Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen

Transkript

1 Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen Folkets hus den 16 oktober 2017 Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: Twitter: #misamek Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

2 Carina Gunnarsson Medlingsinstitutets generaldirektör Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

3 Valter Hultén Makroekonomisk analytiker, Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

4 Löneutvecklingen i Sverige Valter Hultén Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

5 Konjunkturlöner och centrala avtal Procent 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Restpost, inkl. prognos Källa: Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

6 Förväntningar om stigande löneökningstakt Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Industrins märke Konjunkturlönestatistiken utfall def. Konjunkturlönestatistiken utfall prel. Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet Centrala avtal hela ekonomin Konjunkturlönestatistiken modell Genomsnitt konjunkturprognoser (29 aug-10 okt) Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

7 Konjunkturlönestatistiken till och med juli 2017 Utfall och modellprognos Procent 3,5 Definitivt Preliminärt 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Källa: Medlingsinstitutet 50% 80% 90% Preliminärt utfall Definitivt utfall och prognos Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

8 Konjunkturlönestatistiken till och med juli 2017 Preliminärt utfall och modellprognos, årlig procentuell förändring Utfall Modell Näringsliv 1,9 2,2 Primärkommuner 3,3 3,8 Landsting 2,2 2,9 Stat 2,4 2,8 Totalt 2,2 2,6 Källa: Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

9 Löneökningar i procent Löneökningar i procent Löne-Phillips-kurva Kortsiktigt negativt samband mellan arbetslöshet och löneökningar 1999Q1 2008Q3 2008Q4 2017Q2 6,0 6,0 5,5 U* 5,5 U* 5,0 2008Q3 4,5 4,0 1999Q1 2001Q2; 3,5 3,0 2,5 2007Q2 2005Q2 2,0 1,5 1,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Relativ arbetslöshet Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2008Q4 2017Q2 2012Q2 2016Q2 2010Q2 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Relativ arbetslöshet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

10 Cecilia Hermansson Industrins ekonomiska råd Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

11 Den svenska industrin, industriavtalet och framtida utmaningar en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2017

12 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, forskare, KTH Ola Bergström, professor, Göteborgs universitet Mauro Gozzo, managementkonsult Juhana Vartiainen, riksdagsledamot, Finland 1 2

13 Industriavtalet Industriavtalet och lönenormeringen har varit en framgångsrik lösning Få arbetstvister, goda reallöneökningar samt hygglig sysselsättningsutveckling Liknande lösningar har använts i övriga Norden 13

14 Lönesystemets fundamenta Centralt bestämd arbetsro Bra incitament för investeringar Någon typ av samordning behövs Från centralorganisationerna till industrinormeringen Stort sett samma fördelar Industrin bär den lönenormerande rollen bra En stor sektor med stark anknytning till världsekonomin och den inhemska arbetsmarknaden 14

15 Stort utrikeshandelsutbyte i industrin även av företagstjänster 15

16 Aktuell kritik Avindustrialisering pågår industrin bör inte längre sätta märket Stor arbetskraftsbrist på hemmamarknader - en gradvis överföring av arbetskraft från exportindustrin till övriga ekonomin kan behövas En relativlönejustering krävs som gynnar andra sektorer än industrin Industrinormeringen påstås inte tillåta dessa relativlönejusteringar och därför måste förhandlingsordningen omprövas 16

17 Avindustrialiseringen är en myt Viktigt att se företagstjänster som en del av industrin. Bilden visar olika branschers förädlingsvärden som andelar av BNP enligt NR. 17

18 Med Input-outputtabeller: Nästan lika stort indirekt förädlingsvärde som direkt 18

19 Industrin har de största sysselsättningsmultiplikatorerna 19

20 Arbetskraftsbrist även inom industrin den högsta nivån sedan industriavtalet inrättades 20

21 Låg arbetslöshet och arbetskraftsbrist i länder som satsar mest på robotisering Källa: International Federation of Robotics 21

22 Kollektivavtal förhindrar inte relativlönejusteringar Kollektivavtalssystemet styr inte det slutgiltiga löneutfallet Inget planekonomiskt instrument Kollektivavtalen och marknadsmekanismen kompletterar varandra (ej: sets the wage ) Om t.ex. sjukhusen får mer resurser, kan de attrahera mer arbetskraft 22

23 Marknadsanpassningen är möjlig Relativlöneförändringar sker marknadsvägen via restposten (jmf AER) Dessutom skulle en övergång till annorlunda löneledarskap innefatta enorma risker Moderna kollektivavtal är väldigt flexibla Det finns dock en risk att IA-normeringen kommer under politiskt tryck Annars är det svårt att se att man borde byta system 23

24 Iida Häkkinen Skans Konjunkturinstitutet Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

25 KONJUNKTURINSTITUTET 16 oktober 2017 Lönebildningsrapporten 2017 Iida Häkkinen Skans

26 Konjunkturinstitutets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen Lönebildningsrapporten analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen Analyserar sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner Särskild vikt läggs vid lönenivåns och lönestrukturens betydelse för arbetslöshet och sysselsättning Konjunkturinstitutet beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till avtalsförhandlingarna

27 Årets rapport innehåller tre tematiska kapitel Jämviktsarbetslöshetens utveckling till och med 2030 Löneflexibilitet och avtalskonstruktioner Produktiviteten i Sverige 2 fördjupningar Sysselsättning och konkurrenskraft i den svenska tillverkningsindustrin Utländsk arbetskraft i Sverige

28 Löneflexibilitet och avtalskonstruktioner Hur mycket reagerar löner i privat sektor på variationer i den regionala arbetskraftsefterfrågan? Skiljer sig denna löneflexibilitet beroende på hur lönesättningen går till och hur lönestrukturen ser ut? Kan oförändrad lönespridning kombineras med relativlöneförändringar i svensk lönebildningsmodell?

29 Viktigt att lönerna reagerar på variationer i arbetskraftsefterfrågan Minskar risken att svag efterfrågan leder till hög arbetslöshet Löneflexibilitet fördelar kostnader av konjunktursvängningar jämnare över arbetskraften I Sverige är den lokala löneflexibiliteten nödvändig för att åstadkomma förändringar i relativlönerna Samtidigt bör löneflexibiliteten inte hindra önskvärd strukturomvandling

30 Avtalskonstruktioner är viktiga för graden av löneflexibilitet Branscher har olika förutsättningar för regional löneanpassning beroende på hur lönerna sätts Generellt i den privata sektorn finns betydande inslag av lokal lönebildning Men det finns branscher där de centrala avtalen är mer styrande för faktiska löner Lägstalöner har stor påverkan på den faktiska lönefördelningen Tarifflöner Hotell- och restaurangverksamhet, detaljhandel, vissa företagstjänster, transport Ca 20 procent av sysselsatta i privat sektor

31 Generellt har en högre regional arbetslöshet en tydlig dämpande effekt på lönerna I stora delar av den privata sektorn har högre regional arbetslöshet en tydlig dämpande effekt på den regionala lönenivån En fördubblad regional arbetslöshet leder till 3 procent lägre lönenivå på kort sikt och nästan 9 procent lägre lönenivå på lång sikt Större anpassning för anställda med svagare förankring på arbetsmarknaden Lönebildningen i privat sektor generellt kan åstadkomma väsentliga förändringar i relativlönerna

32 Men mycket låg löneflexibilitet i branscher där de centrala avtalen är mer styrande för lönerna Lönerna reagerar inte på variationer i den regionala arbetslösheten i branscher med mer centralt styrd lönebildning Detta gäller även för anställda med hög arbetslöshetsrisk och för anställda som kommit från arbetslöshet Bekymmersamt från ett samhällsperspektiv eftersom arbetslöshetsrisken är högre inom dessa branscher

33 Produktiviteten i Sverige

34 Svag produktivitetstillväxt det senaste decenniet Produktivitet i näringslivet, procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Medelvärde Medelvärde Produktivitet Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

35 Låg produktivitetsutveckling i många länder Produktivitet i hela ekonomin, trend, procentuell förändring Sverige Storbritannien Tyskland USA OECD Källor: Conference Board, Macrobond och Konjunkturinstitutet.

36 Alla viktiga förklaringsfaktorer bidrar till minskad produktivitetsutveckling i näringslivet Bidrag i procentenheter till arbetsproduktivitetstillväxten Produktivitet Kapitalfördjupning TFP Arbetskraftens kompetens och förmågor Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

37 Möjliga förklaringar till den låga produktivitetstillväxten Avtagande effekt av informations- och kommunikationsteknologi Låg tillväxt i de teknologiskt mest avancerade länderna Lång lågkonjunktur Investeringar i FoU FoU-investeringar i hela ekonomin, procent av BNP Sverige USA OECD-länderna Källa: OECD.

38 Sverige har en hög aggregerad produktivitetsnivå, men inte den högsta Fasta priser, USD, genomsnittlig köpkraftsjusterad produktivitetsnivå i vissa OECD-länder, 2010 års priser LU NO IE BE DK US NL FR DE CH SE AT EU AU FI CA IT GB OECD ES 0 Källa: OECD.

39 Är Sverige på produktivitetsfronten? Branschvisa jämförelser mellan olika länder Nära europeisk produktivitetsfront Tillverkningsindustrin (tex) Skogsindustri Elektronik och optik Information- och kommunikationsbranschen Finans- och försäkringsverksamhet Lägre produktivitetsnivå Tillverkningsindustrin (tex) Textilindustrin Gummi-, plast och mineralproduktindustri Tjänstebranscher (tex) Hotell och restaurang Partihandel

40 Fördjupning: Sysselsättning och konkurrenskraft i den svenska tillverkningsindustrin Hur har tillverkningsindustrins konkurrenskraft i förhållande till viktiga konkurrentländer i Europa utvecklats? Är den nedåtgående sysselsättningstrenden i tillverkningsindustrin en indikation på att konkurrenskraften är svag? Slutsatsen är att den svenska tillverkningsindustrin är konkurrenskraftig Sysselsättningen i tillverkningsindustrin minskar även i andra länder

41 Tillverkningsindustrins relativa arbetskostnadsandel är högre än tidigare Index 2005= Relativ arbetskostnadsandel Medelvärde Medelvärde Anm: KIX-vädga arbetskostnadsandelen för euroområdet, Danmark, Norge och Storbritannien. Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.

42 Företagen inom tillverkningsindustrin är dock nöjda med lönsamheten Procent, årsvärden respektive nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden Lönsamhetsomdöme Lönsamhetsomdöme, medelvärde Vinstandel (höger) Vinstandel, medelvärde (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

43 Fasta bruttoinvesteringar i tillverkningsindustrin Andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde, procent Fasta bruttoinvesteringar Medelvärde Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

44 Andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin minskar i stora delar av Europa Andel av totala antalet sysselsatta, procent Tillverkningsindustri, EU15 Tillverkningsindustri, Sverige Bygg, EU15 Bygg, Sverige Tjänste, EU15 (höger) Tjänste, Sverige (höger) Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.

45 Viktiga slutsatser i årets rapport Den lokala lönebildningen generellt i privat sektor kan åstadkomma väsentliga förändringar i relativlönerna, men avtalskonstruktioner är viktiga för löneflexibilitet. Minskad produktivitetstillväxt i Sverige är del av internationell trend. Sverige har hög produktivitet i tillverkningsindustrin. Den nedåtgående sysselsättningstrenden i tillverkningsindustrin bör inte tolkas som att den internationella konkurrenskraften är svag.

46 Henry Ohlsson Riksbanken Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

47 Penningpolitik och lönebildning Medlingsinstitutet 16 oktober 2017 Henry Ohlsson Vice riksbankschef

48 Inflationsmålet är viktigt Ett gemensamt riktmärke bidrar till stabila spelregler Lägger grund för väl fungerande pris- och lönebildning Underlättar för hushåll och företag att fatta goda ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god ekonomisk tillväxt Inflationsmålet är en hörnsten i den ekonomiska politiken

49 Större köpkraft och stabilare lönebildning 15 Nominallön Reallön Medel: 8, Medel: 3, Medel: 0, Medel: 2, Årlig procentuell förändring. Enligt konjunkturlönestatistik efter 1993 och strukturlönestatistik före Reallöner är beräknade som skillnad mellan årlig procentuell förändring av nominallön och årlig procentuell förändring av KPI. -5 Källor: Medlingsinstitutet och SCB

50 Tydlig rollfördelning Riksbanken ansvarar för penningpolitik Arbetsmarknadens parter bestämmer löner

51 Riksbankens prognoser Viktiga för att få en konsistent bild av konjunkturen och inflationen Vill vara transparenta och öppna kring vad som ligger till grund för analysen Löneprognosen är just en prognos - inte en rekommendation

52 KPIF nu även formell målvariabel men förändringen påverkar inte penningpolitiken Årlig procentuell förändring. Källa: SCB

53 Variationsbandet illustrerar att inflationen varierar Bandet illustrerar att inflationen inte är 4 KPIF, september 4 2 procent varje enskild månad 3 3 Täcker ungefär tre fjärdedelar av utfallen från januari 1995 till september Påverkar inte penningpolitiken Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken

54 Varför så mycket brus? Källor till brus i data: Små urval Bristande underlag Säsongsmönster, som kan variera Mänskligt fel 95-procentiga konfidensintervall Inflation (urvalsosäkerhet): +/- 0,3 p.e. AKU arbetslöshet: +/- 0,4 p.e.

55 Omvärlden viktig förutsättning för svensk ekonomi Allt starkare internationell konjunktur Fortsatt svagt inflationstryck i omvärlden Årlig procentuell förändring. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX-vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Economic Analysis, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

56 Stark svensk konjunktur Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt. Källa: Riksbanken

57 Stark utveckling på arbetsmarknaden Arbetslösheten har sjunkit Allt fler i sysselsättning Procent av arbetskraften respektive befolkningen, år. Källor: SCB och Riksbanken

58 Med stöd av penningpolitiken har inflationen stigit mot målet Inflationsförväntningar kring 2 procent Procent, medelvärde. Punkterna representerar utfall efter publiceringen av den penningpolitiska rapporten i september. Källor: TNS Sifo Prospera

59 Den expansiva penningpolitiken är en förutsättning för en inflation nära målet Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken

60 Tack! Henry Ohlsson Vice riksbankschef

61 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

62 Håkan Gustavsson Arbetsförmedlingen Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

63 Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen Medlingsinstitutets konferens Håkan Gustavsson Prognoschef

64 Nyckeltal Utfall Tusental/procent Prognos Förändring, tusental/procentenheter Utfall Prognos Arbetskraft (16-64 år) Sysselsatta (16-64 år) Arbetslösa (16-64 år) Arbetslöshet (16-64 år) 7,0 6,6 6,7-0,5-0,4 0,1 Relativa arbetskraftstal (16-64 år) 83,2 83,5 84,1 0,3 0,3 0,6 Sysselsättningsgrad (16-64 år) 77,4 78,0 78,5 0,7 0,5 0,5 Inskrivna arbetslösa (16-64 år) Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

65

66

67

68

69

70

71 Fortsatt mycket stark arbetsmarknad Sysselsättningen stiger för såväl inrikes som utrikes födda Under väntas 8 av 10 nya jobb (sysselsättningsökningen) gå till utrikes födda Sysselsättningsgraden stiger dubbelt så snabbt bland utrikes födda som bland inrikes födda under Utrikes födda 2 procentenheter Inrikes födda 1 procentenhet Under loppet av fortsätter arbetslösheten att falla bland inrikes födda men ökar något bland utrikes födda Fortsatt starkt tillskott av utrikes födda till arbetskraften Stigande brist på arbetskraft hos såväl privata som offentliga arbetsgivare Bristen på arbetskraft får allt tydligare konsekvenser De offentliga arbetsgivarna anpassar sina krav

72 Stigande brist på arbetskraft hos både privata och offentliga arbetsgivare

73

74

75

76

77

78 Arbetsförmedlingen står inför tre viktiga utmaningar de närmaste åren Matchningen till arbete och till arbete genom utbildning Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden Hålla tillbaka långtidsarbetslösheten

79 Tack!

80 Carl Melin Futurion Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

81 Vad bör parterna passa på att göra? Medlingsinstitutet 16 oktober 2017

82 Futurions uppdrag Anställningstrygghet Omställningstrygghet Robot-trygghet

83 1. Robotiseringen

84 47% (Källa: Carl Frey & Michael Osborn, Technology and Employment at the Oxford Martin School)

85 53% (Källa: Vartannat jobb automatiseras inom 20 år Stiftelsen för strategisk forskning, Stefan Fölster)

86 9% (Källa:The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries A Comparative Analysis, May 2016)

87 30% av 60% (Källa: McKinsey studie 2016 av data från the US Bureau of Labor Statistics and O*Net)

88 Robotar och maskininlärning kommer inte att ersätta lika många jobb som vi tror, men fler typer av jobb än vi anar. (Källa: IFTF Atlas of the decade, Geographies of transition, Labor of the future, 2017)

89 Jobb försvinner inte - dom förändras

90 Samma jobb men nya sysslor Mig har dom försökt datorisera i över 40 år och misslyckats Kerstin Wejdemo, Metereolog på SMHI

91 Kompetens är en färskvara med krympande bäst-före-datum 35% av kompetensen som anställda behöver oavsett bransch kommer att vara förändrad 2020 (källa: US Labor Departement) Halveringstiden av en en förvärvad kompetens är 5 år (Källa: SRII) I USA uppger var fjärde anställd att de inte har den kompetens som krävs för att göra sitt jobb (Källa: WEF)

92

93

94

95 På framtidens arbetsmarknad Kommer folk byta jobb 8 ggr i genomsnitt Ha olika typer av anställningar genom hela livet Värdesätts fasta jobb lika mycket som idag Men anställningstryggheten ligger i anställningsbarheten Hotas av både omsättning och ändrad LAS

96 @Futurion_swe

97 Daniel Suhonen Katalys Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

98 Siri Steijer Timbro Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

99 Bilder kan beställas från Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office