Löner och konjunktur i Tyskland och Norden
|
|
- Jonathan Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maj 2015 Löner och konjunktur i Tyskland och Norden Konjunkturen i Tyskland har stärkts sedan slutet av 2014, med stöd av lägre oljepriser och en försvagad euro. Den rekordlåga arbetslösheten fortsätter att falla. I januari 2015 infördes en lagstadgad minimilön på 8,50 euro i timmen. I kombination med avtal på förhållandevis höga nivåer bidrar detta till förväntade löneökningar på drygt 3 procent i år. Utvecklingen i Norden är splittrad. I Danmark fortsätter ekonomin att återhämta sig i måttlig takt. Arbetsmarknaden har repat sig betydligt och löneökningstakten ser ut att vara på väg upp från låga nivåer. Årets avtal i offentlig sektor ger förhållandevis måttliga löneökningar, men väntas tack vare låg inflation ändå ge ett klart bättre utfall i reala termer än tidigare. Norsk ekonomi bromsar in tydligt i kölvattnet av lägre oljepriser. Arbetslösheten stiger från låga nivåer och löneökningarna väntas bli de lägsta på över 20 år efter en återhållsam löneuppgörelse i industrin. Kräftgången i finsk ekonomi fortsätter och löneökningstakten ligger kvar på låga nivåer. Förhandlingar om villkoren för det tredje avtalsåret av innevarande avtalsperiod inleds när den pågående regeringsbildningen är klar. Allt talat för fortsatt mycket måttliga påslag, troligen i kombination med en justering av skatterna. Tyskland lägre arbetslöshet och högre löneökningar Efter en relativt kortvarig konjunkturförsvagning under senare delen av 2014 vände tysk ekonomi uppåt igen mot slutet av året (diagram 1). Diagram 1 Tyskland: Konjunktur och arbetslöshet Källor: IFO, Destatis Anmärkning: IFO-indexet är den mest använda indikatorn på tysk konjunktur
2 2 Konjunkturåterhämtningen de senaste månaderna har satt spår i tillväxtprognoserna som efter hand reviderats upp. Nyligen skrev den tyska regeringen upp sin prognos för BNP-tillväxten 2015 från 1,5 procent till 1,8 procent och från 1,6 till 1,8 procent för De ledande tyska prognosinstituten räknar i en gemensam bedömning med en tillväxt på 2,1 procent 2015 (tabell 1). Man kan notera att tillväxten enligt bedömningarna drivs både av inhemsk efterfrågan och av exporten. Bytesbalansöverskottet bedöms stiga ytterligare från motsvarande cirka 7,5 procent av BNP till 8,5 procent Det innebär att exporten går för bra i förhållande till EU:s balansmål, eller snarare att inhemsk efterfrågan, inte minst investeringarna, och import anses vara för låga, vilket återigen lär föranleda kritik från EU-kommissionen. Tabell 1 Nyckeltal för tysk ekonomi BNP 1,6 2,1 1,8 Hushållens konsumtion 1,2 2,5 1,6 Export 3,9 5,7 5,5 Sysselsättning, antal 0,9 0,8 0,5 Arbetslöshet 4,7 4,5 4,2 Offentligt finansiellt sparande, % av BNP 0,6 0,7 0,8 Bytesbalans, % av BNP 7,6 8,5 8,5 Källa: Prognos från ledande tyska institut (DIW, IFO, Kiel, RWI) BNP-tillväxt kring 2 procent kan tyckas som en rätt blygsam ökningstakt, men det ska ställas mot att den potentiella tillväxten i Tyskland bara uppgår till cirka 1,2 procent enligt till exempel OECD. Detta beror framför allt på en negativ demografi, men också på en låg produktivitetstillväxt i tjänstesektorn. Med en tillväxt över den potentiella de närmaste åren stiger följaktligen resursutnyttjandet och det börjar till och med höjas röster (se till exempel Kielinstitutets prognos från i mars 2015) för att tysk ekonomi är på väg mot överhettning på några års sikt, med nuvarande ultralätta penningpolitik. Inte minst på arbetsmarknaden har resursutnyttjandet ökat. Arbetsmarknaden gick i stort sett opåverkad genom de tillfälliga konjunkturbakslagen 2012 och Inte ens under finanskrisens kraftiga produktionsfall påverkades arbetslösheten särskilt mycket. Anpassningen till den lägre produktionen skedde i stor utsträckning genom färre arbetade timmar, till exempelvia uttag från arbetstidsbanker och subventionerat kortidsarbete ( Kurzarbeit ). För närvarande uppgår arbetslösheten till 4,8 procent och är därmed på den lägsta nivån sedan återföreningen och dessutom lägst i EU. För 10 år sedan var arbetslösheten i Tyskland drygt 11 procent. Tabell 2 Löneökningar, medelarbetstid och inflation (1) Avtalsmässig löneökning, hela ekonomin 2,7 2,4 3,0 2,8 2,8 (2) Löneökning per anställd, hela ekonomin 2,8 2,1 2,7 3,4 3,1 (3) Löneökning per timme, hela ekonomin 4,0 2,8 1,8 3,2 2,8 (4) Genomsnittlig arbetstid -1,2-0,7 0,8 0,3 0,3 (5) KPI 2,0 1,5 0,9 0,5 1,3 (6) Reallön=(3)-(5) 2,0 1,3 0,9 2,7 1,5 Källa: Destatis, Bundesbank, prognos från ledande tyska institut (DIW, IFO, Kiel, RWI)
3 3 Mot bakgrund av den kraftigt fallande arbetslösheten och vakanser på rekordnivåer kan löneökningarna ändå betraktas som förhållandevis återhållssamma under senare år (tabell 2). De avtalsmässiga lönerna har ökat med i genomsnitt 2,7 procent per år , medan de faktiska löneökningarna ökat med 2,9 procent per år under samma period. För de kommande två åren bedöms de avtalsmässiga löneökningarna uppgå till 2,8 procent per år och de faktiska löneökningarna med 3 procent per år, alltså ungefär som under de tre senaste åren. Tack vare en fortsatt dämpad inflation beräknas också reallönetillväxten bli god drygt 2 procent per år Till den förhållandevis höga löneökningen år 2015 bidrar införandet av en lagstadgad minimilön på 8,50 euro i timmen som bedöms bidra till löneökningarna med cirka en halv procentenhet Vissa branscher har dock medgetts möjligheter att senarelägga införandet och arbetsgivarsidan har också fått igenom att en del grupper ska undantas från den lagstadgade minimilönen. Samtidigt får Tyskland kritik från transportnäringen i grannländer som Polen och Österrike för att man kräver att dessa länders anställda också ska omfattas av minimilönen vid trafik till/från eller igenom Tyskland. På senare tid har även EU-kommissionen ifrågasatt det tyska agerandet och kommer man inte överrens lär saken prövas i EU-domstolen. Diagram 2 Tyskland: Avtalsmässiga löneökningar, årlig procentuell förändring Källa: Destatis, egna beräkningar Flera viktiga löneavtal har förhandlats fram under Det viktigaste, det inom verkstadsindustrin, blev klart i slutet av februari och resulterade i ett avtal som löper på 15 månader (januari 2015 t o m mars 2016) och ger en löneökning på 3,4 procent (april 2015) och ett engångsbelopp på 150 euro. Räknat över kalenderåret 2015 blir löneökningen 3,3 procent exklusive engångsbeloppet, vilket är marginellt högre än 2014 och 2013 då motsvarande tal var 3,2 respektive 3,1 procent. Inför förhandlingarna hade facket krävt 5,5 procent på ett år och arbetsgivarna motbud var 2,2 procent. Avtalet slöts i delstaten Baaden-Würtemberg och väntas bli vägledande för drygt 3,5 miljoner anställda i hela Tyskland. Avtalsutfallen har varit något högre inom verkstadsindustrin än inom industrin i sin helhet de senaste åren och industrin har i sin tur hamnat högre än hela ekonomin (diagram 2).
4 4 Som framgår av tabell 3 har de faktiska löneökningarna i industrin de senaste åren i genomsnitt hamnat cirka en halv procentenhet lägre än de avtalsmässiga löneökningarna. Medan avtalen i tillverkningsindustrin gett löneökningar på 3,1 procent i genomsnitt de senaste tre åren har de faktiska löneökningarna enligt nationalräkenskaperna varit 2,7 procent under samma period. Ser man till arbetskraftskostnaderna, det vill säga inklusive sociala avgifter, har de ökat med i genomsnitt 2,5 procent enligt nationalräkenskaperna. Enligt labour cost index, som är det mått på arbetskraftskostnader som brukar användas vid internationella jämförelser, var ökningen 2,6 procent per år. Motsvarande tal för tillverkningsindustrin i Sverige var 3,1 procent. Tabell 3 Löner och arbetskraftskostnader i industrin, procentuell förändring (1) Avtal Gesamtmetall/IG Metall 3,5 3,1 3,2 3,3 (2) Avtal tillverkningsindustri, Destatis 3,3 2,9 3,1 3,1 (3) Löneökning per anställd, nationalräkenskaperna 2,5 2,8 2,9 2,7 (4) Löneökning per timme, nationalräkenskaperna 4,3 2,3 1,5 2,7 (5) Medelarbetstid -1,7 0,4 1,3 0,0 (6) Arbetskostnadsökning per timme, nationalräkenskaperna 3,3 2,9 1,4 2,5 (7) Arbetskostnadsökning per timme, labour cost index 2,4 3,3 2,2 2,6 Källor: Destatis, Eurostat, egna beräkningar Danmark lite högre avtal och åter ökad köpkraft Efter ett år med krympande BNP 2013 växte dansk ekonomi med 1 procent Läget på arbetsmarknaden har ljusnat och i fjol steg sysselsättningen med 0,7 procent samtidigt som arbetslösheten fortsatte att minska. Även bostadsmarknaden har återhämtat sig och huspriserna stiger. Regeringen och andra prognosmakare räknar med att BNP-tillväxten kommer att stärkas de kommande åren (tabell 4). Uppgången sker dock i ganska måttlig takt och från låg nivå. Vid utgången av 2014 hade BNP ännu inte nått upp till nivån före finanskrisen. Sysselsättningen väntas öka med knappt en procent per år 2015 och 2016 samtidigt som den registrerade arbetslösheten sjunker ned mot 4 procent, vilket motsvarar cirka 6 procent om man använder det internationellt harmoniserade måttet. Inflationen som varit rekordlåg den senaste tiden antas efterhand stiga en del, men ser ändå ut att bli tillräckligt låg för att generera reallöneökningar de närmaste åren, även med relativt måttliga löneökningar. Tabell 4 Nyckeltal för dansk ekonomi BNP 1,0 1,6 2,0 Sysselsättning 0,7 0,9 0,9 Arbetslöshet (registrerad) 4,7 4,5 4,2 Timlön 1,7 2,0 2,5 KPI 0,6 0,5 1,6 Källa: Regeringens konvergensprogram mars 2015 Löneökningarna föll brant i samband med finanskrisen (diagram 3) och sjönk ytterligare 2010 när den privata sektorn tecknade mycket måttliga avtal i finanskrisens kölvatten. Även avtalen 2012 präglades av återhållssamhet. När privat sektor skulle sluta nya avtal vintern 2014 hade emellertid stämningsläget i dansk ekonomi förbättrats och arbetsmarknaden var på väg att återhämta sig. Parterna slöt då ett treårsavtal, efter att ha tecknat tvååriga avtal 2010 och
5 5 2012, och påslagen blev också lite högre än i dessa tvåårsavtal. Industrins vägledande avtal värderades till 5,4 procent över en treårsperiod, varav 4,5 procent var löneökningar. Lönebildningen i industrin och större delen av privat sektor bedrivs huvudsakligen på lokal nivå, så de centrala avtalen där är bara en grov indikation på hur de faktiska löneökningarna kan komma att bli. Transportsektorn är däremot ett så kallat normallöneområde där lönerna i huvudsak sätts på central nivå. Här blev resultatet en arbetskostnadsökning på knappt 6 procent över tre år, varav löneökningar på 5 procent. Utsikterna till reallöneökningar förbättrades också väsentligt av den kraftiga nedgången i inflationen som skedde under loppet av 2013 och Diagram 3 Danmark: Löneökningar och inflation Källa: Danmarks statistik Löneökningar på 6,5 procent över tre år i offentlig sektor Offentlig sektor förhandlar normalt året efter privat sektor. Följaktligen ägde offentlig sektors förhandlingar rum under vintern 2015 och resulterade på statens område i en samlad löneutveckling på 6,6 procent över en treårsperiod. Avtalet har en tydlig baktung profil med generella löneökningar på 0,5 procent 2015, 0,8 procent 2016 och 3,2 procent Därutöver tillkommer lokala löneökningar som uppskattas till 0,7 procent per år. Den samlade ramen i det kommunala avtalet som förhandlades fram efter statens avtal uppgår till 6,47 procent över tre år. De offentliga avtalen innehåller en följsamhetsmekanism, den så kallade reguleringsordningen, som ska se till att lönerna i offentlig sektor följer utvecklingen i privat sektor. Det innebär att man i efterhand korrigerar löneökningarna i offentlig sektor med 80 procent av differensen i löneutveckling gentemot privat sektor. I samband med årets avtal bestämdes emellertid att korrigeringen ska göras med 100 procent om offentlig sektors löner ökat mer än privat sektor, men fortfarande 80 procent om offentlig sektor släpat efter.
6 6 Norge lågkonjunktur och historiskt låga löneökningar Norsk fastlands-bnp växte med 2,3 procent både 2013 och 2014, vilket ligger nära den trendmässiga tillväxten. Under andra halvåret i fjol försvagades dock ekonomin när efterfrågan från oljesektorn bromsade in och hushållens konsumtion ökade i långsammare takt. Den kraftiga nedgången i råoljepriset under hösten och in i 2015 (diagram 4) väntas förstärka de redan negativa impulserna från oljesektorn framöver, främst via en kraftig nedgång av investeringarna. Diagram 4 Norge: Kronen och råoljepriset Källa: Macrobond Enligt de konjunkturprognoser som lagts fram under vintern och våren av t ex Norges Bank och Statistik Sentralbyrå (SSB) bedöms konjunkturnedgången fortsätta under 2015, men någon kris förutses inte. Fastlands-BNP väntas öka med drygt 1 procent 2015 och arbetslösheten antas bara stiga gradvis från dagens låga nivåer (tabell 5). Prognosen för löneökningarna gjordes innan de första löneavtalen blev klara. SSB räknade i sin bedömning från i februari, innan de första avtalen var klara, med löneökningar på 2,9 procent, medan bedömningen enligt parterna låg på 2,7 efter att industrin blivit klara med sina avtal i slutet av mars månad. Tabell 5 Nyckeltal för norsk ekonomi BNP 2,2 0,9 1,7 BNP-fastlands-Norge 2,3 1,1 2,2 Sysselsättning 1,1 0,2 0,3 Arbetslöshet 3,5 3,9 4,1 Årslön 3,1 2,9 3,1 KPI 2,0 2,3 2,0 Källa: SSB:s prognos februari 2015 Svårbedömda effekter av oljeprisraset Effekterna på norsk ekonomi av oljeprisfallet är svårbedömda. Det gäller både storleken på nedgången i oljesektorns investeringar och spridningseffekterna till resten av ekonomin. I takt med nedgången i oljepriset har också kronen försvagats, vilket innebär en lättnad för exportindustrin utanför oljesektorn. Dessutom ligger användningen av oljeförmögenheten för närvarande klart under de stipulerade 4 procenten över en konjunkturcykel. Om ekonomin
7 * försämras mer än väntat finns således utrymme för att föra en mer expansiv finanspolitik. De negativa effekterna på arbetsmarknaden kan i viss mån begränsas av att det fortfarande råder brist på utbildad arbetskraft på flera områden som kan suga upp de, ofta välutbildade, som förlorar sina arbeten inom oljerelaterad verksamhet. Hur stor uppgången i arbetslösheten blir hänger också samman med hur den tidigare rekordhöga arbetskraftsinvandringen, från framför allt Polen och Baltikum, utvecklas framöver. Lägsta löneökningarna på över 20 år Årets avtalsrörelse i Norge är en så kallad mellanårsuppgörelse, det vill säga parterna förhandlar bara om löner och inte om allmänna villkor, vilket är fallet under år med huvuduppgörelse. Löneökningarna från ett år till ett annat brukar i Norge delas upp i överhäng från föregående år, bidrag från årets avtalsrevision och bidrag från löneglidning. I löneglidningen innefattas såväl lokala tillägg som strukturella förändringar. Överhänget till ett år är skillnaden mellan lönenivån vid utgången av föregående år och genomsnittet av föregående år. Storleken på överhänget beräknas av det partssammansatta och SSB-ledda TBU (Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene), inför varje avtalsrörelse. Inför 2015 års avtalsrörelse beräknades överhänget för hela ekonomin till 1,4 procent. Om lönerna inte skulle höjdas alls 2015 skulle alltså den genomsnittliga löneökningen 2015 bli 1,4 procent. De vägledande avtalen inom industrin 2015 genomfördes i centrala förhandlingar mellan LO och Norskt näringsliv (NHO). Mot bakgrund av en nedåtgående konjunktur, kollapsen i oljepriset och behovet av att styra in de norska löneökningarna mer i linje med omvärlden, var parterna införstådda med att löneökningarna borde bli återhållsamma. Diagram 5 Norge: Nominell och real löneökning, procent Nominell lön Reallön Källor: Statistisk sentralbyrå, Norges Bank *Löneökning 2015 enligt parternas bedömning, KPI enligt Statistisk sentralbyrås prognos Det avtal som kom på plats i slutet av mars innehöll inga generella tillägg alls. Däremot ger avtalet en särskild låglönesatsning på 1,75 NOK i timmen för de som tjänar mindre än 90 procent av en industriarbetarlön. Parterna beräknar kostnaden för denna låglönesatsning till 0,3 procent. Till detta kommer överhäng från 2014 på 1 procent för industriarbetare och en uppskattad löneglidning på 1,4 procent, vilket tillsammans ger en kostnadsram på 2,7
8 8 procent för Senare avtal inom handeln gav ett resultat i linje med industrins uppgörelse. Förhandlingarna inom offentlig sektor resulterade också i kostnadsökningar i linje med, eller marginellt högre än, industrins uppgörelse på 2,7 procent. Om de faktiska löneökningarna 2015 följer parternas kostnadsram på 2,7 procent så skulle de bli de lägsta på över 20 år (diagram 5). I fjol blev de 3,1 procent, det vill säga något lägre än de 3,3 procent som parterna räknade med när 2014 års vägledande avtal slöts. Även reallöneökningarna ser ut att bli historiskt låga, de lägsta på 25 år, om prognoserna för löner och inflation blir verklighet. Låga löneökningar ska återställa finsk konkurrenskraft Finlands BNP sjönk mer än i de flesta länder i samband med finanskrisen 2008/2009, vilket delvis kan tillskrivas landets starkt cykliska exportindustri. Finlands ekonomiska kräftgång de senaste åren är dock i hög grad strukturellt betingad med stora problem i nyckelbranscher som telekom och skog. Dessutom har landets åldrande befolkning haft en negativ inverkan på tillväxt och offentliga finanser. Fortfarande ligger produktionsnivån i Finland cirka 7 procent under nivån i slutet av Som jämförelse kan nämnas att i Sverige ligger BNP cirka 6 procent över nivån före krisen och i euroområdet är ekonomin i stort sett tillbaka till nivån före krisen(diagram 6). Diagram 6 BNP, volym, index 2007:4=100 Källa: Eurostat De två senaste åren har utvecklingen i Finland gått sidledes eller svagt bakåt och det talas på sina håll om ett förlorat decennium. Dagens kris ser ut att bli mer utdragen än krisen i början av 1990-talet, om än inte lika djup. Om man till exempel utgår från EU-kommissionens senaste prognos (tabell 6) från början av maj 2015 kommer Finland fortfarande 2016 ha en bit kvar till BNP-nivån före finanskrisen. BNP bedöms bara stiga marginellt i år och inte heller 2016 väntas ekonomin få upp någon vidare fart. Den svaga utvecklingen har medfört att de offentliga finanserna gradvis försämrats och 2014 överskreds EU:s gräns om ett offentligt underskott på högst 3 procent av BNP. Det var första gången Finland missade 3-procentsmålet sedan Det saknas inte förslag på hur Finland ska ta sig ur krisen. En gemensam nämnare för dessa förslag är åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften, till exempel via en reformering av lönebildningen och olika
9 9 produktivitetshöjande reformer. Dessutom efterfrågas strategier med syfte att öka arbetskraftsdeltagandet för att motverka effekterna av en snabbt åldrande befolkning. I En strategi för Finland som presenterades under våren av förre svenske finansministern Anders Borg och chefen för Statens ekonomiska forskningscentral i Finland Juhana Vartiainen, tidigare på svenska Konjunkturinstitutet, diskuteras till exempel olika vägval för lönebildningen. Tabell 6 Nyckeltal för finsk ekonomi BNP -1,3-0,1 0,3 1,0 Sysselsättning -1,5-0,3 0,2 0,4 Arbetslöshet 8,2 8,7 9,1 9,0 Lön per sysselsatt (nationalräkenskaper) 2,0 1,4 1,0 0,9 Inflation (HIKP) 2,2 1,2 0,2 1,3 Offentliga sektorns budgetsaldo (% av BNP) -2,5-3,2-3,3-3,2 Källa: EU-kommissionens vårprognos, maj 2015 Ett konkret förslag som nämns i rapportern är att låta medlingsfunktionen på arbetsmarknaden tydligt sträva mot ett samhällsekonomiskt gynnsamt utfall, efter svensk modell. Det svenska systemet med en tydlig, om än informell, lönenormering utifrån exportindustrins avtal tas upp som en tänkbar modell för Finland, liksom en reformering av nuvarande centraliserade modell med tydligare fokus på den konkurrensutsatta industrins förutsättningar. Det kan i sammanhanget nämnas att Finlands försök att gå över till ett system med förbundsvisa förhandlingar, där industrin sluter normerande avtal, prövades under perioden utan någon större framgång. Det viktigaste skälet till detta var att industrins avtal snarast kom att fungera som ett golv för löneökningarna på andra områden än som en norm. I En strategi för Finland förordas löneökningar på maximalt 0,5 procent per år tills dess att konkurrenskraften är återställd. Detta skulle i praktiken innebära att kollektivavtalen inte innehåller några löneökningar alls de kommande åren. De kollektivavtal som gäller nu på den finska arbetsmarknaden kom till efter den inkomspolitiska uppgörelsen hösten Avtalen är treåriga och innehåller en löneökning på 20 euro i månaden första avtalsåret, motsvarande cirka 0,6 procent och 0,4 procent andra avtalsåret. Villkoren för det tredje avtalsåret ska förhandlas fram när regeringsbildningen är klar, vilket väntas ske i slutet av maj. För närvarande pågår förhandlingar om åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna samt att få fram en reform på vårdområdet. Vissa diskussioner mellan parterna har redan ägt rum i samband med att den nye statsministern ville sonderna möjligheterna att åstadkomma ett socialt kontrakt som bland annat skulle innefatta förbättringar i konkurrenskraften, sänkning av trösklar på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen, samt åtgärder för en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Diskussionerna kring ett socialt kontrakt blev dock resultatlösa.
Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer
1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012
Läs merLöneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge
1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merAvtalsrörelsen och lönebildningen 2017
Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Carina Gunnarsson Generaldirektör Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merNästa år kommer löneavtal för en stor
Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merFinland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning
1 Finland sviktande ekonomi och lönebildning under omprövning Bo Enegren Augusti 2013 Efter en rad framgångsrika år seglar den finländska ekonomin i motvind och i år väntas BNP sjunka för andra året i
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merANFÖRANDE. Lönebildning och penningpolitik
ANFÖRANDE DATUM: 2008-12-05 TALARE: PLATS: Svante Öberg Folkets hus, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merMedlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merEtt år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels
Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merLönebildning i ny miljö. Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-2017
Lönebildning i ny miljö Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-217 Nominell löneökning, inflation och reallöneförändring, procent 6 5 4 3 2 1-1 (a) KPI 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 6 5 4 3 2
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merÄr det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07
Är det svenska lönebildningssystemet i kris? Lars Calmfors Svenskt Näringliv 19/11-07 Frågor Ett akademiskt utifrånperspektiv Hur ändamålsenligt är det nuvarande avtalssystemet? Ska industrin vara normerande?
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merLønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning
Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens
Läs merMedlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office
s årsrapport för 2018 Presskonferens 2019-02-20 Avtalsrörelsen 2018 Christian Kjellström Industrins avtal 2017 36 Månader Avtalsvärde 6,5 procent 2,2 procent 2017 2,0 procent 2018 2,3 procent 2019 Flexpension
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFörste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå
ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Läs merInför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)
Läs merLöner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag
Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merSammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna
7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten
Läs merVälkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor
Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen
Läs merSvensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
Läs merFortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013
Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merMakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur
MakroNytt Nummer 2/2013 2013-08-15 Dnr SKL 13/0013 Samhällsekonomiska nyheter från sektionen för ekonomisk analys Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur Den ekonomiska utvecklingen har under
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merDanmark föregångsland inför nya utmaningar
1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merEkonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter
Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter
Läs merYrkanden Gruventreprenadavtalet
Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merPRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merTabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merOroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merSverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Läs merHur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012
Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv
Läs merDen aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget
Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merSamhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen
ANFÖRANDE DATUM: -- TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Medlingsinstitutets, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel + 8 787 Fax + 8 5 registratorn@riksbank.se
Läs mer