centralbyrån

23 användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. BNP-bidrag kvartal vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 jul-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 sept -12 1,0 0,5 1,8-2,0 0,5 1,8 Kv 1 nov-12 1,0 0,2 1,9-2,2 0,7 1,7 Kv 2 jul-11 0,4 0,3 0,4-0,1 0,9 1,8 Kv 2 sep-12 0,4 0,1 0,4-0,5 0,4 0,8 Kv 2 nov-12 0,4 0,0 0,6-0,8 0,7 0,9 Kv 3 nov-12 0,7 0,3-0,1 0,3-0,9 0,3 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag till volymutveckling i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Jämfört med publiceringen i september reviderades BNP-utvecklingen för första kvartalet ned 0,1 procentenheter och andra kvartalet upp 0,1 procentenheter. Revideringarna är en följd av att den primärstatistik som utgör underlag för beräkningarna har blivit något mer fullständig sedan publiceringen i september när företag har kompletterat sin rapportering och bortfallet har minskat. Investeringsenkäten för oktober har nu också förts in i beräkningarna vilket innebär att utfall för andra kvartalet också funnits tillgängligt och ersatt tidigare information om företagens investeringsplaner. Införandet av Investeringsenkätens utfall medförde en höjning av de fasta bruttoinvesteringarna andra kvartalet jämfört med publiceringen i september. Det var särskilt investeringar inom branscherna gruvor och mineralutvinning, bygg och anläggning samt informations- och kommunikationsverksamhet, som utfallet visade en starkare utveckling än planerna. Även första kvartalet reviderades upp något. Exportnettot höjdes också för både första och andra kvartalet. Utrikeshandeln med varor har reviderats både 2011 och I enlighet med revideringspolicyn så har reviderade uppgifter för 2011 inte tagits in i beräkningarna vid detta publiceringstillfälle. De förändringstal som utrikeshandeln med varor redovisar har emellertid följts i nationalräkenskapernas beräkningar. För andra kvartalet medförde revideringar i statistiken för utrikeshandel med såväl varor som tjänster en höjning av exportnetto och för första kvartalet bidrog en sänkt varu- och tjänsteimport till att exportnettot totalt reviderades upp. Lagerinvesteringar och offentlig konsumtion har reviderats ned jämfört med september. För lagerinvesteringar reviderades både handelns lager och industrins lager ned kvartal ett och två. Andra kvartalet bidrog även avstämningarna av BNP till att lagerinvesteringarna sänktes. För den

24 offentliga konsumtionen har både första och, framförallt, andra kvartalet reviderats ned. Konsumtionsutvecklingen har reviderats ned för staten och primärkommuner både första och andra kvartalet och upp för landstingen. Det är flera faktorer som har bidragit till nedrevideringen av statlig och primärkommunal konsumtion. För statlig sektor har bland annat aktuell information om volymmått för utbildning förts in i beräkningen och insatsförbrukningen har sänkts. För primärkommunerna är nedrevideringen framförallt en följd av att försäljningen har reviderats upp och de sociala naturaförmånerna ned. Den uppreviderade utvecklingen för landstingens konsumtion beror huvudsakligen på en omperiodisering av konsumtionsutgifter och momskostnader. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2007 till tredje kvartalet 2012 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,2 3,4 2,5 3, feb 4,2 3,3 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, feb 0,5 2,3 0,4-5, sep 0,5 2,3 0,4-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5,1 24 Statistiska centralbyrån

25 2010 mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, sep -6,6-6,9-6,3-1, feb -6,4-6,8-6,0-1, sep -6,4-6,7-5,9-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, sep 2,9 5,0 6,9 7, nov 2,8 5,0 6,9 7, feb 3,4 6,0 6,9 8, maj 3,2 6,0 7,3 8, sep 3,7 6,4 7,6 8, maj 6, jul 6,9 4, sep 6,6 4, nov 6,3 4,2 4, feb 6,1 4,4 4,5 1, maj 6,3 4,5 4,1 1, sep 6,3 4,2 4,3 1, nov 6,1 3,8 4,2 1, maj 1, jul 1,9 1, sep 1,8 0, nov 1,7 0,9 0,3