Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer
|
|
- Christian Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012 uppgick de avtalsmässiga löneökningarna till knappt 3 procent, vilket nästan var i nivå med ökningstalen åren före finanskrisen. Den 30 april löpte löneavtalen i den viktiga tyska metallindustrin ut. IG Metall har inför årets förhandlingar yrkat på 5,5 procents löneökningar på ett år. I fjolårets förhandlingar fick man ut 4 procents löneökningar efter att ha yrkat på 6,5 procent. De avtal som slutits hittills i år på den tyska arbetsmarknaden har dock hamnat på något lägre nivåer än På de flesta andra håll i Europa är löneökningstakten mycket dämpad. Det är inte bara Sydeuropas krisländer som präglas av stigande arbetslöshet och nedåtpress på löner. Även i vårt grannland Danmark har löneökningstakten bromsat in kraftigt. Andra länder med låga löneökningar är till exempel Nederländerna och Storbritannien. Arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökade klart mer än i konkurrentländerna under Profilen i de svenska industriavtalen innebär dock att en inbromsning i löneökningstakten är att vänta Ökningstakten i löner och arbetskraftskostnader i Europa bottnade 2010 och under 2011 skedde en viss återhämtning i takt med att konjunkturen repade sig. Återhämtningen i löneökningarna kom dock av sig i flertalet länder när eurokrisen fördjupades under hösten Framför allt sattes lönerna i offentlig sektor under allt starkare press som ett led i saneringen av de offentliga finanserna, men försvagningen av konjunkturen verkade också återhållande på löneökningarna generellt i Europa. Skillnaderna mellan enskilda länder var dock betydande. I Tyskland slöts till exempel avtal på historiskt höga nivåer under våren 2012, medan löneökningarna i länder som drabbats hårdare av krisen var väsentligt mer återhållsamma.
2 ..2 Tabell 1 Arbetskraftskostnader per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCI Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år Genomsnitt Genomsnitt Tyskland 2,4 2,2 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,5 Frankrike 3,8 3,2 4,0 3,9 0,4 3,7 3,9 2,4 Italien 3,2 3,4 3,4 5,1 7,0 0,4 2,4 3,1 Belgien 2,4 3,1 2,3 3,4 4,0 3,5 2,8 3,1 Nederländerna 3,8 2,4 2,9 4,3 2,3 1,6 2,3 0,6 Spanien 4,4 3,3 4,3 4,9 5,6 0,7 1,5 2,3 Finland 4,3 2,9 2,5 2,5 6,2-1,2 2,4 4,6 Euroområdet 1 3,3 2,7 2,4 3,5 3,2 1,0 3,0 2,6 Danmark 3,6 2,9 3,9 4,0 2,7 2,4 3,0 1,1 Storbritannien 4,8 2,8 3,2 4,1 2,3 2,9 1,3 1,5 Polen 5,6 6,1 10,8 10,4 4,5 1,3 4,6 4,6 Tjeckien 7,2 5,4 7,6 7,6 5,6 1,7 4,9 3,3 Ungern 10,5 5,9 10,0 6,7 3,3 0,0 6,0 7,7 EU-länder 2 3,6 2,9 3,1 4,0 3,2 1,3 2,9 2,5 USA 4,0 2,0 1,9 2,3 1,3 2,4 2,9 1,5 Sverige 3,9 3,4 5,2 4,1 4,9 2,1 2,8 4,3 1. Avser samtliga euroländer exklusive Cypern, Luxemburg, Malta, Estland och Slovenien. Vägt med KIXvikter. 2. Avser förutom euroområdet Danmark, Storbritannien, Polen, Tjeckien och Ungern. Vägt med KIX-vikter. Källor: Eurostat, Labour Cost Index, Bureau of Labor Statistics, Medlingsinstitutet Enligt Eurostats Labour cost index (LCI), som innefattar såväl löner som kollektiva avgifter och bonusersättningar, ökade arbetskraftskostnaderna i tillverkningsindustrin i EU med 2,5 procent 2012 (tabell 1). Det var en lägre ökningstakt än 2011 men högre än bottenåret Med undantag för Grekland redovisar inga länder fallande arbetskraftskostnader inom industrin under år Ser man till utvecklingen för hela ekonomin redovisar dock också länder som Spanien och Portugal fallande arbetskraftskostnader till följd av lönesänkningar i offentlig sektor. Arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin steg betydligt mer än i konkurrentländerna 2012, efter att 2011 ha utvecklats i linje med EU och euroområdet. Bland Sveriges viktigaste konkurrentländer var det i stort sett bara Finland som uppvisade en högre ökningstakt. Det förtjänar att påpekas att profilen (baktunga avtal i 2010 års uppgörelse och framtunga avtal 2011) i de svenska industriavtalen bidrog till det förhållandevis höga utfallet För 2013 verkar profilen i motsatt riktning vilket håller nere löneökningstakten
3 ..3 detta år. Detta faktum har också slagit igenom i löneprognoserna från till exempel Konjunkturinstitutet (se tabell 2). Prognosen gjordes visserligen innan 2013 års industriavtal slöts men profilen med en tydlig avmattning i löneökningstakten 2013 lär ligga kvar även när hänsyn tagits till de nya avtalen. Tabell 2 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken, procentuell förändring Industrin 2,5 4,0 2,5 Näringslivet 2,5 3,3 2,7 Hela ekonomin 2,4 3,1 2,8 Källa: Konjunkturinstitutets marsprognos Tyskland avviker från övriga Europa Utvecklingen på den tyska arbetsmarknaden de senaste åren avviker kraftigt från resten av Europa. Medan arbetslösheten i många länder stigit till rekordnivåer har den i Tyskland sjunkit till den lägsta nivån på 20 år. Detta har också satt spår i lönebildningen. Avtalen som slöts under våren 2012 hamnade följdriktigt på historiskt höga nivåer. Mellan parterna i verkstadsindustrin slöts ett vägledande avtal i delstaten Baaden-Würtemberg som innebar löneökningar på 4,3 procent på 13 månader, eller 4 procent i årstakt. Inom den kemiska industrin resulterade förhandlingarna i löneökningar på 2,8 procent i beräknad årstakt. I stat och kommun kom parterna överens om löneökningar på knappt 3,2 procent per år i ett tvåårigt avtal. På andra områden resulterade avtalen i allmänhet i löneökningar kring 3 procent. Enligt den tyska statistikbyrån Destatis uppgick de avtalsmässiga löneökningarna 2012 till i genomsnitt 2,8 procent för industrin och 2,7 procent för hela ekonomin (Tabell 3). Noteras kan också att de faktiska löneökningarna, som de mäts i nationalräkenskaperna, varit högre än de avtalsmässiga ökningarna de tre senaste åren. Tidigare rådde under en rad år motsatt förhållande då negativ löneglidning var mer regel än undantag.
4 ..4 Tabell 3 Avtalsmässiga löneökningar i Tyskland, procent Tillverkningsindustri 2,0 3,0 2,9 3,1 1,8 2,1 2,8 Kemisk industri 1,8 2,8 4,3 3,5 1,2 2,8 3,2 Metallindustri 2,3 3,5 3,0 3,2 1,7 1,9 2,8 Byggnadsindustri -1,0 1,7 2,6 2,5 2,4 1,9 2,6 Handel 1,2 1,6 2,0 2,0 1,7 2,3 2,2 Näringsliv 1,3 2,5 2,9 2,6 1,9 2,0 2,6 Offentlig förvaltning 0,0-0,1 5,0 2,7 1,6 1,0 3,0 Hela ekonomin 0,8 1,5 3,4 2,7 1,7 1,5 2,7 Källa: Destatis Enligt Bundesbanks månadsvisa statistik ligger de avtalsmässiga löneökningarna för närvarande på drygt 3 procent i årstakt för hela ekonomin, det vill säga nästan i paritet med ökningstalen före finanskrisen (se nedanstående diagram). Diagram 1 Avtalsmässiga löneökningar i Tyskland, årlig % förändring Källa: Bundesbank Den sista april 2013 löpte avtalen ut för knappt 3,5 miljoner anställda i verkstadsindustrin och knappt 1,3 miljoner inom detaljhandeln. Den sista mars löpte avtalen ut för 0,7 miljoner byggnadsarbetare och för dessa slöts ett nytt avtal i början av april. Avtalet är ettårigt och ger 3,2 procent i västra Tyskland och 4,0 procent i öst. Dessutom innehåller det också en skrivning om att lönerna i öst ska komma i kapp lönerna i väst inom en nioårsperiod. Det största avtalet som slutits hittills under 2013 är det som gäller för cirka 0,8 miljoner anställda i delstaterna. Avtalet löper på två år och ger 2,8 procent i
5 ..5 löneökningar per år, det vill säga lite lägre än de 3,2 procent de offentliganställda i stat och kommun fick igenom På industrins område kan också nämnas 2013 års överenskommelse inom stålindustrin tidigare i år som gav 3 procent på 15 månader, eller 2,4 procent räknat i årstakt. I årets förhandlingar yrkar IG Metall på 5,5 procents löneökningar på ett år inom verkstadsindustrin. I fjol yrkade man på 6,5 procent och fick igenom löneökningar på 4 procent. Tyska ekonomer har nämnt löneökningar i närheten av 3 procent som ett troligt utfall av förhandlingarna i verkstadsindustrin. Låga löneökningar i Danmark Utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren har varit väsentligt sämre i Danmark än i Sverige, Norge och Finland. Detta har också präglat löneökningstakten som från och med 2010 års avtal i den privata sektorn bromsade in kraftigt. De låga löneökningarna i den privata sektorns tvåårsavtal 2010 följdes av ännu lägre löneökningar i offentlig sektor 2011 med lönefrysningar det första avtalsåret. Vintern 2012 slöts återigen tvåårsavtal i privat sektor som även de gav mycket måttliga påslag. För områden med i huvudsak lokal lönebildning som industrin gav avtalen höjningar av lägstlönerna med 1,3 procent per år. Motsvarande ökning inom transportsektorn, som är det tongivande normallöneområdet med i huvudsak centrala påslag, blev 1,5 procent per år. Löneökningstakten i den privata sektorn ligger nu på knappt 1,5 procent, att jämföras med en ökningstakt på 4-4,5 procent åren före finanskrisen. Vintern 2013 löpte avtalen i offentlig sektor ut och de nya tvåårsavtal som sedan slöts resulterade i löneökningar på endast 1,6 procent för hela avtalsperioden i staten och 2,2 procent i kommunerna. På lärarområdet utbröt en relativt långvarig lockout gällande lärarnas arbetstider. Ramavtal från 2011 styr fortfarande i Finland I Finland gäller fortfarande de uppgörelser som grundades på det ramavtal som skrevs under av LO och Finlands näringsliv hösten 2011 och där också regeringen ingick som en part. Inom teknologiindustrin löper avtalet på 25 månader från den 1 oktober 2011 till den 31 oktober Avtalet ger 4,3 procent över hela avtalsperioden fördelat på en första höjning i oktober 2011 med 2,4 procent och en på 1,9 procent i november 2012, om man inte lokalt kommer överens om något annat. Uppgörelsen innehåller också ett engångsbelopp på 150 euro värderat till cirka 0,4 procent. Industriarbetsgivarna har efter hand visat allt större missnöje med avtalet. Efter intern kritik byttes också ledningen i Finlands näringsliv ut. Den nya ledningen har deklarerat att man motsätter sig framtida centrala inkomstpolitiska uppgörelser. Man har också rest krav på längre veckoarbetstid och högre pensionsålder. Det har också förts en debatt kring lönesänkningar, bland annat mot bakgrund av att finsk ekonomi tappat i konkurrenskraft. Inför förhandlingarna om regeringens budget fördes samtal om ett eventuellt nytt ramavtal. Samtalen blev dock resultatlösa. I budgeten som senare presenterades ingick en sänkning av bolagsskatten från 24,5 procent till 20 procent. Budgeten innehöll också
6 ..6 åtstramningar i form av höjda indirekta skatter på bland annat alkohol och godis. Det mesta talar nu för att avtalsförhandlingarna i höst kommer att föras på förbundsnivå igen. Löneökningarna 2012 blev klart högre än de två föregående åren men bland annat som en följd av att löneavtalen haft en viss framtung profil bedöms löneökningstakten bromsa in Finansdepartementet räknade till exempel i sin bedömning, som gjordes i slutet av mars 2013, med en dämpning av löneökningstakten från 3,5 procent 2012 till 2,4 procent 2013 (tabell 4). Tabell 4 Avtalsmässiga och faktiska löneökningar i Finland, hela ekonomin, procent Avtal 3,6 2,0 2,0 2,9 1,8 1,8 Faktiska 4,0 2,6 2,7 3,5 2,4 2,5 Källa: Finansministeriet, prognos från i mars 2013 Norges ekonomi en fredad zon Norsk ekonomi framstår som något av en fredad zon i ett europeiskt perspektiv. BNP-tillväxten, uppgick i fjol till 3,5 procent och arbetslösheten ligger strax över 3 procent. Löneökningarna i Norge har också år efter år varit klart högre än i konkurrentländerna. Avtalsförhandlingarna 2012 resulterade i en generell löneökning på 1,25 NOK i timmen i de så kallade frontfackens vägledande uppgörelse. Det motsvarar en löneökning på 2,15 procent om man också räknar in överhäng från 2011 års uppgörelse Parternas tolkning av överenskommelsen i de efterföljande förhandlingarna var att totalramen för löneökningarna inklusive löneglidning uppgick till 4 procent. Detta visade sig senare vara en riktig bedömning och innebar att löneökningarna 2012 blev marginellt lägre än I början av april 2013 slöts ett nytt avtal i samordnade förhandlingar mellan Norges näringsliv och LO och tjänstemännen. Enligt arbetsgivarsidan innebär påslagen i uppgörelsen en generell löneökning på 0,4 procent, samt en speciell låglönesatsning. Till detta ska läggas överhäng från 2012 års avtal samt antagande om löneglidning i linje med fjolåret, vilket sammantaget bedöms ge en total löneökning på 3,4 procent Uppgörelsen blev något lägre än vad de flesta bedömare hade väntat sig. Till exempel räknade Norges Bank i sin senaste prognos med löneökningar på 4 procent för Fortsatt dämpade löneökningar i Europa viss återhämtning i norr Det mesta talar för att arbetskraftskostnadernas ökningstakt i Sveriges omvärld kommer att förbli låg de närmaste åren. I EU-kommissionen vårprognos som publicerades nyligen förutses ingen återhämtning i löneökningarna under 2013 och 2014 i euroområdet, men i hela EU väntas en viss uppgång i löneökningstakten Föga överraskande förutses löneökningarna förbli mycket svaga i Sydeuropa medan löneökningstakten bedöms öka något nästa år i för Sverige viktiga konkurrentländer som Tyskland och Finland.
Den svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Löner och konjunktur i Tyskland och Norden
Maj 2015 Löner och konjunktur i Tyskland och Norden Konjunkturen i Tyskland har stärkts sedan slutet av 2014, med stöd av lägre oljepriser och en försvagad euro. Den rekordlåga arbetslösheten fortsätter
Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Industrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen
Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
Nästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
April 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Industrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar
Sveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Globala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING
TID FÖR FÖRÄNDRAD LÖNEBILDNING EN ANALYS AV INDUSTRINS KOSTNADSLÄGE OCH KONKURRENSKRAFT EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA OCH TEKNIKFÖRETAGEN EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN INDUSTRIARBETSGIVARNA
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
New figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Investera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Industrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation
Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Industrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Arbetskraftskostnaderna en viktig faktor vid beslut om var i världen industriföretagen
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2017 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010
Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget
Bättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor
Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007
Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT
19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT
INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2018 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER
GLOBALA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Tillverkningsindustrin 1998 2014 17 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Tyskland ekonomin och lönebildningen
1 Tyskland ekonomin och lönebildningen Tyskland är viktigt för Sverige. Förutom landets centrala roll i hanteringen av den pågående krisen i Europa är Tyskland också Sveriges viktigaste handelspartner
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Internationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Globala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 11 mars-17 april Prognosen
Danmark föregångsland inför nya utmaningar
1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity
Ekonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Internationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
2 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-217 September 218 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-217 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Finanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Svensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Utmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi
Internationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5
Internationella löner för industriarbetare
Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000 2004 för industriarbetare i 31 länder Löne- och välfärdsenheten Mats Larsson Innehåll Sammanfattning...2 1 Inledning...5 2 Dataunderlag
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Finanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Stockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen
Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Internationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Finanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Reseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5
Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt