En fullmatad rapport

Transkript

1

2 En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal. Hur stor del av de värden som produceras tillfaller löntagarna respektive kapitalet? Vilka värderingar och överväganden styr vårt fackliga agerande? Kapitel 3 försöker beskriva hur svensk arbetsmarknad internationaliserats. Arbetskraftsutbudet har i praktiken blivit gränslöst. Vilka är konsekvenserna för kollektivavtalen? Kapitel 4 ger en bild av vår förmåga att organisera. Var på arbetsmarknaden finns våra medlemmar? Och hur många omfattas av kollektivavtalade villkor.

3 Ett kollektivavtal är en kompromiss mellan löntagarnas krav på trygga och stabila villkor arbetsgivarnas krav på arbetsfred och stabila förutsättningar Finns det andra lösningar? Har ekonomins och arbetsmarknadens utveckling förändrat förutsättningarna?

4 Kollektivavtalsmodellens särdrag Autonomi parterna avgör genom kamp och förhandlingar löner och villkor på arbetsmarknaden Staten accepterar och understödjer parterna självständighet Löner och villkor branschanpassas Parterna inte staten ser till att avtalen upprätthålls och efterlevs

5 Kollektivavtalets förutsättningar Hög organisationsgrad om för få löntagare är organiserade blir facket mindre intressant att sluta avtal med Hög avtalstäckning om för få företag i en bransch är bundna av kollektivavtal kan avtalet inte leverera konkurrensneutralitet Starka organisationer om facket inte finns på arbetsplatserna kan organisationen inte säkerställa att avtalen efterlevs

6 Andra system för reglering av löner och villkor Allmängiltigförklaring En metod för att stödja parternas självreglering. Staten beslutar att upphöja ett kollektivavtal till lag. Reglerna och villkoren i avtalet gäller även på företag utan avtal. Staten ger legitimitet till kollektivavtal som saknar effektivitet och kontrollerar efterlevnaden. Lagstadgad minimilön I länder med mycket lågt fackligt inflytande. Den enda lösningen för att rättsligt garantera alla arbetstagare en viss lägsta lönenivå. Det blir statens uppgift att kontrollera att lagen följs.

7 Makten över lönen Tre faktorer att ta hänsyn till: Rättvisa Inflation Konkurrenskraft LO-samordningen har bidragit till reallöneförbättringar, låg inflation och stärkt svensk konkurrenskraft Tillgodoses alla förbundens förväntningar och behov?

8 Hur väl lyckas vi i Sverige?

9 Reallöneökningar, arbetare och tjänstemän

10 Löneutveckling i fyra sektorer, arbetare

11 Rättvis fördelning De svenska företagens vinstandel har inte ökat de senaste 15 åren. Tjänstemännen har tagit en större del av löneutrymmet de senaste 15 åren på grund av högre lokal löneglidning Utmaningar Ska LO-förbunden gå över till en mer lokal lönebildning som tjänstemännen? Eller är LOs medlemsgrupper svagare individuellt och starkare som kollektiv?

12 Rättvisa och jämställdhet

13 Ju fler kvinnor

14 Jämställda löner Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat de senaste 10 åren. Kvinnors löner var i genomsnitt 84 procent av mäns löner år 2009, sett till hela arbetsmarknaden. För arbetare hade kvinnor 88 procent av mäns löner samma år. Kvinnodominerade avtalsområden har generellt sett lägre löneläge än manligt dominerade. Utmaningar Hur ska facket agera för att minska löneskillnaderna mellan kvinnligt och manligt dominerade avtalsområden? Hur ska facket agera för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i samma bransch?

15 Lägstlönerna

16 håll tätt bakåt Sverige har bland världens högsta lägstlöner och relativt låg lönespridning Samtidigt är sysselsättningsgraden hög i förhållande till andra länder Utmaningar Arbetsgivarna ställer krav på sänka lägstlöner för att minska arbetslösheten bland unga vuxna. Hur ska facket agera för finna vägar att få ner arbetslösheten bland unga vuxna utan att behöva acceptera lägre löner och sämre trygghet?

17 Håller kollektivavtalen måttet En ökande del av det centrala löneutrymmet i kollektivavtalen fördelas på lokal nivå. Avtalskonstruktionen får stor betydelse för löneläget på ett avtalsområde. Utmaning Det ligger i arbetsgivarens intresse att bestämma hur det lokala löneutrymmet ska fördelas. Hur kan LO-förbunden agera för att hitta lösningar för sina avtalsområden som ger facklig makt över lönefördelningen på lokal nivå? En facklig uppgift är att motverka de negativa effekterna av hårt nedbrutna och styrda arbetsuppgifter. Vilka fackliga strategier kan bidra till att alla arbetstagare kan gå vidare till nya och mer avancerade arbetsuppgifter?

18 Från utvandrarland till invandrarland

19 Den gränslösa arbetsmarknaden Svensk arbetsmarknad har blivit allt mer internationaliserad. Arbetskraftens fria rörlighet inom EU samt arbetskraftsinvandring från tredjeland är i grunden positivt och kan på många sätt bidra till ökat välstånd. Den växande andelen utländsk arbetskraft medför utmaningar för kollektivavtalet som regleringsinstrument. Utmaningar Hur ska LO verka för att samma villkor gäller för utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige som för svensk arbetskraft? Klarar den fackliga organisationen sitt uppdrag för den utländska arbetskraften? Behövs det statlig kontroll av löner och villkor?

20 Det gränslösa kapitalet

21 Utlandsägda företag i Sverige

22 Det gränslösa kapitalet Svenska företag köper eller startar i allt större utsträckning dotterbolag i utlandet och utländska företag bedriver i allt större utsträckning verksamhet i Sverige. Sedan 1997 anställer svenska koncerner med dotterbolag i utlandet fler arbetstagare utomlands än vad de anställer i Sverige. Utländska företag i Sverige har cirka anställda. Utmaningar Kollektivavtalen är fortfarande i huvudsak nationella. Dock har företagens verksamhet i allt större utsträckning blivit gränsöverskridande och internationell. Vad betyder detta för kollektivavtalen och det fackliga arbetet?

23 Vad har hänt med facken I början av 1900-talet var facklig organisering främst en angelägenhet för manliga arbetare. Men på 50- och 60-talet började allt fler kvinnor förvärvsarbeta och organisera sig fackligt. Likaså organiserade sig tjänstemännen allt mer. Organisationsgraden ökade stadigt. Kulmen nåddes i början av talet då 84 procent av samtliga anställda var fackligt anslutna. En svag trendmässig minskning började skönjas i takt med att antalet anställda minskade inom den traditionellt fackligt starka tillverkningsindustrin.

24 Facklig organisationsgrad

25 Bransch spelar roll

26 och ålder

27 och anställningsform

28 och arbetsplatsens storlek

29 och bostadsort

30 Våra organisationer Sektorer som för 20 år sedan hade förhållandevis låg organisationsgrad är de som tappat mest. Trenden med sjunkande organisationsgrad har hejdats i alla åldrar utom bland arbetare i åldern år. Den trenden är inte ny. Organisationsgraden har minskat från 75 procent vid mitten av 1990-talet till dagens 36 procent. Lägst organisationsgrad är det i Stockholm. Stockholm har större privat servicesektor och större andel unga än övriga regioner. Utmaningar Hur kan LO-förbunden gemensamt agera för att även privat tjänstesektor ska få en hög facklig organisationsgrad? Hur ska LO agera för att få även unga att organisera sig fackligt? Hur kan LO verka för att storstädernas löntagare i större utsträckning blir medlemmar i facket?

31 Visstidsanställda Visstidsanställda är inte fackligt organiserade i samma utsträckning som tillsvidareanställda. Skillnaden har dessutom ökat de senaste fem åren. Det är även vanligast med visstidsanställning på redan svårorganiserade områden som privat service och bland unga. Det är viktigt att det är enkelt för visstidsanställda att bli medlemmar samt att byta facklig organisation eftersom visstidsanställda ofta befinner sig på en arbetsplats under kortare period. Hur ska facket arbeta för att visstidsanställda enkelt ska kunna bli medlemmar samt enkelt kunna byta facklig organisation?

32 A-kassans betydelse A-kassans försämrade villkor år 2007 ledde till det kraftigaste organisationstappet sedan storstrejken Trots detta ligger svenska fack i världstoppen när det gäller organisationsgrad. A-kassan har stor betydelse för att upprätthålla rimliga villkor för de arbetslösa och på så sätt minska risken för en press neråt på lönerna. Utmaningar Hur ska LO agera i det nuvarande läget där många löntagare står utanför? Ska kopplingen mellan fack och a-kassa stärkas eller finns det andra valmöjligheter?

33 Ju större avgiftsökning

34 Täcker vi arbetsmarknaden? Arbetsgivarnas organisationsgrad är hög. År 2009 var den 82 procent. Kollektivavtalets täckningsgrad är också hög. År 2009 var den 90 procent. Överlevnadsgraden för företag är lägst inom handel samt hotell- och restaurang. Här är kollektivavtalens täckningsgrad lägre än genomsnittet. Utmaningar Hur kan LO verka för att kollektivavtalets täckningsgrad ska vara hög också inom den privata servicesektorn?

35 Hållpunkter LOs kongress den maj 2012 Motioner till LO senast den 25 december 2011 Avdelningar eller motsvarande har motionsrätt Respektive förbundsstyrelse ska hinna yttra sig så varje förbund har ett eget datum för inlämning av motioner