Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster

Transkript

1 1(19) Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp och TPI-projektets rapport nr 3 Martin Ribe Martin Bylin Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB December 2002

2 2(19) Tjänsteprisindex för arkitekttjänster, SNI , och tekniska konsulttjänster, SNI Med utblick på teknisk provning och analys, SNI TPI-projektets rapport nr 3 Innehållsförteckning: Bakgrund Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-området. Nationalräkenskapernas krav på prisindex. Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster samt teknisk provning och analys. Inledning Branschbeskrivning Översikt av näringsgrenarnas struktur och statistiska tillhörighet. Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster samt teknisk provning och analys: storlek enligt diverse statistikkällor. Arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster: storlek enligt branschorganisationen. Marknad och prisbildning för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster Undersökningens uppläggning Definition av arkitekttjänst resp. teknisk konsulttjänst Kvalitetsbegrepp i kundperspektiv Urvalsram Urvalsdragning Uppgiftsinsamling Kvalitetsjusteringar Prisvariabel Referenstid Indexberäkning Testresultat Slutsatser

3 3(19) Bilagor A) Samtliga bolag i SNI sorterade efter antal anställda, företagsstatistiken 1999 B) De 10 största företagen, SNI , sorterade efter nettoomsättning, företagsstatistiken 1999 C) Samtliga bolag i SNI sorterade efter nettoomsättning, företagsstatistiken 1999 D) De 10 största företagen, SNI , sorterade efter nettoomsättning, företagsstatistiken 1999 E) De 10 största företagen, SNI , sorterade efter nettoomsättning, företagsstatistiken 1999 F) De 10 största företagen, SNI , sorterade efter nettoomsättning, företagsstatistiken 1999 Tjänsteprisindex för arkitekttjänster, SNI , och tekniska konsulttjänster, SNI Med utblick på teknisk provning och analys, SNI TPI-projektets rapport nr 3 (TPI står för tjänsteprisindex. TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI.) Avgränsning Det rapporterade arbetet syftar till att ta fram tjänsteprisindex för arkitekttjänster, SNI , och tekniska konsulttjänster, SNI Från början avsågs även att teknisk provning och analys, SNI , skulle täckas. För teknisk provning och analys avses dock för närvarande inte något tjänsteprisindex tas fram, då där ett sådant visat sig inte vara särskilt efterfrågat. Branschbeskrivningen i rapporten berör dock även det området. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet som startade i januari år 2000 skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och avses att användas inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktion på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndigheter eller företag. Alternativt kan ett tjänsteprisindex skapas genom att uppgifter över prisutvecklingen för företags- och myndighetsanvändningen av produkten vägs ihop med motsvarande KPI (som mäter prisutvecklingen för hushållen). För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen med mera. Prissättningsmekanismerna studeras och typiska produkter kartläggs.

4 4(19) Förutsättningar och definitioner för statistikarbete på TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual, riktlinjer, rekommendationer, internationella regleringar helt på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, förväntas inkludera tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen betalar och säljaren säljer för; det vill säga diverse rabatter exkluderade. Nationalräkenskapernas (NR) krav på prisindex Inom nationalräkenskapssystemet betraktas tjänster och varor som likvärdiga, och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är enligt ENS 1995, kapitel 10 Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den nackdelen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel i ENS medger dock att andra former av prisindex kan användas, exempelvis vid kortare jämförelser i tiden (månad, kvartal). Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring eller till en volymförändring, alternativt till en kombination av dessa. För transaktioner som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. (ENS 1995, del av 10.14) ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då man registrerar förändringar mellan olika perioder.

5 5(19) Internationell erfarenhet av tjänsteprisindex för arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster samt teknisk provning och analys Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, USA, Frankrike, Mexico, Norge, Japan och Tjeckien samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och teknisk provning och analys. Länderna använder sig av olika metoder för att samla in priser. Storbritanniens prisuppgifter baseras på en prismodell där tid och personalkategori är specificerade, medan exempelvis Japan och Nya Zeeland mäter transaktionspriset på en enkel tjänst. Rent generellt finns det inte mycket internationell dokumentation beträffande arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och teknisk provning. Inledning I TPI projektets prioriteringslista avseende prisindex för tjänstebranscher 2001 (TPI avdelningsprojekt, ) är arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster, SNI 742, samt teknisk provning och analys, SNI 743, några av de högst prioriterade branscherna. Branscherna omfattar arkitektverksamhet, bygg- och annan teknisk konsultverksamhet samt teknisk provning och analys. Dessa branscher omsatte tillsammans miljoner kronor under 1999 enligt uppgifter från företagsstatistiken. Enligt de svenska nationalräkenskaperna finns det följande fördelning bland olika produktgrupper (PG) inom SNI 742 och SNI 743: Tabell 1 PG Beskrivning Vikt ( % ) 5C H-marginal 1,2 742 Arkitekt och teknisk konsult 86,7 742 Pågående arbete 2,6 743 Teknisk provning 7,9 741A Licenser 0,2 7220EG Egen programvara 0, A Bilförmån 0,6 För att tillgodose NR:s behov inriktar sig TPI-projektet huvudsakligen på produktgrupperna arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster, SNI 742. Branschbeskrivning Översikt av näringsgrenens struktur och statistiska tillhörighet I SNI 92 (Standard för svensk näringsindelning 1992) benämns huvudgrupp 74 som "andra företagstjänster". Inom denna huvudgrupp finns bland annat

6 6(19) grupperna 742 arkitekt- och teknisk konsultverksamhet, samt 743 teknisk provning och analys. Grupperna består av följande detaljgrupper: Tabell 2 Bransch Prod-SNI CPA CPC Arkitekttjänster i Bygg- och teknisk konsultverksamhet i Teknisk provning och analys Arkitektverksamhet omfattar allt från arkitektarbete och arkitektuppdrag till stadsplanering och landskapsarkitektur, men exkluderar inredningsarkitektverksamhet. Bygg- och teknisk konsultverksamhet omfattar arbeten inom VVS, energi, el, industriteknik, projektledning, bygg och anläggning samt även väderlekstjänster och geodetiska undersökningar. Teknisk provning och analys omfattar test av allt från köksutrustning till fartyg och flygplan, samt även typgodkännade av tryckbehållare, motorfordon, kärnkraftsverk med mera. CPA är EU:s nomenklatur (Classification of Products by Activities) och CPC är FN:s nomenklatur (Central Product Classification). PROD-SNI 92 är den svenska motsvarande versionen. Motsvarande klassificering för SNI-grupperna 742 och 743 är i NACE 4, 1993 REV.1: "Group 742: Architectural and engineering activities and related technical consultancy - Group 743: Technical testing and analysis" I ISIC 1994 REV. 3: "Group 742: Architectural, engineering and other technical activities" NACE är EU:s nomenklatur (General Industrial Classification of Economic Activities within the European Communities ). Motsvarande klassificeringssystem inom FN är ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities).

7 7(19) Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster samt teknisk provning och analys: Nettoomsättning, antal företag samt antal anställda enligt olika statistikkällor. Enligt Företagsstatistiken 1999 fanns det i SNI-branscherna , och företag som tillsammans sysselsatte personer. Den totala nettoomsättningen var miljoner kronor. Många stora koncerner har flera dotterbolag inom en och samma bransch. Tabellen nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda samt nettoomsättning fördelas på respektive bransch. Tabell 3 SNI Bransch Antal företag Antal anställda Arkitekttjänster Nettoomsättn. mkr Bygg- och teknisk konsultverksamhet Teknisk provning och analys Totalt: SNI , bygg- och teknisk konsultverksamhet, är den bransch som har störst andel företag, anställda samt nettoomsättning i förhållande till dessa variablers respektive samlade värde. Arkitekttjänster och teknisk provning och analys står tillsammans för 15 procent av den totala nettoomsättningen. Dessa branscher står för 12 respektive 18 procent av det totala antalet företag och anställda. Av den totala nettoomsättningen på 57,8 miljarder kronor står enskilda näringsidkare för sammanlagt 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,3 procent av nettoomsättningen företag var registrerade som enskilda näringsidkare. Tabellen nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda och nettoomsättning fördelar sig på storleksklasser efter antalet anställda. 1 Se bilaga A

8 8(19) Tabell 4 Antalet anställda Antal i % av tot Antal i % av tot Nettooms. företag företag anställda anställda i mkr , , ,9 i % av tot nettooms , , , , , , ,1 Totalt: , , Merparten av företagen finns i storleksklassen 0-19 anställda. Vidare arbetar den största andelen av totalt antal anställda inom den storleksklassen. Där finns även den största andelen av nettoomsättningen 2. De största företagen De tio största företagen 3 i branscherna 742 och 743 står för 17 procent av den totala nettoomsättningen enligt företagsstatistiken I bransch , arkitekttjänster, svarar de tio största företagen 5 för 25 procent av den totala omsättningen och de etthundra största för 52 procent. De tio största företagen 6 i bransch , teknisk provning och analys, svarar för hela 69 procent av omsättningen. Motsvarande andel för de tio största företagen inom teknisk konsultverksamhet är 18 procent, allt enligt företagsstatistiken Övriga källor Enligt momsregistret omsatte de tre branscherna totalt miljoner kronor inklusive export under Dessa fördelas enligt följande efter omsättning i miljoner svenska kronor: Tabell 5 SNI Bransch Inrikes Export Totalt Arkitekttjänster Bygg- och teknisk konsultverksamhet Teknisk provning och analys Totalt För att se tabell uppdelad på SNI-branscher, se bilaga A. 3 Se bilaga B. 4 Se bilaga C. 5 Se bilaga D. 6 Se bilaga F.

9 9(19) Bygg- och teknisk konsultverksamhet svarar för 85 procent av den totala omsättningen. Enligt Nationalräkenskaperna (NR) omsatte arkitekt- och konsulttjänster miljoner kronor under 1999, medan teknisk provning och analysverksamhet omsatte miljoner kronor samma år företag i branscherna 742 och 743 omsatte under miljarder kronor enligt företagsregistret. Av företagen var stycken enskilda näringsidkare och omsatte 4,4 miljarder kronor. Programmet för tjänstenäringsstatistik genomförde under våren 2000 intermittenta enkätundersökningar för företag inom konsultbranscherna (SNI 72, Rapport 37), där bland annat arkitekt- och teknisk konsultverksamhet igår. Då uppgifterna från denna undersökning baseras på verksamhetsåret 1998 har dessa inte tagits med i denna rapport. Detta beroende på att de ligger för långt tillbaka i tiden och att mycket har hänt i branschen sedan dess. Arkitekt- och teknikkonsultföretagens storlek enligt branschorganisationen Svensk Teknik och Design (STD) är arkitekt-, teknik- och industrikonsultföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation. STD publicerar varje år en skrift, Branschöversikten, som sammanställer bland annat aktuell data beträffande omsättning, antal anställda och verksamhetstillhörighet för de tvåhundra största företagen inom branschen. Enligt Branschöversikten 2000 omsatte de 200 största företagen år 1999/00 drygt 16 miljarder svenska kronor och medelantalet anställda var Antal företag i hela branschen var år 1999 cirka med anställda, och en omsättning på 19,7 miljarder svenska kronor. Cirka företag har endast tre eller fler årsarbeten. Det medför att 95 procent av företagen står för knappt 20 procent av branschens omsättning och för ungefär en tredjedel av antalet anställda. Siffrorna som presenteras i Branschöversikten bygger på uppgifter hämtade från bland annat företagens bokslut för 1999 och Nedan följer en tabell över data för de 10 största svenska arkitekt- och tekniska konsultkoncernerna sorterade efter omsättning och antal anställda. Företagens omsättning uppdelat i andelar efter SNI-tillhörighet skall inte ses som exakt, utan mer som en grov approximation baserad på information från företagens årsredovisningar 1999 samt information från Branschöversikten.

10 10(19) Tabell 6 Koncern Oms. i MSEK % av oms SNI % av oms SNI % av oms annan SNI Antal Anställd a , , , , , , , , , , STD har även i Branschöversikten sammanställt hur branschens totala omsättning fördelar sig på respektive verksamhetsområde, vilket kan anses vara en god approximation (diagram s. 5 i Branschöversikten 2000). Tabell 7 Verksamhetsområde Prod-SNI Andel av verksamhet i procent Arkitektur Bygg-anläggning/miljö Industriteknik Projektledning (Inom 74.20x) 6 VVS/ Energi El Marknad och prisbildning för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster För att avgränsa det initiala utvecklingsarbetet till hanterbar omfattning valde projektet att börja med arkitekttjänster. Teknisk provning kunde möjligen ha varit ett lättare alternativ då det inom den delbranschen kan tänkas finnas mera specifikt bestämda tjänster vars priser kan följas. Arkitekt-

11 11(19) tjänster bedömdes ändå som lämpligast att börja med, bl.a. för att ge generaliserbara erfarenheter. Efter att ha kommit igång med arkitekttjänster har arbetet förts vidare med tekniska konsulter. Projektet har inför testskedet haft kontakter med branscherna för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster, med besök av branschorganisationen STD och några större företag i branscherna. Dessa kontakter har givit god information till grund för det fortsatta arbetet. Arkitekttjänster Som delvis framgår av SNI innefattar arkitektarbetet olika faser såsom rådgivning/förprojektering, bygglov, bygghandlingsarbete/ritning, stadsplanering m.m. Arkitektföretag utför tjänster inom alla de olika faserna. Bygghandlingsarbetet med detaljritning o.d. är den arbetsmässigt tyngsta delen. Förprojekteringen är en varierande men mindre del, för enklare projekt mycket liten. Själva idén i ett projekt anses som viktig men inte möjlig att ta så mycket betalt för. Arkitektföretagen tar ofta egna initiativ och letar upp potentiella byggprojekt. Arkitektarbetet har på senare år starkt förändrats och rationaliserats genom den tekniska utvecklingen. Dataskärmen har till stor del ersatt ritbrädan, och exempelvis idéskisser kan utföras ojämförligt mycket snabbare och bättre än tidigare. Teknikens utveckling kan förmodas fortsätta att effektivisera arbetet, genom ännu bättre CAD-program m.m. Arbetsbelastningen kan ofta gå i vågor. De stora projekten kan vara svåra att fasa in så att arbetsvolymen blir jämn över tid på ett arkitektkontor. Därtill kommer svängningar i konjunktur och efterfrågan. Allmänt över- eller underutbud på marknaden får naturligtvis konsekvenser på prissättningen. Debitering per timme på löpande räkning synes vara den numera helt dominerande formen för prissättningen i branschen. Detta enligt de kontakter projektet har haft med branschen. Tidigare förekom fasta offerter med fasta totalbelopp för hela projekt, men det synes man numera i stort sett ha gått ifrån. Även priser relaterade till byggvolym i kvadratmeter golvyta lär ha förekommit för länge sedan i en del fall. Timtaxan är normalt differentierad efter olika personalkategorier, inte efter typen av arbete. Personalkategorier kan t.ex. vara arkitektchef, uppdragsansvariga, arkitekter/ingenjörer och praktikanter/medhjälpare. En eller ett par debiteringsnivåer kan finnas per kategori. Benämningarna på kategorierna kan skifta mellan företag men grundstrukturen bör i stort sett vara generell. För framtiden är det naturligtvis svårt att bedöma om timtaxa på löpande räkning kommer att fortsätta att dominera, eller om man senare kommer att söka sig över till något annat, såsom fasta offerter. Det förekommer även en diskussion om eventuella möjligheter att för arkitekttjänster ta betalt efter

12 12(19) kundvärde. Detta skulle t.ex. kunna innebära att arkitekterna skulle ta betalt i form av andel i avkastning på de byggnader de utformar. Tankarna är förmodligen ännu något utopiska, men om de skulle bli verklighet skulle naturligtvis prismätningar ställas inför helt nya problem. Tekniska konsulttjänster Markanden för tekniska konsulttjänster liknar till sin funktion i mycket den för arkitekttjänster, även om den som helhet är avsevärt vidare och mera mångskiftande. Där ingår bl.a. elinstallation, VVS, kontroll/besiktning och industriteknik för olika industribranscher. I anslutning härtill finns inslag av lite annan karaktär än egentliga konsulttjänster, såsom utbildning och programvarukonstruktion. De senare verksamheterna lämnas här åt sidan, då de får anses höra hemma i andra branscher. I likhet med arkitekttjänster präglas även tekniska konsulttjänster av en fortgående rationalisering av arbetet genom allt effektivare datorhjälpmedel m.m. En skillnad mot arkitektbranschen kan vara en hårdare konkurrens med t.ex. industrin om kvalificerad arbetskraft, då t.ex. civilingenjörer med elteknisk inriktning efterfrågas på många håll. Liksom för arkitekttjänster synes debitering per timme vara en dominerande form för prissättning, i regel på löpande räkning även om vissa modifieringar förekommer. Även här är timtaxan differentierad efter olika personalkategorier. Kategorierna kan naturligtvis skifta något mellan företag, och även inom en koncern med enhetliga benämningar kan innebörden skifta. T.ex. vad som kallas projektledare eller projektansvarig kan vara ojämförbart mellan olika verksamheter, eftersom projekten kan vara av helt olika storleksordning. Vidare kan enskilda konsulters personliga kvalifikationer och renommé ha betydelse. Elinstallation, VVS och liknande bedöms vara någorlunda gripbara områden för prismätning. Det rör sig om relativt homogena typer av tjänster, och liksom för arkitekttjänster bör det vara någorlunda relevant att följa timdebiteringen för olika personalkategorier. Kontroll/besiktning bör också vara ett område med hyggliga förutsättningar för prismätning. Här skulle man eventuellt kunna tänka sig att följa priser på vissa specificerade tjänster ( model pricing ), istället för timdebitering. Industriteknik kan däremot vara ett svårare område för prismätning. Projekten kan här vara mycket stora med faser av olika karaktär och olika krav på konsultinsatser. Konsulternas kvalifikationsnivåer kan här vara viktiga. Det kan finnas risk för att timdebiteringen även inom personalkategorier inte är helt jämförbar över tid, på grund av ändrat innehåll i tjänsterna. Vidare förekommer här redan ibland att man vid sidan av gängse timdebitering även till viss del tar betalt för tjänsternas kundvärde eller kundnytta. Man knyter näm-

13 13(19) ligen ibland ett pris till i vad mån den färdiga anläggningens prestanda visar sig överträffa de specificerade minimikraven. Undersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en metod och testa den. Test har nu genomförts för både arkitekttjänster och tekniska konsulter. Definition av arkitekttjänst resp. teknisk konsulttjänst Arkitekttjänsten definieras som arkitektarbete specificerat till timvolym och personalkategori. Tjänsten kan syfta till att producera idéskisser, bygglov, bygghandlingar eller annat inom branschen. Teknisk konsulttjänst definieras på motsvarande sätt som tekniskt konsultarbete specificerat till timvolym, verksamhetsområde och personalkategori. Detta slags tjänster spänner över ganska skilda områden. Kvalitetsbegrepp i kundperspektiv Om det finns kända namn bland de ledande arkitekterna på ett arkitektkontor så synes det uppfattas som ett slags garanti för hög kvalitet på kontorets tjänster. Det kan för kontoret som helhet motivera högre timtaxor än eljest. På en mera basal nivå är naturligtvis arkitekternas och ingenjörernas utbildning garanti för en viss grundkvalitet. Den nämnda kvalitetsaspekten bör vara relativt konstant över tid och därför knappast problematisk vid indexberäkningen. Motsvarande bedöms gälla vissa av de tekniska konsulttjänsterna, såsom elinstallation, VVS och kontroll/besiktning. Något annorlunda kan det vara i fråga om industritekniska konsulttjänster. Kundernas kvalitetskrav kan tänkas skifta mera över tid beroende på de aktuella tjänsternas karaktär. Även här kan kända namn vara viktiga som kvalitetsgaranti. Här tillkommer också att kvaliteten på projekteringen av en industrianläggning delvis kan vara mätbar i efterhand, när man ser vilka prestanda som uppnås. För t.ex. en anläggning för rökgasrening kan man mäta halten av kvarvarande föroreningar i de renade rökgaserna. Urvalsram Som urvalsram används FDB. Alternativet att nyttja Branschöversikten från STD synes mindre lämpligt genom undertäckningen av små företag, som inte är med där men har en stor andel av branschens omsättning.

14 14(19) Urvalsdragning Urvalet dras som ett sekvensiellt pps-urval med urvalssannolikhet proportionell mot antal anställda plus ett. I testet stratifieras urvalet med avseende på om antalet anställda är minst 20. Uppgiftsinsamling Uppgifter insamlas för kvartal genom pappers- eller e-blankett, i testet Excelark. Arkitekttjänster. Idén är att samla in uppgifter om vilka personalkategorier med olika timtaxor som förekommer, och för varje kategori. Tekniska konsulter. För vart och ett av fem angivna verksamhetsområden insamlas, för en valfri personalkategori på vardera området, insamlas genomsnittligt debiterat pris per timme under resp. kvartal För viktinformation vore det en fördel att även samla in uppgifter om antal debiterade timmar för resp. personalkategori. Detta görs dock inte i nuvarande skede. Kvalitetsjusteringar Genom den tekniska utvecklingen kan den faktiska prestationen per arkitekteller konsulttimme komma att öka. För att få priser som avser konstant tjänsteprestation skulle man hypotetiskt behöva kvalitetsjustera för den eventuella prestationsökningen. Detta är dock knappast möjligt och eventuellt inte heller önskvärt och görs därför inte. Motsvarande bedöms gälla vissa av de tekniska konsulttjänsterna, såsom elinstallation, VVS och kontroll/besiktning. För industriteknik kan kvalitetsjustering vara mera starkt påkallad, genom att tjänsteinnehållet kan tänkas skifta mera över tid. Även här är dock kvalitetsjustering knappast praktiskt möjlig. Noteras kan att om något slags debitering av kundnytta görs utöver timdebiteringen, så kan detta på sätt och vis minska behovet av att kvalitetsjustera timdebiteringen, eftersom det tar hand om en annars mera jämförbarhetsstörande faktor. Prisvariabel Prisvariabeln är pris per debiterad arbetstimme. Kommentar. De valda definitionerna av tjänsten och av prisvariabeln har stöd i branschens till synes klara inriktning på debitering per timme. Detta argument kan delvis sägas göra en dygd av nödvändigheten, då timtaxan

15 15(19) praktiskt är relativt hanterlig för indexberäkning, trots vissa frågetecken om eventuella behov av kvalitetsvärdering. Referenstid Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna ska vara ett genomsnitt per kvartal. Indexberäkning Under förutsättning att de insamlade uppgifterna avser pris per timme för resp. personalkategori, görs en indexberäkning som kan beskrivas i steg enligt följande. Arkitekttjänster uppfattas i indexberäkningen som ett enda verksamhetsområde utan uppdelning, medan däremot tekniska konsulttjänster är uppdelade i flera verksamhetsområden. Verksamhetsområde är i båda fallen den lägsta nivå för vilken indextal beräknas. Steg 1. För varje verksamhetsområde v, företag i och kvartal k år y beräknas ett ovägt genomsnittligt timpris enligt P v, i; y, k = r j = 1 p v, i, j; y, k r, där p v,i,,j,,k är det genomsnittliga debiterade priset i kr per timme under kvartal k för verksamhetsområde v och personalkategori j vid företag i. Steg 2. Indextalet för verksamhetsområde v och kvartal k år y, med föregående års sista kvartal (y 1, 4) som bas, beräknas som I v; y, k = i i P P v, i; y, k v, i; y 1,4, där summationen i både täljare och nämnare löper över de företag i som svarat för både kvartal 4 år y 1 och kvartal k år y. Index för arkitekttjänster fås direkt enligt den sistnämnda formeln, då arkitekttjänster uppfattas som ett enda verksamhetsområde. För tekniska konsulttjänster däremot tillkommer ett ytterligare steg: Steg 3. Indextal för tekniska konsulttjänster som helhet beräknas som

16 16(19) T;, ;,, 1, T T I y k = wv Iv y k = wv v v där T står för mängden av de verksamhetsområden som ingår i tekniska konsulttjänster, och där w v är värdevikt för verksamhetsområde v, prisuppdaterad till sista kvartalet föregående år. Underlag till vägningstal för verksamhetsområdena kan hämtas ur Branschöversikten från STD (jfr tabell 7 ovan). Kommentarer. Genom att pps-urval används blir urvalet självvägande, varför beräkningen blir rättvägd mellan företag utan explicita vägningstal i beräkningen. Användningen av ovägt medelvärde för medelpris inom varje företag innebär givetvis en viss schablonisering. För indexberäkningen kan en sådan schablonisering vara acceptabel som approximation; dessa medelpriser får inte användas till något annat. För den statistiska tillförlitligheten vore det dock en fördel att använda vägda medelpriser, lämpligen vägda med antal debiterade timmar under föregående år för resp. personalkategori. Frågan om att ev. samla in sådan viktinformation är en avvägning av uppgiftslämnarbördan. Med sådan viktinformation skulle formeln i Steg 1 bli P v, i; y, k = r j = 1 q v, i, j; y 1 r j = 1 q p v, i, j; y 1 v, i, j; y, k, där q v, i, j; y 1 betecknar antalet debiterade timmar under året före aktuellt år, för verksamhetsområde v, företag i och personalkategori j. För uppgifterna om antal timmar, q v, i, j; y 1, krävs knappast någon högre precision. I stället för antalet debiterade timmar under hela år y 1 skulle man alternativt kunna använda medelantalet anställda under år y 1 inom resp. kategori, eller antalet debiterade timmar under enbart sista kvartalet år y 1, åtminstone om tjänstestrukturen inte undergår några större säsongsvängningar. Detta val kan väsentligen avgöras ur uppgiftslämnarsynpunkt. Valet av kvot av medelpriser som grundformel kan motiveras av att prisrelaterade substitutioner mellan personalkategorierna knappast är aktuella i kundperspektivet.

17 17(19) Testresultat En av projektets uppgifter är att ta fram en metod och testa den. Projektet har vid två skilda tillfällen genomfört provundersökningar, en för arkitekttjänster och en för tekniska konsulttjänster. Detta för att få en indikation på hur den valda metoden fungerar. Arkitekttjänster Den första provundersökningen gällde arkitekttjänster och omfattade tio arkitektföretag. Företagen ombeds att välja ut tre olika personalkategorier och beräkna genomsnittligt debiterat pris per timme för respektive kategori summerat per kvartal. Av de tio företagen i urvalet valde fyra att svara. Samtliga svarande företag hade valt ut tre olika personalkategorier och lämnade genomsnittligt debiterat pris per timme för dessa. För en del av företagen i undersökningen gick det relativt snabbt och enkelt att få fram uppgifterna medan det för andra var lite mer tidskrävande. Detta beror till stor del på hur avancerat ekonomisystem företagen har. Merparten av de företag som valde att inte svara angav som skäl tidsbrist och inget företag ställde sig undrande till frågeställningen i undersökningen. Provundersökningen har visat att det är fullt möjligt att konstruera ett prisindex för arkitekttjänst enligt beskriven metod. Diagram 1.

18 18(19) TPI provundersökning arkitekter Index efter kvartal (2000 kv4 = 100) År 2000/01 - kvartal Tekniska konsulttjänster Den andra provundersökningen innefattade tekniska konsulttjänster, och liksom arkitektundersökningen omfattade den tio företag. Här ombeds företagen insamla genomsnittligt debiterat pris per timme inom en eller flera av de fem angivna verksamhetsområdena (projektledning, industriteknik, VVS/energi, elteknik, bygg- och anläggning/miljö), för en valfri personalkategori på aktuellt området, under resp. kvartal. Av de tio företagen i urvalet så valde fyra att svara. Samtliga svarande företag hade valt ut en personalkategori inom ett eller flera verksamhetsområden och lämnade genomsnittligt debiterat pris per timme för dessa. Liksom i den första provundersökningen för arkitekttjänster hade en del av företagen inga större problem att relativt snabbt och enkelt att få fram uppgifterna medan det för andra var lite mer tidskrävande. Det beror även här till viss del på hur avancerat ekonomisystem företagen har. De företag som valde att inte svara uppgav vid kontakt som skäl tidsbrist och inget företag ställde sig undrande till frågeställningen i undersökningen. Även denna provundersökning har tydligt bevisat att det är möjligt att bygga ett prisindex för tekniska konsulttjänster enligt beskriven metod. Diagram 2.

19 19(19) TPI provundersökning tekniska konsulter Index efter kvartal (2001 kv1 = 100) År 2001/02 - kvartal Slutsatser Provundersökningen har visat att det är fullt möjligt att konstruera ett prisindex för arkitekttjänst enligt beskriven metod. Även den andra provundersökningen för tekniska konsulter har tydligt bevisat att det är möjligt att bygga ett prisindex för tekniska konsulttjänster enligt föreslagen metod.