Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Transkript

1 Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012

2

3 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till förutsättningarna i omvärlden. Därför publicerar Teknikföretagen årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Några av våra slutsatser är att den stärkta svenska kronan bidragit till att svenska arbetskraftskostnader ökat och nu ligger i topp bland viktiga konkurrentländer. Under en längre period har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i euroområdet och i flera OECD-länder. Under 2011 ökade däremot arbetskraftskostnaderna något långsammare i Sverige än i eurorådet. Det har motverkats av att kronan stärkts mot euron. Ytterligare en slutsats är att olika källor och beräkningsmodeller ger varierande resultat. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att källor med internationell statistik bör användas med försiktighet och att uppgifterna är behäftade med betydande osäkerhet. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete med Anders Rune och Bengt Lindqvist. Stockholm i maj 2012 Anders Rune Chefekonom 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin... 5 Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa... 9 Arbetskraftskostnader på arbetarsidan allt svårare att jämföra Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Varierande ökningstakter enligt olika källor Högre ökningstakt i Sverige än i USA och euroområdet under Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Växelkursförändringar har stor betydelse för relativ kostnadsutveckling Kostnaden i Sverige har ökat relativt euroområdet och Västeuropa I USA och Japan har den relativa arbetskraftskostnaden minskat Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna Bilagor Förteckning över bilagor Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

6 Sammanfattning Stärkt svensk krona har bidragit till att svenska arbetskraftskostnader ökat och nu ligger högt vid jämförelse med euroländerna och andra OECD-länder. Kostnadsnivån i Sverige är exempelvis högre än i Tyskland, Finland, Frankrike, USA och Storbritannien, enligt Teknikföretagens kalkyl för 2011 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics. Enbart ett fåtal länder, däribland Belgien och Norge, har högre kostnadsnivå än Sverige. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande betydligt lägre än den är i Sverige och övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Under femårsperioden 2006 till 2010 var ökningstakten inom tillverkningsindustrin i Sverige 3,4 procent, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,7 procent per år i euroområdet. Under 2011 ökade däremot arbetskraftskostnaderna något snabbare i eurorådet än i Sverige inte minst på grund av uppväxlad ökningstakt i Tyskland. En något högre ökningstakt i euroområdet under 2011 har motverkats av att kronan stärkts mot euron. Jämfört med OECD-området har den svenska ökningstakten varit något högre både under femårsperioden 2006 till 2010 och under I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad. Sveriges relativa arbetskraftskostnad har ökat under senare år, vilket försämrat konkurrensförutsättningarna i landet. Arbetskraftskostnaden i Sverige har ökat relativt Västeuropa och euroområdet sedan 2009, främst på grund av växelkursutvecklingen. Under talet, fram till finanskrisen, följde däremot den svenska kostnaden den västeuropeiska relativt väl. Under 2000-talet har arbetskraftskostnaderna i USA och Japan minskat relativt Sverige. I Norden har arbetskraftskostnaden i Norge ökat relativt Sverige och de andra nordiska länderna. Med relativ arbetskraftskostnad avser vi den svenska kostnaden jämfört med kostnaden i viktiga konkurrentländer räknat i gemensam valuta. Vid jämförelse av arbetskraftskostnader i olika länder utifrån källor med internationellt sammanställd statistik är det viktigt att ha i åtanke att uppgifterna är behäftade med betydande osäkerhet. Uppgifter om kostnadsnivå skiljer sig mycket åt beroende på val av källa. Relativt kraftiga växelkursförändringar gör dessutom kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Även uppgifter om ökningstakt skiljer sig väsentligt åt mellan olika källor i synnerhet för enskilda länder och år. Vår bedömning är att LCI i första hand bör användas för jämförelse av arbetskraftskostnadernas ökningstakt inom EU. Som komplement kan även ökningstakt analyseras med hjälp av Bureau of Labor Statistics eller via uppgifter från OECD. 4

7 Den svenska arbetskraftskostnaden har ökat och ligger nu högt vid jämförelse med euroländerna och andra OECD-länder, främst på grund av stärkt svensk krona. På nya växande marknader är arbetskraftskostnaderna fortfarande betydligt lägre än de är i Sverige. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i euroområdet och OECDländerna under femårsperioden 2006 till Under 2011 har arbetskraftskostnaderna däremot ökat något långsammare i Sverige än i eurorådet vilket motverkats av att kronan stärkts mot euron. Uppgifter om arbetskraftskostnad internationellt skiljer sig åt beroende på val av källa, vilket gör att analyser bör göras med försiktighet. Kraftiga växelkursförändringar under senare påverkar dessutom kostnadsnivåerna. 5

8 6

9 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Kraftiga växelkursförändringar under senare år gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Förändringar mellan olika år beror alltså snarare på växelkursförändringar än på kostnadsökningstakt i lokal valuta. En stark svensk krona jämfört med både euron och dollarn gör att arbetskraftskostnaderna i Sverige hamnar högt i relation till kostnaderna i viktiga konkurrentländer när 2011 jämförs med tidigare år. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i dagsläget kostnadsnivåer till och med 2010 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. För jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland euro- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 324 SEK per timme. Uppgiften avser samtliga anställda 2011 och kalkylen baseras på uppgifter från Bureau of Labor Statistics. Detta gäller samtliga uppgifter om kostnadsnivå i detta kapitel där inget annat anges. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden något lägre än vad som anges ovan, men kalkylen enligt BLS är ändå användbar för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. Jämförelsen visar att arbetskraftskostnaden i Sverige är högre än i de flesta euroländer och andra OECD-länder. Arbetskraftskostnadsnivån i Sverige är exempelvis högre än i Tyskland, Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Nivån i Tyskland är 311 SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså högre än den tyska till skillnad från i tidigare års studier. Den danska kostnadsnivån är närmast identisk med den svenska. Endast ett fåtal länder, däribland Norge och Belgien, har högre arbetskraftskostnader än i Sverige. Oljelandet Norge hamnar alltid högt medan Sverige traditionellt brukar hamna ungefär i mitten i denna typ av jämförelser. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2011 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Bureau of Labor Statistics (BLS) och uppgifterna avser Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat och OECD Stan Database använts. Nationalräkenskaper från Eurostat finns uppdaterade för Uppgifter för 2011 enligt nationalräkenskaper från OECD har däremot kalkylerats på motsvarande sätt som uppgifterna från BLS och LCS. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7

10 I Västeuropa (exklusive Sverige) är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 295 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Kostnadsnivån i Sverige är alltså klart högre än i Västeuropa. För att väga samman de västeuropeiska länderna har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige. 2 Vi har valt att använda KIX-indexet från Konjunkturinstitutets. Även andra modeller kan användas med liknande resultat som följd. DEN SVENSKA ARBETSKRAFTSKOSTNADEN ÄR HÖGRE ÄN DEN TYSKA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2011, samtliga anställda (SEK per timme)* Norge 416 Belgien 355 Sverige Danmark Tyskland Finland Frankrike Nederländerna Irland Italien Japan USA Storbritannien Spanien Grekland** 150 Sydkorea 114 Tjeckien Portugal Slovakien Estland Turkiet** Ungern Polen Lettland** Litauen** Mexiko Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom uppgifter enligt BLS saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 2 De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Konjunkturinstitutets senaste KIXvikter, som avser 2009, har använts för att väga samman de enskilda länderna till Västeuropa. 8

11 RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2011, samtliga anställda (SEK per timme)* Bureau of Labor Statistics (BLS) 2011 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2011 Nationalräkenskaper via Eurostat och OECD 2011 Norge Belgien Sverige** Danmark Tyskland Finland Frankrike Nederländerna Irland Italien Japan*** 232 : 231 USA*** 229 : 260 Storbritannien : Spanien Grekland : Sydkorea*** 114 : 110 Tjeckien Portugal : Slovakien Estland Ungern Turkiet : 60 : Polen Lettland : Litauen : Mexiko 43 : : Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 269 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 288 SEK per timme. *** Nationalräkenskapsdata för dessa länder är hämtade från OECD STAN Database istället för via Eurostat. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 67 SEK per timme. Även i länder som Sydkorea och Mexiko, som är stora producenter av teknikprodukter, är kostnadsnivån betydligt lägre med 114 SEK per timme i Sydkorea och 43 SEK per timme i Mexiko. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för fler länder. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem åt. 9

12 Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden ca 290 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI) ger kostnaden 292 SEK per timme. Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 288 SEK per timme Motsvarande enligt Eurostat är 269 SEK per timme. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något för hög när den jämförs med nationell svensk statistik samt med Teknikföretagens egna uppgifter. Den nivå som redovisas för USA framstår samtidigt som relativt låg vid jämförelse med exempelvis nationalräkenskaper. Den amerikanska kostnadsnivån 2011 för tillverkningsindustrin är 229 SEK per timme enligt BLS medan den är 260 SEK per timme enligt nationalräkenskaper för USA. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av BLS ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2011 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 367 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en orimligt hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder känns uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad BLS och Eurostat har. 10

13 Arbetskraftskostnader på arbetarsidan allt svårare att jämföra Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt blir det allt svårare att göra denna typ av internationella jämförelser. I många länder delas inte längre de anställda upp i kategorierna arbetare och tjänstemän. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Bureau of Labor Statistics (BLS) har tidigare redovisat arbetskraftskostnader för arbetare för ett flertal länder, men har från och med 2012 slutat med detta. För att ändå kunna jämföra arbetskraftskostnader för arbetare internationellt, presenterar vi uppgifter för 2011 där vi gör kalkylen för ett antal länder utifrån senast tillgängliga data från BLS som avser ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I SVERIGE ÄR HÖGA ÄVEN FÖR ARBETARE Total arbetskraftskostnad för arbetare inom tillverkningsindustrin 2011 (SEK per timme)* Arbetare 2011 Norge 355 Danmark 307 Belgien 295 Sverige 254 Finland 240 Tyskland 235 Frankrike 212 Italien 204 Japan 204 USA 176 Storbritannien 162 Spanien 156 Sydkorea 102 Tjeckien 70 Ungern 44 Polen 44 Mexiko 29 Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Ursprungsmaterialet från BLS avser I övrigt se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. Den svenska kostnaden för en arbetare i tillverkningsindustrin är 254 SEK per timme enligt kalkylen för I Tyskland är kostnaden för en industriarbetare 235 SEK per timme enligt samma kalkyl. Därmed är kostnaden högre i Sverige än i Tyskland. Tidigare har förhållandet vanligtvis varit det motsatta. Den svenska arbetarkostnaden är samtidigt lägre än i Norge, Danmark och Belgien men högre än i södra Europa och i de anglosaxiska länderna. Även nya konkurrentländer som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland har betydligt lägre arbetskraftskostnader än Sverige, vilket vi utvecklar i nästa avsnitt. 11

14 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina, Mexiko och Ryssland är minst lika relevanta att betrakta vid kostnadsjämförelser som de gamla industriländerna. Dessvärre är tillgången till statistik för dessa nya konkurrentländer ofta begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 I beräkningarna har vi utgått från att kostnadsnivån i Sverige och Västeuropa grovt räknat är 300 SEK per timme. KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR UNGEFÄR EN TIONDEL AV VAD DEN ÄR I SVERIGE Arbetskraftskostnad i nya konkurrentländer i relation till kostnad i Sverige/Västeuropa 1/1 1/4 1/4 1/5 1/7 1/10 <1/10 Sverige och Västeuropa Östra Europa* Brasilien Ryssland Mexiko Kina Indien Källa: Teknikföretagen * Med östra Europa avses här de nya EU-länderna i östra Europa. Arbetskraftskostnaden i Kina är ungefär en tiondel av vad den är i Sverige och Västeuropa, även om den stigit relativt snabbt under senare år. I Indien är arbetskraftskostnaden ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är den ungefär en fjärdedel av den svenska och västeuropeiska. Samma sak gäller för östra Europa men där är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EU-länderna. Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondel av den svenska (eller västeuropeiska) i Bulgarien och Rumänien medan den är ca en fjärdedel i Estland, vilket redovisats tidigare i detta kapitel. I Ryssland är kostnaden ungefär en femtedel av den svenska (och västeuropeiska) medan den är ca en sjundedel i Mexiko. På växande marknader är skillnaderna överlag stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12

15 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Hur konkurrenskraften i Sverige utvecklas i förhållande till i viktiga konkurrentländer avgörs i stor utsträckning av arbetskraftskostnadernas utveckling. Internationella jämförelser är därför viktiga. Ökningstakten studeras vanligtvis i lokal valuta trots att analys i gemensam valuta egentligen bättre återspeglar hur konkurrenskraften utvecklas. Analys i lokal valuta görs för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är en vedertagen källa vid jämförelser av ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat med 3,4 procent per år i genomsnitt under femårsperioden Under motsvarande period var HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET DE SENASTE 10 ÅREN Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Sverige Euroområdet Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) 4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna samt Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för Dessutom är de uppgifter som finns för 2011 i många fall fortfarande preliminära. 13

16 HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) Eurostat LCI Belgien 2,5 3,1 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,9 Danmark 3,6 3,2 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 Estland 10,2 10,0 17,1 21,8 13,2 0,3-0,7 4,5 Finland 4,5 3,6 3,4 8,0 2,5 5,6-1,1 1,8 Frankrike 3,8 3,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 Grekland* 1,5 2,8 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7-5,0 Irland 5,8 3,7 1,1 4,8 6,3 7,1-0,7-2,4 Italien 3,5 3,6 2,1 3,4 5,2 7,1 0,5 2,4 Lettland 9,1 14,0 24,1 31,1 21,4 0,6-3,2 5,4 Litauen 3,9 10,4 20,2 22,9 20,0-5,4-2,0 2,9 Nederländerna* 3,8 2,8 3,0 2,9 4,3 2,3 1,6 1,7 Norge 5,6 5,9 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 Polen 6,1 6,6 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 Portugal 3,2 2,9 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 Spanien 4,5 3,9 4,1 4,2 4,9 5,9 0,5 1,5 Storbritannien 4,7 3,4 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,1 Sverige** 3,7 3,4 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,9 Tjeckien 7,2 5,7 6,8 7,5 7,6 5,6 1,1 4,8 Tyskland 1,9 1,7 3,6 0,6 2,5 1,9-0,1 4,4 Ungern 9,8 5,5 7,8 10,0 6,7 3,2 0,0 5,8 Euroområdet 2,9 2,7 3,4 2,3 3,6 3,0 1,0 3,3 EU (27 länder) 3,4 3,0 3,7 3,0 4,2 3,1 1,3 3,2 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2011 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2011, jämfört med motsvarande kvartal 2010, använts för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. ** Den låga svenska ökningstakten 2006 enligt LCI förklaras i stor utsträckning av tillfälligt sänkt avgift till avtalsförsäkringen för arbetare detta år. ökningstakten i euroområdet 2,7 procent per år. Ökningstakten 2011 var däremot lägre i Sverige än i euroområdet. Under 2011 steg arbetskraftskostnaderna i Sverige med 2,9 procent enligt LCI medan de ökade 3,3 procent i euroområdet. Siffrorna för många länder är samtidigt fortfarande preliminära för 2011 enligt Labour Cost Index. Ökningstakten i Tyskland har varit jämförelse låg under en längre period men för 2011 redovisas den relativt höga siffran 4,4 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt när Eurostat aggregerar data, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och EU. 5 I Grekland, Irland och Portugal, som drabbats hårt av skuldkrisen, minskade arbetskraftskostnaderna under 2011, i kontrast till åren innan då de ökade mer än i euroområdet sammantaget. I Italien och Spanien minskade förvisso inte arbetskraftskostnaderna, men ökningstakten 2011 var klart lägre än åren dessförinnan. 5 För att väga samman Labour Cost Index (LCI) för respektive land till aggregat använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 14

17 STORA SKILLNADER MELLAN BLS OCH EUROSTAT FÖR ENSKILDA LÄNDER OCH ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) BLS Belgien 3,1 2,9 2,7 2,4 5,7 2,5 1,3 : Brasilien 8,9 7,8 6,6 6,2 11,8 5,1 9,2 : Danmark 3,4 3,5 2,5 5,8 2,1 4,4 2,7 : Estland 9,9 10,0 17,3 21,5 14,2 0,0-0,9 : Finland 4,7 3,4 3,8 1,9 4,2 5,9 1,2 : Frankrike 2,9 2,7 3,2 3,3 3,0 2,2 1,8 : Irland 5,7 3,7 3,6 5,1 5,1 4,7 0,3 : Italien 4,3 2,6 1,9 2,2 2,8 3,3 2,8 : Japan 0,6 0,0 0,5-0,2 1,8-1,0-1,3 : Mexiko 6,6 5,2 4,8 5,2 7,0 6,7 2,3 : Nederländerna 4,1 2,1 1,2 1,0 4,3 2,8 1,2 : Norge 4,6 5,1 5,2 6,6 5,6 3,9 4,3 : Polen 4,0 6,4 5,7 10,1 9,8 3,4 3,3 : Portugal 3,5 3,2 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 : Spanien 4,4 3,8 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 : Storbritannien 3,7 3,1 3,8 3,9 4,8 2,0 1,2 : Sverige 4,3 3,6 1,9 6,7 1,8 6,6 1,3 : Sydkorea 6,9 4,4 8,2 8,6-0,3 2,1 3,8 : Tjeckien 5,9 4,7 5,4 8,1 4,8 4,3 1,1 : Tyskland 2,1 1,6 2,5 1,3 1,8 2,1 0,2 : Ungern 9,9 5,4 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 : USA 3,8 2,9 1,1 5,2 2,2 4,0 1,9 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. Arbetskraftskostnaderna i Norge har ökat mer än i Sverige både under perioden 2006 till 2010 och under I Danmark har ökningstakten däremot varit något lägre än i Sverige. I Finland var ökningstakten något högre än i Sverige perioden , men den växlade ner under I Baltikum steg återigen arbetskraftskostnaderna 2011 efter att ha minskat eller vuxit långsamt under 2009 och Finanskrisen och skuldkrisen syns både i siffrorna från LCI och i annan statistik. Olika länder har drabbats i olika utsträckning av kriserna vilket gjort att behovet av att förändra bemanningen i företagen varierat. Dessutom har minskningen av antalet arbetade timmar hanterats på olika sätt i statistiken i olika länder. Krisåtgärder, däribland korttidsarbete, har dessutom bidragit till stora variationer mellan åren. Utvecklingen studeras därför med fördel över perioder på några år. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt BLS och OECD Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter till och med Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden enligt BLS. I USA var motsvarande ökningstakt endast 2,9 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade inte alls under perioden. 15

18 HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I FLERA OECD-LÄNDER Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) OECD MEI Belgien 2,4 2,1 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 1,3 Canada 2,4 1,2-0,3 5,4 1,7-5,0 4,8 3,2 Danmark 3,9 3,4 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3 Estland 9,6 9,8 17,9 21,8 11,8-1,4 0,7 5,0 Finland 4,2 3,2 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,5 Frankrike 3,2 2,5 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,5 Irland 5,7 3,6 3,1 4,9 4,9 4,7 0,3-1,3 Italien 2,5 3,1 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,5 Japan 0,7-0,5 1,1-0,3 0,3-7,1 4,1 1,7 Mexiko 7,0 4,9 5,1 5,0 6,0 4,6 3,5 3,5 Nederländerna 2,5 2,3 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4 Norge 4,5 4,8 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5 Polen 4,0 6,5 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4 Portugal 0,3-0,1 1,0 2,2 2,3-5,3-0,7 0,3 Slovakien 8,5 5,7 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7 Spanien 4,4 3,9 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7 Storbritannien 3,9 3,3 3,9 3,9 3,0 1,2 4,2 1,4 Sverige 3,0 3,2 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8 Sydkorea 9,0 4,4 5,6 6,9-1,3 2,1 9,1 1,7 Tjeckien 6,2 5,2 7,3 7,6 7,7 1,1 2,8 4,1 Turkiet 21,1 10,7 11,0 9,5 11,6 9,9 11,8 10,1 Tyskland 1,7 1,8 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5 Ungern 10,7 6,5 8,5 8,8 6,2 4,0 5,2 6,3 USA 2,9 2,4 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,8 OECD - Europa 3,5 3,1 3,0 3,4 4,0 2,5 2,8 2,7 OECD - Totalt 3,2 2,5 2,3 2,9 2,9 1,1 3,1 2,3 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,5 procent per år under femårsperioden enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,2 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit högre än i OECDområdet. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid, vilket gör att det är bättre att studera utvecklingen under en period på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra öknings- 16

19 takter inom EU. I rapportens bilagor redovisas uppgifter för fler länder och år från de olika källorna. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Från och med årets rapport har vi valt att använda de uppgifter som BLS sammanställer från arbetsmarknadsundersökningar. Main Economic Indicators (MEI) från OECD harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Underlaget till Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med osäkerhet. Högre ökningstakt i Sverige än i USA och euroområdet under 2012 Prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling görs av flera organisationer däribland EU-kommissionen, OECD och International Monetary Fund (IMF). De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och det faktiska utfallet kan bli något helt annat än det förväntade. Prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2012 och För euroområdet är bedömningen 1,9 procent för 2012 enligt EU-kommissionen. Mot- PROGNOSER INDIKERAR HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2012 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2012 och 2013 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) 17 OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) Euroområdet 1,9 1,9 2,0 1,8 1,7 1,7 USA 2,5 4,1 1,7 2,2 2,8 3,5 Sverige 2,9 3,1 3,6 2,4 : : Källa: Europeiska kommissionen European Economy Spring 2012, OECD Economic Outlook November 2011, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2012 : Uppgift saknas.

20 svarande uppgift från OECD är 2,0 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,7 procent. EU-kommissionens prognos för ökningstakten 2012 i Sverige är 2,9 procent medan OECD förutspår en ökningstakt på 3,6 procent. För USA är de olika prognoserna för 2012 överlag något högre än för euroområdet men lägre än för Sverige. I Norden kommer ökningstakten fortsätta att vara högre i Norge än i Sverige, medan den blir något lägre i Finland och Danmark. Detta om utfallet blir i enlighet med prognoserna. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EUkommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. 18

21 Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Växelkursförändringar har stor betydelse för relativ kostnadsutveckling För den globalt konkurrensutsatta exportindustrin är det viktigt att veta hur den svenska arbetskraftskostnaden utvecklas relativt kostnaden i viktiga konkurrentländer. Både växelkursförändring och förändring av relativ arbetskraftskostnad räknat i gemensam valuta är därmed relevant att studera. Internationaliseringen av industrin innebär att likartade produktionsanläggningar ofta finns i flera delar av världen, inom ett och samma företag. Därmed kan produktion snabbt flyttas mellan anläggningar, vilket gör den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen extra viktig. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 4, Källa: Sveriges Riksbank Växelkursförändringar påverkar den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen i större utsträckning än förändringstakten i lokal valuta. Under merparten av talet fram till 2008, när finanskrisen eskalerade, var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Kronan fluktuerade mot dollarn under 2000-talet, men stärktes 19

22 SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNAD HAR ÖKAT RELATIVT VÄSTEUROPEISK UNDER 2011 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa (KIX-viktat)* Euroområdet (KIX-viktat)** Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 * De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats utifrån landets andel av svensk varuexport respektive varuimport till/från euroområdet. trendmässigt fram till finanskrisen. Åren 2008 till 2010 försvagades sedan kronan kraftigt mot både euron och dollarn. Den stärktes ungefär lika mycket under Kronkursen för helåret 2010 mot både euron och dollarn låg ganska nära genomsnittet de senaste tio åren. Mot slutet av 2010 och under 2011 stärktes kronan, vilket gör att de svenska arbetskraftskostnaderna i dagsläget är höga i relation till viktiga konkurrentländers. Utvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden i detta kapitel illustreras med hjälp av uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS). För 2011 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från BLS. 6 Om analysen istället skulle göras med hjälp av Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som vi nämnt anser vi BLS bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige, även om den svenska kostnadsnivån också enligt BLS framstår som hög när den jämförs med uppgifter från nationell svensk statistik. Kostnaden i Sverige har ökat relativt euroområdet och Västeuropa Den svenska arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin har följt kostnaden i Västeuropa och euroområdet relativt väl under 2000-talet, med undantag för de senaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan 2001 och 2007 var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde variationer på grund av finanskrisen. Under 2011 har den stärkta 6 Se kapitlet Arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin, dvs. kapitel 1, för beskrivning av kalkylmetoden. 20

23 svenska kronan gjort att arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige är 10 procent högre än i Västeuropa. Utvecklingen i euroområdet följer den västeuropeiska relativt väl, men på en något lägre nivå eftersom högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Samtidigt ingår länder med lägre kostnad i euroområdet, däribland Estland och Slovakien, vilket sänker nivån något. För att väga samman nivåerna i de västeuropeiska länderna har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige. I likhet med i första kapitlet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. 7 I Tyskland har ökningstakten i lokal valuta det senaste decenniet varit klart lägre än i Sverige, vilket vi redan konstaterat i föregående kapitel. Det har resulterat i att den svenska arbetskraftskostnaden ökat jämfört med den tyska. Fram till och med 2009 var ändå kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron efter finanskrisen bidrog därefter till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån i tillverkningsindustrin passerade den tyska. Högre tysk än svensk ökningstakt i lokal valuta 2011 har mer än väl kompenserats av att kronan stärkts mot euron. Relativt den franska arbetskraftskostnaden har den svenska i stor utsträckning varierat i enlighet med växelkursen. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Tyskland Frankrike USA Japan Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för Konjunkturinstitutets senaste KIX-vikter, som avser 2009, har använts för att väga samman de enskilda länderna till Västeuropa och eurorådet. Estland saknas i KIX-indexet. För att ändå få med Estland (som är ett viktigt produktions- och konkurrentland för svensk industri) har landet tilldelats en vikt som motsvarar landets andel av svensk varuexport respektive varuimport till/från euroområdet. 21

24 I USA och Japan har den relativa arbetskraftskostnaden minskat Under 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustri bland de bäst betalda i världen. Den amerikanska kostnadsnivån för 2011 ligger nu 30 procent under den svenska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesiva försvagningen under perioden och svängningarna beror till allra största del på förändringar i värdet på dollarn jämfört med kronan. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har minskat relativt den svenska under perioden. Förändringen relativt Japan beror dels på växelkursförändringar, dels på utvecklingen av kostnaden i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre ökningstakt av arbetskraftskostnaden i lokal valuta än Sverige. Stundtals har förändringstakten varit negativ och 2009 års ökning av arbetskraftskostnaden i Japan relativt Sverige beror på att den svenska kronan försvagades kraftigt mot den japanska yenen. ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDEN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Danmark Norge Finland Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Skillnaden relativt de andra nordiska länderna har dessutom ökat. I Danmark har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat den svenska, förutom under finanskrisen. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron stärktes den mot den svenska kronan under 2008 och 2009, vilket påverkade den relativa kostnadsnivån. 22

25 Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnaden är nu högre än både den danska och finska på grund av den starka svenska kronan. KOSTNADEN I SVERIGE HAR ÖKAT RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER UNDER 2011 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) Sverige Västeuropa* Euroområdet** Frankrike Japan Tyskland USA Danmark Norge Finland Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 * De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats utifrån landets andel av varuexporten respektive varuimporten till/från euroområdet. 23

26 24

27 Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 1: Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgifter för 2001 till 2010 samt kalkyl för 2011 Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2011 Utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 4: Bureau of Labor Statistics (BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost

28 BILAGA 1 BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UPPGIFTER FÖR 2001 TILL 2010 SAMT KALKYL FÖR 2011 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt BLS samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 (SEK) Kalkyl för 2011 Argentina : Australien Belgien Brasilien : Canada Danmark Estland Filippinerna : Finland Frankrike Grekland Irland Israel : Italien Japan Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz : Singapore : Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Sydkorea Taiwan : Tjeckien Tyskland Ungern USA Österrike Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. BLS-uppgifter för 2010 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 26

29 BILAGA 2 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) UPPGIFTER 2008 SAMT KALKYL FÖR 2011 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 (SEK) Rådata Kalkyl för Belgien Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern Österrike Källa: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2008 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 27

30 BILAGA 3 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) Belgien 2,8 3,7 1,5 2,6 2,1 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,9 Bulgarien 5,1 2,4 2,3 4,4 6,4 4,6 17,3 19,8 11,8 6,3 7,4 Cypern 4,2 6,0 6,3 4,0 3,5 4,3 1,0 6,3 2,7 1,9 2,3 Danmark 4,3 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 Estland 11,0 8,7 9,3 8,3 13,8 17,1 21,8 13,2 0,3-0,7 4,5 Finland 5,4 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 5,6-1,1 1,8 Frankrike 3,7 3,5 3,4 4,1 4,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 Grekland* -1,8 14,3 4,3 5,4-12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7-5,0 Irland 9,2 4,6 6,0 4,9 4,1 1,1 4,8 6,3 7,1-0,7-2,4 Italien 3,6 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,4 5,2 7,1 0,5 2,4 Lettland 6,4 6,3 9,2 10,6 12,9 24,1 31,1 21,4 0,6-3,2 5,4 Litauen 0,4 1,3 5,7 3,6 8,7 20,2 22,9 20,0-5,4-2,0 2,9 Luxemburg 4,0 2,9 3,9 2,5 3,8 4,2 3,3 2,2 3,6-0,5 1,9 Malta 6,5 2,3 8,1 4,9 2,0 6,2 0,6 2,2 5,9-1,1 7,0 Nederländerna* 3,1 5,6 4,9 4,1 1,6 3,0 2,9 4,3 2,3 1,6 1,7 Norge 6,1 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 Polen 8,6 7,6 4,5 3,9 5,9 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 Portugal 5,9 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 Rumänien 49,0 23,2 13,4 16,9 15,6 19,0 19,3 20,5 14,1 6,7 7,6 Slovakien 5,3 15,4 9,1 3,3 11,2 6,9 7,6 5,6 5,0 0,4 6,7 Slovenien 14,2 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 1,9 Spanien 4,5 5,0 5,0 3,7 4,4 4,1 4,2 4,9 5,9 0,5 1,5 Storbritannien 4,1 5,1 5,0 5,6 3,5 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,1 Sverige 4,5 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,9 Tjeckien 11,7 9,1 6,5 6,7 2,3 6,8 7,5 7,6 5,6 1,1 4,8 Tyskland 2,9 2,5 2,2 0,9 0,9 3,6 0,6 2,5 1,9-0,1 4,4 Ungern 14,4 10,1 8,0 10,1 6,7 7,8 10,0 6,7 3,2 0,0 5,8 Österrike 2,9 3,1 0,9 1,2 3,1 2,1 3,4 5,6 5,2-1,2 2,3 Euroområdet 3,4 3,3 3,1 2,4 2,2 3,4 2,3 3,6 3,0 1,0 3,3 EU (27 länder) 3,9 3,8 3,5 3,1 2,5 3,7 3,0 4,2 3,1 1,3 3,2 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2011 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2011 jämfört med motsvarande kvartal 2010 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 28

31 BILAGA 3 (sid 2 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) Belgien 2,5 3,1 2,8 Bulgarien 4,1 11,8 7,9 Cypern 4,8 3,2 4,0 Danmark 3,6 3,2 3,4 Estland 10,2 10,0 10,1 Finland 4,5 3,6 4,0 Frankrike 3,8 3,2 3,5 Grekland 1,5 2,8 2,2 Irland 5,8 3,7 4,7 Italien 3,5 3,6 3,6 Lettland 9,1 14,0 11,5 Litauen 3,9 10,4 7,1 Luxemburg 3,4 2,6 3,0 Malta 4,7 2,7 3,7 Nederländerna 3,8 2,8 3,3 Norge 5,6 5,9 5,7 Polen 6,1 6,6 6,4 Portugal 3,2 2,9 3,0 Rumänien 23,0 15,8 19,3 Slovakien 8,8 5,0 6,9 Slovenien 8,7 5,6 7,1 Spanien 4,5 3,9 4,2 Storbritannien 4,7 3,4 4,0 Sverige 3,7 3,4 3,6 Tjeckien 7,2 5,7 6,5 Tyskland 1,9 1,7 1,8 Ungern 9,8 5,5 7,6 Österrike 2,2 3,0 2,6 Euroområdet 2,9 2,7 2,8 EU (27 länder) 3,4 3,0 3,2 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) 29

32 BILAGA 4 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) Argentina 1,2 12,2 15,0 24,5 21,2 26,7 22,8 26,8 20,2 31,0 : Australien 3,1 10,1 8,2 4,5 2,9 3,7 3,8 6,3-0,1 2,1 : Belgien 1,7 2,0 5,4 3,9 2,5 2,7 2,4 5,7 2,5 1,3 : Brasilien 7,3 5,5 10,2 12,6 9,3 6,6 6,2 11,8 5,1 9,2 : Canada 1,2 2,7 4,2 4,4 3,3 1,9 3,4 1,7 0,3 5,7 : Danmark 5,2 3,5 3,1 1,9 3,3 2,5 5,8 2,1 4,4 2,7 : Estland 7,9 10,4 10,2 7,6 13,4 17,3 21,5 14,2 0,0-0,9 : Filippinerna 12,4 5,9 5,6 10,5 7,6 4,7 6,5 6,5 4,5 4,8 : Finland 6,1 4,8 3,8 5,1 3,5 3,8 1,9 4,2 5,9 1,2 : Frankrike 3,2 3,1 3,1 3,1 2,1 3,2 3,3 3,0 2,2 1,8 : Grekland : 16,8 2,8 5,4-4,2 7,8 9,0 9,1 3,8 3,4 : Irland 11,2 5,0 4,5 4,5 3,7 3,6 5,1 5,1 4,7 0,3 : Island 9,4 2,4 1,7 1,5 2,6 1,4 2,8 6,5 3,4 3,9 : Italien 4,3 4,7 5,1 5,3 2,2 1,9 2,2 2,8 3,3 2,8 : Japan 1,0-1,3 0,9 0,7 1,7 0,5-0,2 1,8-1,0-1,3 : Mexiko 13,8 6,9 6,0 3,6 3,1 4,8 5,2 7,0 6,7 2,3 : Nederländerna 8,2 4,0 5,1 1,9 1,4 1,2 1,0 4,3 2,8 1,2 : Norge 5,9 6,0 4,3 5,2 1,9 5,2 6,6 5,6 3,9 4,3 : Nya Zeeland 3,5 3,7 2,4 2,1 3,4 4,9 5,2 4,4 2,6 2,7 : Polen 7,8 3,5 2,9 2,6 3,2 5,7 10,1 9,8 3,4 3,3 : Portugal 5,0 5,0 1,3 3,1 3,3 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 : Schweiz 5,2 2,8 2,4-1,1 1,9 2,7 1,9 2,0 6,4-2,3 : Singapore 8,3-0,7 2,2 0,5-1,2-0,8 8,2 12,8-4,4 2,0 : Spanien 3,8 5,0 5,0 3,6 4,5 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 : Storbritannien 5,6 2,2 4,0 1,6 5,0 3,8 3,9 4,8 2,0 1,2 : Sverige 5,7 5,4 4,8 1,8 3,7 1,9 6,7 1,8 6,6 1,3 : Sydkorea 6,3 10,1 5,2 6,8 6,2 8,2 8,6-0,3 2,1 3,8 : Taiwan 6,1-2,5 1,5 1,4 4,9 2,7 2,7 1,9-6,3 2,6 : Tjeckien 8,6 5,8 5,6 6,1 3,5 5,4 8,1 4,8 4,3 1,1 : Tyskland 2,7 3,5 2,8 0,9 0,7 2,5 1,3 1,8 2,1 0,2 : Ungern 15,6 11,8 7,9 7,5 7,1 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 : USA 5,0 4,4 4,4 2,6 2,8 1,1 5,2 2,2 4,0 1,9 : Österrike 3,2 1,3 1,8 0,4 3,9 3,1 4,0 4,8 5,0-1,9 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. 30