Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge
|
|
- Lina Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7 miljoner arbetstagare ska slutas i ett läge då arbetsmarknaden under en period har förbättrats snabbt. Samtidigt har osäkerheten kring utsikterna för den globala utvecklingen ökat, vilket även påverkar Sverige. Flera indikatorer för den svenska ekonomiska utvecklingen pekar nu på en inbromsning. Dessa och en mängd andra förutsättningar kommer parterna inom industrin att behöva förhålla sig till när de förhandlar om nya kollektivavtal under hösten 211. Nivån i industrins löneavtal väntas som tidigare bli normerande för andra avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden. Riksbankens bedömning är att lönebildningen, på samma sätt som under de senaste 15 åren, kommer att fungera förhållandevis väl och ge upphov till löneökningar som är förenliga med inflationsmålet Diagram A18. Brist på arbetskraft och löneglidning i näringslivet Procent och årlig procentuell förändring 2, Brist på arbetskraft (vänster skala) Löneglidning (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Finanskrisen bidrog till låga avtalade löneökningar Till följd av finanskrisen som inleddes 28 försvann cirka 14 jobb i Sverige. Den försämrade ekonomiska utvecklingen och det försämrade arbetsmarknadsläget till följd av krisen kom också att återspeglas i nivåerna på de löneavtal som slöts under avtalsrörelsen 21. Industrin drabbades hårt av krisen och industriproduktionen sjönk dramatiskt, vilket också kom att påverka nivåerna på industrins löneavtal som i genomsnitt blev 1,75 procent i årlig procentuell förändring. Den genomsnittliga nivån kom sedan att fungera som ett riktmärke för resten av arbetsmarknaden. Enligt Medlingsinstitutets statistik resulterade avtalsrörelsen 21 i förbundsvis avtalade (ofta benämnda centralt avtalade) löneökningar i den svenska ekonomin på i genomsnitt 1,7 procent per år under 21 och 211, vilket kan jämföras med till exempel avtalsrörelsen 27 som resulterade i förbundsvis avtalade höjningar på i genomsnitt 2,9 procent per år under perioden Förbättrat arbetsmarknadsläge har inneburit en högre löneglidningstakt Arbetsmarknaden har sedan den finansiella krisen återhämtat sig snabbt. Det förbättrade arbetsmarknadsläget har också börjat synas i lönestatistiken. Det har inte handlat om stigande löneökningar i förbundsavtalen, vilka ju var bestämda i 21 års avtalsrörelse. Istället har det förbättrade arbetsmarknadsläget synts i löneökningarna utöver förbundsavtalen (ofta benämnd löneglidning eller restpost) och då främst i näringslivet. Löneglidningen i näringslivet har ökat från en historiskt låg nivå på knappt,3 procentenheter 29 till preliminärt nästan,9 procentenheter 21 (se diagram A18). Under 211 bedöms löneglidningstakten i näringslivet stiga ytterligare till cirka 1,1 procent. Den totala löneökningstakten (det vill säga förbundsavtal plus löneglidning) i den svenska ekonomin enligt
2 2 FÖRDJUPNING konjunkturlönestatistiken var preliminärt 2,6 procent under 21 och bedöms bli 2,8 procent under Många löneavtal ska omförhandlas under hösten 211 och helåret 212 Under hösten 211 har en ny större avtalsrörelse inletts som sedan fortgår under 212. Under hösten i år och hela nästa år ska över 5 löneavtal omförhandlas mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden (se tabell A1). Förhandlingarna omfattar drygt 2,7 miljoner arbetstagare. Till detta kommer ett stort antal hängavtal som berör uppskattningsvis ett par hundra tusen arbetstagare. 13 Sammanlagt berörs cirka 2 av 3 arbetstagare i Sverige av avtalsförhandlingarna. Huvuddelen av avtalen löper ut den sista mars och den sista april nästa år. 14 Tabell A1. Större löneavtal som löper ut under hösten 211 och helåret 212 En översikt Antal Utlöpningsdatum grupp/avtal (1-tals) Sektor/bransch/ Antal anställda förbundsavtal Tjänstemän inom industrin Bl.a. tjänstemän (TEKO), akademiker inom bank och försäkring, revisionsoch konsultföretag Hösten Främst arbetare inom industrin Bl.a. motorbranschen Bl.a. detaljhandel, IT och telekom Bl.a. kommuner, bemanningsföretag Bl.a. hotell- och restauranger, kommunikation- och serviceentreprenad Bl.a. LO-förbunden inom Samhall, friskolor (KFO) Bl.a. staten Bl.a. callcenters, tidningsdistributörer, ombordanställda Anm. TEKO = Sveriges Textil och Modeföretag och KFO = Kooperationens förhandlingsorganisation Källa: Medlingsinstitutet Industrins avtal väntas bli lönenormerande även i denna avtalrörelse Det så kallade industriavtalet har haft stor betydelse för lönebildningen i Sverige sedan andra hälften av 199-talet. 15 Under 21 sa Teknikföretagen upp industriavtalet som bland annat har reglerat 12 Om löneökningstakten istället mäts med hjälp av nationalräkenskapernas lönesummor och arbetade timmar var ökningstakten av timlönerna klart lägre under 21. Olika statistiska effekter, såsom till exempel förändringar i frånvaro till följd av semester och av arbetstidens förläggning, förändringar av bonusutbetalningar och andra skattepliktiga löneförmåner, ligger bakom detta. Även utfasningen av krisavtalen inom industrin kan vara en tänkbar förklaring till att nationalräkenskapernas timlöner ökade klart långsammare under 21. För mer läsning om detta se SCB, Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv, 21:4. 13 Ett hängavtal är ett avtal som tecknas mellan en arbetstagarorganisation och ett enskilt företag som inte är medlem i ett arbetsgivarförbund. 14 Detta innebär att den kommande avtalsrörelsen är något mindre i omfattning jämfört med avtalsrörelsen 21, då fler än 55 löneavtal slöts för drygt 3,3 miljoner arbetstagare. 15 Industriavtalet har gällt sedan 1997 och har blivit en viktig institution i svensk lönebildning. Industriavtalet inrättades efter avtalsrörelsen 1995 då parterna på den svenska arbetsmarknaden inte lyckades samordna sina avtalsförhandlingar. Efter industriavtalets inrättande har samordningen fungerat bättre och industrins kollektivavtal har kommit att bli ett riktmärke för övriga avtalsområden.
3 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER förhandlingsordningen inom industrins avtalsområden. 16 Ett nytt industriavtal blev klart i juni i år och trädde i kraft vid halvårsskiftet. Det nya industriavtalet innehåller bland annat tydligare skrivningar om industrins lönenormering och löneledande roll, regler för tidsmässig samordning av industriarbetarnas och industritjänstemännens avtalsförhandlingar samt en förstärkning av de opartiska ordförandenas medlarroll. 17 Trots att inte alla parter som undertecknade det gamla industriavtalet har undertecknat det nya industriavtalet kan ovan nämnda faktorer bidra till att lönenormeringen från industrins sida blir stark även i avtalsrörelsen I januari i år kom också fackförbunden för arbetare och tjänstemän inom industrin överens om att samordna avtalsförhandlingarna under hösten. Facken inom industrin överlämnade sina avtalskrav den 3 september i år i enlighet med denna överenskommelse. Avsikten är att de nya löneavtalen ska vara klara senast den 3 november i år. LO:s rekommenderade avtalskrav är på 3,5 procent I september i år rekommenderade LO sina medlemsförbund att begära 3,5 procent eller minst 86 kronor per månad i ett ettårigt avtal i löneförhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna. 19 LO:s rekommenderade avtalskrav innehåller också en jämställdhetspott för avtalsområden med låg genomsnittslön samt en del andra föreslagna förändringar av anställningsvillkor och avtalsförsäkringar (se tabell A2). Förändringarna av avtalsförsäkringarna består i utvidgad omställningsförsäkring, höjda sjukförmåner och högre avtalspensioner. De LO-anslutna industrifackförbunden IF Metall, GS (Facket för skogs-, trä och grafisk bransch) och Livs reserverade sig mot LOstyrelsens beslutade avtalskrav. Dessa fackförbund har valt att inte ställa sig bakom kravet på en jämställdhetspott. De har samtidigt krävt avtalade lönehöjningar på 3,7 procent eller minst 91 kronor per månad. Fackförbunden för tjänstemännen inom industrin har också ställt sig bakom dessa högre krav på avtalade lönehöjningar. Högre avtalskrav nu jämfört med förra avtalsrörelsen I tabell A2 jämförs LO:s rekommenderade avtalskrav med motsvarande krav under de tre senaste avtalsrörelserna. 2 Tabellen visar att avtalskraven nu precis som under tidigare avtalsrörelser är ettåriga. Önskar arbetsgivarorganisationerna en längre avtalsperiod blir detta i så fall en del av en förhandlingslösning. Kraven vad gäller nivån på de avtalade lönehöjningarna är nu nästan en procentenhet högre än vad 16 Uppsägningen trädde i kraft den 31 oktober En opartisk ordförande ska enligt industriavtalet tillsättas tre månader innan samt biträda industrins avtalsparter en månad innan det gamla avtalet löper ut. En opartisk ordförande har möjligheter att agera på eget initiativ och kan bland annat begära utlåtanden från industrins ekonomiska råd, lägga egna förslag till lösningar och skjuta upp stridsåtgärder. 18 Fem fackförbund och tolv arbetsgivarorganisationer har undertecknat det nya industriavtalet. Fackförbundet Pappers, som undertecknade det gamla avtalet, valde nu av olika skäl att inte underteckna det nya avtalet. 19 LO (Landsorganisationen) är en av tre fackliga centralorganisationer på den svenska arbetsmarknaden. SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) och TCO (Tjänstemännens centralorganisation) är de två andra centralorganisationerna. LO organiserar fackförbund för arbetare medan de två andra centralorganisationerna organiserar fackförbund för tjänstemän. 2 Orsaken till att endast LO:s avtalskrav analyseras är att de andra centralorganisationerna nu och även i tidigare avtalsrörelser inte har presenterat några gemensamma avtalskrav som innehåller önskade nivåer på de avtalade löneökningarna.
4 4 FÖRDJUPNING Tabell A2. LO:s rekommenderade avtalskrav samt löneutfall enligt konjunkturlönestatistiken Årlig procentuell förändring om ej annat anges Avtal LO:s rekommenderade avtalskrav Avtalsperiodens längd (år) Krav på lönehöjning 3,2 3,9 2,6 3,5 Krav på lägsta lönehöjning (kr per månad) Låglöne-/jämställdhetspott (kr per månad)* Exempel på övriga krav (<17 5) Garanterad lägsta höjning av semesterlön, ny omställningsförsäkring 25 (<2 ) Avtalens lägstalöner ska höjas med minst 91 kr per månad 125 (<21 3) Rätt till heltid, begränsad möjlighet till visstidsanställningar, regler för användande av bemanningsföretag Resultat/utfall för hela ekonomin** 1 (<22 4) Utbyggd föräldralön, begränsad möjlighet till visstidsanställningar, förbättringar i avtalsförsäkringar Avtalsperiodens längd (år) 3 3 2? Löneutfall enligt KL 3,2 3,7 2,7? Avtalad lönehöjning enligt MI Genomslag (avtalad lönehöjning i % av avtalskrav) 2, 2,9 1,7? ? Anm. * Avtalskraven inför 24 års avtal innebär till exempel att lönerna ska höjas med ytterligare 25 kronor per månad för de avtalsområden som har en genomsnittlig lön under 17 5 kronor per månad. ** Beräkningarna avser genomsnitt under avtalsperioden. Avtalsperioderna mäts i kalenderår (det vill säga inte avtalsår). Beräkningarna för 21 och 211 är gjorda med hjälp av preliminära utfall och Riksbankens prognoser. Källor: LO, Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken de var under förra avtalsrörelsen. Värt att påpeka är att utfallen för löneökningstakten per år enligt konjunkturlönestatistiken har legat nära nivån på avtalskraven. Tabellen visar också att utfallen för de förbundsvisa avtalade löneökningarna har utgjort i genomsnitt cirka 2/3 av avtalskraven. Svenskt Näringsliv (SN) har räknat på LO:s rekommenderade avtalskrav. Kostnaden enligt SN för kravet på lönehöjningarna i årlig procentuell förändring inklusive kravet på en lägsta nivå mätt i kronor per månad är 3,9 procent, vilket är,7 procentenheter högre än vad motsvarande krav beräknades kosta i förra avtalsrörelsen. Till detta kommer kostnader för föreslagna förändringar i anställningsvillkor och avtalsförsäkringar samt löneökningar utöver de avtalade. Avtalsförhandlingarna sker i ett osäkert ekonomiskt läge men med en förbättrad arbetsmarknadssituation Avtalsförhandlingarna kommer nu att pågå efter en period med en förhållandevist snabbt förbättrad arbetsmarknad. Företagens vinster har återhämtats och produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin har varit relativt hög. Vinstandelen i näringslivet är dock fortfarande på en relativt låg nivå och bedöms i år att vara fortsatt under sitt historiska genomsnitt (se diagram A19). Tillväxten i arbetsproduktivitet var mycket låg eller negativ under åren 27 till 29, vilket medförde att vinstandelen föll. Därefter har tillväxten varit betydligt starkare, vilket ändå betyder att det i genomsnitt har varit i stort sett nolltillväxt i produktiviteten sedan 27. Den reala arbetskostnaden per timme har ökat något mer än produktiviteten sedan 27.
5 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER Reallönen i hela ekonomin (deflaterad med KPI) ökade kraftigt 29, men den minskar något i år. Reallöneutvecklingen de senaste åren ser dock olika ut beroende på vilket mått på inflationen som används vid deflateringen. Används till exempel KPIF som inflationsmått så fluktuerar reallönen mindre (se diagram A2). Avtalsförhandlingarna kommer också att pågå i ett läge då det råder stor osäkerhet om utsikterna för den internationella utvecklingen och därmed också för Sverige. Flera indikatorer för den svenska ekonomins utveckling pekar nu på en inbromsning. Antalet nyanmälda lediga platser enligt arbetsförmedlingen ökar nu inte lika snabbt som tidigare samtidigt som antalet varsel har stigit något. Anställningsplanerna enligt Konjunkturbarometern visar också på en inbromsning av antalet nyrekryteringar de närmaste månaderna. Bristen på arbetskraft har sjunkit eller stabiliserats i flera sektorer enligt barometerdata. Förväntningarna om framtida löneökningar och inflation enligt Prosperas enkätundersökning har trendmässigt stigit sedan ungefär mitten av 29. Den senaste undersökningen från oktober visar dock att förväntningarna för både framtida löneökningar och inflation har fallit. Historiska samband mellan löner, inflation och inflationsförväntningar tyder på att de ett-, två- och femåriga löneförväntningarna kommer att stiga de närmaste månaderna för att därefter sjunka tillbaka (se diagram A21). Flera tänkbara orsaker till spänningar i avtalsrörelsen Det finns flera tänkbara orsaker till att det kan bli spänningar mellan parterna i den kommande avtalsrörelsen. Olika delar av ekonomin har återhämtats i varierande grad sedan krisen. Det är till exempel en stor skillnad hur arbetsmarknaden har återhämtats i industrin jämfört med i tjänstesektorn. 21 Nivåerna på förbundsavtalen kommer som alltid att vara en central förhandlingsfråga. Under de tre senaste avtalsrörelserna har till exempel LO-förbunden i genomsnitt fått igenom cirka 2/3 av avtalskraven i utfallen av de förbundsvisa avtalen enligt Medlingsinstitutets statistik. Beroende på bland annat parternas bedömningar av utvecklingen av svensk ekonomi framöver kan de få igenom mer eller mindre av detta historiska genomsnitt. Arbetsgivarorganisationerna har uttryckt önskemål om att de nya kollektivavtalen ska innehålla en högre grad av lokal lönebildning i förhållande till den förbundsvisa lönebildningen. Avtalskonstruktionen har stor betydelse för flexibiliteten i lönebildningen. En högre grad av lokal lönebildning i löneavtalen kan motiveras av att sektorer, branscher eller enskilda företag utvecklas olika framöver. Avtalsperiodernas längd kommer också i detta sammanhang att vara en betydelsefull förhandlingsfråga. Långa avtalsperioder med högre nivåer i förbundsavtalen minskar flexibiliteten i lönebildningen, vilket kunde,5,45,4,35,3,25,2 Diagram A19. Vinstandel i näringslivet Bruttoöverskott som andel av förädlingsvärde i näringslivet respektive årlig procentuell förändring, Vinstandel (vänster skala) Produktivitet (höger skala) Real arbetskostnad per timme (höger skala) Anm. Real arbetskostnad per timme, deflaterade med förädlingsvärdedeflatorn i näringslivet. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A2. Reallön i svensk ekonomi Årlig procentuell förändring Deflaterad med KPI Deflaterad med KPIF Källor: Medlingsinstitutet och SCB Den svaga återhämtningen inom industrin kan delvis förklaras av att en viss andel av den ökade sysselsättningen istället sker inom företagstjänster (vilket är en del av tjänstesektorn). Denna sysselsättningsökning är direkt kopplad till industrin via exempelvis bemanningsföretag, dataföretag och andra konsulttjänster. Industrins ekonomiska råd bedömer att sysselsättningsåterhämtningen inom industrin blir svag de närmaste åren. Se Industrins ekonomiska råd, Inför 211 års avtalsrörelse, juni 211.
6 6 FÖRDJUPNING 3,6 3,4 3,2 3, 2,8 Diagram A21. Löneförväntningar på ett, två och fem års sikt enligt samtliga aktörer. Utfall och modellprognoser Årlig procentuell förändring 2, år 2 år 5 år Anm. Modellprognoserna tas fram enligt följande: I den första regressionen används Riksbankens prognos på KPI-inflationen för att prognostisera inflationsförväntningarna framåt i tiden. I den andra regressionen prognostiseras därefter löneförväntningarna med hjälp av de estimerade prognoserna på inflationsförväntningarna. Källor: TNS SIFO Prospera och Riksbanken Diagram A22. Totala löneökningar och löneökningar enligt förbundsavtal i Sverige Årlig procentuell förändring Förbundsavtal Total löneökning observeras tydligt under framförallt 29 då flera temporära krisavtal slöts inom industrin för att frångå de redan slutna kollektivavtalen inom sektorn. Även nivåerna på lägstalönerna inom respektive avtalsområde kommer att vara en viktig förhandlingsfråga. Arbetsgivarorganisationerna har uttryckt önskemål om att de ska vara oförändrade under denna och flera kommande avtalsperioder. Något högre löneökningstakt de kommande åren Under perioden bedöms lönerna i den svenska ekonomin öka med i genomsnitt cirka 3,3 procent per år (se diagram A22). Denna bedömning baseras på en mängd olika faktorer, till exempel utvecklingen på arbetsmarknaden, företagens vinster och aktuella inflationsförväntningar. Sedan 1998 har de av förbunden avtalade löneökningarna utgjort mellan 5 och 8 procent av de totala löneökningarna i Sverige. Om man antar att detta förhållande består under perioden innebär Riksbankens prognos för de totala löneökningarna om cirka 3,3 procent per år att förbundsavtalen enligt Medlingsinstitutets statistik kommer att bli mellan 1,7 och 2,7 procent per år. Löneprognosen viktig för sysselsättnings- och inflationsprognosen Löneprognosen är en viktig komponent i Riksbankens bedömning av den framtida inflations- och sysselsättningsutvecklingen. Den framtida löneutvecklingen kommer att ha stor betydelse för hur sysselsättningen och arbetslösheten i Sverige utvecklas. Höga reallöneökningar tenderar nämligen att inverka negativt på sysselsättningsutvecklingen. 22 Även om löneprognosen huvudsakligen baseras på den ekonomiska utvecklingen, så ger avtalsnivåerna ofta en vägledning om hur de totala lönerna kommer att utvecklas framöver. Om avtalsrörelsen leder till löneökningar som på ett tydligt sätt avviker, uppåt eller nedåt, från Riksbankens prognos kan det få konsekvenser för penningpolitiken. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken 22 Ekonomisk forskning visar på ett starkt samband mellan reallöner, sysselsättning och arbetslöshet. För sammanställningar av teoretisk och empirisk forskning på detta område, se till exempel Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 211 och Nils Gottfries, Fungerar den svenska lönebildningen?, bilaga 5 till Långtidsutredningen 211.
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merModell för löneökningar
Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den
Läs merFrån avtalsrörelse till arbetskostnad
Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga
Läs merSamhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen
ANFÖRANDE DATUM: -- TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Medlingsinstitutets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel + 8 787 Fax + 8 5 registratorn@riksbank.se
Läs merAvtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.
Läs merLønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
Läs merFACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-05-30 Facken inom industrin (FI)
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2018-03-21 Facken inom industrin (FI)
Läs merINFLATIONSRAPPORT 2002:2
LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merInför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merKORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION 2016-12-13 Facken inom industrin (FI)
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merLönebildningsrapporten 2008
Lönebildningsrapporten 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET NOVEMBER 2008 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-02-18 Facken inom industrin (FI)
Läs merTeknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Läs merKortfattad ekonomisk information
Kortfattad och aktuell information om utvecklingen av de industrianställdas löner, reallöner, sysselsättning, industriproduktion m.m. Kortfattad ekonomisk information 2016-05-03 Facken inom industrin (FI)
Läs mer7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4
KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen
Läs merInför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)
Läs merOrdlista för avtalsrörelsen
Ordlista för avtalsrörelsen A Ackord Löneform som innebär att den ackordsarbetande får betalt i relation till en viss prestation. Allmän visstidsanställning En tidsbegränsad anställning på maximalt två
Läs merArbetsmarknadsekonomisk. Inför avtalsrörelsen 2016
Arbetsmarknadsekonomisk rapport Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2015 1 ARBETSMARKNADSEKONOMISKA RÅDET (AER) BOX 55665 102 15 STOCKHOLM TEL. 08-665 45 00 WWW.ARBETSMARKNADSEKONOMISKARADET.SE
Läs merÅrets avtalsrörelse bedöms ge låga löneökningar
Årets avtalsrörelse bedöms ge låga löneökningar FÖRDJUPNING De förhållandevis höga löneavtalen som blev resultatet av avtalsrörelsen 2007 har inneburit en långsammare anpassning nedåt av lönerna i delar
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merLönebildningsrapporten 2012
Lönebildningsrapporten 1 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 1 14, BOX 3116, SE-13 6 STOCKHOLM TEL: 8-453 59, FAX: 8-453 59 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN 1353-355, ISBN 978-91-86315-35-1
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merLönebildning för en ny tid
Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merInflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning
ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se
Läs merAvsiktsförklaring 16 augusti 2011
Avsiktsförklaring 16 augusti 2011 1 Namn och deltagare Facken inom industrin är ett samarbete mellan fackförbund som organiserar anställda inom industrin och omfattas av Industriavtalet. De fem förbunden
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merANFÖRANDE. Lönebildning och penningpolitik
ANFÖRANDE DATUM: 2008-12-05 TALARE: PLATS: Svante Öberg Folkets hus, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merLöner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merLönebildningsrapporten 2010
Lönebildningsrapporten 1 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 1 1, BOX 3116, SE-13 6 STOCKHOLM TEL: 8-53 59, FAX: 8-53 59 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN 1353-355, ISBN 978-91-86315-18- KONJUNKTURINSTITUTET
Läs merGemensamma krav inför Avtal 2017
Gemensamma krav inför Avtal 2017 LOs styrelse fade 2015 beslut om gemensamma långsiktiga mål för tre kongressperioder. Målen utgör en övergripande färdriktning för LOs löne- och avtalspolitik. De gemensamma
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merHur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012
Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv
Läs merLöner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer
1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merGEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2017
GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2017 Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen framställer härmed sina gemensamma krav på prolongering av gällande avtal med följande
Läs mern Lönebildningen i Sverige
n Lönebildningen i Sverige Kent Friberg* Författaren är doktor i nationalekonomi och är verksam vid Riksbankens prognosenhet. Löneutvecklingen i en ekonomi kan ha en påverkan på inflationen och eftersom
Läs merSvensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley
Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merMedlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
Läs merLönebildning i ny miljö. Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-2017
Lönebildning i ny miljö Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-217 Nominell löneökning, inflation och reallöneförändring, procent 6 5 4 3 2 1-1 (a) KPI 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 6 5 4 3 2
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merOrdlista om lönebildning
Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord
Läs merLåg arbetslöshet en utmaning
Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.
Läs merLågt lönemärke gynnar högavlönade
Lönebildning för jämlikhet nr 1 Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lågt lönemärke gynnar högavlönade Normerande löneavtal
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merDokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk
Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto
Läs merLönebildning och medling
Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige
Läs merFakta om löner - löneutveckling
2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen
Läs merInflationen tillfälligt över målet
Konjunkturläget oktober 7 67 FÖRDJUPNING Inflationen tillfälligt över målet Inflationen har understigit Riksbankens mål i många år. KPIFinflationen har dock uppvisat en stigande trend sedan och har de
Läs merHUVUDYRKANDE. Avtalsförhandlingarna Gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund
HUVUDYRKANDE Avtalsförhandlingarna 2017 Gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund 1 Svenska Målareförbundets huvudyrkanden i kollektivavtalsförhandlingar gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund
Läs merÄr det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07
Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07 Frågor Ett akademiskt utifrånperspektiv Hur ändamålsenligt är det nuvarande avtalssystemet? Ska industrin vara normerande?
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merAvtals EXTRA. Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav.
Avtals EXTRA Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav. NOVEMBER 12016 Enade fack med gemensam styrka i ny avtalsrörelse Facken inom industrin och samtliga
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merSammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP
7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande
Läs merAVTAL GAF. Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari mars 2013
Till förtroendevalda för Sveriges Ingenjörer inom Gruvornas Arbetsgivarförbunds avtalsområde Avtalet Gruvornas Arbetsgivarförbund Sveriges Ingenjörer 1 februari 2012-31 mars 2013 KOMMENTARER INFÖR LOKALA
Läs merDags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Läs mer1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008
n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.
Läs merAvtalskonferens Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017
Avtalskonferens 2017 Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017 Agenda Utgångspunkter inför avtalsförhandlingarna 2017 Ingångsvärden, ekonomi, parternas avtalskrav Nyheter i de avtal som träffats Avtalslängd,
Läs merLöneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merSamhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen
Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen Folkets hus den 16 oktober 2017 Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: 20172017 Twitter: #misamek Medlingsinstitutet Swedish
Läs merYrkanden. Avtalsförhandlingarna Seko Arbetsgivarverket
Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Arbetsgivarverket Seko- Service och kommunikationsfackets avtalskrav för det statliga avtalsområdet fr.o.m. 1 oktober 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en
Läs mer2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.
2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till
Läs merSammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn
Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa
Läs merAvtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner
Avtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner Förord Våra lönekrav i avtalsrörelsen är minst 700 kronor i löneökning till de som
Läs merInför en modell för korttidsarbete
Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs mer