SverIgeS officiella StatIStIk NatIoNalräkeNSkaper. Snabbversion 2011:2

Transkript

1 SverIgeS officiella StatIStIk NatIoNalräkeNSkaper Snabbversion 2011:2

2

3 NATIONALRÄKENSKAPER Snabbversion 2011:2 Statistiska centralbyrån 2011

4 National accounts GDP Quarterly 2011:2, Flash Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering publiceras kvartalsvis Previous publication published quarterly Producent Producer SCB, avdelningen för nationalräkenskaper SCB, National Accounts (Departement) Box 24300, Stockholm nrinfo@scb.se Förfrågningar Birgitta Magnusson Wärmark, Inquiries birgitta.magnussonwarmark@scb.se Therese Landerholm, therese.landerholm@scb.se Ansvarig utgivare Monica Nelson Edberg Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB,. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, GDP Quarterly. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. ISSN (online) ISSN (print) URN:NBN:SE:SCB-2011-NR01TI1103_pdf (pdf) Printed in Sweden Från trycket Garnisonstryckeriet 2011

5 BNPkvartal 2011:2 Snabbversion Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Innehållsförteckning Table of contents Pressmeddelande... 5 Avstämningsdokument kvartal Tables Faktiska värden Actual values 1 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: Expenditure approach BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI GDP: Production approach, by industrial classification SNI Medelantal sysselsatta, efter näringsgren SNI Average number of employed by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by by industrial classification SNI Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål COICOP Household consumption expenditure by purpose COICOP 6 Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet Household consumption expenditure by durability Fasta bruttoinvesteringar Gross fixed capital formation Kalenderkorrigerade värden Working-day adjusted 8 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI GDP: Production approach, by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI Säsongrensade värden Seasonally adjusted 10 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: expenditure approach BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI GDP: Production approach, by industrial classification SNI Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI Alla tabeller i publikationen BNPkvartal finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till och välj statistikdatabasen under Senast publicerat. All the tables in the publication are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to and chose Statistical database under Last published. Statistiska centralbyrån 3

6 4 Statistiska centralbyrån

7 Pressmeddelande 1(5) Pressinformation från SCB kl. 09:30 Nationalräkenskaper snabbversion för andra kvartalet 2011: BNP ökade 5,3 procent Den första preliminära sammanställningen av nationalräkenskaperna för andra kvartalet visade en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 5,3 procent, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal Fasta bruttoinvesteringar gav det starkaste bidraget till BNPutvecklingen. Säsongrensad och jämförd med det första kvartalet 2011 ökade BNP med 1,0 procent. SCB gör för andra kvartalet varje år en snabbversion av BNP-beräkningarna som presenteras en månad efter kvartalets utgång. Snabbversionen för andra kvartalet bygger på ett mer begränsat dataunderlag och är mer osäker än en ordinarie beräkningsomgång. Ordinarie beräkning kommer att publiceras den 20 september Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Andra kvartalet 2011 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,5 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,3 procent. Störst bidrag till utvecklingen gav utgifter för inköp av bilar och svenskars konsumtion utomlands. Däremot minskade utgifterna för bränsle och el. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 1,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,5 procent. Statens utgifter minskade med 1,2 procent. Landstingens utgifter ökade med 3,0 procent och primärkommunernas med 0,2 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 8,1 procent. I näringslivet steg investeringarna med 7,8 procent. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 9,6 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Lagerinvesteringarna bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-utvecklingen. Exporten ökade med 7,8 procent och importen med 5,8 procent. Även detta kvartal var det varuexporten som bidrog till exportökningen. Varuexporten ökade med 9,1 procent medan tjänsteexporten steg med 4,8 procent. Varuimporten ökade med 6,3 procent och tjänsteimporten med 4,5 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Produktionen inom näringslivet ökade med 7,2 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 9,2 procent. Tjänstebranscherna ökade med 6,1 procent Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaper Box Stockholm Förfrågningar Thomas Helgeson, tfn Anders Jäder, tfn E-post: nrinfo@scb.se Statistiska centralbyrån 5 Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.

8 Pressmeddelande 2(5) Pressinformation från SCB där det största bidraget kom från parti- och detaljhandeln. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,0 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 2,5 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent vilket innebar en fortsatt minskad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 2,2 procent och inom offentliga myndigheter med 1,0 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,0 procent. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2011 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,4 procent. Revideringar I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden uppdateras dock vid varje kvartalsberäkning för hela perioden från och med I den ordinarie beräkningen av andra kvartalet, som publiceras den 20 september, ses även beräkningarna av första kvartalet 2011 över. I samband med publiceringen i september 2011 kommer nationalräkenskaperna för första gången att redovisas enligt näringsgrensindelning för SNI Fördjupning Publikationen 2011:2 Snabbversion innehåller fler förklaringar och tabeller. Dokumentet finns under Publikationer på Se film från presskonferensen där tillväxten i den svenska ekonomin presenteras. Filmen finns tillgänglig på SCB:s webbplats från kl den 29 juli Statistiska centralbyrån

9 Pressmeddelande 3(5) Pressinformation från SCB Tabell 1. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent). GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent). BNP från produktionssidan 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 BNP till marknadspris 2,8 4,5 6,6 7,7 6,4 5,3 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 7,0 10,8 15,0 17,2 14,1 9,2 del Gruvor och Tillv. ind (SNI 10-37) 8,7 13,2 19,3 22,8 19,6 13,2 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 2,3 4,2 5,7 6,5 6,4 6,1 S:a Näringsliv (2) 3,9 6,1 9,1 10,2 9,2 7,2 Offentliga myndigheters produktion -0,7-0,8-1,6-0,1 0,1 1,0 Arbetsinsats, arbetade timmar 0,4 2,1 2,2 2,8 2,1 1,8 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullavgifter och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv ,6 2,1 0,6 0, ,4 0,4 0,7 1, ,1 1,5 0,1 0, ,0-0,3 1,2 0, ,7 0,8 0,8 0, ,6 0,8 1,4 0, ,5 1,5 1,5 0, ,2 0,6 0,6 1, ,0 0,0 0,1-4, ,6 0,4 0,0 0, ,9 2,0 1,9 1, ,8 1,0 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Statistiska centralbyrån 7

10 Pressmeddelande 4(5) Pressinformation från SCB Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år Miljoner kronor BNP från användningssidan 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2010: :1 2011: Kv 2 BNP till marknadspris 2,8 5,0 6,6 8,2 5,7 6,9 4, Import 5,4 19,0 14,0 13,0 12,8 13,0 5, Varor (SNI 01-45) 9,1 26,9 19,2 14,9 17,3 14,7 6, Tjänster (SNI 50-93) -3,5 0,8 1,7 8,3 1,9 8,3 4, S:a Tillgång 3,6 9,0 8,8 9,6 7,8 8,7 5, Hushållens konsumtionsutgifter 4,1 2,4 3,3 4,0 3,4 2,1 2, Egentliga hushåll 4,2 2,5 3,3 4,2 3,5 2,1 2, HIO (1) -0,3 0,9 3,2-0,5 0,8 0,6-1, Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 3,5 1,5 4,2 2,5 2,1 0, Staten 1,9 8,6 1,5 4,9 4,5 2,7-1, Kommunerna -0,1 1,5 1,5 3,9 1,8 1,9 1, Fast bruttoinvestering -0,9 5,5 12,1 10,9 7,1 8,7 8, Lagerinvestering (2) 1,4 3,0 2,6 1,3 2,1 2,5 0, Export 3,7 13,1 12,3 14,7 11,0 14,6 7, Varor (SNI 01-45) 6,1 17,1 15,6 18,8 14,5 20,1 9, Tjänster (SNI 50-93) -1,5 4,7 5,4 6,1 3,8 1,9 4, S:a Användning (3) 3,6 9,0 8,8 9,6 7,8 8,7 5, (1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (3) Inklusive förändring i värdeföremål. 8 Statistiska centralbyrån

11 Pressmeddelande 5(5) Pressinformation från SCB Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2010 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln Kedjning med Annual overlap under Temaartiklar och kommentarer på för mer information om kedjeindexmetoder. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publikation Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats under publikationer. De aktuella tabellerna för från finns även i Excel under fliken & Diagram på denna sida. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras kl Statistiska centralbyrån 9

12 Pressmeddelande 10 Statistiska centralbyrån

13 Kommentarer Snabberäkning av andra kvartalet För andra kvartalet görs varje år en snabberäkning som publiceras cirka 30 dagar efter kvartalets utgång. Beräkningen publicerades första gången 1996 och startades på begäran från Finansdepartementet i samband med statens övergång till kalenderbudgetår. Vid snabberäkningen är beräkningsunderlaget mindre fullständigt än vid den ordinarie beräkningen av andra kvartalet. Vilket underlag som finns tillgängligt i beräkningarna varierar mellan olika områden bland annat beroende på att vissa områden täcks av månadsstatistik och andra av kvartalsstatistik. För områden som täcks med månadsstatistik används vanligen två av kvartalets tre månader som underlag, det gäller bland annat industriproduktionen. I de fall underlaget utgörs av kvartalsstatistik används den rapportering som inkommit vid tiden för beräkningarna. För vissa områden finns ingen statistik tillgänglig till snabberäkningen och beräkningarna baseras då på prognoser eller bedömningar. Skillnaderna i tillgången på data jämfört med en ordinarie kvartalsberäkning medför att snabberäkningen i vissa delar görs på en mer aggregerad nivå. Avstämning andra kvartalet 2011 Produktionssidan har generellt en bättre täckning än användningssidan i snabberäkningen. Beräkningarna för industrin bygger på information om industrins leveranser avseende två månader. Även för tjänstebranscherna bygger beräkningarna på två månaders statistik men här har man också haft möjlighet att ta hänsyn till ett visst inflöde av data för juni månad. Denna beräkning gav produktionssidan före avstämning en utveckling av BNP på 4,8 procent. Beräkningarna från användningssidan visade i utgångsläget en BNPutveckling på 4,4 procent. I avstämningarna justerades användningssidan upp till produktionssidans nivå. Justeringar gjordes av export av tjänster och lagerinvesteringar, variabler där informationen är mest bristfällig i snabberäkningen. Den information om tjänstehandeln som hunnit komma in täcker väldigt lite av det totala värdet, vilket även gäller lagerinvesteringar. Sammantaget har användningssidan justerats upp med drygt 3 miljarder. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu redovisade resultatet framgår av nedanstående tabell. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget samt justeringar för definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som Statistiska centralbyrån 11

14 Kommentarer har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Tabell 1 Avstämning andra kvartalet 2011, faktisk volymutveckling, samt mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fast bruttoinvestering Lager (effekt på BNP-förändring) Export varor Export tjänster Import varor Import tjänster BNP från användningssidan Förädlingsvärde industri Förädlingsvärde övrig varuproduktion Förädlingsvärde tjänsteproduktion Förädlingsvärde off. Myndigheter Produktskatter och produktsubventioner BNP från produktionssidan Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). I tabell 2 redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007:1 2011:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. 12 Statistiska centralbyrån

15 Kommentarer Tabell 2. Extremvärden i den säsongsrensade serien Period Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Extremvärde för: Arbetade timmar i utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg BNP till marknadspris Hushållens konsumtionsutgifter De egentliga hushållens konsumtion Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Produktskatter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor och tillverkningsindustri Förädlingsvärde i tjänsteproducenter BNP till marknadspris Export av varor Förädlingsvärde i transport och kommunikation Förädlingsvärde i kommuner Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i gruvor och tillverkningsindustri Arbetade timmar i tillverkningsindustrin Import av varor Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här T0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26. Underlag för beräkningarna Nedan följer en genomgång av vilka huvudkällor som används vid snabberäkningen av andra kvartalet och statusen på dessa jämfört med en ordinarie kvartalsberäkning. Användningssidan Hushållens konsumtionsutgifter För många konsumtionsändamål baseras beräkningarna på Omsättningsstatistiken. Vid tiden för Snabben saknas fortfarande en del rapportering från företagen och de kvartalsuppgifter som används i beräkningarna är därmed mindre fullständiga än underlaget vid ordinarie beräkning av andra kvartalet. Konsumtionen av detaljhandelsvaror i Snabben beräknas utifrån tre månaders detaljhandelsstatistik. Även konsumtionen av bilar bygger på motsvarande underlag som vid en ordinarie kvartalsberäkning. Beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter för energi baseras i Snabben på leveransstatistik av eloch oljeprodukter för två månader samt preliminära data avseende tillförseln av el för juni månad. Konsumtionen av fjärrvärme beräknas huvudsakligen utifrån analysmaterial som t ex gradindex. Vid ordinarie beräkning bygger denna del på kvartalsstatistik. Som underlag till Statistiska centralbyrån 13

16 Kommentarer beräkningen av hushållens konsumtion av bostäder används uppgifter över färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus för två månader jämfört med tre månader vid ordinarie beräkningar. Uppgifter om export och import av resevaluta som ligger till grund för beräkningar av svenskars konsumtion utomlands och utländska besökares konsumtion i Sverige saknas till Snabben, och skattas därför med hjälp av uppgifter för tidigare perioder. Underlag till beräkningar av hushållens konsumtion av försäkringar och direkta finansiella tjänster är också ofullständiga och har därför skattats i viss utsträckning. Hushållens icke vinstdrivande organisationer (HIO) beräknas med hjälp av löneuppgifter för april månad. Vid den ordinarie kvartalsberäkningen bygger beräkningarna på löneuppgifter för hela kvartalet. För deflatering till fasta priser finns i Snabben, som vid ordinarie beräkning, tre månaders konsumentprisindex (KPI) tillgängligt. Statliga konsumtionsutgifter Till Snabben levererar Ekonomistyrningsverket (ESV) en preliminär sammanställning av myndigheternas inrapportering för kvartalet. Underlaget är dock inte granskat på samma sätt som leveransen till en ordinarie beräkning och innehåller även färre detaljer jämfört med en ordinarie leverans. Fastprisberäkningarna av kollektiv produktion bygger i stor utsträckning på antalet arbetade timmar och för dessa beräkningar finns arbetskraftsundersökningar (AKU) och konjunkturlönestatistiken (KL) för två månader. Individuell produktion i fasta priser beräknas med hjälp av volymindikatorer som till ordinarie beräkning av andra kvartalet kompletteras med mer aktuell information i vissa delar och då också görs på mer detaljerad nivå än vid Snabben. För fastprisberäkning av övriga delar av konsumtionen, såsom insatsförbrukning och sociala naturaförmåner, används i Snabben till stor del implicitindex från föregående kvartal. Kommunala konsumtionsutgifter I Snabben finns inte de ordinarie kvartalsenkäterna för kommuner och landsting tillgängliga. Underlag finns för beräkning av löner genom LAPS (Löner, arbetsgivaravgifter och preliminär a-skatt) för en månad. För övriga konsumtionsvariabler saknas information och för dessa delar görs bedömningar utifrån budgetinformation och information om första kvartalets utfall. Beräkningarna av kollektiv konsumtion i fasta priser bygger i stor utsträckning på arbetade timmar där två månaders AKU och en månads KL (konjunkturlönestatistik) finns tillgänglig. Beräkningar av individuell produktion görs med hjälp av volymindikatorer för olika delområden som till ordinarie beräkning av andra kvartalet kompletteras med mer aktuell information i vissa delar och då också görs på mer detaljerad nivå än vid Snabben. Övriga delar såsom försäljning och sociala naturaförmåner baseras på antaganden om oförändrad volym- och prisutveckling från föregående kvartal. Fasta bruttoinvesteringar Vid Snabben såväl som vid ordinarie beräkning av andra kvartalet utgör investeringsenkäten från maj det viktigaste underlaget för beräkning av övriga maskiner och övriga byggnader. Statusen i underlaget är densamma vid de båda beräkningarna och utgörs av en prognos som bygger på 14 Statistiska centralbyrån

17 Kommentarer företagens investeringsplaner. För att beräkna leasinginvesteringar finns statistik över finansiell leasing tillgänglig. För investeringarna inom jordbruk och skogsbruk saknades underlag till denna beräkning, vanligtvis finns visst prognosunderlag att tillgå. Uppgifter för dessa branscher är tillgängliga först till årsräkenskaperna. Investeringar i flygplan och fartyg baseras på uppgifter från utrikeshandelsstatistik med varor. Till Snabben finns två månaders ordinarie statistik tillgänglig. Bostadsinvesteringar i nya bostäder baseras på två månaders statistik jämfört med statistik för alla tre månaderna i kvartalet vid en ordinarie beräkning. För de statliga myndigheternas investeringar erhålls uppgifter från ESV avseende hela kvartalet. Däremot saknas uppgifter om de kommunala myndigheternas investeringar och beräkningarna baseras på bedömningar bland annat med ledning av tidigare kvartalsutfall. För deflatering används ett antal olika indexkällor där index för inhemsk tillgång (ITPI) och byggindexar (bl. a. BPI och FPI) är de mest betydande. För ITPI finns uppgifter för hela kvartalet och för byggindexarna saknas uppgifter för juli månad i Snabben. Lagerinvesteringar Ordinarie beräkningar av lagerinvesteringar bygger på kvartalsstatistik men till Snabben är underlaget bristfälligt. Det underlag som finns tillgängligt är den rapportering om industrins lager som har kommit in vid tiden för beräkningarna samt lite information om handelslagren. I övrigt bedöms lagerinvesteringarna till stor del utifrån hur övriga delar av ekonomin utvecklats. Export och import För varuhandeln finns vid Snabben varufördelad statistik för två månader och snabbstatistik, baserad på ett mer begränsat urval, för den sista månaden i kvartalet. Uppgifter levereras både i fasta och löpande priser. För utrikeshandeln med tjänster används en avbruten insamling av Riksbankens kvartalsuppgifter om utrikeshandel med tjänster vilket innebär att underlaget innehåller en högre grad av imputerade värden jämfört med den statistik som senare publiceras av Riksbanken och som används i de ordinarie kvartalsberäkningarna. Vid snabberäkningen 2011 var underlaget mycket bristfälligt och det fanns endast några enstaka uppgifter om tjänstehandeln. För resevalutaposten, som till övervägande del bygger på annat underlag än enkätinsamlade uppgifter, saknas statistik till Snabben och resevalutan baseras därför i hög grad på bedömningar utifrån tidigare kvartalsutfall. Resevalutaposten utgör cirka 20 procent av total tjänsteexport och cirka 30 procent av total tjänsteimport. I avsaknad av tjänsteprisindex bygger deflatering av uppgifterna för utrikeshandel med tjänster till stor del på skattade branschprisindex enligt TPI, importprisindex och löneindex för april och maj. För de områden där aktuell prisinformation saknas används samma prisutveckling som för första kvartalet. Produktionssidan Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruksproduktionen baseras i Snabben på en skördeprognos samt statistik för två månader över jordbruksproduktionen. Däremot saknas direkt information om skogsbruket och resultaten bygger på bedömningar Statistiska centralbyrån 15

18 Kommentarer utifrån tidigare kvartal. För beräkningarna av produktionen inom fisket finns två månaders fångststatistik att jämföra med tre månaders statistik vid ett ordinarie kvartal. Gruvor och tillverkningsindustri Underlaget till Snabben utgörs av en prognos för kvartalet utifrån industriproduktionsindex för april och maj månad där uppgifterna inte justerats för lager. Viss information om industrins lager av produkter i arbete och färdigvarulager finns tillgänglig och har använts i beräkningarna. Vid en ordinarie beräkning finns tre månaders lagerjusterade uppgifter att tillgå. Byggindustri Beräkningarna av byggproduktionen bygger i Snabben såväl som vid ordinarie beräkning av andra kvartalet bland annat på investeringsprognoser från Investeringsenkäten i maj, uppgifter över antalet påbörjade lägenheter samt en sammansättning av olika byggindexar. För de två sistnämnda källorna finns endast uppgifter för två månader vid Snabben men till ordinarie beräkning av andra kvartalet finns uppgifter för hela kvartalet. El, gas och värme För beräkning av energibranschernas produktion används den ordinarie månatliga elstatistiken för april och maj kompletterad med preliminära data avseende tillförseln av el för juni månad. NR gör sedan en skattning av produktionssidans delar gällande el för juni månad. Kvartalsstatistik över naturgasimport ingår också som underlag i beräkningen av energibranschens produktion. Fjärrvärmeproduktionen beräknas huvudsakligen utifrån analysmaterial som t ex gradindex. Vid ordinarie beräkning bygger denna del på kvartalsstatistik över fjärrvärmeproduktionen. För beräkning av löpande priser finns, som vid ordinarie beräkning, tre månaders producentprisindex (PPI) att tillgå. Tjänstebranscher Liksom vid en ordinarie kvartalsberäkning baseras huvudparten av beräkningarna av tjänsteproduktionen från och med 2008 på tjänsteproduktionsindex. Vid tiden för Snabben saknas fortfarande en del rapportering från företagen och de uppgifter som används i beräkningarna är därmed mindre fullständiga än underlaget vid ordinarie beräkning av andra kvartalet. För några branscher kompletteras tjänsteproduktionsindex med annan statistik, t ex delårsrapporter. I vissa fall omfattar de här underlagen hela kvartalet redan vid Snabben och i andra fall endast en mindre del av kvartalet. Bostadstjänster och bank- och försäkringstjänster ingår inte i tjänsteproduktionsindex. Produktionsberäkningen av bostadstjänster bygger på uppgifter över färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus för två månader. Vid ordinarie beräkningar finns tre månader att tillgå. För bank- och försäkringsbranschen finns uppgifter över lånestockar för tre månader för beräkning av Financial Intermediation Services Indirectly Measured (FISIM). I övrigt saknas ordinarie underlag för bank- och försäkringstjänstbranscherna, såsom kvartalsstatistik för finansiella företag, och beräkningarna baseras bland annat på information ur bankernas delårsrapporter. I en ordinarie beräkning används tjänsteprisindex (TPI) för att beräkna fasta priser i de flesta tjänstebranscherna. TPI finns inte tillgängligt till Snabben. För 16 Statistiska centralbyrån

19 Kommentarer tjänsteproduktionsindex, och i NR, har därför en prognos på prisindexar för andra kvartalet använts. Andra källor för fastprisberäkning är partihandelsindex och KPI för vilka alla tre månaderna i kvartalet finns tillgängliga. Offentliga myndigheter Beräkningarna av de offentliga myndigheternas produktion bygger på samma underlag som beräkningarna av konsumtionsutgifterna. För de statliga myndigheterna finns sammanställningen av myndigheternas rapportering från ESV och beräkning av fasta priser görs utifrån uppgifter om arbetade timmar, prisindexinformation och volymindikatorer för individuellt inriktad produktion. För de kommunala myndigheterna saknas i stor utsträckning underlag i löpande pris, men uppgifter om arbetade timmar finns för beräkning av löner och sociala avgifter i fasta priser. Även för den kommunala individuella produktionen används volymindikatorer för respektive område. I brist på information om löpande priser används samma prisindex som vid föregående kvartalsberäkning. Sysselsättning Sysselsättningsberäkningarna baseras på statistik från AKU över antal sysselsatta och antal arbetade timmar under två månader. Utöver AKU används två månader från KLP, antal anställda och arbetade timmar för privat sektor samt en månad för respektive offentligt område, KLK (kommuner), KLS (stat) samt KLL (landsting). Vid ordinarie beräkning finns tre månaders Konjunkturlönestatistik att tillgå och även Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. Utfallet av Snabberäkningarna Av tabell 3 framgår differensen i volymutvecklingen mellan Snabben och den ordinarie kvartalsberäkningen för andra kvartalet för åren För BNP har revideringarna varit måttliga, förutom för 1997, 1999 och 2010 då volymutvecklingen reviderades med 0,7, 0,5 respektive 1,0 procentenheter. För enskilda delar har däremot revideringarna varit större. På tillgångssidan är det framförallt importen som reviderats mycket, men också HIO-produktionen och kommunernas produktion. På användningssidan är det fasta bruttoinvesteringar och export som reviderats mest. Revideringarna av BNP har för den senast femårsperioden i genomsnitt uppgått till -0,2 procentenheter och 0,3 i absoluta tal. Statistikunderlagen för Snabben har successivt förbättrats under åren och för flera områden har underlagen närmat sig den status som levereras till ordinarie beräkning av andra kvartalet. Statistiska centralbyrån 17

20 Kommentarer Tabell 3 Revideringar av Snabben Skillnaden mellan Snabben och efterföljande kvartalsberäkning (faktisk volymutveckling enligt Snabben minus faktisk volymutveckling i ordinarie beräkning). Positivt tal betyder att snabben har överskattat utvecklingen och negativt tal betyder att snabben har underskattat utvecklingen. Revideringar snabben Tillgång FV näringslivet FV staten FV kommunerna FV HIO Import Användning Hushållens kons.utg Offentlig konsumtion Fast bruttoinvestering Lagerinvestering* Export BNP *Bidrag till BNP-utvecklingen Revideringar I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden uppdateras dock vid varje kvartalsberäkning för hela perioden från och med I den ordinarie beräkningen av andra kvartalet, som publiceras den 20 september, ses även beräkningarna av första kvartalet 2011 över. I samband med publiceringen i september 2011 kommer nationalräkenskaperna för första gången att redovisas enligt näringsgrensindelning för SNI Tidsserie BNP-revideringar I tabell 4 redovisas BNP utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle då en ny beräkning har gjorts för de olika kvartalen. 18 Statistiska centralbyrån

21 Kommentarer Tabell 4 Publicerad faktisk volymutveckling för BNP för perioden kvartal kvartal , vid olika beräkningstillfällen År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal maj 3, aug 3,0 3, sep 3,0 3, nov 2,8 3,0 2, feb 2,8 2,9 2,5 2, maj 3,3 2,9 2,6 2, nov 2,7 3,1 2,3 2, :e maj 4,0 3,4 2,5 3, maj 1, aug 1,0 2, sep 1,0 2, nov 0,9 2,7 0, feb 0,9 3,0 0,3-4, maj 1,0 3,0 0,6-4, nov 0,9 2,9 0,5-4, :e maj 0,7 2,4 0,4-4, :e maj 0,7 2,4 0,6-5, nov 0,4 2,2 0,5-5, maj -6, jul -6,6-7, sep -6,9-7, nov -6,7-6,8-5, mar -6,5-6,8-5,2-1, :e maj -6,9-7,0-5,7-1, :e maj -6,6-6,9-5,9-1, nov -6,6-7,1-6,4-1, :e maj-10 3, jul 3,0 4, sep 2,7 5, nov 2,7 5,0 6, mar 2,5 5,0 6,9 7, maj 2,8 5,0 6,6 8, maj 6, jul 6,9 4,8 Statistiska centralbyrån 19

22 BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Löpande priser - current prices Mnkr - SEK million kv-q Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr BNP till marknadspris GDP at market prices Import av varor och tjänster Import of goods and services Import av varor Import of goods Import av tjänster Import of services Summa tillgång Total resources Konsumtionsutgifter Final consumption expenditure Hushålll inklusive HIO Household and NPISH De eg. hushållens konsumtion Household final cons exp. excl NPISH Hushållens ickevinst drivande organisationer NPISH Offentlig konsumtion General government Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Statistiska centralbyrån

23 BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Löpande priser - current prices Mnkr - SEK million kv-q Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Bruttoinvesteringar Gross capital formation Fast bruttoinvestering Gross fixed capital formation Näringsliv Producers excluding government non-market producers Statliga myndigheter Central government Kommunala myndigheter Local government Lagerinvestering inkl investering i värdeföremål** Changes in inventories incl. valuables** Inhemsk slutlig användning*** Gross domestic final expenditure*** Export av varor och tjänster Export of goods and services Export av varor Export of goods Export av tjänster Export of services Summa användning Total uses * I vissa enstaka fall kan redovisade utvecklingstal skilja sig åt marginellt mellan olika nationalräkenskapstabeller på år och kvartal på grund av avrundning i beräkningen av dem. * In some cases a marginal difference can be found in reported figures due to rounding off calculations for change in volume between annual and quarterly National Accounts tables. ** Värdet är beräknat till samma andel av BNP som lagerinvestering respektive investering i värdeföremål i fasta (t-1) priser. Förändringen angiven i % är förändringen av lagerinvestering i % av BNP motsvarande period föregående år. ** The value is calculated to the same rate of GDP as changes in inventories or net acquisitions of valuables in constant (t-1) prices. The % represents the change in inventories as a percentage of GDP for the corresponding period previous year. *** Inhemsk slutlig användning=konsumtionsutgifter+bruttoinvesteringar. *** Gross domestic final consumption=final consumption expenditures+gross capital formation Statistiska centralbyrån 21

24 BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Fasta priser referensår constant prices reference year 2010 Volymförändring motsvarande period föregående år, % - change in volume, corresponding period previous year, % Mnkr - SEK million kv-q Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % BNP till marknadspris , , , , ,9 GDP at market prices , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Import av varor och tjänster , , , , ,0 Import of goods and services , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Import av varor , , , , ,7 Imports of goods , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Import av tjänster , , , , ,3 Import of services , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Summa tillgång , , , , ,7 Total resources , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Konsumtionsutgifter , , , , ,1 Final consumption expenditure , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 Hushåll inklusive icke-vinstdrivande , , , , ,1 organisationer , , , , ,3 Household and NPISH , , , , , , , , , , , ,4 De eg. hushållens , , , , ,1 konsumtion , , , , ,5 Household final cons , , , ,3 exp. excl NPISH , , , , , , , ,5 Hushållens ickevinst , , , , ,6 drivande organisationer , , , , ,5 NPISH , , , , , , , , , , , ,8 Offentlig konsumtion , , , , ,1 General government , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Statliga myndigheter , , , , ,7 Central government , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Kommunala myndigheter , , , , ,9 Local government , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 22 Statistiska centralbyrån

25 BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Fasta priser referensår constant prices reference year 2010 Volymförändring motsvarande period föregående år, % - change in volume, corresponding period previous year, % Mnkr - SEK million kv-q Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Bruttoinvesteringar , , , , ,0 Gross capital formation , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Fast bruttoinvestering , , , , ,7 Gross fixed capital , , , , ,1 formation , , , , , , , , , , , ,1 Näringsliv , , , , ,2 Producers excluding , , , , ,8 government non , , , ,2 market producers , , , , , , , ,7 Statliga myndigheter , , , , ,4 Central government , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 Kommunala myndigheter , , , , ,6 Local government , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Lagerinvestering inkl , , , , ,5 investering i värdeföremål** , , , , ,7 Changes in inventories , , , ,6 incl. valuables** , , , , , , , ,1 Inhemsk slutlig användning*** , , , , ,8 Gross domestic final , , , , ,7 expenditure*** , , , , , , , , , , , ,1 Export av varor och tjänster , , , , ,6 Export of goods and services , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 Export av varor , , , , ,1 Exports of goods , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Export av tjänster , , , , ,9 Export of services , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Summa användning , , , , ,7 Total uses , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 * I vissa enstaka fall kan redovisade utvecklingstal skilja sig åt marginellt mellan olika nationalräkenskapstabeller på år och kvartal på grund av avrundning i beräkningen av dem. * In some cases a marginal difference can be found in reported figures due to rounding off calculations for change in volume between annual and quarterly National Accounts tables. ** Värdet är beräknat till samma andel av BNP som lagerinvestering respektive investering i värdeföremål i fasta (t-1) priser. Förändringen angiven i % är förändringen av lagerinvestering i % av BNP motsvarande period föregående år. ** The value is calculated to the same rate of GDP as changes in inventories or net acquisitions of valuables in constant (t-1) prices. The % represents the change in inventories as a percentage of GDP for the corresponding period previous year. *** Inhemsk slutlig användning=konsumtionsutgifter+bruttoinvesteringar. *** Gross domestic final consumption=final consumption expenditures+gross capital formation Statistiska centralbyrån 23