Tjänsteprisindex för banktjänster
|
|
- Rickard Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteprisindex för banktjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 11 Erik Gerestrand Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004
2 2(13) Innehållsförteckning 1. Inledning Internationella erfarenheter Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Nationalräkenskapernas krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Banktjänster och provisionsintäkter Export av tjänster De största företagen Prisbildning Kundstruktur Undersökningens uppläggning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning Indexberäkning Slutsatser och kommentarer...12
3 3(13) TPI-projektets rapport nr 11: Tjänsteprisindex för banktjänster SNI Inledning TPI står för tjänsteprisindex. TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. Det prisindex denna rapport avser att behandla är TPI för banktjänster som ligger under SNI Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet. Det utvecklade indexet avser att mäta prisutvecklingen för banktjänster till företag. Banktjänster till privatpersoner täcks idag redan av Konsumentprisindex, KPI. En ytterligare avgränsning är att endast undersöka den del av bankverksamheten där det finns en explicit avgift för tjänsten, s k provisioner. Sådana avgifter kan t ex vara årsavgifter eller avgifter direkt hänförliga till antalet genomförda transaktioner. Rapporten kommer alltså inte att behandla indirekta betalningar eller FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured). Exempel på FISIM är t ex räntegapet mellan den högre utlåningsräntan och den lägre inlåningsräntan, vilket kan ses som en indirekt avgift banken tar ut Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices år 2003 framgår att ett flertal länder, t ex USA, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien och Tjeckien, samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för finansiella tjänster. På det 16:e Voorburg Group mötet i Örebro 2001 presenterades ett papper om tjänsteprisindex för banktjänster, Challenges in the development of a price index for Banking services in the UK, av Nick Palmer verksam vid UK Office for National Statistics. Vidare skrev Deanna Eggleston vid U.S. Bureau of Labor Statistics en rapport till det 17:e Voorburg Group mötet i Nantes, Frankrike, år 2002; U.S. Producer Price Index for Banking 2. Rapporterna visar hur nämnda länder hanterar prissättningen av tjänster med tillhörande indexberäkningar inom banksektorn. Dessa papper koncentrerar sig dock, i likhet med de flesta länders statistikbyråers rapporter, i det närmaste helt på FISIM. 1 svensk näringsgrensindelning 2 Rapporterna kan laddas hem från
4 4(13) 2. Bakgrund Tjänstesektorn blir allt viktigare för Sveriges ekonomiska utveckling. Näringslivets tjänsteproducenter står idag för nära 50 procent av BNP medan motsvarande andel 1993 var ca 38 procent. Tjänstebranschernas ökande betydelse för landets ekonomiska utveckling innebär att s k tjänsteprisindex, TPI, blir allt viktigare i statistikproduktionen. Ett utvecklingsprojekt, TPIprojektet, startade därför på Statistiska centralbyrån (SCB) år 2000 med att utveckla olika prisindex för tjänstesektorn eftersom detta till stor del saknades. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. För att kunna studera tillväxten i ekonomin måste olika marknader analyseras i absoluta tal, d v s rensad från inflation i enskilda branscher. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Projektet skall även undersöka möjligheten för framtagning av prisindex för export av tjänster. För att kunna beräkna branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. PPI-manualen 2003 har nyligen utarbetats på uppdrag av FN och inkluderar tjänster endast i liten utsträckning. Där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Skatter är frånräknade och eventuella rabatter skall tas i beaktande. I Handbook on Price and Volume Measure in National Accounts (2001) behandlas principerna för bl a prismätning i nationalräkenskapssystemet inom EU 3. 3 Nuvarande principer finns i Field of national accounts: Annex A to Council Regulation 2223/96, Commission Decision of 17 December Kommande principer finns i Field of short-term statistics: Amendment to STS Council Regulation 1165/98.
5 5(13) 2.2. Nationalräkenskapernas krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR på SCB, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är, enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) kapitel 10, Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, t ex månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 4 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 3. Branschbeskrivning Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet, SNI 65, omsatte ca 90 miljarder kronor fördelade på drygt 4500 företag år Denna branschbeskrivning avser i huvudsak att koncentrera sig på företag med branschkoden SNI 65.12, d v s Bankverksamhet utom centralbankverksamhet. Branschorganisationen som företräder bankerna i Sverige heter Svenska Bankföreningen. Deras medlemmar är banker samt finansbolag och bostadsinstitut (hypoteksbolag) som ingår i bankkoncernerna. Även filialer till utländska banker som är verksamma i Sverige ingår i föreningen. 5 4 ENS 1995, kapitel
6 6(13) Fyra banker dominerar finansmarknaden i Sverige och har tillsammans mer än 80 procent av den totala balansomslutningen. Totalt fanns det 127 banker i Sverige i december Tabell 1 visar hur dessa är fördelade. Tabell 1: Antal banker i Sverige Typ av bank 2000 dec 2003 dec Svenska bankaktiebolag varav stora svenska banker varav ombildade sparbanker varav övriga svenska banker 9 11 Utländska banker varav dotterbolag varav filialer Sparbanker Medlemsbanker 2 2 Totalt Källa: Finansinspektionen, FI, är tillsynsmyndighet och övervakar cirka företag verksamma på finansmarknaden. Företagen är inom bank-, försäkringoch värdepappersbranschen. För att bedriva finansiell verksamhet krävs tillstånd från FI. Finansiella företag med tillstånd från annat EES-land behöver inget tillstånd för att verka i Sverige men är skyldiga att anmäla sig till FI. Företag från länder utanför EES behöver dock tillstånd för att öppna filial eller liknande i Sverige Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet ISIC 3.1 (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE Rev. 1.1 (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI 2002 (Standard för svensk näringsgrensindelning 2002). I SNI 2002 finns följande branschstruktur: J FINANSIELLA TJÄNSTER 65 FINANSFÖRMEDLING, UTOM FÖRSÄKRINGS- OCH PENSIONSFONDSTJÄNSTER 65.1 Bankverksamhet Centralbanksverksamhet Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet 65.2 Annan finansförmedling Finansiell leasing Annan kreditgivning Övriga finansförmedlingstjänster, utom försäkrings- och pensionsfondstjänster Handel med och förvaltning av värdepapper, för egen räkning Aktiefonds-, räntefonds- och valutafondsverksamhet m.m.
7 7(13) 66 FÖRSÄKRING OCH PENSIONSFONDSVERKSAMHET UTOM OBLIGATORISK SOCIALFÖRSÄKRING 67 STÖDTJÄNSTER TILL FINANSIELL VERKSAMHET 67.1 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet Administrativa tjänster till finansiella marknader Handel med och förvaltning av värdepapper, för annans räkning Andra stödtjänster till finansförmedling 67.2 Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet Försäkringsmäklarverksamhet Övriga stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet SNI 65 har samma struktur som i NACE Rev 1.1 och motsvarar Group 65 i ISIC Rev SNI 65 omfattar inlåning, utlåning, förvaltning och förmedling av finansiella tillgångar/skulder, andra än försäkringar och pensionsfonder. Följande produktgrupper (PG) sorterar under SNI 65 inom Svenska nationalräkenskaperna, NR: Tabell 2: Fördelning mellan NR:s produktgrupper för Finansförmedling år PG Beskrivning Värde (mkr) Vikt (%) 65A FISIM ,5 65B Banktjänster , A Bilförmån 116 0,1 7220EG Egen programvara 555 0,7 Källa: SCB, NR PM 2002: Banktjänster och provisionsintäkter Produktgruppen 65B Banktjänster (se Tabell 2) benämns i bankernas årsredovisningar som Provisionsintäkter. Finansinspektionen har följande uppdelning och förklaring av provisionsintäkter: Betalningsförmedlingsprovisioner är t ex inbetalningsavgifter, checkinlösenavgifter, postväxelavgifter, småuttagsavgifter samt avgifter för in- och utbetalningar i utländsk valuta. Utlåningsprovisioner är t ex expeditionsavgifter vid kreditgivning, inkassoavgifter och avgifter vid övertrassering av beviljade krediter. Inlåningsprovisioner är t ex allemanssparprovisioner och övertrasseringsavgifter på inlåningskonton. Garantiprovisioner är t ex provisioner för ansvarsförbindelser och åtaganden. Värdepappersprovisioner är transaktions-, värde- och förändringsberoende provisioner, t ex courtage vid värdepapperstransaktioner, avgifter på fondsparande, market maker-avgifter, förvaltningsavgifter, förvaringsavgifter
8 8(13) samt ersättning för rådgivning och annan medverkan vid emissioner, fusioner, förvärv och liknande aktiviteter. Övriga provisioner omfattar de provisioner som inte redovisas i de andra specifikationsposterna, t ex bankfacksavgifter, rådgivningsprovisioner och market maker-avgifter vid valutahandel. 6 Tabell 3 visar hur ovan nämnda provisionsintäkter är fördelade på koncernnivå för de fyra stora svenska bankkoncernerna. Av tabellen framgår att de två grupperna betalnings- och värdepappersprovisioner står för den största delen, tillsammans ca 70 procent, av bankernas totala provisionsintäkter. Tabell 3: Provisionsintäkter (mkr) för de fyra största svenska bankerna år Bankkoncern TOTAL Betalning Utlån Inlån Garantier Värdepapper Övrigt Bank Bank Bank Bank summa = Källa: Respektive banks årsredovisning Export av tjänster Tidigare i avsnitt 2 nämndes att TPI-projektet även ska sträva efter att ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst anses vara exporterad om företaget som betalar för tjänsten har en utländsk adress och betalningen går till det säljande företaget som har en svensk adress. Var tjänsten utförs är betydelselöst för huruvida tjänsten skall betraktas som export, import eller inhemsk, vilket innebär att tjänsten antingen kan utföras i Sverige eller utomlands. Betalningsströmmen är det som avgränsar utrikeshandeln. Med svenska företag åsyftas de företag som har sin adress i Sverige oavsett om dessa är dotterbolag eller filialer till utländska företag. På motsvarande vis betraktas Svenska dotterbolag eller filialer med adress i utlandet som utländska. Bankerna har god kontroll på sina betalningsflöden och det bedöms vara möjligt att i framtiden prismäta även export av tjänster De största företagen Bankmarknaden domineras av fyra stora bankkoncerner, vilket visas i Tabell 4. Statistiken om banker finns på Svenska Bankföreningens hemsida 6 Finansinspektionens författningssamling FFFS 2002:22, 5 kap, 4, sid 41.
9 9(13) Tabell 4: De fyra svenska bankkoncernerna december Namn Antal anställda totalt Balansomslutning, mkr Bank Bank Bank Bank Källa: Bank- och finansstatistik 2003, Prisbildning Besök har gjorts hos de största bankerna samt Svenska Bankföreningen. Större delen av bankernas kunder har listpriser för de explicita avgifter som behandlas i denna rapport 7. Stora företag har dock i många fall en individuell prissättning då de ofta erbjuds ett paket av tjänster i ett och samma kontrakt. En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster är att det är relativt vanligt att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Den teknologiska utvecklingen samt en medveten prisstrategi från bankerna har bidragit till att allt fler kunder väljer elektroniska betalningsinstrument som olika former av bankkort och elektroniska gireringar medan utnyttjandet av pappersbaserade betalningar som blankettgireringar, checkar och kassabetalningar minskar. Ofta är de olika tjänsterna prissatta med två priser; ett fast pris kombinerat med ett rörligt pris. Det fasta priset kan exempelvis vara en årlig avgift för att få utnyttja tjänsten. Ett exempel på rörligt pris är att kunden betalar en mindre avgift per transaktion som genomförs. Det finns även frigränser, d v s ett visst antal transaktioner får göras per år innan den rörliga avgiften tas ut. Det utvecklade indexet måste kunna hantera denna problematik då denna typ av prissättning får anses vara relativt vanlig Kundstruktur Enligt NR kommer ca 42 % av bankernas intäkter från hushåll och 58 % från företag 8. 7 Observera att rapporten ej avser att behandla indirekta avgifter (FISIM), t ex räntor vid inoch utlåning. 8 SCB. Undersökningen gjordes 1997.
10 10(13) Tabell 6 visar bankernas in- och utlåning fördelad på olika sektorer i samhället. Tabell 6: Bankernas in- och utlåning, dec Kundkategori Näringslivet Kommuner Hushåll Övriga Utlandet Total In- och upplåning Utlåning Källa: Bank- och finansstatistik 2003, 4. Undersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under 2003/2004 genomfördes en undersökning där några av de största bankerna ingick. Frågeformuläret anpassades utifrån den information som kommit fram vid företagsbesök som hade gjorts. Bankerna frågades efter tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. De fick själva välja ut tjänster med vägledning av det missiv och den blankett de erhöll Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är bankernas utbud av betalningstjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga priset per transaktion eller per kund. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige som bedriver bankverksamhet Urvalsförfarande Urvalet bestod av de fyra största bankerna eftersom de dominerar marknaden närmast fullständigt inom betalningsprovisioner. Företagsbesök gjordes hos bankerna för att ta reda på vilka tjänster m m de erbjöd och vilka möjligheter som fanns att prismäta dessa.
11 11(13) Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företagen ombads då välja tjänster som de ansåg vara representativa för deras företag och branschen. Tjänsterna skulle dessutom vara relativt stabila och återkommande Insamlingsförfarande Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. Alla bankerna fick samma frågeformulär och ombads att själva välja representativa tjänster. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt Prismätningsmetoder De stora företagen frågades efter genomsnittliga debiterade priser för olika kategorier som valdes tillsammans med dem under företagsbesöken. Dessa kategorier var exempelvis ankommande inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar avgående inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar Övriga företagstjänster Inom varje kategori valdes 2-5 representativa specificerade tjänster ut. Varje tjänst delades i sin tur upp i en rörlig samt en fast del eftersom priset ofta består av exempelvis både en årlig avgift samt ett pris per transaktion. Utöver pris fick företagen även lämna uppgifter om antal transaktioner och antal kunder eller avtal per tjänst. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal Antaganden, vikter och indexberäkning De olika tjänsterna inom varje företag viktades inbördes efter deras totala omsättning. Vidare viktas de stora företagen mellan varandra efter deras provisionsintäkter för de efterfrågade tjänsterna.
12 12(13) Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Laspeyres: F F T P t I = 0 t wt * 100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 w T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där w = 1 2. I det andra steget beräknas det totala indexet för banktjänster, genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: F F I t = w~ 0 0 I 0t (4-2) F F där ~w 0 = vikter mellan företagen efter provisionsintäkter Bastidpunkten sattes till kvartal T T 5. Slutsatser och kommentarer Då den undersökning endast bestod av ett fåtal företag, som dessutom är i det närmaste totalt marknadsdominerande, kan inte resultaten publiceras p.g.a. sekretesskäl. Frågeformuläret som skickades till företagen innehöll relativt många tjänster där pris och antal transaktioner skulle anges för dels rörliga transaktioner dels fasta transaktioner (se avsnitt 3.5). Uppdelningen mellan fasta och rörliga transaktioner var inte möjlig i alla fall. Tjänsterna som efterfrågades på frågeformuläret är i vissa fall utspridda på olika enheter inom respektive bank, vilket gör att flera personer på varje bank måste engageras. Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. När väl filerna med frågeformuläret och följebrevet är skapade går det att skicka samma fil till varje företag. Tidsbesparingen är stor vid resultatberäkningen eftersom det genom länkar är möjligt att koppla samman svarsfilerna. Den tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och även svar som inkommer sent kan inkluderas.
13 13(13) Testet utföll väl vad gäller inhämtande av kunskap om de olika tjänster företagen erbjuder även om svaren och svarsfrekvensen behöver bli bättre. Det bedöms dock vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna att påbörja produktionen av detta index. Insamlingen kommer att ske kvartalsvis. Inför produktionen kommer endast de största företagen att väljas till en början. De uppskattas stå för minst 90 procent av omsättningen på betalningstjänster för företag 9, vilket får anses vara en fullgod täckning. Utvecklingsprocessen kommer kontinuerligt att fortlöpa och samarbetet med Svenska bankföreningen och företag i branschen fortsätter. 9 Information från företagsbesök
Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods
1(10) Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 TPI-projektets rapport nr 7 Petra Jansson Maria Martinsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik,
Läs merTjänsteprisindex för lufttransport
1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)
Läs merTjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet
Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska
Läs merTjänsteprisindex för Sjötransporter av gods
Datum 2004-08-18 1(11) Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 61 TPI-projektets rapport nr 6 Petra Jansson Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik,
Läs merTjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16
Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,
Läs merTjänsteprisindex för ekonomiska konsulter
1(16) Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.12 TPI-projektets rapport nr 4 Erik Gerestrand Monica Leonardsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik,
Läs merTjänsteprisindex för datatjänster
1(14) Tjänsteprisindex för datatjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 72 TPI-projektets rapport nr 2 Merja Cerda Marie Glanzelius Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB November
Läs merTjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet
Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att
Läs merTjänsteprisindex för biluthyrning
1(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning Branschbeskrivning för SNI-grupp 71.100 TPI-projektets rapport nr 1 Vera Norrman Giuseppe Picone Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Mars 2001
Läs merTjänsteprisindex för juridiska tjänster
1(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.11 TPI-projektets rapport nr 5 Merja Cerda Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003 2(11)
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för Banktjänster
Översyn av Tjänsteprisindex för Banktjänster Slutrapport Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (ES/PR), SCB Februari 2009 4 Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken
Läs merTjänsteprisindex för Avfallshantering
Tjänsteprisindex för Avfallshantering Branschbeskrivning för SNI-grupp 90.02 TPI-rapport nr 21 Rolf Björnson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 Förord Som ett led i att förbättra den
Läs merTjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m.
Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.14 (SNI 2002) TPI-rapport nr 25 Marlene Larsson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR),
Läs merTjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster
1(19) Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.201 och 74.202 TPI-projektets rapport nr 3 Martin Ribe Martin Bylin Tjänsteprisindex, Prisprogrammet,
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240
Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Camilla Andersson Rolf Björnsson Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som
Läs merÖversyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz
Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder
Läs merBeskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001 2002, NV1502 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND
Läs merBindningstider och rabatter i räntesatsindex
Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.
Läs merHandelsbanken januari - september oktober 2011
Handelsbanken januari - september 2011 26 oktober 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merNationalräkenskapsdata 2016
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2018:2 19.12.2018 Nationalräkenskapsdata 2016 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2016.
Läs merNationalräkenskapsdata 2015
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2017:1 20.12.2017 Nationalräkenskapsdata 2015 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2015.
Läs merNationalräkenskapsdata
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:1 15.4.2008 Nationalräkenskapsdata 1998-2005 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Finansiella företag, årsbokslut Ämnesområde Finansmarknad Statistikområde Ämnesövergripande statistik Produktkod FM0402 Referenstid
Läs merPrivatleasing av bil i KPI
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Olga Varlakova Miykal Tareke 2016-10-17 1(5) Privatleasing av bil i KPI För diskussion Marknaden för privatleasing av bil växer mycket kraftigt och utgör
Läs merUndertäckning i KPI. 1 Bakgrund och syfte. PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson.
ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) Undertäckning i KPI För information Sammanfattning I denna pm ges en kort beskrivning av undertäckningen i KPI, samt
Läs merFÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
Läs merNationalräkenskapsdata 2013
Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2016:1 11.2.2016 Nationalräkenskapsdata 2013 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2013.
Läs merFinansiella risker och lösningar
Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor
Läs merÖversyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods
Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som ett led i att förbättra
Läs merFörstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster
Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (MP/PR), SCB Januari 2008 Sammanfattning Denna förstudie syftar till att undersöka förutsättningarna för,
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merNationalräkenskapsdata 2008
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merHandelns betydelse för Sveriges ekonomi
Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln
Läs merFinansinspektionens remiss förslag till ändringar i redovisnings- och rapporteringsföreskrifterna
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/06/025 Er referens: FI Dnr 17-717 1 (5) 2017-08-16 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Skickat via e-post till Finansinspektionen@fi.se Finansinspektionens remiss
Läs merKartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI
PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin
Läs merRedovisning av KPI:s förändringstal
STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Redovisning av KPI:s förändringstal För beslut Prisenhetens förslag Prisenheten föreslår att nämnden för Konsumentprisindex fattar ett särskilt beslut om att
Läs merPressmeddelande från SCB
1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merDecember: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av
2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.
Läs merNationalräkenskapsdata
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25 581 Nationalräkenskaper 2008:4 23.9.2008 Nationalräkenskapsdata 1999-2006 Det här statistikmeddelandet innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merDanske Bank Kreditbarometer 18 april 2011
Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade
Läs merNationalräkenskapsdata 2012
Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för
Läs merFinansiella företag, årsbokslut
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merBeskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon
Läs merTjänsteprisindex TPI 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Tjänsteprisindex TPI 2008 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig
Läs mer2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning
Finansmarknad 2007-11-07 1(6) Försäkringsbolagens kapitalplaceringar 2003 FM0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merSparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.
Delårsrapport för Sparbanken Syds, (548000-7425), verksamhet per 30 juni 2012, bankens 186:e verksamhetsår. Verksamheten startade i Ystad den 3 maj 1827. SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens räntenetto uppgick
Läs merBANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004
BANK- OCH FINANS- STATISTIK 004 Publicerad i maj 005 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden
Läs merNationalräkenskapsdata 2011
Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2014:1 27.3.2014 Nationalräkenskapsdata 2011 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merHandelsbanken Bokslutspresentation februari 2004
Handelsbanken Bokslutspresentation 2003 17 februari 2004 Resultaträkning, januari - december Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto Högsta intäkten 14 480 14 285 1 någonsin Provisionsnetto 5 224 5 134 2
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2001
Handelsbanken Tredje kvartalet 2001 23 oktober 2001 Resultaträkning, januari - september mkr 2001 2000 Förändring i % Räntenetto 9 856 8 781 12 Provisionsnetto 3 729 4 167-11 Tradingnetto 1 994 1 968 1
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merUndertäckning i KPI. STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) MP/PR O. Lundin. För diskussion
STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Undertäckning i KPI För diskussion Abstract I denna pm ges en kort beskrivning av undertäckningen i KPI, samt vilka områden som enheten framöver har för avsikt
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merKVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Läs merDELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007
DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex i producent- och importled Ämnesområde Priser och konsumtion Statistikområde Prisindex i producent- och importled Produktkod
Läs merDefinitiv beräkning av BNP för år 2009
1(5) Definitiv beräkning av BNP för år 2009 Nationalräkenskaperna har nu uppdaterats med mer detaljerade statistikuppgifter för år 2009 och systemet har avstämts med hjälp av tillgångs- och användningstabeller
Läs merSTATISTIK. Total. företagskrediter. Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr %
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Totalt varav i utländsk valuta 2006 2007 2008
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande
Läs merNationalräkenskapsdata
Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Nationalräkenskaper 2007:1 Tel. 018-25494 5.7.2007 Nationalräkenskapsdata 1997-2004 Föreliggande statistikmeddelande innehåller slutliga uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merDelårsrapport, Januari-Juni 2008
Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt
Läs merTeorin bakom ett tjänsteproduktionsindex
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Daniel Lennartsson 12 Johan Norberg 12 Bakgrund Ett kvartalsindex för tjänstenäringarna, fortsättningsvis kallat (TjPI), har på försök tagits fram för att vara en
Läs merSTATISTIK. Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. 2011 2012 2013 Totalt (varav i utländsk valuta)
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merHandelsbanken januari juni juli 2014
Handelsbanken januari juni 17 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital Inklusive utdelningar kr / aktie 300 Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2008 275 250 225 200 175
Läs merBank- och finansstatistik 2012
Bank- och finansstatistik 2012 Publicerad i september 2013 2013-09-12 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian
Läs merFinansmarknadsstatistik Noter
Datum 1/10 2019-09-23 ES/FS FMR Finansmarknadsstatistik Noter 2/10 Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2002
Handelsbanken Tredje kvartalet 2002 22 oktober 2002 Resultaträkning, januari - september Handelsbankskoncernen Förändring mkr 2002 2001 % Räntenetto 10 611 9 856 8 Provisionsnetto 3 782 3 729 1 Tradingnetto
Läs merHandelsbanken januari mars april 2012
Handelsbanken januari mars 2012 26 april 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie 225 200
Läs merHandelsbanken januari - mars april 2011
Handelsbanken januari - mars 2011 27 april 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225 200
Läs merNationalräkenskapsdata 2009
Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (11) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Prisindex i producent- och importled Ämnesområde Priser och konsumtion Statistikområde Prisindex i producent- och importled Produktkod
Läs merTjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) PR0801. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) Tjänsteprisindex TPI 2014 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...32
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta...34
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta....34 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...34 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merNationalräkenskaper forts.
Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex
Läs merBank- och finansstatistik 2014
Bank- och finansstatistik 2014 Publicerad i maj 2015 2015-05-28 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian
Läs merBank- och finansstatistik 2011
Bank- och finansstatistik 2011 Publicerad i september 2012 2012-09-07 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian
Läs merSNI-omläggning av nationalräkenskaperna
SNI-omläggning av nationalräkenskaperna Från och med september 2011 används den nya näringsgrensindelningen SNI 2007 i nationalräkenskaperna. Den överensstämmer med den europeiska indelningen NACE rev
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merBank- och finansstatistik 2013
Bank- och finansstatistik 2013 Publicerad i maj 2014 2013-09-12 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian Nilsson
Läs merSveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar
Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar Henry Ohlsson Vice riksbankschef Offentlig ekonomi 17 januari 2018, Uppsala konsert och kongress Allt starkare konjunktur i omvärlden God BNP-tillväxt
Läs merPressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161
1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,
Läs merHandelsbanken januari mars april 2015
Handelsbanken januari mars 29 april Sammanfattning första kvartalet Det högsta rörelseresultatet under ett första kvartal i bankens 143-åriga historia* Rörelseresultatet ökade med 15% till 4 955 mkr (4
Läs merNationalräkenskapsdata
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Nationalräkenskaper 2004:1 10.3.2004 Nationalräkenskapsdata 1997-2001 Förädlingsvärdet 2001 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2001
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex
Läs merSTATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2
Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en
Läs mer