KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Transkript

1 Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

2 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet samt GS (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch).

3 Procent Procent Diagram 1. Löneutveckling inom industrin (SNI B-C), arbetare och tjänstemän 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 jan 13 jul 13 jan 14 jul 14 jan 15 jul 15 Jan 16 Juli 16 Källa: SCB Konjunkturlönestatistik och egna beräkningar Diagram 1 visar löneutveckling, mätt i tolvmånaderstakt, inom gruv- och tillverkningsindustrin. Sammanvägningen av uppgifterna för arbetare respektive tjänstemän har skett med uppgifter från Medlingsinstitutet. Den låga löneutvecklingen från april 2016 beror på att det varit avtalsrörelse och uppgifter om de nya lönerna inte hunnit rapporterats in. När de retroaktiva lönerna är klara och inrapporterade förväntas löneökningstakten bli högre. Diagram 2. KPI och KPIF-utveckling, 12-månaderstakt 2 KPI 1 KPIF 0-1 jan 13 jul 13 jan 14 jul 14 jan 15 jul 15 Jan 16 Juli 16 Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 2 visar utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), mätt i tolvmånaderstakt, och konsumentprisindex mätt med fast ränta (KPIF).

4 Procent Diagram 3. Reallöneutveckling inom industrin (SNI B-C), arbetare och tjänstemän 5 Reallön KPI 4 Reallön Källa: SCB och egna beräkningar Diagram 3 visar reallöneutveckling, mätt i tolvmånaderstakt, för anställda inom gruv- och tillverkningsindustrin, dels beräknad med KPI och dels med KPIF. Den låga reallöneutvecklingen från april 2016 beror på att det varit avtalsrörelse och uppgifter om de nya lönerna inte hunnit rapporterats in. När de retroaktiva lönerna är klara och inrapporterade förväntas löneökningstakten bli högre. Diagram 4. Anställda inom industrin (SNI B-C) K1 2014K1 2015K1 2016K1 Källa: SCB Kortperiodisk sysselsättningsstatistik Diagram 4 visar antalet anställda inom gruv- och tillverkningsindustrin per kvartal enligt SCBs kortperiodiska sysselsättningsstatistik.

5 Procent Diagram 5. Industriproduktionsindex (IPI) och industrins orderingång (SNI B-C) jan-13 sep-13 maj-14 jan-15 sep-15 Maj 16 Källa: SCB Diagram 5 visar utvecklingen av industriproduktionen enligt industriproduktionsindex (IPI) respektive orderingången (kedjeindex 2010 = 100). Utvecklingen av industriproduktionen enligt IPI respektive nationalräkenskaperna 1 (NR) kan skilja sig åt bland annat på grund av att IPI enbart mäter industrins varuproduktion och inte industrins tjänsteproduktion, vilket NR gör. Diagram 6. Industrins kapacitetsutnyttjande (SNI B-C) Källa: SCB Industriproduktionsindex (IPI) Industrins orderingång K1 2013K4 2014K3 2015K2 2016K1 Diagram 6 visar kapacitetsutnyttjandet inom gruv- och tillverkningsindustri respektive per kvartal. 1 Se diagram 9 och 10

6 Mdkr Konfidensindikator Medelvärde Diagram 7. Konfidensindikator, tillverkningsindustrin (SNI C) M M M M M M05 Källa: Barometerindikatorn, Konjunkturinstitutet Diagram 7 visar konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin enligt Konjunkturinstitutets månadsvisa konjunkturbarometer. Konfidensindikatorn är ett sammantaget mått som konstrueras utifrån svar på frågor som ställs till företagen om exempelvis orderingång, orderstock, produktion, priser och antal anställda. Diagram 8. Industrins investeringar (SNI B-C), miljarder kronor 2008 års priser Källa: SCB maskiner byggnader summa Diagram 8 visar industrins investeringar enligt SCBs investeringsenkät. Diagrammet visar utfallet och planer för

7 Diagram 9. Investeringar i tillverkningsindustrin, miljarder kronor Fasta priser med referensår 2015 respektive löpande priser, kvartalsdata fasta priser löpade priser kv98 1kv00 1kv02 1kv04 1kv06 1kv08 1kv10 1kv12 1kv14 1kv16 Källa: Thomson Reuters Datastream, SCB Nationalräkenskaper Diagram 9 visar investeringsutvecklingen i svensk tillverkningsindustri under perioden 1 kvartalet 1998 till 2 kvartalet Till skillnad mot diagram 8 ingår även kostnader för immateriella investeringar i diagram 9. Diagram 10. Industriproduktionens utveckling (SNI B-C) 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1kv2013 3kv2013 1kv2014 3kv2014 1kv2015 3kv2015 1kv2016-2,0% -4,0% Källa: SCB nationalräkenskaperna Diagram 10 visar industriproduktionens utveckling enligt nationalräkenskaperna mätt i årstakt, dvs respektive kvartal jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Uppgifterna är i fasta priser med referensår Med industriproduktion avses SNI B-C enligt SNI 2007.

8 Diagram 11. Industriproduktionen, tillverkningsindustri, miljarder kronor Fasta priser med referensår 2015 respektive löpande priser, kvartalsdata fasta priser löpande priser utjämnad löpande ej utj 60 1kv98 1kv00 1kv02 1kv04 1kv06 1kv08 1kv10 1kv12 1kv14 1kv16 Källa: SCB Nationalräkenskaper Diagram 11 visar svensk tillverkningsindustris produktionsutveckling under perioden 1 kvartalet 1998 till 2 kvartalet 2016, i fasta respektive löpande priser. Andra kvartalet 2016 uppgick värdet av industriproduktionen i svensk tillverkningsindustri till 159 miljarder kronor.

9