Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007
|
|
- Maria Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007
2 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA? EKONOMISK TILLVÄXT PRODUKTIVITET MARKNADSANDELAR EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING SLUTSATS APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER...13
3 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen De stora ökningarna av arbetskraftskostnaderna under och 1980-talen resulterade i att den svenska inflationen översteg den i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur förtroendet för och värdet av den svenska kronan, vilket ledde till upprepade devalveringar av växelkursen. Nu är läget ett annat. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet, samtidigt som växelkursen är flytande, kommer inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna att resultera i högre inflation och en dalande krona. Under det senaste decenniet har effekten snarare blivit en svag utveckling av sysselsättningen. I den här rapporten undersöker vi de svenska arbetskraftskostnaderna ur ett internationellt perspektiv. Dels redovisar vi utvecklingen under de senaste 25 åren och dels redogör vi för den nutida nivån inom tillverkningsindustri, privat tjänstesektor, samt byggsektor. Vi analyserar därefter huruvida arbetskraftskostnadernas nivå i är samhällsekonomiskt hållbar, samt vilka effekter de höga arbetskraftskostnaderna får på svensk ekonomi och i synnerhet arbetsmarknad. I både och de flesta andra -länder har sysselsättningen inom industrin sjunkit påtagligt det senaste decenniet. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Denna trend lär fortsätta även i framtiden och kan vara det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Det förutsätter i så fall att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. Men inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Vår övergripande slutsats är att de kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet sannolikt är en viktig orsak till att haft en svagare sysselsättningsutveckling än (de länder som var medlemmar före 2004). De svenska arbetskraftskostnaderna är idag cirka 30 procent högre än genomsnittet för och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. Mycket talar för att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med den höga beskattningen samt rigida arbetsmarknadslagstiftningen, hämmar den svenska strukturomvandlingen.
4 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 4 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Internationell statistik över arbetskraftskostnader (lön, skatter och obligatoriska avgifter) inom näringslivet är en bristvara. Ofta jämförs arbetskraftskostnaden för tillverkningsindustrin och ibland försöker man även ta hänsyn till konkurrentländernas produktivitetsutveckling (RULC). En ofta citerad källa är det amerikanska arbetsmarknadsdepartementets statistik över arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i 32 olika länder. 1 Utifrån den statistiken har bland annat Facken inom Industrin lanserat en rad rapporter där s arbetskraftskostnader analyseras ur ett internationellt perspektiv. 2 Tillverkningsindustrins andel av den totala sysselsättningen har emellertid sjunkit trendmässigt i de flesta utvecklade länder de senaste decennierna. För 40 år sedan svarade tillverkningsindustrin för nästan 35 procent av den totala sysselsättningen i uppgick sektorns andel till cirka 16 procent. Tillverkningsindustrins minskande sysselsättningsandel motsvaras av stigande andelar för bland annat den privata tjänstesektorn. Parallellt, om än i något måttligare takt, har tjänstehandelns andel av den totala handeln successivt stigit. 3 Då den privata tjänstesektorn blir allt viktigare ur såväl ett arbetsmarknads- som ett handelsperspektiv riskerar arbetskraftskostnadsjämförelser att bli missvisande om inte hänsyn tas till kostnadsutvecklingen inom tjänstesektorn. Vi har i den här rapporten valt att illustrera arbetskraftskostnaderna inom de västeuropeiska ländernas näringsliv ur två olika perspektiv. Först redovisar vi de svenska arbetskraftskostnadernas utveckling över tiden relativt övriga länder. Sedan granskar vi de svenska arbetskraftskostnadernas nutida nivå relativt övriga länder inom ett antal branscher. 1.1 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS UTVECKLING Utifrån OECD:s statistikdatabas Economic Outlook, kan man beräkna jämförbar statistik över timkostnaden för arbete för OECD-länderna. I diagrammet nedan redovisas näringslivets arbetskraftskostnad inom - länderna (exklusive och, för vilka data saknas) under perioden Under hela 1980-talet och fram till krondeprecieringen 1992 låg de svenska arbetskraftskostnaderna varaktigt högre än motsvarande kostnader i våra konkurrentländer. Efter krondeprecieringen och fram till mitten av 1990-talet var inte de svenska arbetskraftskostnaderna särskilt mycket högre än genomsnittet för övriga västeuropeiska länder. Under senare hälften av 1990-talet och 2000-talets första fem år har dock de svenska arbetskraftskostnaderna successivt stigit relativt våra konkurrentländer. Enligt OECD:s statistik är timkostnaden enbart högre i och jämfört med och därtill bör påpekas att skillnaden endast utgörs av några få procentenheter Arbetskraftskostnad inom näringslivet, Västeuropa , USD/timma Källa: OECD samt egna beräkningar Irland 1 Se exempelvis: International Comparisons of Hourly Compensation Costs for Production Workers in Manufacturing, 2004, United States Department of Labor, Bureau of Labor Statistics, November Se exempelvis Globala arbetskraftskostnader, En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin , Facken inom industrin, oktober Enligt Statistiska Centralbyråns statistik över tjänsteexport och tjänsteimport har tjänstehandelns andel av den totala handeln med utlandet stigit från cirka 15 procent 1970 till cirka 25 procent 2005.
5 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 5 För svensk del är bilden av de senaste tio årens ökningar av arbetskraftskostnaderna möjligen överraskande. Andra internationella jämförelser gör gällande att löneökningarna inom den svenska industrin varit lägre än i de flesta andra länder. Notera därför att statistiken ovan refererar till hela näringslivet, det vill säga även de tjänsteproducerande sektorerna samt byggsektorn. OECD:s statistik är intressant ur ett strukturellt perspektiv, inte minst då man vill undersöka trender och avvikelser från trender ur ett något längre perspektiv. Dock kan det vara vanskligt att lägga alltför stor vikt vid statistiken då man vill undersöka den exakta nivån relativt övriga länder för ett givet år, detta då grundstatistiken för såväl arbetskraftskostnader som antal arbetade timmar kan skilja sig åt definitionsmässigt länderna emellan. Ur det perspektivet kan det vara mer relevant att utgå från statistik från Eurostat. 1.2 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NUTIDA NIVÅ Eurostat genomför, i samarbete med EU-ländernas nationella statistikmyndigheter, sedan ett decennium tillbaka en omfattande, branschöverskridande undersökning av arbetskraftskostnaderna i EUländerna. En fördel med statistiken från Eurostat är att ett utförligt arbete har ägnats åt att harmonisera definitionerna, vilket ger en stor styrka i relevans då man jämför arbetskraftskostnadernas nivå mellan länderna. 4 Statistiken, mätt i euro/timma, finns lätt tillgänglig på Eurostats hemsida. 5 Dessvärre publiceras statistiken med flera års fördröjning, varför det senaste jämförbara året för närvarande är Det finns dock inte något skäl att anta att rangordningen i arbetskraftskostnaderna har förändrats i stor utsträckning sedan dess Arbetskraftskostnader inom näringslivet, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Cypern *Data för avser Data för Irland saknas. Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Enligt Eurostats statistik är arbetskraftskostnaderna högre inom det svenska näringslivet än i något annat EUland. Detta innebär därmed att den tidsserie över arbetskraftskostnadernas utveckling som illustrerades i föregående avsnitt, det vill säga utifrån OECD:s statistik, underskattar s relativa position något. De svenska arbetskraftskostnaderna är cirka 30 procent högre än genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna och nästan 50 procent högre än genomsnittet för samtliga 25 EU-länder. I Lettland, vilket är det EU-land med lägst arbetskraftskostnader, uppgår arbetskraftskostnaden till cirka åtta procent av den svenska nivån. Statistiken återfinns i rapportens appendix. 1.3 ARBETSKRAFTSKOSTNADERNAS NIVÅ UPPDELAT EFTER BRANSCH De höga arbetskraftskostnaderna i beror inte på att arbetskraftskostnaderna är högre inom samtliga sektorer i ekonomin, utan snarare på att det inte finns någon bransch där de svenska arbetskraftskostnaderna är förhållandevis låga jämfört med övriga länder. EU-25 4 En metodologisk beskrivning av statistiken återfinns på följande sida: 5 Den statistik vi redovisar i diagramformat finns att läsa på följande sida: Gå in under Data och därefter Labour Market. Gå vidare in på Labour costs och vidare in på Labour costs annual data. Välj slutligen Hourly labour costs.
6 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 6 Inom tillverkningsindustrin är exempelvis arbetskraftskostnaderna högre inom såväl som. Skillnaden gentemot de tyska arbetskraftskostnaderna är relativt liten, men de belgiska arbetskraftskostnaderna är cirka elva procent högre än de svenska. Hursomhelst kan vi konstatera att de svenska arbetskraftskostnaderna är drygt 20 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för näringslivet i stort är arbetskraftskostnaderna inom den baltiska tillverkningsindustrin cirka en tiondel av den svenska nivån. Eurostats statistik visar att skillnaden i arbetskraftskostnad mellan och genomsnittet för är större i tjänstesektorn än i tillverkningsindustrin. Den svenska tjänstesektorns genomsnittliga arbetskraftskostnad är nästan 35 procent högre än genomsnittet för. En förklaring till den stora skillnaden kan vara de höga skatterna på arbete i relativt många andra EU-länder, vilket har som följd att vissa tjänster som karakteriseras av en något lägre produktivitet knappt tillhandahålls i, åtminstone inte i den vita sektorn. Ytterligare en förklaring kan vara det faktum att en stor del av den svenska tjänstesektorn, till skillnad från tillverkningsindustrin, fortfarande inte är utsatt för utländsk konkurrens. Detta förhållande ändras emellertid snabbt, inte minst i takt med en ökad internationell tjänstehandel Arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = *Data för avser Cypern Slovenien Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = Slovenien Cypern Malta Tjeckien Ungern Polen Estland Slovakien Litauen Lettland *Data för och avser Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor, 2003 EU-25*, euro per timma, Index = EU-25 EU-25 Även inom byggsektorn är de svenska arbetskraftskostnaderna drygt 30 procent högre än genomsnittet för. Liksom är fallet för tjänstesektorn speglar detta sannolikt en bristande grad av konkurrens från utlandet. Konkurrensen tenderar dock att brytas in även i denna traditionellt skyddade sektor, vilket bland annat illustreras av det i EU-domstolen pågående Vaxholmsfallet där det lettiska byggföretaget Laval anser sig diskriminerat av svenska fackföreningen Byggnads *Data för Irland saknas. Cypern Slovenien Malta Tjeckien Polen Estland Ungern Slovakien Litauen Lettland EU-25
7 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 7 2. ÄR ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA FÖR HÖGA? Det faktum att arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare och idag är högre än i våra konkurrentländer behöver inte vara något problem i sig. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns det nödvändigtvis inte något egenvärde i att minimera arbetskraftskostnaderna. Ett sätt att undersöka huruvida de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna är samhällsekonomiskt hållbara är att studera svensk respektive europeisk statistik över ekonomisk tillväxt, produktivitet och marknadsandelar. 2.1 EKONOMISK TILLVÄXT Om den ekonomiska tillväxten har varit högre i än i omvärlden skulle man kunna argumentera att det inte är mer än rättvist att även svenska arbetstagare får sin beskärda del av den växande kakan. Den svenska tillväxten, mätt som ökningen av real BNP, har varit större i än i, men skillnaden är försumbar. Mellan 1995 och 2005 ökade s reala BNP med cirka 25,6 procent, samtidigt som -ländernas reala BNP ökade med 24,5 procent. Det faktum att s ekonomiska tillväxt inte har varit mer än marginellt högre än tillväxten i övriga -länder bekräftas dessutom av Eurostats statistik över medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP/capita. Under perioden har klättrat förbi EU:s problembarn, samtidigt som vi har blivit omkörda av de mer dynamiska ekonomierna Irland och. Såväl 1995 som 2005 var s köpkraftsjusterade BNP/capita sex procent över genomsnittet för EU- 15. Och såväl då som nu intar vi en mellanposition i -ländernas välståndsliga. Sammantaget kan man konstatera att de svenska tillväxtsiffrorna inte direkt rättfärdigar våra höga arbetskraftskostnader Real BNP-tillväxt, Index 1995 = 1998 Källa: Statistiska Centralbyrån, Eurostat, samt egna beräkningar BNP per capita, Justerat för köpkraft (PPS), Index = Irland Irland
8 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen PRODUKTIVITET Om den genomsnittliga produktiviteten inom det svenska näringslivet är högre än i andra länder skulle man kunna argumentera att även arbetskraftskostnaderna borde kunna tillåtas vara högre. Produktivitet kan mätas på en rad olika sätt. Ett vanligt sätt är att undersöka produktionsvärdet per arbetad timma, vilket erhålls genom att dividera BNP med antalet arbetade timmar i ekonomin. Detta kan bland annat illustreras i form av volymförändring, real förändring, relativ nivå i löpande priser, eller relativ nivå i köpkraftsjusterade termer. Eurostat väljer att jämföra EUländernas produktivitet i termer av köpkraftsjusterad BNP per arbetad timma. Enligt det måttet har den svenska 90 produktiviteten gått från att ha varit cirka två procent lägre än genomsnittet för 1995, till att 2004 vara 0,6 procent högre än genomsnittet för. 6 har med andra ord haft en något bättre produktivitetsutveckling än EU- 15, men skillnaden i nivå är fortfarande marginell. Eftersom skillnaden i köpkraftsjusterad BNP/capita var oförändrad mellan 1995 och 2004, vilket illustrerades i föregående avsnitt, kan produktivitetsskillnaden helt och hållet förklaras av att antalet arbetade timmar har utvecklats i en långsammare takt i. Vid en jämförelse med samtliga -länder framgår att produktiviteten i den svenska ekonomin är medelmåttig ur ett västeuropeiskt perspektiv. I sex länder är produktiviteten högre och i åtta länder är produktiviteten lägre. Möjligtvis kan den förhållandevis låga produktiviteten delvis förklaras av att den offentliga sektorn är större i än i övriga länder, vilket drar ned vår genomsnittliga produktivitet. Samtidigt tenderar emellertid höga arbetskraftskostnader att slå ut lågproduktiva branscher, vilket innebär att den genomsnittliga produktiviteten i ekonomin blir högre än vad den annars skulle ha varit. Sammantaget kan vi dock dra slutsatsen att produktivitetsstatistiken inte rättfärdigar s höga arbetskraftskostnader Irland Produktivitet i, BNP per arbetad timma, PPS, Index = Produktivitet i, 2004 BNP per arbetad timma, PPS, Index = Dessvärre har Eurostat ännu inte publicerat produktivitetsstatistik avseende 2005 för samtliga länder.
9 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen MARKNADSANDELAR Om svenska företags marknadsandelar har utvecklats bättre än marknadsandelarna för företag i andra länder skulle man kunna hävda att de höga arbetskraftskostnaderna inte har hämmat den svenska konkurrenskraften. s världsmarknadsandel har successivt sjunkit de senaste tio åren svarade den svenska exporten för cirka 1,6 procent av världens totala export. Tio år senare hade andelen sjunkit till cirka 1,4 procent. Denna trend delar med de flesta andra utvecklade länder. Parallellt har en rad utvecklingsländer, inte minst i Asien, vunnit marknadsandelar. Drygt hälften av den förlust i världsmarknadsandelar som OECD har erfarit sedan 1995 kan förklaras av en ökad världsmarknadsandel för Kina. 7 Då vi i denna rapport främst ämnar jämföra den svenska utvecklingen med, är det intressant att avgränsa exportjämförelsen till ett europeiskt perspektiv. Mellan 1995 och 2005 ökade den svenska exportvolymen med 94 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 73 procent för. Samtidigt har svenska exportpriser sjunkit med tre procent, vilket kan jämföras med en exportprisökning om tio procent för. Svenska företag har med andra ord exporterat ett snabbt växande antal varor och tjänster till fallande priser. Den goda exportvolymen har därmed inte resulterat i en lika fördelaktig utveckling av våra marknadsandelar. Tio av -länderna har haft en bättre utveckling av exportvärdet, mätt i euro, än. Det innebär att har tappat marknadsandelar i förhållande till övriga -länder, vilket illustreras i diagrammet ovan till höger. Vid en närmare analys av ländernas exportutveckling på den snabbt växande kinesiska marknaden visar det sig att även där har tappat marknadsandelar relativt övriga. Huruvida svenska företags dåliga utveckling på världsmarknaden kan förklaras av alltför höga arbetskraftskostnader är naturligtvis 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Irland Andelar av :s totala export Förändring i procentenheter, svårt att avgöra men vi kan trots det konstatera att den svenska exportstatistiken inte motiverar högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. samt egna beräkningar 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Irland Andelar av :s totala export till Kina Förändring i procentenheter, * *Data saknas för Källa: National Bureau of Statistics, China s världsmarknadsandel, Svensk export som andel av global export, procent Källa: OECD Economic Outlook Database 7 Kinas världsmarknadsandel har under ökat från 2,3 procent 1995 till 6,6 procent 2005.
10 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen EFFEKTEN AV FÖR HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER Utifrån statistik över BNP-tillväxten, produktiviteten, samt marknadsandelarnas utveckling är det svårt att rättfärdiga högre arbetskraftskostnader i än i våra konkurrentländer. Detta till trots är våra arbetskraftskostnader märkbart högre än i andra jämförbara länder. Frågan är då vad effekten av för höga arbetskraftskostnader blir, samt om det i det perspektivet går att dra någon lärdom av svensk ekonomisk historia. 3.1 DÅ: ÖKAD INFLATION OCH FALLANDE VÄXELKURS På och 1980-talet kompenserade svenska företag de höga ökningarna av 10,0 arbetskraftskostnaderna genom att ta ut högre priser, vilket resulterade i att inflationstakten i 9,0 var högre än i konkurrentländerna. Den höga inflationen urholkade i sin tur penningvärdet, med en fallande krona som följd. I praktiken skedde denna kronförsvagning genom upprepade devalveringar. Alltför stora ökningar av arbetskraftskostnaderna skapade således stor obalans i ekonomin under dessa decennier som sedermera resulterade i devalveringar. 8,0 7,0 6,0 Den svenska växelkursen, SEK/euro 5, Källa: OECD Economic Outlook Database Omkring 1990 deklarerade politikerna att det måste bli ett slut på devalveringspolitiken. Inflationstakten skulle pressas tillbaka till omvärldsnivå. Under de följande turbulenta åren övergavs den fasta växelkursen, varefter ett mål om prisstabilitet infördes. Sedan dess kan man konstatera att penningpolitiken har varit lyckosam i detta avseende; inflationstakten har det senaste decenniet legat väl i nivå med omvärlden. 3.2 NU: OBALANS GENERERAS PÅ ARBETSMARKNADEN Trots att inflationstakten har pressats till omvärldsnivå, har ökningstakten av arbetskraftskostnaderna fortfarande varit snabbare i än i omvärlden. Under den nuvarande penning- och valutapolitiska regimen resulterar med andra ord inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna i ökad inflation och fallande växelkurs. Obalans skapas emellertid fortfarande. Skillnaden är att obalansen numera klingar ut på annat sätt. Stigande arbetskraftskostnader innebär för det första att det blir mindre fördelaktigt för företag att anställa. För det andra medför den ökade inflationsrisken att Riksbanken måste föra en mer restriktiv penningpolitik, vilket hämmar den generella aktiviteten i ekonomin. Det som är gemensamt för dessa två faktorer är att sysselsättningen tenderar att utvecklas sämre än vad den annars skulle ha gjort. Konjunkturinstitutet redovisar i sin Lönebildningsrapport ett tydligt, negativt samband mellan arbetskraftskostnader och sysselsättning. I rapporten jämförs två alternativa utfall i avtalsrörelsen. I det så kallade höga alternativet antas lönerna stiga med 1,2 procentenheter mer per år jämfört med det så kallade låga alternativet. Detta beräknas medföra en negativ sysselsättningseffekt motsvarande jobb på lite längre sikt. 8 8 Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapporten 2006.
11 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen 11 Antagandet att höga arbetskraftskostnader resulterar i en sämre sysselsättningsutveckling bekräftas av Eurostats sysselsättningsstatistik för och under perioden Under denna period ökade den svenska sysselsättningen med cirka 5,5 procent, samtidigt som sysselsättningen ökade med cirka tolv procent inom. De kraftiga ökningarna av arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet är sannolikt en viktig bidragande orsak till den i svagare sysselsättningsutvecklingen Sysselsättningsutveckling, Index 1995 = EN HÄMMAD STRUKTUROMVANDLING Sysselsättningen inom såväl den svenska industrin som de flesta andra - ländernas industri har sjunkit påtagligt sedan Sammantaget har industrisysselsättningen sjunkit med cirka 8 procent i och ungefär lika mycket i. Till följd av återkommande rationaliseringar kombinerat med en ökande utflyttning av produktion till lågkostnadsländer kan vi vänta oss att denna negativa trend fortsätter även i framtiden. Man skulle kunna förklara denna utveckling som det ena ledet i en väl fungerande strukturomvandling. Detta förutsätter emellertid att sysselsättningen utvecklas mer fördelaktigt inom andra branscher i ekonomin. En allmän uppfattning är att västvärldens länder för närvarande går igenom en utvecklingsfas från industri- till tjänstesamhälle. Inom den svenska privata tjänstesektorn har dessvärre sysselsättningen utvecklats avsevärt sämre än inom motsvarande sektor i. Mellan 1995 och 2005 ökade sysselsättningen inom denna sektor med 14 procent, vilket kan jämföras med en ökning om 22 procent i genomsnitt för. Mycket pekar med andra ord på att de höga arbetskraftskostnaderna, i kombination med höga inkomstskatter, hög moms, samt en rigid arbetsmarknadslagstiftning, hämmar den svenska strukturomvandlingen Sysselsättningsutveckling inom industrin, Index 1995 = Sysselsättningsutveckling inom privat tjänstesektor Index 1995 =
12 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen SLUTSATS Den svagare sysselsättningsutvecklingen i har varit påtaglig, inte minst de senaste fem åren. Under dessa år har också de svenska arbetskraftskostnaderna varit bland de högsta i Europa. I detta läge står vi nu, mitt under brinnande högkonjunktur med snabbt stigande sysselsättning och inför en avtalsrörelse där löneavtal skall tecknas för drygt 2,8 miljoner arbetstagare. Om inte den kommande avtalsrörelsen blir återhållsam hotar en mycket allvarlig situation för såväl det svenska näringslivet som den svenska arbetsmarknaden. Återigen riskerar den svenska ekonomin att hamna i en kostnadskris av det slag som tidigare utlöste devalveringar. Nu kommer inte en fallande växelkurs att rädda det svenska näringslivet. Följden blir istället att företag slås ut från marknaden, flyttar ut produktion och investeringar, eller rationaliserar verksamhet, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen negativt. Olika tal om löneutrymmen, produktivitetstillväxt, vinster, med mera, är alla irrelevanta när det kommer till en internationell jämförelse. Det allenarådande kvittot på hur en avtalsrörelse förlöper är att studera vad som händer på arbetsmarknaden. Om sysselsättningen utvecklas svagare i än i omvärlden samtidigt som den ekonomiska tillväxten är i paritet med omvärlden är det ett uttryck för att arbetskraftskostnaderna i har stigit för mycket.
13 Arbetskraftskostnaderna bromsar sysselsättningen APPENDIX. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UPPDELAT EFTER BRANSCHER. Arbetskraftskostnader inom näringslivet EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom tillv.industrin EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = , , Cypern 46 Cypern 40 Slovenien 45 Slovenien Malta 35 Malta Tjeckien 23 Tjeckien 21 Ungern 22 Ungern 20 Polen 20 Polen 17 Slovakien 17 Slovakien 16 Estland 17 Estland 15 Litauen 13 Litauen 12 Lettland 10 Lettland 9 EU EU *Data för avser 2002, data för Irland saknas. *Data för Irland saknas. Arbetskraftskostnader inom byggsektor EU-25, euro per timma* Arbetskraftskostnader inom privat tjänstesektor EU-25, euro per timma* Index = 2003 Index = , , Cypern Slovenien 42 Slovenien Cypern Malta 25 Malta 35 Tjeckien 24 Tjeckien 25 Polen 19 Ungern 23 Estland 19 Polen 21 Ungern 18 Estland 18 Slovakien 17 Slovakien 18 Litauen 13 Litauen 14 Lettland 10 Lettland 10 EU EU *Data för Irland saknas. *Data för och avser Data för Irland saknas.
Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor
Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merLägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merNew figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merÄldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merVästernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015
MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merEn politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs mer4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna
4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs merTillväxtindikatorer Fyrbodal
Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merUtgångspunkter för AVTAL16
Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merNettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD
Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merFakta om. Sveriges ekonomi 2001
Fakta om Sveriges ekonomi 2001 1 Skriften har tagits fram av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har deltagit: Lars-Olof Jacobsson, projektledare Lars Jagrén Patrik Karlsson Anders Rydeman
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merIndustrins arbetskraftskostnader internationellt
Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merDet svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merKonjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merMAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik
Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merLöneutveckling i Järfälla
Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merGlobala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN
#4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merRapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.
Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merArbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall
Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande - en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall
Läs mer